MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1. Allmän bakgrund

Det är mycket viktigt att uppmuntra och göra det lättare för medborgarna att bli mer delaktiga i Europeiska unionen och vad den står för. Det kan handla om allt ifrån att få dem att bli mer engagerade i dagsaktuella frågor till att öka kunskaperna om EU:s historia och tillkomst i efterdyningarna av två förödande världskrig. Tidigare medborgarprogram har med framgång tagit sig an dessa utmaningar och det är av stor vikt att arbetet med dessa frågor fortsätter på EU-nivå.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2011 konstaterade kommissionens ordförande José Manuel Barroso att vi i dag står inför den största utmaningen i unionens historia. Det är en finansiell, ekonomisk och social kris, men också en förtroendekris. De ekonomiska och sociala problemen är så omfattande att de inte kan lösas med nationella planer eller ens mellanstatligt samarbete. Ändå känner medborgarna inte till vilken betydelse unionen har och vad den har uppnått. Kommissionen måste därför hitta ett sätt att sprida kunskap om EU-projektet.

Fördraget om Europeiska unionen innebär ett stort steg framåt mot att föra unionen närmare medborgarna och främja en gränsöverskridande debatt om EU-politiska frågor, då artikel 11 i det fördraget innehåller nya möjligheter till deltagardemokrati, med bl.a. medborgarinitiativet som en central del.

Kommissionen vill med detta program vidta åtgärder för att öka medborgarengagemanget (som en del av en tredelad strategi, vars övriga delar är att möta medborgarnas behov och främja deras rättigheter). Avsikten är att

1.           skapa större möjligheter för det civila samhället att delta i utformningen av EU:s politik,

2.           skapa stödstrukturer så att resultaten av debatter kanaliseras till beslutsfattare på relevant nivå,

3.           skapa nya möjligheter för den enskilde medborgaren att delta i debatter och diskussioner om EU-frågor.

1.2. Motiv och syfte

Syftet med programmet är att få till stånd en verklig debatt om EU-frågor på lokal, regional och nationell nivå som därefter kan överföras till ett mer övergripande europeiskt sammanhang. Man ska via en rad olika organisationer försöka nå ut till den stora grupp medborgare som normalt inte försöker påverka eller delta i EU-frågor för att få dem att börja engagera sig. Det ska inte spela någon roll vilken (EU-relaterad) fråga det handlar om eller i vilken form det sker, så länge det finns en gränsöverskridande eller europeisk dimension. Programmet har ett övergripande angreppssätt och är inte avsett att ersätta de tematiska programmen eller att överlappa med deras samrådsprocesser på EU-nivå. Syftet är i stället att mobilisera medborgarna på lokal nivå för att få dem att debattera konkreta frågor av europeiskt intresse. De ska på detta sätt bli medvetna om hur EU:s politik påverkar deras dagliga liv. De kan påverka och uppleva fördelarna med EU och känna samhörighet med unionens uppdrag.

Programmet ska utgå från en analys av vad som är bra och dåligt med det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013) i fråga om framtidsplanering, inriktning, räckvidd och synlighet i samhället och geografiskt, en konsekvensanalys och mekanismer för tillvaratagande och spridning av resultat.

Huvudmålet för det framtida programmet är att ”stärka hågkomsten och förbättra möjligheterna för medborgarengagemang på EU-nivå”. Det kommer att inriktas på behovet av stödstrukturer så att resultatet av dessa debatter kan kanaliseras till beslutsfattare på relevant nivå. Programmet bidrar i detta avseende genom att förbättra medborgarorganisationers möjligheter att engagera sina medlemmar i unionens demokratiska liv. De särskilda mål som har föreslagits är att

– stimulera debatt, reflexion och samarbete kring hågkomst, EU:s integration och historia,

– förbättra medborgarnas kunskaper om och möjligheter att delta i utformningen av EU:s politik, och skapa förutsättningar för solidaritet, samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

Eftersom de särskilda mål som föreslås för det nya programmet har begränsats kommer en ny uppsättning operativa mål att fastställas. De nya operativa målen kommer att göra det lättare för kommissionen att fastställa mer robusta indikatorer och därmed mäta framsteg och effekter på ett objektivt och mer detaljerat sätt.

– Hjälpa organisationer att sätta igång debatter och aktiviteter med anknytning till hågkomst, europeiska värderingar och historia.

– Hjälpa organisationer som är av allmänt europeiskt intresse, gränsöverskridande partnerskap och nätverk att öka medborgarnas delaktighet i EU-frågor.

– Övergripande dimension: projektresultat ska analyseras, spridas och tillvaratas genom interna och externa aktiviteter.

1.3. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionens institutioner ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. I samma artikel talas det även om institutionernas skyldighet att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället, om kommissionens skyldighet att ha ett omfattande samråd med intressenter, samt om medborgarinitiativet. I sina politiska riktlinjer från september 2009 efterlyste kommissionens ordförande José Manuel Barroso en betydligt starkare inriktning på medborgarna, vilka bör stå i centrum för EU:s politik. I det följande beskrivs hur aktiviteterna inom det kommande programmet ”Ett Europa för medborgarna” i betydligt högre grad ska kopplas till den konkreta utformningen av politiken. Det ska därför finnas ett starkt samarbete mellan de kommissionsavdelningar som arbetar med respektive politikområden och program.

Programmet är ett av de verktyg som ska användas för att koppla de demokratiska principerna i artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget till EU:s politik på en rad olika områden, men utan att ersätta de särskilda dialoger som Europeiska kommissionen redan för med medborgare, intressenter och intressegrupper. Nästa generation av programmet ”Ett Europa för medborgarna” ska ge medborgarna möjlighet att diskutera sina åsikter om alla unionens åtgärdsområden i alla skeden av den formella beslutsprocessen. När det gäller teman för projekten, deras koppling till ett lokalt eller regionalt sammanhang och sammansättningen av intressenter, finns det betydande synergieffekter med andra unionsprogram inom områden som sysselsättning, sociala frågor, utbildning, forskning och innovation, ungdomsfrågor och kultur, rättsliga frågor, jämställdhet, icke-diskriminering och regionalpolitik.

Programmet kompletterar det arbete som Europeiska kommissionens representationer redan utför i medlemsstaterna. Representationerna kommer, i enlighet med sitt uppdrag att skapa kontakter med medborgarna och informera på nationell nivå, i största möjliga utsträckning att delta i arbetet med att informera om och lansera programmet.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1         Samråd med berörda parter

Ett omfattande samråd har ägt rum med de viktigaste intressenterna när det gäller programmet ”Ett Europa för medborgarna”. Deras synpunkter har inhämtats vid följande tillfällen:

– Den 20 juni 2010 hölls ett samrådsmöte i Bryssel med de viktigaste intressenterna: gruppmedlemmarna i det regelbundna samrådet med icke-statliga organisationer, de nationella kontaktpunkterna för det europeiska medborgarskapet, rådet för kommuner och regioner i Europa och samordnarna av vänortsaktiviteter, samt medlemmar av programkommittén. Samtalen fördes utifrån en öppen agenda och med stora möjligheter för deltagarna att påverka.

