Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 185/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”TOLMINC”

EG-nr: SL-PDO-0005-0422-29.10.2004

SGB ( X ) SUB ( )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1.   Behörig myndighet i medlemsstaten:

2.   Sökande:

3.   Produkttyp:

4.   Produktspecifikation:

(sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1   Beteckning:

”Tolminc”

4.2   Beskrivning:

”Tolminc” är en hård, helfet ost som tillverkas av rå eller termiserad komjölk som produceras i det avgränsade geografiska området.

Form och dimensioner: Osten väger 3,5–5 kg, har en cylindrisk form som mäter 23–27 cm i diameter och är 8–9 cm tjock.

Utseende: Osten har en mjuk, halmfärgad skorpa.

Snittytans utseende: Osten har en smidig, gul insida, med enstaka lins- eller ärtstora pipor.

Lukt och smak: Osten har en distinkt lukt som är fri från främmande inslag, och en söt och pikant smak.

Kemisk sammansättning: Minst 60 viktprocent torrsubstans med en fetthalt i torrsubstansen på minst 45 viktprocent.

Osten måste lagras i minst 60 dagar.

4.3   Geografiskt område:

Produktionen av mjölk och tillverkningen av ”Tolminc” äger rum i området Zgornje Posočje, som omfattar kommunerna Kobarid, Tolmin och Bovec.

Det geografiska området avgränsas västerut av den italienska gränsen och för övrigt av de yttre gränserna av följande orter som sträcker sig från Kamno till Log pod Mangartom: Kamno, Volče, Čiginj, Volčanski Ruti, Sela pri Volčah, Gorenji Log, Tolminski Lom, Dolgi Laz, Kanalski Lom, Grudnica, Slap ob Idrijci, Dolenja Trebuša, Gorenja Trebuša, Stopnik, Daber, Gorski Vrh, Bukovski vrh, Grahovo ob Bači, Hudajužna, Porezen, Podbrdo, Petrovo Brdo, Bača pri Podbrdu, Kal, Stržišče, Rut, Grant, Knežke Ravne, Ljubinj, Tolminske Ravne, Čadrg, Krn, Soča, Trenta och Log pod Mangartom.

Alla dessa orter ligger i det avgränsade geografiska området.

4.4   Bevis på ursprung:

För att säkra produktens spårbarhet säkerställs att följande förfaranden eller åtgärder iakttas.

Mjölkproduktionen: Mjölken måste produceras i det avgränsade geografiska området. Genom att föra en stambok säkerställs att hjordens sammansättning är korrekt. Gårdarna för även register över foderransoner och inköp av foder eller foderblandningar.

Hämtningen av mjölk: Den mjölk som används vid tillverkningen av ”Tolminc” måste hämtas och lagras separat från annan mjölk. Vid hämtning registerförs mängden hämtad mjölk per dag och gård.

Tillverkningen av mjölkprodukter: Tillverkare av ”Tolminc” registerför den mängd mjölk som behandlas per dag och den mängd ost som tillverkas per dag per parti. Med ett parti avses den mängd ost som tillverkas från en och samma koagulering av mjölk. Om endast ett parti ost tillverkas en viss dag utgör ostens produktionsdatum även dess serienummer.

Lagringen av osten: För att garantera att varje parti ost lagras i minst 60 dagar registerför tillverkarna lagringen av osten. Det datum då lagringen inleds står även för ostens produktionsdatum.

4.5   Framställningsmetod:

”Tolminc” tillverkas av rå eller termiserad (57 °C–68 °C) komjölk som produceras i det avgränsade geografiska området. Minst 80 % av den mjölk som används vid tillverkningen av ”Tolminc” måste komma från den slovenska bruna kon. Korna utfodras med grovfoder (bete, hö och ensilage) från det geografiska området. Grovfodret måste utgöra minst 75 % av torrsubstansen i varje dagsranson.

För att tillverka ”Tolminc” används mogen mjölk till vilken färsk mjölk kan tillsättas innan koagulering sker. Mjölken får mogna i minst 12 timmar, vilket utvecklar den ursprungliga mikrofloran och ger mjölken en lämplig surhetsgrad. För att påskynda jäsningen är det tillåtet att använda egentillverkade kulturer av mjölksyrabakterier (där man mognar en liten mängd mjölk vid en relativt hög temperatur i minst 12 timmar) eller utvalda kulturer. Sedan löpen tillsatts får mjölken koagulera i 25–35 minuter vid en temperatur av 32 °C–34 °C. Genom att påverka koaguleringen påskyndas avskiljningen av vassle och det bildas tillräcklig stora bitar av ostkorn. Under nästa fas skärs det fasta koaglet först i stora kuber. Därefter bryts ostkornen ner i hasselnötsstora bitar. Genom uppvärmning och torkning erhålls ostkornens rätta konsistens. Ostkornen värms upp till 44–48 °C och torkas sedan, under konstant omrörning, tills en lämplig konsistens erhållits. Den metod som används för att forma osten och separera ostkornen från vasslen kan variera beroende på de möjligheter och den tekniska utrustning som finns i de olika mejerierna. Det tar 6–12 timmar att pressa osten i lämpligt uppvärmda lokaler. Avsikten med att vända osten under pressningen är att påskynda avskiljningen av vassle, få en jämn fördelning av vattnet i osten och förbättra ostens form. ”Tolminc” saltas i saltlake i 24–48 timmar.

