MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Enligt FN:s havsrättskonvention[1] och FN:s avtal om fiskbestånd[2] ska kuststater och stater vars fiskeflottor utövar fiske på sådana bestånd på angränsande öppna hav samarbeta för att på ett ansvarsfullt sätt förvalta gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd och bestånd i angränsande exklusiva ekonomiska zoner för att trygga deras långsiktiga hållbarhet, antingen genom direkta samråd med varandra eller via lämpliga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

Det är ofta svårt att komma överens om förvaltningen av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd och det krävs att alla berörda stater verkligen visar samarbetsvilja. Om vissa stater som inte vill arbeta för att nå fram till gemensamt överenskomna åtgärder i stället vidtar ensidiga åtgärder kan detta leda till en betydande utarmning av det berörda fiskbeståndet trots att andra stater minskar sina fiskeansträngningar.

EU är en lönsam destinationsmarknad för fiskeriprodukter och har därför ett särskilt ansvar för att se till att förpliktelsen om att samarbeta verkligen uppfylls. Därför måste EU få möjlighet att vidta effektiva åtgärder mot stater som inte visar samarbetsvilja i fråga om att anta överenskomna förvaltningsåtgärder eller som har ansvar för åtgärder och metoder som leder till överutnyttjande av bestånd, för att avskräcka från ett fortsatt ohållbart fiske. Syftet med detta förslag är att inrätta en snabb och effektiv mekanism för att använda handelsåtgärder och andra slags åtgärder i den här typen av lägen. Dessa åtgärder skulle syfta till att främja samarbete mellan de berörda staterna för att anta lämpliga och, så långt möjligt, överenskomna åtgärder för bevarande av de berörda bestånden för att se till att de utnyttjas på bästa sätt.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

De årliga samråden med kuststater utanför EU om förvaltningen av bestånd av gemensamt intresse ger tillfälle att samråda med intressenterna om hur man ska reagera i fall där ett visst tredjeland inte vill samarbeta. Rent generellt vill intressenterna att kommissionen ska införa handelsrestriktioner och vidta andra slags åtgärder för att sätta press på de länderna, så att de går med på att inleda meningsfulla förhandlingar och komma fram till en rimlig lösning som garanterar hållbarheten hos bestånden av gemensamt intresse.

Innan det gjordes en konsekvensanalys av detta förslag hölls ett riktat samråd om användning av handelsåtgärder och andra slags åtgärder för att förmå tredjeländer som tillåter ohållbart fiske att minska sina fiskeansträngningar. De flesta intressenter, utom möjligen beredningsindustrin, var tydligt positiva till införandet av handelsrelaterade och andra slags åtgärder.

En konsekvensbedömning gjordes för förslaget och en sammanfattning av den åtföljer detta förslag. I huvudsak innehåller konsekvensbedömningen en analys av åtgärdernas miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter, från ett "nollalternativ" till ett fullständigt förbud mot import av den berörda fisken och fiskeriprodukterna, inbegripet åtgärder som kan gå utöver handelsrelaterade åtgärder och icke-rättsliga tillvägagångssätt. Slutsatsen i konsekvensbedömningen var att det vore relevant att ge EU ett instrument för att snabbt kunna vidta åtgärder, främst handelsrelaterade sådana. Åtgärderna skulle riktas mot länder som tillåter fiske som bedrivs på ett ohållbart sätt och som hotar bevarandet av fiskbestånd. I konsekvensbedömningen gavs också förslag på hur instrumentet skulle kunna utformas. Under arbetet med denna rättsakt har det framkommit att den rättsliga grunden bör vara artiklarna 43.1 och 207 i EUF-fördraget eftersom det yttersta målet för förordningen är att främja bevarande av fiskbestånd och att de åtgärder som övervägs inte är begränsade till handelsrelaterade sådana.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

I artikel 1 fastställs förordningens huvudsakliga syfte, det vill säga att inrätta ett förfarande för att göra det möjligt att vidta rättvisa och kostnadseffektiva åtgärder för att främja hållbart fiske.

