MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I meddelandet från kommissionen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] fastställs budgetramen och den huvudsakliga inriktningen för genomförandet av Europa 2020-strategin[2]. I sitt förslag beslutade kommissionen att hantera miljö och klimatpolitik som en integrerad del av alla de viktigaste instrumenten och insatserna. Denna integrering innebär att miljö- och klimatmål måste avspeglas i alla viktiga instrument för att se till att de bidrar till en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimattålig ekonomi som kommer att förbättra Europas konkurrenskraft, skapa fler och miljövänligare arbetstillfällen, förbättra energitryggheten och ge hälsofördelar.

Unionens viktigaste finansieringsinstrument omfattar dock inte alla specifika behov på miljö- och klimatområdet. Lagstiftningen på miljö- och klimatområdet är fortfarande ojämnt och otillräckligt genomförd i unionen, vilket leder till att miljö- och klimatproblemen förvärras. Därför krävs nya och mer effektiva sätt för genomförande av lagstiftning, samt utveckling och spridning av bästa praxis i hela EU för att medlemsstaterna och de berörda parterna ska kunna lära av varandra.

Förutom en integrering föreslår kommissionen därför att man förlänger Life-programmet, som i dagsläget regleras av förordningen om Life+[3]. Genom att integreringen kombineras med ett specifikt instrument kommer samstämmigheten och mervärdet av unionens insatser att öka. Ett särskilt instrument ger kommissionen möjlighet att bättre fastställa prioriteringar, direkt övervaka genomförandet och se till att tillgängliga resurser på ett effektivt sätt används för miljö- och klimatskydd. Detta tillvägagångssätt ger kommissionen möjlighet att välja ut de bästa projekten i hela unionen och på så sätt komma till rätta med samordningsbrister.

Miljötillgångar är dessutom en kollektiv nyttighet som är ojämnt fördelad inom unionen. Skyldigheten att bevara och öka dessa tillgångar kräver en konsekvent tillämpning av principerna om solidaritet och ansvarsfördelning. I detta sammanhang knyter artikel 8 i habitatdirektivet[4] uttryckligen genomförandet av bevarandeåtgärder till beviljandet av medfinansiering från unionen. Life-programmet spelar en väsentlig roll för en bättre fördelning av solidaritet och delat ansvar när det gäller att bevara unionens gemensamma resurser på miljö- och klimatområdet.

Ett särskilt finansieringsprogram för miljö och klimatpolitik

· garanterar insatser som är effektivare än medlemsstaternas enskilda åtgärder, genom att resurser och sakkunskap slås samman och genom att partnerskap som annars skulle vara svåra att inrätta främjas,

· ger en plattform för utveckling och utbyte av bästa praxis och kunskap; detta förbättrar, fungerar som en katalysator för och påskyndar förändringar av genomförandet av regelverket på miljö- och klimatområdet och ger medlemsstaterna och berörda parter möjlighet att lära av varandra och ta itu med dessa utmaningar på ett effektivare sätt,

· skapar synergier mellan unionens fonder och nationella medel genom att samordna insatserna för miljö- och klimatmål samtidigt som ytterligare offentliga och privata medel mobiliseras; detta ökar samstämmigheten och effektiviteten hos unionens insatser och främjar ett mer enhetligt genomförande av gemenskapens regelverk,

· ger miljö- och klimatpolitiken en högre profil genom att föra unionen närmare medborgarna och visa unionens engagemang för miljö- och klimatmål, så att dessa mål får större betydelse.

Flera utvärderingar[5] bekräftar att Life-programmet är ett framgångsrikt instrument för genomförande av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning och har ett betydande mervärde. Utvärderingarna har dock även framhävt att Life-programmet har en begränsad inverkan på politiken på grund av sin bristande strategiska inriktning. Detta beror delvis på den renodlade bottom-up-strategin för projekturval, som gjort att kommissionen inte kunnat styra efterfrågan med hänsyn till behoven inom unionens miljö- och klimatpolitik. Det behövs därför en tydligare inriktning på verksamheter och sektorer där Life kan åstadkomma en förändring.

De nya utmaningarna och Europa 2020-målen kräver att programmet ändras. Att bekämpa klimatförändringar och göra unionen mer motståndskraftig mot risker på området är några av de största utmaningar som unionen står inför. Det behövs omedelbara åtgärder, vilket återspeglas i Europa 2020-strategin. Kommissionen är medveten om denna utmaning, och i meddelandet om den fleråriga budgetramen anges att den har för avsikt att öka den andel av unionens budget som avser klimatpolitik till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden. Programmet för miljö och klimatpolitik (Life) bör därför bidra till detta mål.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Denna förordning bygger på en omfattande analys av de alternativ som tas upp i konsekvensbedömningen[6] och på ett omfattande samråd med berörda parter. Särskilt följande studier och samråd har genomförts:

– En efterhandsutvärdering av Life-programmet (1996–2006)[7] och en halvtidsutvärdering av programmet Life+ (2007–2009)[8].

– Studier som beställts från externa konsulter, närmare bestämt en kombinerad konsekvensbedömning och förhandsutvärdering av översynen av förordningen om Life+[9] och Climate Change in the future multiannual financial framework[10].

– Ett öppet onlinesamråd om ”Din röst i Europa”[11].

– Ett samråd som genomförts av Regionkommittén[12].

– Ett samråd med Life+-kommitténs ledamöter och medlemsstaternas miljörådgivare och ett möte med berörda parter[13].

Samråden visar att Life-programmet generellt sett anses fungera väl både när det gäller miljö och mervärde. Berörda parter stöder en fortsättning av Life och kommissionens olika insatser och förslag, bland annat gällande en ny typ av projekt: integrerade projekt.