– Den 27 oktober 2010 inleddes ett öppet offentligt samråd på internet om framtiden för programmet ”Ett Europa för medborgarna” med hjälp av kommissionens IPM-verktyg (Interactive Policy Making). Samrådet pågick fram till den 5 januari 2011 och var öppet för synpunkter från alla berörda parter: enskilda personer, det civila samhällets organisationer, offentliga myndigheter och förvaltningar, forsknings- och innovationsinstitutioner, europeiska och internationella organisationer m.fl. Synpunkter inkom från 412 aktörer och ytterligare 5 synpunkter mottogs separat. Kommissionen har med hjälp av en extern konsult analyserat synpunkterna. Resultaten och en utförlig analys av det offentliga samrådet finns på: http://ec.europa.eu/citizenship.

– Den 21 juni 2011 ägde ett andra intressentmöte rum i Bryssel i vilket mer än 100 personer deltog.

– Under perioden maj–juni 2011 genomfördes tre fokusgruppundersökningar i Wien, Paris och Warszawa om olika aspekter av programmet (vänorter, effekter på det civila samhällets utveckling, hågkomst) som sammanförde intressenter med forskare, lokala och nationella myndigheter och journalister.

– Regelbundna samråd med intressenter: 2–3 möten per år mellan kommissionen och ungefär 70 europeiska nyckelorganisationer som deltar aktivt i programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

2.2         Extern experthjälp

Kommissionen tog i sin konsekvensanalys av programförslaget hänsyn till de expertsynpunkter som framkom i samband med de två intressentmötena och det offentliga samrådet på internet. Dessa jämfördes med de expertsynpunkter som framfördes av de fokusgrupper som rådfrågades våren 2011.

För att dra nytta av erfarenheterna av det nuvarande programmet användes den halvtidsutvärdering som gjordes av en extern konsult 2010 som en viktig informationskälla för såväl konsekvensbedömningen som programförslaget.

2.3         Konsekvensbedömning

En fullständig konsekvensbedömning gjordes sommaren 2011. Den 21 september 2011 diskuterade konsekvensbedömningsnämnden rapporten och efterlyste då flera förbättringar, i synnerhet en mer komplett och fokuserad problemanalys, en närmare beskrivning av målen, att väsentliga handlingsalternativ skulle anges och bedömas, att rutinerna för utvärdering skulle förtydligas och att mer robusta indikatorer för att mäta framstegen skulle definieras. Hänsyn har tagits till dessa faktorer i föreliggande rapport.

Programmet ingick dessutom i den samlade konsekvensbedömningen av den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1         Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Europeiska kommissionen föreslår programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020, vilket ska bygga på det nuvarande programmet. Programmet ska förbättra möjligheterna till medborgarengagemang på EU-nivå och därmed uppnå det övergripande syftet att främja medborgarengagemang och bidra till större kännedom och kunskaper om EU-frågor. Via de två programområdena planeras dels stöd till organisationer som är av allmänt europeiskt intresse, gränsöverskridande partnerskap och nätverk i syfte att uppmuntra medborgarnas diskussioner om EU-frågor, dels stöd till organisationer som sätter i gång debatter och aktiviteter med anknytning till Europas värderingar och historia. Som ett övergripande inslag i programmet ska det fastställas bestämmelser om hur resultaten av programaktiviteterna ska analyseras, spridas och tillvaratas. Programmet ska, precis som sin föregångare, genomföras genom driftsbidrag och bidrag till insatser som ges efter öppna förslagsinfordringar samt genom tjänsteavtal som ingås efter anbudsinfordringar. Kommissionen kan efter en kostnads-nyttoanalys anlita ett befintligt genomförandeorgan för att genomföra programmet, på det sätt som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram.

3.2         Rättslig grund

Artikel 352 i EUF-fördraget.

3.3         Subsidiaritetsprincipen

Enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionens institutioner ge ”medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden”. I samma artikel talas det om institutionernas skyldighet att ”föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället”, om kommissionens skyldighet att ha ett omfattande samråd med intressenter, samt om det nya medborgarinitiativet.

Det måste ställas lämpliga resurser till förfogande för att uppfylla skyldigheterna i dessa fördragsbestämmelser. Programmet ”Ett Europa för medborgarna” är en sådan resurs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet är en annan.

Mervärdet av åtgärder på EU-nivå förutses för de enskilda insatserna i det nya programmet bli följande:

– När det gäller ”Hågkomst och det europeiska medborgarskapet” ska programmet sträva efter att hjälpa organisationer att sätta igång debatter och aktiviteter om EU:s integration och historia som är gränsöverskridande eller har en tydlig europeisk dimension. För vissa insatser under rubriken ”historia” räcker det med en europeisk dimension. Historiska arkiv och platser för hågkomst är visserligen platsbundna, men i många fall av betydelse för hela EU.

– När det gäller ”Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang” ska programmet sträva efter att öka medborgarnas kunskaper om och möjligheter att delta i utformningen av EU:s politik, samt skapa förutsättningar för solidaritet, samhällsengagemang och frivilligarbete på EU-nivå. Dessa mål är så omfattande och ambitiösa att de bara kan uppnås på EU-nivå.

– ”Tillvaratagande av resultat” är övergripande för hela programmet, och handlar om hur projektresultaten inom de tidigare nämnda programområdena ska analyseras, spridas, kommuniceras och tillvaratas. Goda exempel och idéer om hur man kan öka medborgarengagemanget ska samlas in genom nationella och regionala plattformar, men det behövs även EU-omfattande plattformar och gemensamma verktyg för att vidga perspektivet och främja ett utbyte över gränserna.

Den här förordningens mål kan inte uppnås i tillräckligt hög grad av medlemsstaterna, utan kan med tanke på de gränsöverskridande, multilaterala inslagen i programmets insatser och åtgärder bättre uppnås på EU-nivå.

3.4         Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.

3.5         Inverkan på grundläggande rättigheter

Programmet stöder indirekt unionsmedborgarnas rättigheter såsom de fastställs i artikel 39 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Enligt kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2014–2020 ska 229 miljoner euro i dagens penningvärde anslås till programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

4.1         Genomförande

När det gäller förvaltningen är syftet med förordningen att skapa en mer rationell och förenklad metod som kan leda till ökad kostnadseffektivitet. Stordriftsfördelarna kommer att vara betydande när insatser av samma slag omfattas av liknande genomförandebestämmelser och förfaranden, vilket kommer att göra det lättare för både stödmottagare och förvaltningsorgan på EU-nivå och i medlemsstaterna.

Förenkling är en mycket viktig aspekt även i det nuvarande programmet som kommer att utvecklas ytterligare i det nya. Genom att ett genomförandeorgan ska ansvara för hela programcykeln uppnås betydande besparingar i fråga om administration och personalresurser. Användningen av engångsbelopp, finansiering baserad på schablonsatser och enhetskostnader, e-ansökningar och effektiva kontroller på plats genom att man samordnar besök på organisationer som ligger i samma region gör att den administrativa bördan minskar ytterligare och möjliggör betydande kostnadsbesparingar.

2011/0436 (APP)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 352,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[1],

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen ska institutionerna på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden, samt föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

(2) Med Europa 2020-strategin vill unionen och medlemsstaterna åstadkomma tillväxt, sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning för det kommande decenniet[2].