I artiklarna 2–5 beskrivs vilka länder som ska bli föremål för åtgärderna (länder som tillåter ohållbart fiske), de olika typer av åtgärder som får vidtas samt villkoren för var och när de får vidtas. I artikel 4 anges särskilt att åtgärderna ska antas som genomförandeakter av kommissionen (som regel kommer granskningsförfarandet att vara tillämpligt). När det anges ett krav på att åtgärder ska vara förenliga med EU:s internationella åtaganden avses framför allt förenlighet med EU:s skyldigheter enligt WTO-avtalet när det gäller handelsrestriktioner.

I artikel 6 fastställs vissa procedurmässiga steg som måste följas innan åtgärderna vidtas gentemot de länder som tillåter ohållbart fiske. Dessa démarcher bör ge de berörda länderna möjlighet att yttra sig och att korrigera sitt beteende. I artikel 7 fastställs den period under vilken åtgärderna ska tillämpas, förutsatt att de berörda länderna vidtar korrigerande åtgärder.

I artikel 8 fastställs den kommitté som ska bistå kommissionen i genomförandet av förordningen.

Enligt artikel 9 ska förordningen träda i kraft 20 dagar efter offentliggörandet.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Inga konsekvenser.

2011/0434 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om vissa åtgärder i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske i syfte att bevara fiskbestånd

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och,

av följande skäl:

(1) Enligt Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (nedan kallad FN:s havsrättskonvention) och avtalet om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995 (nedan kallat FN:s avtal om fiskbestånd) måste alla länder vars fiskeflottor bedriver fiske efter vissa gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd samarbeta om förvaltningen av de bestånden. Detta samarbete får upprättas inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, eller, när dessa förvaltningsorganisationer inte har behörighet för det berörda beståndet, genom ad hoc-överenskommelser mellan de länder som har en intresseandel i fisket.

(2) När tredjeländer med en intresseandel i ett fiske som omfattar bestånd av gemensamt intresse för det landet och för unionen bedriver fiskeverksamhet som hotar beståndets hållbarhet och underlåter att samarbeta med unionen i förvaltningen av beståndet och gör detta utan att ta hänsyn till befintliga fiskemönster och/eller rättigheter, skyldigheter och intressen för andra stater och för unionen, bör särskilda åtgärder vidtas för att uppmuntra dessa länder att bidra till att bevara beståndet.

(3) Fiskbestånd bör betraktas som hållbara när de fortlöpande bibehålls på eller över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag enligt vad som avses i artiklarna 61.3 och 119.1 i FN:s havsrättskonvention och i artikel 5 b i FN:s avtal om fiskbestånd.

(4) Villkoren för att land ska anses tillåta ohållbart fiske och därmed omfattas av bestämmelserna i den här förordningen måste fastställas, och det måste bland annat införas en process som ger de berörda länderna möjlighet att yttra sig och att vidta korrigerande åtgärder.

(5) Dessutom måste det fastställas vilken typ av åtgärder som får vidtas gentemot länder som tillåter ohållbart fiske och allmänna villkor för antagandet av sådana åtgärder, så att de baseras på objektiva kriterier som är rättvisa, kostnadseffektiva och förenliga med internationell rätt, särskilt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.

(6) Åtgärderna bör syfta till att avlägsna incitamenten att bedriva fiske efter beståndet av gemensamt intresse för flottorna från det land som tillåter ohållbart fiske. Detta kan åstadkommas till exempel genom importrestriktioner för fiskeriprodukter från fartyg som bedriver fiske efter ett bestånd av gemensamt intresse på ansvar av ett land som tillåter ohållbart fiske, begränsning av tillhandahållande av hamntjänster till sådana fartyg, eller åtgärder för att undvika att fiskefartyg eller fiskeredskap från unionen används för att bedriva fiske efter beståndet av gemensamt intresse på ansvar av det land som tillåter ohållbart fiske.

(7) För att se till att unionens åtgärder för att bevara fiskbestånd är effektiva och samstämmiga är det viktigt att hänsyn tas till bestämmelserna i förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske[4].

(8) Innan sådana åtgärder vidtas måste deras väntade miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter utvärderas.

(9) De åtgärder som antas enligt denna förordning bör upphöra att gälla när det land som tillåter ohållbart fiske har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att bidra till bevarandet av beståndet av gemensamt intresse.

(10) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i form av genomförandeakter som föreskriver granskningsförfarande i enlighet med artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[5]. När det finns skäl till skyndsamhet bör beslut om huruvida åtgärder bör upphöra att gälla antas som genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med artikel 8 i den förordningen.