Även om berörda parter stöder att Life i större utsträckning inriktas på genomförande och integration av miljö- och klimatmål i politiken på andra områden, motsätter de sig en begränsning av de tematiska områden som omfattas. På samma sätt stöder berörda parter allmänt övergången från en renodlad bottom-up-strategi till en tydligare top-down-strategi, men de motsätter sig att det fastställs årliga och uttömmande prioriteringar. Det främsta skälet är att de prioriterade områdena bör vara relativt stabila så att tänkbara sökande kan planera, utarbeta och lägga fram förslag.

Konsekvensbedömningen inriktades därför på rekommendationerna från utvärderingarna och revisionsrätten[14] om att öka Lifes effektivitet och mervärde, samtidigt som de berörda parternas viktigaste åsikter och förslag tagits med.

När det gäller de möjligheter att fastställa prioriteringar som analyseras i konsekvensbedömningen försöker man hitta en jämvikt mellan behovet av stabilitet för tänkbara sökande och kravet på en bättre fokusering på behoven inom unionens politik. Tre scenarier analyserades. Det första är status quo, med en renodlad bottom-up-strategi som delvis korrigeras genom att öronmärkta resurser koncentreras på klimatpolitik. Det andra är en flexibel top-down-strategi för alla typer av projekt. Den innebär att kommissionen utarbetar fleråriga arbetsprogram, där den fastställer tematiska prioriteringar knutna till specifika mål och styr efterfrågan för behandla de tematiska prioriteringarna inom de olika komponenterna. Integrerade projekt skulle, med tanke på sina egenskaper, endast inriktas på vissa sektorer till dess att målen uppnås. Det tredje scenariot kombinerar top-down-strategin för integrerade projekt och bottom-up-strategin för alla andra typer av projekt. Kommissionen skulle då på förhand begränsa de integrerade projektens tematiska inriktning till fyra sektorer i delprogrammet Miljö till dess att målen uppnås, medan de sökande kan lämna in förslag på andra typer av projekt inom alla miljöområden. Det alternativ som föredras är den flexibla top-down-strategin.

I konsekvensbedömningen analyserades olika alternativ för vilka områden integrerade projekt bör inriktas på. Slutsatsen var att Natura 2000, vatten, avfall och luft är de sektorer som har störst potential att lyckas och där fler miljöfördelar kan erhållas. Berörda parter, särskilt regionala myndigheter, framhöll också dessa sektorer. Eftersom delprogrammet Klimatpolitik är nyinrättat, kan integrerade projekt av betydelse för begränsning av och anpassning till klimatförändringar införas successivt under programperiodens andra eller tredje år. I konsekvensbedömningen undersöktes även om det fortfarande är lämpligt att öronmärka 50 % av projektresurserna för natur och biologisk mångfald, och man konstaterade att så är fallet. I själva verket ansåg alla berörda parter att biologisk mångfald är den viktigaste prioriteringen för Life. I konsekvensbedömningen undersöktes också alternativ för projektens geografiska fördelning, inbegripet möjligheten till nationella anslag (på liknande sätt som i förordningen om Life+). Tre alternativ undersöktes: ett system som bygger på meriter utan geografiska kriterier för urvalet; ett system för geografisk balans som garanteras av kommissionen i överensstämmelse med principerna om solidaritet och delat ansvar; ett system för nationella anslag för integrerade projekt. Det alternativ som föredras är att säkerställa en geografisk balans för integrerade projekt.

Slutligen lades stor vikt vid en förenkling för att bygga vidare på de ändringar som gjorts genom Life+, såsom användning av elektroniska förslag. Följande ytterligare förenklingar framhölls: en strategi i två steg för att välja ut integrerade projekt, ökad användning av engångsbelopp och schablonsatser, och fastställande av att vissa kostnader inte berättigar till stöd. För att se till att stödmottagarna inte missgynnas av denna förenkling, undersöktes i konsekvensbedömningen möjligheten att höja medfinansieringsnivåerna. Inom ramen för förenklingsåtgärderna analyserades också alternativ för att lägga ut de flesta förvaltningsuppdrag på ett befintligt genomförandeorgan, bland annat fullständig utkontraktering och ett mellanalternativ.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Unionens miljömål fastställs i avdelning XX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Den vanligaste rättsliga grunden för lagstiftning på miljö- och klimatområdet är artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas av unionen i syfte att uppnå de miljömål som anges i artikel 191 i det fördraget. Lissabonfördraget lade framförallt större vikt vid klimatpolitiken genom att göra kampen mot klimatförändringar en uttrycklig del av miljömålen.

Enligt artikel 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs skyldigheten att integrera miljöskyddskraven i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.

Artikel 8 i habitatdirektivet knyter dessutom genomförandet av bevarandeåtgärder till medfinansiering från unionen.

Detta förslag till ny Life-förordning har utformats som ett Life-program med två delprogram: ett för miljö och ett för klimatpolitik. Genom att det införs ett delprogram för klimatpolitik uppgraderas det tidigare tematiska området klimatförändringar inom ramen för Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning.

Det finns stora möjligheter till synergieffekter mellan miljö- och klimatmålen, eftersom projekten kan tjäna flera syften. Till exempel kan projekt för skogsskydd få positiva bieffekter på biologisk mångfald och begränsning av klimatförändringar, genom att öka återbeskogning och därigenom också förbättra koldioxidupptagningsförmågan. Projekt för återställande av översvämningsområden kan underlätta klimatanpassningen och övergången till ett mer klimattåligt samhälle.

Syftet med Life-programmet är att det ska fungera som en katalysator för att främja genomförandet och integrationen av miljö- och klimatmål i politiken på andra områden och i medlemsstaternas praxis. Särskild tyngd läggs vid bättre styrning, eftersom detta är nära knutet till ett bättre genomförande.