(3) Trots att det rent objektivt finns ett uppenbart mervärde med att vara unionsmedborgare med fastställda rättigheter lyckas unionen inte alltid lyfta fram sambanden mellan lösningen av en rad ekonomiska och sociala problem och unionens politik. De imponerande framsteg som har uppnåtts i form av fred och stabilitet i Europa, långsiktig hållbar tillväxt, stabila priser, ett effektivt skydd för konsumenter och miljö och främjandet av grundläggande rättigheter har därför inte alltid resulterat i en stark känsla hos medborgarna av samhörighet med unionen.

(4) För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att fullt ut delta i uppbyggnaden av en allt fastare sammanslutning krävs en rad insatser och samordnade ansträngningar via aktiviteter över gränserna och på unionsnivå. Det europeiska medborgarinitiativet är ett unikt tillfälle för medborgarna att direkt delta i unionslagstiftningens utveckling[3].

(5) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap[4] fastställdes ett åtgärdsprogram som har bekräftat vikten av att främja en kontinuerlig dialog med det civila samhällets organisationer och med kommuner, samt att stödja medborgarnas aktiva engagemang.

(6) Halvtidsutvärderingen, ett offentligt samråd på internet och två på varandra följande samrådsmöten med intressenter har bekräftat att både det civila samhällets organisationer och enskilda deltagare anser att det vore relevant med ett nytt program för att påverka organisationer genom kapacitetsuppbyggnad och enskilda individer genom att öka intresset för unionsfrågor.

(7) När det gäller teman för projekten, deras koppling till ett lokalt eller regionalt sammanhang och sammansättningen av intressenter, bör det finnas betydande synergieffekter med andra unionsprogram som rör sysselsättning, sociala frågor, utbildning, ungdomsfrågor och kultur, rättsliga frågor, jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-diskriminering och regionalpolitik.

(8) Det nya programmet bör omfatta en mängd olika insatser, bl.a. möten, kontakter och debatter med medborgarna om medborgarskapsfrågor, evenemang på unionsnivå, initiativ som går ut på att reflektera över avgörande ögonblick i Europas historia, initiativ för att öka kunskaperna om unionens institutioner och deras funktion, samt debatter om europeiska politiska frågor i syfte att stimulera alla delar av samhällslivet.

(9) En övergripande dimension av programmet bör vara att se till att resultaten tillvaratas och kan överföras, så att dess effekter och långsiktiga hållbarhet förstärks. De aktiviteter som lanseras bör därför ha en tydlig koppling till EU:s politiska agenda och kommuniceras på lämpligt sätt.

(10) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en balanserad integrering av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser, varvid hänsyn ska tas till EU:s flerspråkiga karaktär.

(11) Anslutningsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländer som omfattas av föranslutningsstrategin samt de Eftaländer som är parter i EES-avtalet erkänns som potentiella deltagare i EU:s program i enlighet med de avtal som ingåtts med dessa länder.

(12) I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela den tid programmet pågår, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/201Y mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

(13) De resurser som anslås till kommunikationsinsatser inom ramen för denna förordning ska även bidra till gemensam kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de har anknytning till den här förordningens allmänna mål.

(14) Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om regelbunden övervakning och oberoende utvärdering av detta program för att möjliggöra de anpassningar som krävs för att åtgärderna ska kunna genomföras på rätt sätt.

(15) Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa påföljder.

(16) Projekt som kan få stor inverkan, i synnerhet projekt som har en direkt koppling till EU:s politik och syftar till att påverka utformningen av EU:s politiska agenda ska ha företräde när det gäller beviljandet av bidrag. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör genomförandet av programmet förenklas ytterligare genom tillämpning av engångsbelopp, finansiering baserad på schablonsatser och enhetskostnader.

(17) Övergångsbestämmelser för övervakning av insatser som påbörjas före den 31 december 2013 i enlighet med beslut 2004/2006/EG bör anges.

(18) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den gränsöverskridande och mångsidiga arten hos programmets insatser och åtgärder, bättre kan uppnås på Europeiska unionens nivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter inom ramen för programmet och i enlighet med dess mål. Sådana befogenheter ska utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[5].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande och allmänt mål

1. Genom denna förordning inrättas programmet ”Ett Europa för medborgarna” (nedan kallat programmet) för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

2. Programmet ska med det övergripande syftet att öka kunskaperna om Europeiska unionen och främja medborgarengagemang bidra till följande allmänna mål:

– Stärka hågkomsten och förbättra möjligheterna för medborgarengagemang på unionsnivå.

Artikel 2

Programmets särskilda mål

Programmet ska ha följande särskilda mål, vilka ska genomföras genom insatser som är gränsöverskridande eller har en tydlig europeisk dimension:

1.           Stärka hågkomsten och öka kunskaperna om unionens historia, identitet och syfte genom att stimulera debatt, reflexion och kontaktnät.

Framstegen ska mätas mot antalet stödmottagare som nås direkt och indirekt, projektens kvalitet och andelen förstagångssökande.

2.           Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

Framstegen ska bl.a. mätas mot antalet stödmottagare som nås direkt och indirekt, stödmottagarnas uppfattning om EU och EU-institutionerna, projektens kvalitet och andelen förstagångssökande.

Artikel 3

Programmets struktur och insatser som ska stödjas

1.           Programmet ska bestå av följande två programområden:

a)      ”Hågkomst och det europeiska medborgarskapet”.

b)      ”Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang”.

De två programområdena ska kompletteras med horisontella insatser för att analysera, sprida och utnyttja projektresultaten (åtgärder för ”tillvaratagande”).

2.           För att uppnå målen ska programmet bl.a. ge stöd till följande typer av insatser, vilka ska vara gränsöverskridande eller ha en tydlig europeisk dimension:

– Medborgarmöten, vänortssamarbeten.

– Grundande och drift av gränsöverskridande partnerskap och kontaktnät.

– Stöd till organisationer som är av allmänt europeiskt intresse.

– Gemenskapsbyggande insatser och debatter om medborgarskapsfrågor med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och/eller sociala medier.

– Evenemang på unionsnivå.

– Debatter/undersökningar och åtgärder som rör avgörande ögonblick i Europas historia, i synnerhet för att hålla minnet av de brott som begicks under nazismen och stalinismen vid liv.

– Reflexion/debatter om gemensamma värderingar.

– Initiativ för att öka kunskaperna om EU:s institutioner och deras funktion.

– Insatser för att utnyttja och ytterligare tillvarata resultaten av de initiativ som får stöd.

– Undersökningar om frågor som rör medborgarskap och medborgarengagemang.

– Stöd till strukturer i medlemsstaterna för information och rådgivning om programmet.

Artikel 4

Åtgärder

Åtgärder kan ha formen av bidrag eller avtal efter offentlig upphandling.

1.           Unionens bidrag kan tillhandahållas i specifika former, exempelvis driftsbidrag eller bidrag till insatser.

2.           Avtal efter offentlig upphandling ska avse köp av tjänster, t.ex. anordnande av evenemang, studier och undersökningar, verktyg för information och informationsspridning, övervakning och utvärdering.

Artikel 5

Deltagande i programmet

Programmet ska vara öppet för deltagare från följande länder, nedan kallade de deltagande länderna:

a)           Medlemsstaterna.

b)           Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med principer och allmänna villkor för de ländernas deltagande i unionsprogram enligt respektive ramavtal, beslut i associeringsråd eller liknande överenskommelser.

c)           De Eftaländer som är parter i EES-avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet.