(11) Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på upphörandet med att tillämpa åtgärder som vidtagits i enlighet med den här förordningen, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs ramen för att anta vissa åtgärder i fråga om tredjeländers fiskerelaterade verksamhet och politik i syfte att säkerställa långsiktig hållbarhet hos fiskbestånd av gemensamt intresse mellan Europeiska unionen och de tredjeländerna.

2. De åtgärder som antas enligt denna förordning får gälla samtliga fall där det krävs samarbete med unionen för den gemensamma förvaltningen av bestånden av gemensamt intresse, också när samarbetet bedrivs inom ramen för en regional fiskeriförvaltningsorganisation eller ett liknande organ.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning avses med

(a) bestånd av gemensamt intresse: ett fiskbestånd vars geografiska utbredning innebär att det är tillgängligt för både medlemsstaters och tredjeländers flottor och vars förvaltning kräver samarbete mellan dessa tredjeländer och unionen,

(b) associerad art: en fiskart som uppträder i ett blandfiske med ett bestånd av gemensamt intresse,

(c) blandfiske: fiske där det i området förekommer flera arter som kan fångas i fiskeredskapen,

(d) regional fiskeriförvaltningsorganisation: en subregional, regional eller liknande organisation med behörighet, erkänd enligt internationell rätt, att fastställa bevarande- och förvaltningsåtgärder för levande marina resurser som organisationen ansvarar för i kraft av den konvention eller det avtal som inrättar den,

(e) import: införsel av fisk eller fiskeriprodukter till unionens territorium, även för omlastning i hamn,

(f) omlastning: lossning av alla eller en del av den fisk eller fiskeriprodukter som finns ombord på ett fiskefartyg till ett annat fiskefartyg,

(g) maximalt hållbart uttag: den maximala fångst som kan tas ur ett fiskbestånd under obegränsad tid.

Artikel 3 Länder som tillåter ohållbart fiske

1. Ett tredjeland får identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske om

(a) det underlåter att samarbeta med unionen i förvaltningen av ett bestånd av gemensamt intresse på ett sätt som är helt och hållet förenligt med bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention eller Förenta nationernas avtal om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995, och

(b) det tredjelandet

(a) har underlåtit att vidta fiskeriförvaltningsåtgärder, eller

(b) har vidtagit sådana åtgärder utan att beakta andras, däribland Europeiska unionens, rättigheter, intressen och skyldigheter, och dessa fiskeriförvaltningsåtgärder har medfört fiskeverksamheter som skulle leda till att beståndet hamnar under de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag när de beaktas tillsammans med åtgärder som har vidtagits av unionen ensam eller i samarbete med andra länder.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 b ii ska de beståndsnivåer som kan producera maximalt hållbart uttag fastställas på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga råd.

Artikel 4 Åtgärder som får vidtas gentemot länder som tillåter ohållbart fiske

1. Kommissionen får genom genomförandeakter vidta följande åtgärder med avseende på länder som tillåter ohållbart fiske:

(a) Identifiera länder som tillåter ohållbart fiske.

(b) Vid behov identifiera de specifika fartyg eller flottor som vissa åtgärder ska tillämpas på.

(c) Införa kvantitativa restriktioner för import till unionen av fisk eller fiskeriprodukter som är framställda av eller innehåller sådan fisk som härrör från beståndet av gemensamt intresse och som har fångats under överinseende av det land som tillåter ohållbart fiske.

(d) Införa kvantitativa restriktioner för import till unionen av fisk av associerade arter och fiskeriprodukter som är framställda av eller innehåller sådan fisk när den har fångats under fiske efter beståndet av gemensamt intresse under överinseende av det land som tillåter ohållbart fiske. I sådant fall ska kommissionen fastställa lämpliga metoder för att avgöra vilka fångster som ska omfattas av åtgärden.

(e) Införa restriktioner för användning av unionens hamnar av fartyg som för flagg från det land som tillåter ohållbart fiske och som bedriver fiske efter beståndet av gemensamt intresse och av fartyg som transporterar fisk och fiskeriprodukter från beståndet av gemensamt intresse och som har fångats antingen av fartyg som för flagg från det land som tillåter ohållbart fiske eller fartyg under annan flagg som har fått tillstånd av det landet; dessa restriktioner ska inte tillämpas i fall av force majeure eller i nödsituationer i den mening som avses i artikel 18 i FN:s havsrättskonvention (force majeure eller nödsituationer) för tjänster som är strikt nödvändiga för att åtgärda de situationerna.