En viktig förändring för att förbättra Life-programmets effektivitet och skapa närmare kopplingar till unionens politiska prioriteringar är övergången från en renodlad bottom-up-strategi till en flexibel top-down-strategi. Arbetsprogram för minst två år kommer att utarbetas av kommissionen i samråd med medlemsstaterna. Dessa kommer att omfatta t.ex. prioriteringar, fördelning av resurser mellan olika typer av finansiering, och mål för perioden. Prioriteringarna kommer inte att vara uttömmande, utan det ska vara möjligt för sökande att lämna förslag även på andra områden, föra in nya idéer och reagera på nya utmaningar. Kommissionen kommer att biträdas av kommittén för Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som kommer att utformas på olika sätt, framförallt ha olika ordföranden och olika sammansättning, beroende på om de frågor som behandlas gäller delprogrammet Miljö eller delprogrammet Klimatpolitik. Kommissionen kommer genom delegerade akter att fastställa andra särskilda aspekter av Life-programmet, såsom närmare specificering av behörighetskriterier för projekturval, kriterier för geografisk jämvikt för integrerade projekt och prestandaindikatorer som är tillämpliga på specifika tematiska prioriteringar.

En annan viktig förändring är inrättandet av en ny typ av projekt: integrerade projekt. Dessa syftar till att förbättra genomförandet av miljö- och klimatpolitik och integreringen av sådan politik i politiken på andra områden, i synnerhet genom att säkerställa en samordnad mobilisering av övriga europeiska, nationella och privata medel till förmån för miljö- och klimatmål.

Integrerade projekt kommer att genomföras på en mer övergripande territoriell nivå (särskilt regional, interregional eller nationell nivå, och på ett sektorsövergripande sätt) och kommer att inriktas på genomförandet av sådana handlingsplaner eller strategier på miljö- och klimatområdet som krävs i miljö- eller klimatlagstiftning eller andra unionsrättsakter eller som utarbetats av medlemsstaternas myndigheter. Integrerade projekt för delprogrammet Miljö kommer främst att inriktas på genomförandet av planer och program som avser fågeldirektivet[15], habitatdirektivet, ramdirektivet om vatten[16] och lagstiftningen om avfall och luftkvalitet. Dessa integrerade projekt bör också göra det möjligt att uppnå resultat på andra politikområden, framförallt när det gäller ramdirektivet om en marin strategi[17]. Inom delprogrammet Klimatpolitik kan de integrerade projekten inriktas på genomförandet av strategier och handlingsplaner för begränsning och anpassning. Integrerade projekt kommer även, när så är möjligt, att syfta till att mobilisera andra av unionens finansieringskällor, genom att utnyttja synergier och säkerställa förenlighet mellan olika unionsprogram för finansiering. De kommer att tjäna som exempel för ansvariga myndigheter på hur man, genom en samordning av olika finansieringsinstrument, på ett bättre sätt kan genomföra unionens lagstiftning på miljö- och klimatområdet. På unionsnivå skulle denna samordning mellan Life-programmet och andra av unionens finansieringsprogram kunna fastställas inom den gemensamma strategiska ramen.

I den här förordningen fastställs också en tydligare definition av de verksamheter som finansieras för varje prioriterat område. I delprogrammet Miljö ingår tre prioriterade områden som kommer att inriktas mer på genomförande och integration. Stödet för det prioriterade området biologisk mångfald kommer att utvidgas till framtagande av bästa praxis för bredare utmaningar gällande den biologiska mångfalden samtidigt som dess fokus på Natura 2000 behålls. Det prioriterade området miljö och resurseffektivitet kommer att inriktas mer på genomförandet av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning och kommer inte längre att omfatta innovation inriktad på marknadsintroduktion, eftersom detta på ett bättre sätt täcks av Horisont 2020[18]. Inom ramen för den tydligare inriktningen på främjande av bättre styrning ersätter det prioriterade området styrning och information den tidigare komponenten Life+ Information och kommunikation. Förutom att bedriva kampanjer för att öka medvetenheten kommer man inom detta område att mer aktivt främja spridning av kunskap för beslutsfattande och utveckling av bästa praxis för en bättre och mer effektiv efterlevnad.

I färdplanen för 2050[19] konstateras att testning av nya strategier för att begränsa klimatförändringarna fortfarande kommer att vara av stor betydelse för övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Klimatanpassning, som en övergripande unionsprioritet, kommer också att behöva säkerställas. Dessutom är främjandet av styrning och åtgärder för att öka medvetenheten väsentligt för att skapa konstruktiva resultat och se till att berörda parter engageras. Därför bör delprogrammet Klimatpolitik ge stöd för insatser som bidrar till tre specifika prioriterade områden: begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning samt klimatstyrning och klimatinformation.

Ett huvudmål med Life-programmet är att påskynda förändringar av politikens utveckling och genomförande genom att tillhandahålla och sprida bästa praxis för att uppnå miljö- och klimatmål. Det erbjuder därför möjligheter till medfinansiering för projekt med tydliga miljö- eller klimatfördelar och bygger vidare på den befintliga kunskapsbasen. Kommissionen kommer att säkerställa synergieffekter mellan Life-programmet och andra av unionens instrument, genom att t.ex. utnyttja forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020 och tidigare ramprogram för forskning och innovation.

Life-programmet bör omfatta alla typer av finansiering som krävs för dess mål och prioriteringar. Verksamhetsbidrag för finansiering av projekt utgör det huvudsakliga finansiella stödet. Det kan också beviljas driftsbidrag till icke-statliga organisationer och andra enheter av unionsintresse som är aktiva främst på miljö- eller klimatområdet. Life-programmet gör det möjligt att använda finansiella instrument[20]. Kommissionen bör också uppmuntra miljöanpassad offentlig upphandling vid användningen av verksamhetsbidrag.