Artikel 6

Tillträde till programmet

Programmet ska vara öppet för alla intressenter som främjar europeisk integration, särskilt lokala myndigheter och organisationer, organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor), medborgargrupper och det civila samhällets övriga organisationer (t.ex. överlevandeföreningar) samt utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Artikel 7

Samarbete med internationella organisationer

Programmet får omfatta gemensamma aktiviteter på det område som omfattas av detta program med relevanta internationella organisationer, till exempel Europarådet och Unesco, på grundval av gemensamma bidrag och i enlighet med budgetförordningen[6].

Artikel 8

Genomförande av programmet

Kommissionen ska för att genomföra programmet anta årliga arbetsprogram i form av genomförandeakter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 9.2. I arbetsprogrammen ska fastställas vilka mål som eftersträvas, förväntade resultat, genomförandemetod och den totala finansieringsplanen. De ska även innehålla en beskrivning av de insatser som ska finansieras, uppgifter om de belopp som tilldelas varje insats och en vägledande tidplan för genomförandet. De ska i fråga om bidrag fastställa prioriteringar, grundläggande utvärderingskriterier och maximal sats för samfinansiering.

Artikel 9

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 10

Samråd med intressenter

Kommissionen ska föra en regelbunden dialog med programmets stödmottagare och med relevanta intressenter och experter.

Artikel 11

Förenlighet med andra unionsinstrument

Kommissionen ska se till att detta program stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av unionens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, kultur, idrott, grundläggande fri- och rättigheter, social integration, jämställdhet, bekämpning av diskriminering, forskning och innovation samt utvidgningspolitiken och unionens yttre åtgärder.

Artikel 12

Budget

1.           Finansieringsramen för genomförande av programmet ska vara 229 miljoner euro.

2.           De resurser som anslås till kommunikationsinsatser inom ramen för denna förordning ska även bidra till gemensam kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar[7], i den mån de har anknytning till den här förordningens allmänna mål.

Artikel 13

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 14

Uppföljning och utvärdering

1.           Kommissionen ska se till att programmet regelbundet följs upp mot målen med hjälp av resultatindikatorer. Resultaten av uppföljningen och utvärderingen ska tas tillvara då programmet genomförs. Uppföljningen ska i synnerhet inbegripa utarbetandet av de rapporter som avses i punkt 3 a och 3 c.

Indikatorer bör i relevanta fall vara köns- och åldersindelade.

2.           Kommissionen ska se till att det görs regelbundna, externa och oberoende utvärderingar av programmet och regelbundet lämna rapporter till Europaparlamentet.

3.           Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

a)      En utvärderingsrapport efter halva tiden om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet, senast den 31 december 2017.

b)      Ett meddelande om fortsättningen av programmet, senast den 31 december 2018.

c)      En utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 1 juli 2023.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1904/2006/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

För insatser som påbörjas före den 31 december 2013 i enlighet med beslut nr 1904/2006/EG ska det beslutet fortsätta att tillämpas tills insatserna avslutas.

I enlighet med artikel 18 i budgetförordningen får anslag som motsvarar inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål och kommer från återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder enligt beslut 1904/2006/EG göras tillgängliga för programmet.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Utfärdad i Bryssel

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA

1. BESKRIVNING AV INITIATIV

Kompletterande information om tillträde till programmet

PROGRAMOMRÅDE 1: Hågkomst och det europeiska medborgarskapet

Programområdet definieras av de projekt och initiativ som kan lanseras under denna rubrik, inte av typen av medborgarorganisationer eller aktörer som kan ansöka.

Stöd ska ges till aktiviteter som manar till reflexion över gemensamma värderingar i bredast möjliga bemärkelse och under det att hänsyn tas till mångfald. Stöd kan ges till initiativ som innebär att orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria begrundas (särskilt, men inte bara, nazismen och stalinismen) och hedrar minnet av deras offer. Detta programområde bör även omfatta verksamhet som gäller andra viktiga hållpunkter i Europas nutidshistoria. Särskilt företräde ska ges insatser som uppmuntrar tolerans och försoning och försöker nå ut till de yngre generationerna.

PROGRAMOMRÅDE 2: Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang

Programområdet definieras av de projekt och initiativ som kan lanseras under denna rubrik, inte av typen av medborgarorganisationer eller aktörer som kan ansöka. Programområdet ska stödja verksamhet som rör medborgarengagemang i bredast möjliga bemärkelse, med särskild tonvikt på att skapa metoder för ett långsiktigt engagemang. Företräde ska ges initiativ och projekt som har en tydlig koppling till EU:s politiska agenda.

Programområdet kan även omfatta projekt och initiativ som skapar förutsättningar för solidaritet, samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

Mycket återstår att göra för att locka fler kvinnor till det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. De som fattar beslut som påverkar människors liv bör lyssna mer på och ta hänsyn till kvinnors röster.

ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRD: Tillvaratagande av resultat

Denna åtgärd ska definieras för programmet som helhet och gälla både programområde 1 och programområde 2.

Åtgärden ska stödja initiativ som förbättrar resultatens överförbarhet, ger bättre avkastning på investeringar och gör att man kan dra större lärdomar av tidigare erfarenheter. Syftet med denna åtgärd är att ytterligare tillvarata och utnyttja resultaten av de initiativ som lanseras för att främja deras långsiktiga giltighet.

Den ska omfatta kapacitetsuppbyggnad, dvs. utveckling av stödåtgärder för utbyte av goda exempel, för att samla in de lärdomar som görs av intressenter på lokal och regional nivå, inbegripet offentliga myndigheter, samt att utveckla nya färdigheter, till exempel genom utbildning. Det sistnämnda kan omfatta utbyten mellan motparter, fortbildning för lärare och till exempel utveckling av en databas över organisationer/projekt som får stöd från programmet.

2. Programmets förvaltning

Programmet kommer att utveckla principen om fleråriga partnerskap baserade på överenskomna mål och bygga på resultatanalyser, så att det gagnar både det civila samhället och Europeiska unionen.

Projekt som kan få stor inverkan, i synnerhet projekt som har en direkt koppling till EU:s politik och syftar till att påverka utformningen av EU:s politiska agenda, ska i regel ha företräde när det gäller beviljandet av bidrag.

Programmet och de flesta av insatserna får förvaltas centralt av ett genomförandeorgan.

Alla insatser ska vara gränsöverskridande eller ha en tydlig europeisk dimension. De ska främja medborgarnas rörlighet och utbytet av idéer inom Europeiska unionen.

Etablering av kontaktnät och inriktning på multiplikatoreffekter, inbegripet användning av den senaste informations- och kommunikationstekniken (IKT) och sociala medier, är viktiga inslag som ska återspeglas i både typen av verksamhet och de olika organisationer som deltar. Samverkan och synergi mellan olika typer av intressenter som deltar i programmet ska starkt uppmuntras.

Programmets budget får även täcka utgifter i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och förverkligandet av dess mål, särskilt studier, möten, informations- och publikationsverksamhet, utgifter i samband med IKT-nätverken för utbyte av information och alla övriga utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan besluta om för programmets förvaltning.

Programmets totala administrativa utgifter bör stå i proportion till de uppgifter som föreskrivs i det berörda programmet.

Kommissionen kan även bedriva sådan verksamhet som avser information, publikation och spridning och därigenom säkerställa en bred kunskap om och stor genomslagskraft för de verksamheter som stöds genom programmet.