(f) Förbjuda ekonomiska aktörer i unionen att köpa ett fiskefartyg som för flagg från det land som tillåter ohållbart fiske.

(g) Förbjuda omflaggning av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg till länder som tillåter ohållbart fiske.

(h) Förbjuda medlemsstater att tillåta att charteravtal sluts med ekonomiska aktörer från länder som tillåter ohållbart fiske.

(i) Förbjuda export till länder som tillåter ohållbart fiske av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg eller av fiskeredskap och förnödenheter som behövs för att bedriva fiske efter beståndet av gemensamt intresse.

(j) Förbjuda att privata handelsöverenskommelser sluts mellan en medlemsstats medborgare och länder som tillåter ohållbart fiske för att ett fiskefartyg som för den medlemsstatens flagg ska få utnyttja dessa länders fiskemöjligheter.

(k) Förbjuda gemensamma fiskeinsatser som omfattar fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och fiskefartyg som för flagg från ett land som tillåter ohållbart fiske.

2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.

Artikel 5 Allmänna krav på de åtgärder som vidtas enligt denna förordning

1. De åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning ska

(a) gälla bevarande av beståndet av gemensamt intresse,

(b) få verkan i samband med restriktioner på fiske som bedrivs av unionens fartyg eller på produktion eller konsumtion inom unionen som är tillämpliga på fisk och fiskeriprodukter som är framställda av eller innehåller sådan fisk av de arter för vilka åtgärderna av vidtagits i enlighet med den här förordningen; dessa restriktioner får i fråga om associerade arter endast tillämpas när dessa arter fångas under fiske efter beståndet av gemensamt intresse,

(c) vara förenliga med de förpliktelser som följer av internationella överenskommelser som unionen är part i och alla andra gällande normer enligt internationell rätt.

2. De åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning ska beakta åtgärder som redan har vidtagits enligt förordning (EG) nr 1005/2008.

3. De åtgärder som antas i enlighet med denna förordning ska inte tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt restriktion för internationell handel.

4. När kommissionen vidtar åtgärder i enlighet med den här förordningen ska den utvärdera de miljömässiga, handelsmässiga, ekonomiska och sociala effekterna av de åtgärderna på kort och lång sikt och den administrativa bördan i samband med tillämpningen av dem.

5. I de åtgärder som antas i enlighet med denna förordning ska det anges ett lämpligt system för hur behöriga myndigheter ska verkställa dem.

Artikel 6 Förfaranden innan åtgärder vidtas gentemot länder som tillåter ohållbart fiske

1. När kommissionen anser att det är nödvändigt att vidta åtgärder i enlighet med artikel 4 ska den underrätta det berörda landet om sin avsikt att identifiera det som ett land som tillåter ohållbart fiske.

2. Denna underrättelse ska innehålla information om skälen till att landet identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske tillsammans med en beskrivning av möjliga åtgärder som kan vidtas i fråga om detta enligt denna förordning.

3. Innan kommissionen vidtar åtgärder i enlighet med artikel 4 ska den ge det berörda tredjelandet rimliga möjligheter att skriftligen besvara underrättelsen och att åtgärda situationen.

Artikel 7 Tillämpningsperiod för åtgärder gentemot länder som tillåter ohållbart fiske

1. De åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning ska upphöra att gälla när det land som tillåter ohållbart fiske vidtar lämpliga korrigerande åtgärder för förvaltningen av beståndet av gemensamt intresse som

(a) har överenskommits i samband med samråd med unionen och, i förekommande fall, andra berörda länder, eller

(b) inte undergräver effekten av åtgärder som vidtagits av EU ensamt eller i samarbete med andra länder i fråga om bevarande av de berörda fiskbestånden.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa huruvida villkoren i punkt 1 har uppfyllts och ska vid behov besluta att de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 4 ska upphöra att gälla. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.

Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på oförutsedda ekonomiska eller sociala störningar, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan för att besluta att de åtgärder som har vidtagits enligt artikel 4 ska upphöra att gälla. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.3.

Artikel 8 Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

3. När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 9 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982.

[2]               Avtal om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995.

[3]               EUT C , , s. .

[4]               EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

[5]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.