Life-programmet utvidgar sitt territoriella tillämpningsområde med ett mer flexibelt tillvägagångssätt när det gäller finansiering av miljö- och klimatåtgärder utanför unionen: För det första genom att i undantagsfall formellt godta verksamhet utanför unionen, på särskilda villkor, samt i de länder utanför unionen som deltar i programmet, och för det andra, genom att fastställa en rättslig grund för samarbete med internationella organisationer som arbetar med miljö- och klimatpolitik och som inte nödvändigtvis omfattas av unionens yttre åtgärder (t.ex. internationella studier).

Som ett led i förenklingsprocessen införs smidigare förfaranden i Life-programmet. Det är viktigt att medlemsstaterna bidrar till att fastställa prioriteringar för Life-programmet, särskilt för att säkerställa att dessa prioriteringar avspeglar skillnader mellan medlemsstaterna och effektivt bidrar till att förbättra och påskynda genomförandet av miljö- och klimatpolitiken.

Dessutom kommer Life-programmet att fortsätta att förbättra it-systemen för att påskynda och underlätta elektronisk inlämning av ansökningar. För att ytterligare underlätta små aktörers (t.ex. små och medelstora företag eller icke-statliga organisationer) deltagande, kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid tydliga, lättbegripliga och enhetliga ansökningsformulär, tillräckligt med tid för inlämning av ansökningar, hjälp med utarbetande av ansökningar, och offentliggörande av tidsfrister för att avvisa eller godta projekt med angivande av tydliga skäl för avslag. De socioekonomiska verkningarna av ett projekt kommer att analyseras i samband med bedömningen av ansökan.

Det kommer också att bli vanligare med schablonsatser och enhetsbelopp för att underlätta ansöknings- och rapporteringsförfaranden, och rapporteringskraven för integrerade projekt kommer att förenklas. Det skulle kunna införas ett förfarande i två steg för urval av integrerade projekt. Rapportering och ny programplanering skulle kunna grundas på en tvåårscykel och betalningsplanen skulle kunna anpassas för att ge ett mer regelbundet kassaflöde till projektet.

På samma sätt kommer vissa kostnader som har visat sig vara betungande när det gäller övervakning och rapportering inte längre att berättiga till stöd (t.ex. moms), och stödberättigandet för andra kostnader, såsom personalkostnader för fast anställd personal som inte särskilt rekryteras till projektet, kan komma att begränsas eller avskaffas, samtidigt som man behåller en mekanism för att möjliggöra deras fortsatta bidrag till projektverksamheten. För att se till att stödmottagarna inte missgynnas och för att upprätthålla liknande stödnivåer för projekt finansierade genom verksamhetsbidrag som i förordningen om Life+, bör medfinansieringsnivåerna höjas från dagens 50 % till 70 %, och i vissa fall till 80 %, medan samma hävstångseffekt som i dag säkerställs. Nivån på 80 % kommer att gälla för integrerade projekt som kompensation för att kostnaderna för fast anställd personal inte nödvändigtvis kommer att vara stödberättigande, trots att de projekten kommer att kräva betydande insatser av fast anställd personal. Den skulle också tillämpas på specifika projekt för att stödja särskilda behov för utarbetandet och genomförandet av unionens politik eller lagstiftning, med beaktande av det strategiska värdet av dessa projekt, och för att garantera en intressant medfinansieringsnivå.

Slutligen bör Life-programmet även fortsättningsvis förvaltas centralt för att optimera kopplingarna mellan politikområden, insatsernas kvalitet, en sund ekonomisk förvaltning och resursernas stabilitet och för att garantera att resultaten inom Life-projekt beaktas vid utformningen av unionens politik. Detta betraktas som väsentligt av Europaparlamentet, medlemsstaterna och berörda parter. Dagens förvaltning skulle dock kunna förbättras genom att många av uppgifterna delegeras till ett befintligt genomförandeorgan. Med tanke på Life-programmets egenskaper och för att öka synergierna med unionens övriga finansieringsprogram kommer kommissionen att undersöka möjligheterna att i stor utsträckning delegera urvals- och övervakningsuppgifter till genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation (EACI), samtidigt som kommissionen fortfarande svarar för styrningen av Life-programmet.

Eftersom de föreslagna åtgärdernas mål, som anges i artikel 3, på grund av sin beskaffenhet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Den övergripande finansieringsram för Life-programmet som anges i meddelandet om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 uppgår till 3 618 miljoner euro uttryckt i löpande priser[21]. Av detta belopp avsätts 2 713,5 miljoner euro för delprogrammet Miljö. Därav ska hälften av resurserna för projekt som finansieras genom verksamhetsbidrag avsättas för att stödja bevarandet av natur och biologisk mångfald. 904,5 miljoner euro avsätts för delprogrammet Klimatpolitik.

2011/0428 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[22],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[23],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Stora utmaningar kvarstår emellertid på miljö- och klimatområdet, och om inget görs kommer detta att få betydande följder för Europa.

(2) På grund av sin omfattning och komplexitet bör dessa miljö- och klimatmässiga utmaningar huvudsakligen finansieras genom unionens stora finansieringsprogram. I sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”En budget för Europa 2020”[24] (nedan kallat meddelandet om den fleråriga budgetramen), där kommissionen erkänner den utmaning som klimatförändringen utgör, tillkännagav kommissionen att den har för avsikt att öka den klimatrelaterade andelen av unionsbudgeten till minst 20 % med bidrag från olika politikområden. Den här förordningen bör bidra till detta mål.

(3) Unionens finansieringsprogram kan inte uppfylla alla specifika miljö- och klimatpolitiska behov. För miljö- och klimatpolitik krävs specifika strategier för att hantera en ojämn integrering av de politiska målen i medlemsstaternas praxis, ett ojämnt och otillräckligt genomförande av lagstiftningen i medlemsstaterna samt otillfredsställande spridning och främjande av politiska mål. Det är lämpligt att fortsätta med Life-programmet som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 av den 23 maj 2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+)[25] och att anta en ny förordning. Genom den här förordningen bör det därför fastställas ett särskilt finansieringsprogram för miljö och klimatpolitik (nedan kallat Life-programmet).