Den budget som anslås ska även täcka gemensam kommunikation av unionens politiska prioriteringar[8].

3. Uppföljning

De resultat som eftersträvas genom programmet beskrivs i de särskilda målen i artikel 2. Framstegen ska mätas med hjälp av resultatindikatorer på följande sätt:

Särskilt mål 1: Stärka hågkomsten och öka kunskaperna om unionens historia, identitet och syfte genom att stimulera debatt, reflexion och kontaktnät.

Resultatindikatorer || Senast kända resultat || Mål på medellång sikt (resultat)

Antal stödmottagare som nås direkt och indirekt || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. ||

Antal projekt och resultatens kvalitet || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Ökning av projekt med 80 % Höjning av genomsnittsbetyg som har satts av externa experter.

Andel förstagångssökande || Genomsnittlig siffra omkring 33 % (beroende på insats och år) || Minst 15 % över hela linjen

Särskilt mål 2: Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

Resultatindikatorer || Senast kända resultat || Mål på medellång sikt (resultat)

Antal direkta deltagare || 1 100 000 medborgare (2010) Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Minst 600 000 personer om året och med en balanserad könsfördelning

Antal personer som indirekt nås av programmet || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Sammanställning av information och resultat som ges i slutrapporterna Mål på medellång sikt: 5 miljoner personer (inräknat antal män och kvinnor som nås)

Antal deltagande organisationer || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || 2 000 organisationer per år

Stödmottagarnas uppfattning om EU och EU-institutionerna || Enligt Eurobarometer­undersökningen i augusti 2011 litar mindre än hälften av EU-medborgarnas (41 %) på EU eller känner samhörighet med EU. Vid inledningen av projekten ska en basnivå fastställas för stödmottagarna. || Ökat förtroende för EU hos stödmottagarna efter slutfört projekt

Projektens kvalitet || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Höjning av genomsnittsbetyg som har satts av externa experter

Andel förstagångssökande || Genomsnittlig andel omkring 33 % (beroende på insats och år) || Minst 15 % över hela linjen

Antal partnerskap och kontaktnät som är gränsöverskridande och omfattar flera parter || 656 (uppgifter från 2009, exklusive driftsbidrag och hågkomst) Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Ökning med 5 % (gränsöverskridande partnerskap och kontaktnät) Ökning med 50 % (partnerskap och kontaktnät som omfattar flera parter)

Antal initiativ för uppföljning av programstödd verksamhet på lokal eller europeisk nivå och kvaliteten på dessa || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Sammanställning av information och resultat som ges i slutrapporterna

Aktiviteternas geografiska täckning Korrelation mellan antalet deltagare i programmet och total folkmängd per land. || Nuvarande indikatorer ger inte dessa uppgifter. Det nya programmet ska fastställa en basnivå för denna indikator. || Minst ett projekt per land/år

4. Kontroller och revisioner

För projekt som väljs ut i enlighet med denna förordning kommer man att fastställa ett revisionssystem baserat på stickprov.

Stödmottagarna måste för kommissionen lägga fram alla verifikationer i samband med utgifter under fem år efter den sista utbetalningen. Mottagaren ska i förekommande fall se till att styrkande handlingar som innehas av dennes partner eller medlemmar görs tillgängliga för kommissionen.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärder kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till rådets förordning om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[9]

16.05 Främja europeiskt medborgarskap

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[10]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Att stärka det europeiska medborgarskapet

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Programmet ska ha följande särskilda mål, vilka ska genomföras genom insatser som är gränsöverskridande eller har en tydlig europeisk dimension:

1. Stärka hågkomsten och öka kunskaperna om unionens historia, identitet och syfte genom att stimulera debatt, reflexion och kontaktnät.

2. Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.

Berörd verksamhet inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

16.05 Främja europeiskt medborgarskap

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs

-        Öka möjligheterna för medborgarorganisationer att engagera medborgarna i unionens demokratiska liv.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs

– Antal och kvalitet avseende projekt som förs fram av medborgarorganisationer i syfte att

– – påverka unionens politiska process

– – stärka sammanhållningen i samhället

– – öka kunskaperna om unionens roll

– Antal deltagare som är direkt och indirekt involverade

– Antal deltagande organisationer, gränsöverskridande partnerskap och kontaktnät

– Andel förstagångssökande

– Aktiviteternas geografiska täckning

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med programmet är att få till stånd en verklig debatt om EU-frågor på lokal, regional och nationell nivå som därefter kan överföras till ett mer övergripande europeiskt sammanhang. Man ska via en rad olika organisationer försöka nå ut till den stora grupp medborgare som normalt inte försöker påverka eller delta i EU-frågor för att få dem att börja engagera sig. Det ska inte spela någon roll vilken (EU-relaterad) fråga det handlar om eller i vilken form det sker, så länge det finns en gränsöverskridande eller europeisk dimension. Programmet har ett övergripande angreppssätt och är inte avsett att ersätta andra initiativ eller att överlappa med samrådsprocesser på EU-nivå. Syftet är i stället att mobilisera medborgarna på lokal nivå för att få dem att debattera konkreta frågor av europeiskt intresse. De ska på detta sätt bli medvetna om hur EU:s politik påverkar deras dagliga liv. De kan påverka och uppleva fördelarna med EU och känna samhörighet med unionens uppdrag.

Programmet ska utgå från en analys av vad som är bra och dåligt med det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013) i fråga om framtidsplanering, inriktning, räckvidd och synlighet i samhället och geografiskt, en konsekvensanalys och mekanismer för tillvaratagande och spridning av resultat.

1.5.2.     Mervärdet av stöd från Europeiska unionen

Programmet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen genom att skapa ett instrument som kan göra det lättare att fullgöra institutionernas skyldighet enligt artikel 11 i EU-fördraget att ”ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för [...] sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden” och att ”föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och civilsamhället”. Dessa uppgifter kan bara fullgöras av unionen och inte på medlemsstatsnivå.

Det finns ingen enkel lösning för att återupprätta kopplingen mellan unionen och dess medborgare, att på ett effektivt sätt främja medborgarengagemang och därmed stärka känslan av tillhörighet och den europeiska identiteten. Det krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar genom aktiviteter över gränserna och på europeisk nivå.

Det ligger i sakens natur att ett europeiskt samhällsengagemang bara kan stärkas om det blir möjligt för enskilda medborgare och medborgarorganisationer att interagera över gränserna. Det skulle därför inte vara tillräckligt eller effektivt att enbart vidta åtgärder på nationell och lokal nivå.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Resultaten av två undersökningar (från 2008 och 2009) och halvtidsutvärderingen av det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007–20013 (som gjordes 2009/2010) har redan visat vad programmet har uppnått hittills. I samband med halvtidsutvärderingen granskades vilka effekter programmet hade haft på deltagande organisationer och enskilda. Av uppgiftslämnarna ansåg 82 % (och 84 % av dem som företrädde det civila samhället) att programmet hade bidragit till att utveckla deras organisationers kapacitet.

