Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 306/11

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”VADEHAVSLAM”

EG-nr: DK-PGI-0005-0771-25.03.2009

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Vadehavslam”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Danmark

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Vadehavslam” är slaktkroppar och styckningsdelar av lamm som är uppfödda och uppvuxna i det avgränsade geografiska området.

Fåren är av rasen Texel eller korsningar av Texel med andra raser som traditionellt har använts på saltängarna (andra raser: ibland – när ett lamm föder för första gången – paras Texel-rasen med baggar av rasen Suffolk eller gotlandsfår).

Avsikten har varit att genom fortsatt avelsarbete få fram får som inte bara är anpassade till naturen de lever i utan också producerar stora lamm med god köttighet. Tillsammans med det gräs lammen betar på saltängarna skiljer sig dessa lamm från lamm som produceras i andra områden i landet.

Kvalitetskrav på lamm:

Slakttidpunkten (lammets slaktålder) beror av vikten som ska vara 19–25 kg. På slakteriet ska dessutom företaget som ansvarar för slakten göra en visuell bedömning av fettinnehållet. (Tidigare användes en klassifiering för lamm som liknade det som Danish Crown använder för nötkreatur. Den används dock inte längre, varför företaget som ansvarar för slakten ska göra en visuell bedömning av fettinnehållet).

3.3   Råvaror:

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Under vinterperioden ska minst 50 % av fodret ha producerats i det avgränsade området. Under vintern utfodras lammen med gräs, majs, ensilage och under sista delen av perioden med hö, kompletterat med korn.

Djuren ska beta på saltängarna och landstranden i det avgränsade geografiska området i minst 4,5 månad per år.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

Alla slaktade djur ska stämplas med logotypen för Vadehav, Marsk og Mad.

Logotypen ska fästas på slutproduktens förpackning och ska stämplas på slaktdjuret för att säkra spårbarheten.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Det geografiska området utgörs av Vadehavsregionen i sydvästra Danmark. Vadehavsregionen omfattar de tre öarna Romø, Mandø och Fanø samt fastlandet, där tyska gränsen avgränsar danska Vadehavsregionen i söder. Den norra gränsen sammanfaller med Nationalpark Vadehavets norra gräns. Området avgränsas i öster av motorvägen A11.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Ribe grundades omkring år 710 som handelsort och arkeologiska utgrävningar har visat vilken typ av varor som såldes här. Får och lamm var några av de produkter som tidigt såldes på marknaden. De kom från byarna på saltängarna, vilket innebär att de lokala bönderna födde upp får och lamm redan på järnåldern

Produktionen av ”Vadehavslam” bygger på den långa traditionen av får- och lammuppfödning på saltängarna. Området drabbades varje år av stormfloder som översvämmade jordbruksmarken. Havet lämnade efter sig bördigt slam, vilket skapade grönskande ängar på saltängarna, där djuren betade sommartid och vinterfoder kunde samlas in.

Lorens Hansen behandlar markprover som uteslutande tagits från saltängarna i sin artikel ”Jordbundsundersøgelser i marsken” (Jordbruksstudier på saltängar) i ”Tidsskrift for planteavl” från 1968. I artikeln konstateras att jorden på saltängarna naturligt är mycket kaliumrik, vilket beror på den höga lerhalten och på hur den har bildats. På vanlig åkermark undersöks natriumhalten sällan, eftersom den är mycket låg och inte påverkar jordstrukturen. På saltängar är natriumhalten ofta mycket hög, på grund av det havssalt som avlagrats vid ängarnas tillkomst.

De tåliga grässorter som trivs bra på saltängar är rikliga men lämpar sig inte för traditionellt jordbruk fast är nästan idealiska för bete. Dessa grässorter är näringsrika och samtidigt motståndskraftiga mot olika väderförhållanden. Det är faktiskt Vadehavets hårda och saltrika påverkan som gör betet i området unikt. Följande örter och grässorter är särskilt vanliga på landstranden:

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

De framavlade lammen kan leva i den stränga naturen på saltängarna och landstranden. Avelsarbetet har också frambragt stora lamm med god köttighet och fettsnål köttstruktur. ”Vadehavslam” har en särpräglad salt smak.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (SGB):

De stränga naturförhållandena är mycket krävande för de jordbrukare som föder upp lamm i Vadehavsregionen. Områdets jordbrukare utnyttjar sin kunskap och sina erfarenheter till att producera starka och livskraftiga lamm på de villkor som naturen längs Vadehavet skapar.

Lammen är stora och köttiga djur vars kött har en särskilt salt smak som beror på områdets speciella uppfödningsförhållanden. När området översvämmas med havsvatten, avlagras salt och mineraler i jorden. Lammen betar på saltängarna där gräsets höga kalium- och natriumhalt påverkar lammköttets smak och ger ”Vadehavslam” dess speciella kvalitet och särpräglade saltsmak.

”Vadehavslam” har i många år varit en känd produkt i hela Danmark.

I turistbroschyrers marknadsföring av Vadehavsregionen och Nationalpark Vadehavet beskrivs produktionen av ”Vadehavslam” som ett viktigt kännetecken för området.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

http://www.foedevarestyrelsen.dk/SiteCollectionDocuments/25_PDF_word_filer%20til%20download/06kontor/Maerkning/Oprindelsesmaerkning_af_foedevarer/Varespecifikation%20for%20Vadehavslam.pdf

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.