(4) De miljömässiga tillgångarna är ojämnt fördelade inom unionen, men de har fördelar som berör hela unionen. Unionens skyldighet att bevara dessa tillgångar kräver en konsekvent tillämpning av principerna om solidaritet och delat ansvar, och detta innebär att vissa av unionens miljö- och klimatproblem åtgärdas bäst på regional eller lokal nivå. Life-programmet spelar en väsentlig roll för en bättre fördelning av solidaritet och delat ansvar för att bevara unionens gemensamma miljö- och klimattillgångar.

(5) Med tanke på Life-programmets egenskaper och storlek kan det inte lösa alla miljö- och klimatproblem. Syftet bör snarare vara att påskynda förändringar i utvecklingen och genomförandet av politiken genom att tillhandahålla och sprida lösningar och bästa praxis för att nå miljö- och klimatmålen.

(6) I denna förordning fastställs, för Life-programmets hela löptid, en finansieringsram på totalt 3 618 miljoner euro[26] som utgör den främsta referensen för budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i kommissionens förslag till ett interinstitutionellt avtal av den 29 juni 2011 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[27].

(7) I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997 och Europeiska rådet i Thessaloniki i juni 2003 bör kandidatländerna och länderna på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken vara berättigade att delta i EU-program enligt de villkor som fastställs i relevanta bilaterala avtal som ingåtts med dessa länder.

(8) Om miljö- och klimatpolitiska investeringar inom EU ska vara effektiva måste vissa verksamheter genomföras utanför unionens gränser. Investeringarna kan inte alltid finansieras inom ramen för unionens instrument för yttre åtgärder. Insatser i länder som inte direkt deltar i Life-programmet och deltagande av juridiska personer baserade i dessa länder i verksamhet som finansieras via Life-programmet bör undantagsvis vara möjliga, förutsatt att specifika villkor uppfylls.

(9) Denna förordning bör också tillhandahålla en ram för samarbete med och stöd till berörda internationella organisationer, i syfte att säkerställa miljö- och klimatpolitiska behov som inte omfattas av instrumenten för yttre åtgärder, exempelvis vissa studier.

(10) Miljö- och klimatkrav bör integreras i unionens politik och verksamhet. Life-programmet bör därför komplettera andra av unionens finansieringsprogram, till exempel Europeiska regionala utvecklingsfonden[28], Europeiska socialfonden[29], Sammanhållningsfonden[30], Europeiska garantifonden för jordbruket[31] och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling[32], Europeiska havs- och fiskerifonden[33] och Horisont 2020[34]. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa sådan komplementaritet på alla nivåer. På unionsnivå ska komplementariteten säkerställas genom att man upprättar ett strukturerat samarbete mellan Life-programmet och unionens finansieringsprogram med delad förvaltning inom den gemensamma strategiska ramen[35], i synnerhet för att främja finansiering av verksamheter som kompletterar integrerade projekt eller för att stödja användningen av lösningar, metoder och strategier som utarbetats inom ramen för Life-programmet. Life-programmet bör också uppmuntra införandet av miljö- och klimatrelaterade forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020. I detta sammanhang bör det erbjuda möjligheter till medfinansiering av projekt med tydliga fördelar på miljö- och klimatområdet för att skapa synergier. Samordning krävs för att förebygga dubbelfinansiering.

(11) Att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och förbättra resurseffektiviteten samt att ta itu med miljö- och hälsorelaterade problem är fortfarande nyckelfrågor för unionen. Dessa frågor kräver ökade insatser på unionsnivå för att erbjuda lösningar och bästa praxis som kan bidra till att uppnå målen i kommissionens meddelande ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (nedan kallad Europa 2020-strategin)[36]. Dessutom är förbättrad styrning, särskilt genom åtgärder för ökad medvetenhet och medverkan av aktörer, avgörande för att nå miljömålen. Därför bör delprogrammet Miljö ha tre prioriterade åtgärdsområden: Miljö- och resurseffektivitet, Biologisk mångfald samt Miljöstyrning och miljöinformation. Projekt som finansieras via Life-programmet bör kunna bidra till att nå de specifika målen för mer än ett av de prioriterade områdena, och fler än en medlemsstat bör kunna delta i projekten.

(12) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Färdplan för ett resurseffektivt Europa”[37] (nedan kallat färdplan för ett resurseffektivt Europa) finns milstolpar och åtgärder som krävs för att leda in unionen på vägen till en resurseffektiv och hållbar tillväxt. Därför bör det prioriterade området Miljö och resurseffektivitet stödja de offentliga och privata sektorernas effektiva genomförande av unionens miljöpolitik, särskilt i de miljösektorer som omfattas av färdplanen för ett resurseffektivt Europa, genom att underlätta utveckling och spridning av nya lösningar och bästa praxis. Det bör dock inte omfatta miljöinnovationsverksamhet som sammanfaller med Horisont 2020.

(13) Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020”[38] (nedan kallat EU-strategi för biologisk mångfald fram till 2020) anges mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Dessa mål är bland annat ett fullständigt genomförande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[39] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar[40], samt bevarande och återställande av ekosystem och ekosystemtjänster. Life-programmet bör bidra till att uppnå dessa mål. Därför bör det prioriterade området Biologisk mångfald inriktas på genomförande och förvaltning av det Natura 2000-nätverk som inrättats genom rådets direktiv 92/43/EEG, särskilt när det gäller den prioriterade plan som anges i artikel 8 i det direktivet, på utarbetande och spridning av bästa praxis när det gäller biologisk mångfald och direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG samt på de bredare utmaningarna för den biologiska mångfalden som anges i unionens strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

(14) Skogarna spelar en viktig roll för miljö och klimat, exempelvis när det gäller biologisk mångfald, vatten, mark, samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar. Skogar och mark hjälper till att reglera klimatet genom att ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären och lagra stora mängder kol. För att optimera den rollen krävs relevanta och kompatibla uppgifter och information. Denna förordning bör därför också utgöra en ram för att stödja samverkan på miljö- och klimatområdet när det gäller skogar och mark. Andra områden för ökade synergier är vattenbrist och torka samt hanteringen av översvämningsrisker.