I undersökningen om utveckling av effektindikatorer för programmet ”Ett Europa för medborgarna” och om anpassning av dem till 2009 års årliga förvaltningsplan – Undersökning 2009 av ”Ett Europa för medborgarna” – framhölls attitydförändringarna hos dem som deltagit en eller flera gånger i aktiviteter som finansierats genom programmet. Resultaten visar att 83 % av uppgiftslämnarna i undersökningen känner att de vet mer om aspekter som rör Europas kultur, identitet och arv till följd av deltagandet i programaktiviteterna. Av uppgiftslämnarna hävdar 75 % att de känner sig mer europeiska och 71 % att de känner en större samhörighet med Europeiska unionen. Andelen uppgiftslämnare som hävdar att de känner större solidaritet med andra européer var 82 %.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

I artiklarna 10–11 i fördraget om Europeiska unionen erkänns varje medborgares rätt att delta i unionens demokratiska liv och att beslut ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. Det krävs också att medborgare och representativa sammanslutningar ska få möjlighet att diskutera åsikter på alla unionens åtgärdsområden och att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och det civila samhället.

För att på ett betydelsefullt och tydligt sätt ge uttryck för Lissabonfördragets bestämmelser har kommissionens ordförande José Manuel Barroso, i synnerhet i sina politiska riktlinjer i september 2009, slagit fast att man ska ha en mycket tydligare inriktning på medborgarna, vilka ska stå i centrum för den europeiska politiken. I det följande beskrivs hur aktiviteterna inom det kommande programmet ”Ett Europa för medborgarna” i betydligt högre grad ska kopplas till den konkreta utformningen av politiken. Det ska därför finnas ett starkt samarbete mellan de kommissionsavdelningar som arbetar med respektive politikområden och program.

Programmet är ett av de verktyg som ska användas för att koppla de demokratiska principerna i artiklarna 10–11 i EU-fördraget till EU:s politik inom en rad olika områden, men utan att ersätta de särskilda dialoger som Europeiska kommissionen redan för med medborgare, intressenter och intressegrupper. Nästa generation av programmet ”Ett Europa för medborgarna” ska ge medborgarna möjlighet att diskutera sina åsikter om alla unionens åtgärdsområden i alla skeden av den formella beslutsprocessen. När det gäller teman för projekten, deras koppling till ett lokalt eller regionalt sammanhang och sammansättningen av intressenter, finns det betydande synergieffekter med andra unionsprogram inom områden som sysselsättning, sociala frågor, jämställdhet, utbildning, ungdomsfrågor, kultur, rättsliga frågor och regionalpolitik.

1.6.        Tid under vilken åtgärder kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– x Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020

– x Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2022

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[11]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– x genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[12]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen.

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

1. En utvärderingsrapport efter halva tiden om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet, senast den 31 december 2017.

2. Ett meddelande om fortsättningen av programmet, senast den 31 december 2018.

3. En utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 1 juli 2023.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

A: Huvudrisker och huvudorsaker till fel

Följande huvudrisker och huvudorsaker till fel har konstaterats för det kommande programmet ”Ett Europa för medborgarna” på grundval av de risker som redan har rapporterats för det nuvarande programmet:

– Särskild målgrupp: merparten av deltagarna i programmet kommer sannolikt att vara små och medelstora organisationer. Några av dem har kanske inte en stark ekonomi eller sofistikerade förvaltningsstrukturer. Detta kan påverka deras ekonomiska och operativa förmåga att förvalta EU-medel.

– Begränsad risk för dubbel finansiering, eftersom organisationer kan ha rätt till flera bidrag från olika EU-program.

Det bör påpekas att de flesta av åtgärderna inom ramen för det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” förvaltas av Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA). Även det framtida programmet kan förvaltas på detta sätt.

Åtgärder som förvaltas av ett genomförandeorgan

Kommissionen kommer att vidta de kontrollåtgärder som krävs för genomförandeorgan i enlighet med artikel 59 i budgetförordningen [i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 om genomförandeorgan].

Kommissionen ska dessutom övervaka och kontrollera att genomförandeorganet uppnår lämpliga kontrollmål för de åtgärder som organet får i uppdrag att förvalta. Övervakningen ska vara integrerad i fråga om samarbetet mellan det ansvariga generaldirektoratet och genomförandeorganet och när det gäller organets halvårsvisa rapportering.

De förenklingsåtgärder som förutses i det föreslagna programmet bör dessutom minska riskerna för fel ytterligare.

Åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen

Kommissionen avser bara förvalta ett minimum av bidrag och tjänsteavtal direkt.

En analys av de fel som har upptäckts i det nuvarande programmet visar att de främst beror på att stödmottagarna inte kan lägga fram styrkande dokument eller att dokumenten inte är av tillräckligt hög kvalitet. De korrigerande åtgärder som har vidtagits bör minska antalet upptäckta fel innan den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut. Exempel på sådana åtgärder är informationsåtgärder för att göra stödmottagarna uppmärksamma på deras skyldigheter samt en övergång till en mer resultatbaserad nedläggning av projekt.

När det gäller centraliserade direkta transaktioner kommer de planerade förenklingarna dessutom att minska risken för fel.

B: Förväntad felfrekvens

Under åren 2009–2010 var den fleråriga felfrekvensen ungefär 1,40–1,50 %.

De flesta av felen gällde de huvudrisker som nämns ovan. Under 2010 utformades en åtgärdsplan för att minska riskerna som nu håller på att genomföras och som omfattar åtgärder för att förbättra kvaliteten på informationen till stödmottagare om deras ekonomiska skyldigheter, en strategi för att göra övervakningsbesök mer effektiva, en strategi för att förbättra skrivbordskontroller och en konsolidering av 2011 års revisionsplan.

Med tanke på de ytterligare förenklings- och kontrollåtgärder som enligt planerna ska genomföras jämfört med det nuvarande programmet (se punkt 2.2.2) kan slutsatsen dras att underlåtenheten att följa reglerna för programmet ”Ett Europa för medborgarna” förväntas ligga under tröskelvärdet på 2 %.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

A: Information om det interna kontrollsystem som har inrättats hos EACEA

Kontrollsystemet för programmet ”Ett Europa för medborgarna” ska var riskbaserat. Det ska omfatta följande huvudkontroller som i första hand ska utföras av EACEA.

1. I urvalsskedet:

– Kontroll av sökandenas operativa och ekonomiska kapacitet

– Kontroller av kriterier för stödberättigande och uteslutning

– Budget, utvärdering och kontroll av innehåll

– Rättsliga och ekonomiska kontroller

– Upptäckt av fall av potentiell dubbel finansiering med hjälp av lämpliga IT-verktyg

2. Under kontraktsförvaltningsfasen

– Ekonomihanteringsprocess med ansvarsfördelning

– Ökad användning av finansiering baserad på schablonsatser och engångsbelopp för att minska risken för misstag.

– För budgetbaserade bidrag, definition av de skrivbordskontroller som ska göras av bokslut utifrån en bedömning av de risker som är involverade och kostnaderna för kontroller:

          * För bidrag över ett visst tröskelvärde ska revisionsintyg vara obligatoriska när den slutliga utbetalningen görs.

          * För mindre bidrag ska stödmottagarna lämna stickprover av fakturor, och stickprovernas innehåll ska fastställas för varje åtgärd efter en riskbaserad analys.

– Förenkling av regler och tydligare, öppnare information till stödmottagarna om reglerna.

– Förbättring av effektiviteten vid övervakningsbesök med hjälp av riskbaserade kriterier för valet av vilka projekt som ska besökas och kvalitetskriterier för att följa upp deras genomförande.