Efter saltning märks varje hel ost med det datum då lagringen inleddes eller ett serienummer. ”Tolminc” måste lagras i minst två månader. Det är mycket viktigt att osten hålls under uppsyn (vänds, torkas av, rengörs) under lagringen.

4.6   Samband:

Osttillverkningens historia och tradition i det geografiska området

De första skriftliga omnämnandena av ”Tolminc ost” går tillbaka till 1200-talet då osten nämndes som ett betalningsmedel för skatt som erlades till landets dåvarande härskare. Namnet ”Formaggio di Tolmino – Tolminski sir” (ost från Tolmin) förekommer för första gången i en prislista för ost från 1756 i staden Udine.

Den kvalitet som präglar ”Tolminc” beror till stor del på de olika ostmästare som, genom Goricas jordbrukssammanslutning, kom till Tolminområden så långt tillbaka som i slutet av 1800-talet och hjälpte ortsbefolkningen med deras problem i samband med osttillverkningen. Det var på berget Razors ängsmarker som hårdostar, under ledning av Thomas Hitz från Schweiz, tillverkades 1886. Under århundradena har ”Tolminc” utvecklats och blivit en del av traditionen och kulturen hos de människor som alltid har tillverkat och fortfarande tillverkar denna ost.

”Tolminc” har en mycket lång och rik tradition, som går hand i hand med att man började låta djuren beta på ängar högt uppe i bergen. I detta område med bergsbetesmarker flyttades boskapen säsongsvis mellan dalen och betesmarker uppe i bergen, en cykel som lade grunden till utfodringsmetoderna. Denna ekonomiska cykel inleddes varje år med att boskapen flyttades från byarna i dalen till de ”lägre” sluttningarna eller sluttande ängsmarkerna. I slutet av juni drev man boskapen upp i de höga bergen, där de betade och man tillverkade ost fram till början av september, då man återvände till de lägre sluttningarna. Här hölls boskapen fram till den första snön. Denna ekonomiska cykel är än i dag standard för boskapshållarna i Zgornje Posočje.

Naturförhållanden

I Zgornje Posočje råder en blandning mellan ett Medelhavsklimat och ett alpint klimat, vilket skapar de naturförhållanden som är specifika för Zgornje Posočje och som, genom det grovfoder som produceras i det geografiska området, återspeglas i mjölken och efter bearbetning av denna även i slutprodukten.

Zgornje Posočje har den rikligaste nederbörden i Slovenien, vilket främst beror på den fuktiga luft som drar in över Slovenien från Medelhavet vid den relativt höga bergsbarriär som bildas av de västra juliska alperna. Det öppna landskapet i floden Sočas dalgång mot Medelhavet utgör ytterligare en garanti för havets inflytande. Tolmin har en genomsnittlig lufttemperatur på omkring 11 °C, med en genomsnittstemperatur på runt 1 °C i januari och över 18 °C i juli.

Det varmare submediterrana klimatet har ett stort inflytande på vegetationens sammansättning och skapar en mycket särpräglad alpin vegetation i Posočje-området. Denna vegetation framträder även tydligt i de branta alpina bergssluttningarna som, till skillnad från dem i området Gorenjska, är övervuxna och, kort sagt, ganska speciella med en stark doft av vildmark. Både bergsfloran och floran på de subalpina ängarna i Zgornje Posočje är extremt rik och varierad. Denna artrikedom beror på den senaste geologiska tidsåldern (läget på den södra kanten av istäcket från istiden), bergartens sammansättning (kalksten eller dolomit, ibland blandad med marl, lersten och chert) och klimatet (fuktigt, relativt varmt bergsklimat). Det mest utmärkande för den lokala vegetationen är förekomsten av områdesspecifika arter. Viss gräsmark (betesmark, ängsmark, subalpin och alpin ängsmark) i Zgornje Posočje kännetecknas även av förekomsten av vissa sällsynta arter. Tack vare inflytandet från det submediterrana klimatet frodas även mer tempererade arter på de alpina ängsmarkerna.

Den artrika mikrofloran spelar också en viktig roll för tillverkningen av ”Tolminc”. Tack vare mognaden av råmjölken eller användningen av egentillverkade kulturer av mjölksyrabakterier sätter miljön sin prägel på osten, och den gynnsamma ursprungliga mikrofloran hämmar utvecklingen av skadliga mikroorganismer.

4.7   Kontrollorgan:

4.8   Märkning:

Ostar som uppfyller alla kraven i produktspecifikationen märks med producentens namn, beteckningen och logotypen för ”Tolminc” (återgiven nedan), motsvarande EU-Symbolen och den nationella kvalitetssymbolen. Märkningen ska också ange om osten har tillverkats av rå eller termiserad mjölk.

Producenter får förse osten med ytterligare märkning om den har lagrats i mer än två månader, om korna inte utfodrats med ensilage eller om osten tillverkats i ett bergsmejeri.

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.