(15) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050”[41] (nedan kallad färdplan 2050) fastställs det att testning av nya strategier för att begränsa klimatförändring fortsätter att ha en central betydelse för övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Klimatanpassning, som en övergripande EU-prioritet, kommer också att behöva säkerställas. Dessutom är främjande av styrning och åtgärder för ökad medvetenhet avgörande för att ge konstruktiva resultat och säkerställa att de berörda parterna medverkar. Därför bör delprogrammet Klimatpolitik ge stöd för insatser som bidrar till tre specifika prioriterade områden: Begränsning av klimatförändringar, Klimatanpassning samt Klimatstyrning och klimatinformation. Projekt som finansieras via Life-programmet bör kunna bidra till att nå de specifika målen för mer än ett av de prioriterade områdena, och fler än en medlemsstat bör kunna delta i projekten.

(16) Det prioriterade området Begränsning av klimatförändringar bör bidra till utarbetandet och genomförandet av unionens klimatrelaterade politik och lagstiftning, särskilt när det gäller övervakning och rapportering av växthusgaser, politik för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, system för handel med utsläppsrätter, medlemsstaternas insatser för att minska utsläppen av växthusgaser, avskiljning och lagring av koldioxid, förnybar energi, energieffektivitet, transport och bränslen, skydd av ozonskiktet och fluorerade gaser.

(17) De första följderna av klimatförändringen kan redan ses i Europa och världen över, exempelvis i form av extrema väderförhållanden som leder till översvämningar och torka samt stigande temperaturer och havsnivåer. Det prioriterade området Klimatanpassning bör därför bidra till anpassningen till dessa följder för populationer, ekonomiska sektorer och regioner i syfte att garantera en mer motståndskraftig union tack vare specifika åtgärder och strategier för anpassning. Åtgärder på detta område bör komplettera åtgärder som är berättigade till finansiering inom ramen för det finansiella instrumentet för civilskydd.

(18) Ett fullständigt genomförande av lagstiftningen och politiken på miljö- och klimatområdet hänger samman med uppnåendet av bättre styrning, större medverkan av berörda parter och informationsspridning. Därför bör de prioriterade områdena Klimatstyrning och klimatinformation i båda delprogrammen ge stöd till utarbetandet av plattformar och utbyte av bästa praxis för bättre efterlevnad och verkställighet samt generera stöd från allmänheten och de berörda parterna för unionens politiska beslut på miljö- och klimatområdena. De bör särskilt leda till förbättringar vad gäller kunskapsspridning, ökad medvetenhet, allmänhetens deltagande, tillgång till information och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

(19) Inom ramen för denna förordning bör stöd ges i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[42]. Projekt som finansieras enligt Life-programmet bör uppfylla kriterier för stödberättigande för att garantera bästa möjliga användning av unionens medel samt ett mervärde för Europa. Projekt med sektorsövergripande effekter bör uppmuntras. Kommissionen bör också främja och uppmuntra användning av miljöanpassad offentlig upphandling, särskilt vid genomförande av projekt.

(20) För att bibehålla lika villkor för alla företag som är verksamma på den inre marknaden och för att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen, bör finansiering som ges inom ramen för Life-programmet i förekommande fall inriktas på marknadsmisslyckanden. Om finansieringen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör den utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd i syfte att förhindra marknadsstörningar, exempelvis utträngning av privat finansiering, som skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag, och får inte sättas i kraft förrän den har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget, såvida den inte uppfyller en förordning som antagits enligt rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd[43].

(21) För att förbättra genomförandet av miljö- och klimatpolitiken och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden bör Life-programmet främja projekt som stöder genomförandet av integrerade strategier för genomförande av lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet. För delprogrammet Miljö bör projekten framför allt inriktas på genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2020, med särskild inriktning på att effektivt förvalta och befästa de Natura 2000-nätverk som inrättats genom rådets direktiv 92/43/EEG via genomförandet av de prioriterade planer som föreskrivs i artikel 8 i samma direktiv, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[44] och lagstiftningen om avfall och luft. Projekten inriktas på fastställda teman, men kommer samtidigt att ha flera syften (exempelvis miljöfördelar och kapacitetsuppbyggnad) som gör det möjligt att nå resultat på andra politikområden, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi)[45]. Dessa typer av projekt kan övervägas på andra miljöområden. För delprogrammet Klimatpolitik bör sådana projekt särskilt avse strategier och handlingsplaner för anpassning till och begränsning av klimatförändringen. Dessa typer av projekt bör endast stödja ett antal specifika verksamheter och åtgärder, medan annan verksamhet som kompletterar den som ingår i projektet bör komma från andra av unionens finansieringsprogram, samt från nationella, regionala eller privata medel. Finansiering genom Life-programmet bör utnyttja synergier och säkerställa att olika EU-finansieringskällor är förenliga med varandra genom att ge ett strategiskt miljö- och klimatfokus.