3. I efterhand

– Årlig plan för efterhandsrevisioner (riskbaserade och på slumpmässigt urval) som bygger på en omfattande riskanalys.

– Särskilda revisioner när det finns allvarliga farhågor om oegentligheter eller misstanke om bedrägerier.

Den konkreta kontrollbördan för stödmottagarna bör sammanfattningsvis minska jämfört med dagens situation, eftersom risken för regelöverträdelser förväntas minska till följd av ytterligare förenklingar och bättre information till stödmottagarna.

4. Kommissionens övervakning av EACEA

Förutom kontroller av själva bidragsprocessen ska kommissionen även vidta de kontrollåtgärder som krävs beträffande genomförandeorgan enligt artikel 59 i budgetförordningen. Kommissionen ska övervaka och kontrollera att EACEA uppnår lämpliga kontrollmål för de åtgärder som organet får i uppdrag att förvalta. Övervakningen ska vara integrerad i fråga om samarbetet mellan det ansvariga generaldirektoratet och EACEA och när det gäller organets halvårsvisa rapportering.

B: Beräkning av kostnader för kontrollen av åtgärder som förvaltas av EACEA

1. Under urvals- och kontraktsförvaltningsfaserna

1.1 Personalkostnader

Beräkningen tar hänsyn till kontrollverksamhet som utförs inom ramen för det innevarande programmet ”Ett Europa för medborgarna”

– av operativ och ekonomisk personal som har till uppgift att initiera och kontrollera transaktioner

– under alla faser av projektets livscykel (urval, ingående av avtal och utbetalning).

Antal tjänstemän som utför kontrollverksamhet || Enhetskostnader || Totalt (1 år)

Kontraktsanställda 6,6 || 64 000 € || 422 400 €

Tillfälligt anställda 1,6 || 127 000 € || 203 200 €

|| || Totalt under programmets varaktighet 4 379 200€

1.2. Övriga kostnader:

|| Enhetskostnader || Totalt (1 år)

Besök på platsen || 1 000 € || 20 000 €

Revisionsintyg som ska läggas fram av stödmottagarna || 1 300 € || 86 000 €

|| || Totalt under programmets varaktighet 742 000 €

2. Efterhandskontroller

2.1 Personal

Antal tjänstemän som utför kontrollverksamhet || Enhetskostnader || Totalt (1 år)

Kontraktsanställda 0,25 || 64 000 € || 16 000 €

Tillfälligt anställda 0,05 || 127 000 € || 6 350 €

|| || Totalt under programmets varaktighet 156 450 €

2.2. Efterhandsrevisioner

Slumpmässiga, riskbaserade och särskilda revisioner || Enhetskostnader || Totalt (1 år)

|| 10 500 € || 98 000 €

|| || Totalt under programmets varaktighet 686 000 €

3. EACEA:s totala kostnader för kontroller i förhållande till driftsbudgeten

Med en driftsbudget på 205,9 miljoner euro för programmet ”Ett Europa för medborgarna” utgör de totala kostnaderna för kontroller av åtgärder som förvaltas av EACEA omkring 2,90 % av budgeten.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Förutom lagfästa kontrollmekanismer kommer GD Kommunikation att utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning enligt kommissionens nya strategi för bedrägeribekämpning, som antogs den 24 juni 2011, för att bl.a. se till att dess interna anti-bedrägerikontroller är anpassade till kommissionens strategi och att dess hållning till hantering av bedrägeririsker är inriktad på att kartlägga områden med risker för bedrägeri och lämpliga reaktioner. Där så krävs kommer samverkansgrupper och lämpliga IT-verktyg för analys av bedrägerifall med anknytning till programmet ”Ett Europa för medborgarna” att sättas in.

Det bör framhållas att bara ett mycket begränsat antal bedrägerifall har rapporterats till Olaf inom det nuvarande programmet ”Ett Europa för medborgarna” (4 fall).

I kombination med den låga felfrekvensen motiverar detta att åtgärderna för att förhindra bedrägeri och oegentligheter i det nya programmet ska vara proportionella och kostnadseffektiva.

För att minska potentiella bedrägerier och oegentligheter förutses följande åtgärder.

– Förebyggande av potentiella bedrägerier och oegentligheter övervägs redan när programmet utformas, genom att reglerna förenklas och genom att finansiering baserad på schablonsatser och engångsbelopp används i större utsträckning.

– Systematiska kontroller av potentiell dubbel finansiering och identifiering av mottagare av flera bidrag.

– Särskilda revisioner när det finns allvarliga farhågor om oegentligheter och/eller misstanke om bedrägerier.

– Genomförandeorganet måste utöver sin regelbundna rapportering även rapportera potentiella bedrägerier och oegentligheter till kommissionen.

             

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik: || Typ av utgift || Bidrag

|| Diff./Icke-diff[13] || från Eftaländer[14] || från kandidatländer[15] || från tredjeländer || i den mening som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen

3 || 16.01.04 ”Ett Europa för medborgarna” – Administrativa utgifter || Icke-diff. || NEJ || JA || NEJ || NEJ

3 || 16.05.01.01 ”Ett Europa för medborgarna” || Diff. || JA || JA || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik: || Typ av utgift || Bidrag

Nummer Säkerhet och medborgarskap || Diff./Icke-diff. || från Eftaländer || från kandidatländer || från tredjeländer || i den mening som avses i artikel 18.1 aa i budgetförordningen

3 || [XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

miljoner euro (avrundat till tre decimaler) i löpande priser

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 3 || Säkerhet och medborgarskap

GD Kommunikation || || || År 2014[16] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || ||

16.05.01.01 || Åtaganden || (1) || 27,800 || 27,800 || 28,800 || 29,700 || 29,700 || 30,600 || 31,600 || 0 || 0 || 206,000

Betalningar || (2) || 16,175 || 23,725 || 28,125 || 28,025 || 29,400 || 30,300 || 30,300 || 11,700 || 8,250 || 206,000

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || || || || || || || || ||

Betalningar || (2a) || || || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[17] || || || || || || || || || ||

16.01.04 || || (3) || 3,200 || 3,200 || 3,200 || 3,300 || 3,300 || 3,400 || 3,400 || || || 23,000

TOTALA anslag GD Kommunikation || Åtaganden || =1+1a +3 || 31,000 || 31,000 || 32,000 || 33,000 || 33,000 || 34,000 || 35,000 || || || 229,000

Betalningar || =2+2a+3 || 19,375 || 26,925 || 31,325 || 31,325 || 32,700 || 33,700 || 33,700 || 11,700 || 8,250 || 229,000

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 27,800 || 27,800 || 28,800 || 29,700 || 29,700 || 30,600 || 31,600 || 0 || 0 || 206,000

Betalningar || (5) || 16,175 || 23,725 || 28,125 || 29,400 || 29,400 || 30,300 || 30,300 || 11,700 || 8,250 || 206,000

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras från ramen för särskilda program || (6) || 3,200 || 3,200 || 3,200 || 3,300 || 3,300 || 3,400 || 3,400 || 0 || 0 || 23,000

TOTALA anslag under RUBRIKEN Kommunikation  i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 31,000 || 31,000 || 32,000 || 33,000 || 33,000 || 34,000 || 35,000 || 0 || 0 || 229,000

Betalningar || =5+ 6 || 19,375 || 26,925 || 31,325 || 31,325 || 32,700 || 33,700 || 33,700 || 11,700 || 8,250 || 229,000

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras från ramen för särskilda program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Kommissionen får lägga ut genomförandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna” på ett externt organ. Belopp och fördelning av de beräknade kostnaderna kan behöva justeras med hänsyn till graden av slutlig externalisering.         