(22) Unionen är part i FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (nedan kallad Århuskonventionen). Det arbete som utförs av icke-statliga organisationer bör därför stödjas, eftersom det effektivt främjar Århuskonventionens mål genom att framföra farhågor och synpunkter från EU-medborgare som en del av den politiska utvecklingen, genom att stödja genomförandet av politiken och genom att öka medvetenheten om miljö- och klimatrelaterade problem och politiska lösningar. Life-programmet bör stöda ett brett spektrum av icke-statliga organisationer av unionsintresse, som främst är aktiva inom miljö- och/eller klimatpolitik, genom en konkurrensutsatt och öppen tilldelning av driftsbidrag, i syfte att hjälpa dem att effektivt bidra till unionens politik samt bygga och stärka sin kapacitet att bli effektivare partner.

(23) För att utföra sina uppgifter vid initieringen av miljö- och klimatpolitikens utarbetande och genomförande bör kommissionen använda medel från Life-programmet för att stödja initiering, genomförande och integrering av unionslagstiftningen inom miljö- och klimatpolitik, inbegripet inköp av varor och tjänster. Finansiella medel för kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska även omfatta en kommunikationspolicy för unionens politiska prioriteringar[46].

(24) Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan och utbud på lån, eget kapital och riskkapital kan förväntas bestå i samband med den finansiella krisen, och det är därför lämpligt att tillåta användning av finansiella instrument för att stödja projekt med inkomstgenererande kapacitet på miljö- och klimatområdena. Finansieringsinstrument med stöd från Life-programmet bör användas för att hantera specifika behov på marknaden på ett kostnadseffektivt sätt i enlighet med programmens mål, och bör inte tränga ut privat finansiering. Finansieringsinstrument får kombineras med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom denna förordning.

(25) Erfarenheter från tidigare instrument har tydliggjort behovet av att planera på flerårig basis och att inrikta insatserna på konkreta miljö- och klimatpolitiska prioriteringar och åtgärdsområden. Sådana fleråriga arbetsprogram bör vara flexibla för att uppnå Life-programmets mål och samtidigt ge den nödvändiga stabiliteten på prioriterade områden så att potentiella sökande kan planera, förbereda och lägga fram förslag. Mot bakgrund av detta bör de fleråriga arbetsprogrammen vara giltiga i minst två år med icke uttömmande prioriteringar.

(26) I syfte att förenkla Life-programmet och minska den administrativa bördan för sökande och bidragsmottagare bör man i större utsträckning använda schablonsatser och enhetsbelopp, och finansieringen bör inriktas på mer specifika kostnadskategorier. Som ersättning för icke bidragsberättigande kostnader och i syfte att upprätthålla en effektiv stödnivå från Life-programmet bör medfinansieringsnivån vara 70 % som en allmän regel och 80 % i specifika fall.

(27) Life-programmet och delprogrammen bör regelbundet övervakas och utvärderas på grundval av motsvarande indikatorer för att möjliggöra anpassningar. I syfte att bevisa den positiva samverkan som båda delprogrammen kan medföra för klimatpolitik och biologisk mångfald och att ge information om utgiftsnivån, bör man vid övervakningen av Life-programmet spåra utgifter för klimat och biologisk mångfald i enlighet med meddelandet om den fleråriga budgetramen. Spårningen bör utföras på grundval av en enkel metod genom att utgifter placeras i en av tre kategorier: Endast klimat/biologisk mångfald (räknas som 100 %), signifikant klimat/biologisk mångfald (räknas som 40 %), ej klimat/biologisk mångfald (räknas som 0 %). Man bör inte utesluta användningen av mer precisa metoder vid behov.

(28) Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder i hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oegentligheter, krav på återbetalning av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, eventuellt, påföljder.

(29) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning i samband med antagandet av de fleråriga arbetsprogrammen bör genomförandebefogenheter delegeras till kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[47].

(30) I syfte att säkerställa bästa möjliga användning av unionens medel och för att garantera det europeiska mervärdet, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i fråga om kriterier för projekturval, kriterier för tillämpningen av den geografiska balansen på ”integrerade projekt” och resultatindikatorer som är tillämpliga på specifika tematiska prioriteringar. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(31) Förordning (EG) nr 614/2007 bör därför upphävas.

(32) För att säkerställa en effektiv övergång mellan Life-programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EG) nr 614/2007 är det nödvändigt att fortsätta övervaka, granska och kvalitetsbedöma den verksamhet som finansieras inom ramen för den förordningen efter att den löpt ut.

(33) Life-programmets mervärde härrör från dess specifika tillvägagångssätt och inriktning, som gör insatserna särskilt anpassade till miljö- och klimatbehoven. Life-programmet kan bidra till ett effektivare genomförande av miljöpolitiken jämfört med enstaka åtgärder från en medlemsstat genom att det ökar koncentration av resurser och expertis. Programmet utgör också en plattform för att utveckla och utbyta bästa praxis och kunskap, förbättra, generera och påskynda förändringar i genomförandet av unionens regelverk och bygga upp kapacitet, stödja privata aktörer vid testning av småskaliga tekniker och lösningar, särskilt i små och medelstora företag, och göra det möjligt för medlemsstater och berörda parter att lära sig av varandra. Dessutom skapar Life-programmet synergier mellan unionsmedel och nationella medel och genererar samtidigt ytterligare privata medel, vilket ökar samstämmigheten i unionens åtgärder och främjar ett mer enhetligt genomförande av unionens regelverk.