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || Administration

miljoner euro (avrundat till tre decimaler) i löpande priser

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD Kommunikation ||

Ÿ Personalresurser || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 8,512

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 1,911

TOTALT GD Kommunikation || Anslag || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 10,423

TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = Total betalningar) || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 10,423

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014[18] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || TOTALT

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 32,489 || 32,489 || 33,489 || 34,489 || 34,489 || 35,489 || 36,489 || || || 239,423 ||

Betalningar || 20,864 || 28,414 || 32,814 || 32,814 || 34,189 || 35,189 || 35,189 || 11,700 || 8,250 || 239,423 ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[19] || Genomsnittskostnad för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Total kostnad

Åtgärd nr 1 Stärka hågkomsten och öka kunskaperna om unionens historia, identitet och syfte genom att stimulera debatt, reflexion och kontaktnät || || || || || || || || || || || || || || || ||

– Partnerskap (3 år) || Bidrag t. insatser || 0,175 || 8 || 1,400 || 8 || 1,400 || 8 || 1,400 || 10 || 1,750 || 10 || 1,750 || 10 || 1,750 || 0 || 0,000 || 54 || 9,450

– Strukturellt stöd (1 år) || Bidrag till insats || 0,100 || 4 || 0,400 || 4 || 0,400 || 4 || 0,400 || 5 || 0,500 || 5 || 0,500 || 5 || 0,500 || 23 || 2,300 || 50 || 5,000

Hågkomst­projekt || Bidrag till insats || 0,050 || 56 || 2,800 || 56 || 2,800 || 59 || 2,950 || 59 || 2,950 || 59 || 2,950 || 61 || 3,050 || 62 || 3,100 || 412 || 20,600

Projekt om EU:s historia, identitet och syfte || Bidrag till insats || 0,050 || 19 || 0,950 || 19 || 0,950 || 21 || 1,050 || 22 || 1,100 || 22 || 1,100 || 24 || 1,200 || 24 || 1,200 || 151 || 7,550

Delsumma för mål nr 1 || 87 || 5,550 || 87 || 5,550 || 92 || 5,800 || 96 || 6,300 || 96 || 6,300 || 100 || 6,500 || 109 || 6,600 || 667 || 42,600

Åtgärd nr 2[20] Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå. || || || || || || || || || || || || || || || ||

Medborgarmöten || Bidrag till insats || 0,010 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 300 || 3,000 || 2,100 || 21,000

– Nätverk TT || Bidrag till insats || 0,050 || 118 || 5,900 || 118 || 5,900 || 118 || 5,900 || 119 || 5,950 || 119 || 5,950 || 120 || 6,000 || 126 || 6,300 || 838 || 41,900

Medborgar- och SCO-projekt || Bidrag till insats || 0,080 || 45 || 3,600 || 45 || 3,600 || 50 || 4,000 || 50 || 4,000 || 50 || 4,000 || 55 || 4,400 || 55 || 4,400 || 350 || 28,000

– Partnerskap (3 år) || Drifts­bidrag || 0,175 || 30 || 5,250 || 30 || 5,250 || 30 || 5,250 || 32 || 5,600 || 32 || 5,600 || 32 || 5,600 || 0 || 0,000 || 186 || 32,550

– Strukturellt stöd (1 år) || Drifts­bidrag || 0,100 || 14 || 1,400 || 14 || 1,400 || 15 || 1,500 || 15 || 1,500 || 15 || 1,500 || 15 || 1,500 || 72 || 7,200 || 160 || 16,000

Delsumma för särskilt mål nr 2 || 507 || 19,150 || 507 || 19,150 || 513 || 19,650 || 516 || 20,050 || 516 || 20,050 || 522 || 20,500 || 553 || 20,900 || 3634 || 139,450

Åtgärd nr 3 Analys, spridning och tillvaratagande av projektresultat ||

– Peer review || Bidrag till insatser, PP || 0,500 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 2 || 1,000 || 14 || 7,000

– Under­sökningar och kommunikation || PP || 0,250 || 1 || 0,250 || 1 || 0,250 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 3 || 0,750 || 5 || 1,250 || 16 || 4,000

– Stödåtgärder || Bidrag till insats || 0,075 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 6 || 0,450 || 42 || 3,150

– Ordförandeskapets evenemang || Bidrag till insats || 0,250 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 2 || 0,500 || 14 || 3,500

– Stödstrukturer i medlemsstaterna || Drifts­bidrag || 0,030 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 30 || 0,900 || 210 || 6,300

Delsumma för särskilt mål nr 3 || 41 || 3,100 || 41 || 3,100 || 42 || 3,350 || 42 || 3,350 || 42 || 3,350 || 43 || 3,600 || 45 || 4,100 || 296 || 23,950

TOTAL KOSTNAD || 635 || 27,800 || 635 || 27,800 || 647 || 28,800 || 654 || 29,700 || 654 || 29,700 || 665 || 30,600 || 707 || 31,600 || 4597 || 206,000

3.2.3.     Beräknad inverkan på administrativa anslag

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 || 1,216 ||

Övriga administrativa utgifter || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 || 0,273 ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 ||

Belopp utanför RUBRIK 5[21] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 1,489 || 10,423

OBS! Uppgifterna ovan ska justeras med hänsyn till resultaten av den planerade externaliseringsprocessen.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016: || År 2017: || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| XX 01 01 01 (Huvudkontoret och kommissionens representationskontor) || 9 || 9 || 9 || 9 || 9 || 9 || 9

|| XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (Indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (Direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[22] ||

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella exporter, vikarier och unga exporter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy [23] || – vid huvudkontoret[24] || || || || || || ||

|| – vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella exporter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella exporter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 10

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. Siffrorna ovan kommer naturligtvis att anpassas till resultaten av den planerade externaliseringsprocessen.

Beskrivning av arbetsuppgifter.

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programsamordning och kontakter med det genomförandeorganet

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[ej tillämpligt]

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[25].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[ej tillämpligt]

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– x Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || …för in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt =

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– x Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”.

miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan[26]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || …för in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel… || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT C , , s. .

[2]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[3]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1).

[4]               EUT L 378, 27.12.2006, s. 32.

[5]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[6]               Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (budgetförordningen), EGT L 248, 16.9.2002, s. 1 – ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

[7]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En budget för Europa 2020 – Del II Policybeskrivningar, KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[8]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En budget för Europa 2020 – Del II Policybeskrivningar, KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[9]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[10]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[11]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[12]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[13]             Diff. = differentierade anslag. Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

[14]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[15]             Anslutande länder, kandidatländer och, i förekommande fall, potentiella kandidatländer.

[16]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet börjar genomföras.

[17]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[18]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet börjar genomföras.

[19]             Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[20]             Enligt beskrivningen i punkt 1.4.2 ”Särskilda mål…”.

[21]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[22]             Extern personal är exempelvis kontraktsanställda, vikarier och nationella experter.

[23]             Under taket för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[24]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[25]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[26]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 procents avdrag för uppbördskostnader.