(34) Eftersom målen för de föreslagna åtgärderna, nämligen att bidra till genomförandet och utvecklingen av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, bland annat integrering av miljö- och klimatmålen i andra politikområden och främjande av bättre styrning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och att de därför, på grund av åtgärdens omfattning och effekter, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen som fastställs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

Programmet för miljö och klimatpolitik (Life)

Artikel 1

Inrättande

Ett program för miljö och klimatpolitik som omfattar perioden 1 januari 2014–31 december 2020 (nedan kallat Life-programmet) inrättas härmed.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(a) pilotprojekt: projekt som gäller en teknik eller metod som inte har tillämpats eller testas tidigare eller på annan plats, och som ger potentiella fördelar för miljö eller klimat jämfört med nuvarande bästa praxis,

(b) demonstrationsprojekt: projekt där man omsätter i praktiken, testar, utvärderar och sprider åtgärder, metoder eller tillvägagångssätt som är nya eller okända i projektets specifika sammanhang, som exempelvis kan vara geografiskt, ekologiskt eller socioekonomiskt, och som skulle kunna tillämpas någon annanstans under liknande omständigheter,

(c) bästa praxis-projekt: projekt som på lämpligt och kostnadseffektivt sätt tillämpar de senaste teknikerna, metoderna och tillvägagångssätten med beaktande av projektets specifika sammanhang,

(d) integrerade projekt: projekt med ett hållbart genomförande och med en större geografisk omfattning, i synnerhet regionalt, multiregionalt eller nationellt, av strategier eller handlingsplaner för miljö eller klimat som krävs enligt specifik unionslagstiftning om miljö eller klimat i enlighet med andra unionsrättsakter eller som utarbetats av medlemsstaters myndigheter,

(e) projekt för tekniskt stöd: projekt som syftar till att stödja utarbetandet av integrerade projekt som avses i led d,

(f) förberedande projekt: projekt för att stödja specifika behov för genomförandet och utarbetandet av unionens politik och lagstiftning på klimat- eller miljöområdena.

Artikel 3

Mål och indikatorer

1. Life-programmet ska särskilt ha följande allmänna mål:

(g) Att bidra till övergången till ett koldioxidsnålt, resurseffektivt och klimattåligt samhälle, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald.

(h) Att förbättra utarbetandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, och för att påskynda och främja integreringen av miljö- och klimatmål i unionens övriga politik och i de offentliga och privata sektorernas praxis, exempelvis genom att öka dessas kapacitet.

(i) Att stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer.

I samband med detta ska Life-programmet bidra till hållbar utveckling och uppnåendet av Europa 2020-strategins mål.

2. Genomförandet av Life-programmet ska bedömas mot bland andra följande indikatorer:

(a) Förbättringar av miljö och klimat som kan hänföras till det mål som avses i 1 a. I samband med målet att bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald ska hänförbara miljöförbättringar mätas som den procentandel Natura 2000-nätverk som återställts eller underställts god förvaltning, återställda ekosystemtjänsters yta samt antal och typ av målhabitat och målarter som fått en bättre bevarandestatus.

(b) Antalet insatser som utarbetats eller utförts för genomförande av planer, program eller strategier på miljöområdet och i enlighet med unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdena, och antalet insatser som lämpar sig för upprepning eller överföring, när det gäller de mål som är kopplade till utarbetande och genomförande enligt 1 b.

(c) Antalet insatser som leder till synergier med eller som integreras i andra unionsstödprogram, eller som integreras i den offentliga eller privata sektorn, när det gäller mål kopplade till integrering enligt 1 b.

(d) Antalet insatser för att garantera bättre styrning, spridning av information och ökad medvetenhet om miljö- och klimataspekter i fråga om det mål som avses 1 c.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 om resultatindikatorer mot bakgrund av dessas tillämpning på de tematiska prioriteringarna i de fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 24.

3. De mål som anges i punkt 1 ska eftersträvas genom följande delprogram (nedan kallade delprogram):

(a) Delprogrammet Miljö.

(b) Delprogrammet Klimatpolitik.

Artikel 4

Budget

1. Finansieringsramen för genomförande av Life-programmet ska vara 3 618 000 000 euro[48].

2. Fördelningen av budgeten för delprogrammen ska vara följande:

(a) 2 713 500 000 euro av den övergripande finansieringsram som avses i punkt 1 ska fördelas till delprogrammet Miljö.

(b) 904 500 000 euro av den övergripande finansieringsram som avses i punkt 1 ska fördelas till delprogrammet Klimatpolitik.

Artikel 5

Tredjeländers deltagande i Life-programmet

Life-programmet ska vara öppet för deltagande från följande länder:

(a) De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

(b) Kandidatländer, potentiella kandidatländer och anslutande länder till unionen.

(c) Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

(d) Länder som har blivit medlemmar i Europeiska miljöbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 933/1999 av den 29 april 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning[49].

Deltagande ska ske i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal om de allmänna principerna för ländernas deltagande i unionsprogram.

Artikel 6

Verksamhet utanför unionen

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 får Life-programmet finansiera verksamhet utanför unionen under förutsättning att denna verksamhet är nödvändig för att uppnå unionens mål på miljö- och klimatområdena eller för att säkerställa att insatser som genomförs i medlemsstaterna är effektiva.

4. En juridisk person som är etablerad utanför unionen får delta i de projekt som avses i artikel 18 förutsatt att stödmottagaren som samordnar projektet är baserad i unionen och att den verksamhet som utförs utanför unionen uppfyller de krav som anges i punkt 1.

Artikel 7

Internationellt samarbete

Under genomförandet av Life-programmet ska samarbete med relevanta internationella organisationer, deras institutioner och organ vara möjligt om det krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 3.

Artikel 8

Komplementaritet

1. Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att stödet från Life-programmet är förenligt med unionens politik och prioriteringar och att det kompletterar unionens övriga instrument.

2. Verksamhet som finansieras inom ramen för Life-programmet ska uppfylla unionslagstiftning och nationell lagstiftning, inklusive unionens regler om statligt stöd. I synnerhet ska finansiering via Life-programmet som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anmälas av medlemsstaterna till kommissionen och får inte betalas ut förrän den har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget, såvida den inte uppfyller en förordning som antagits i enlighet med rådets förordning (EG) nr 994/98.

3. Kommissionen och medlemsstaterna ska, i enlighet med sina respektive ansvarsområden, säkerställa samordningen mellan Life-programmet och Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden i syfte att skapa synergier, särskilt inom ramen för integrerade projekt enligt artikel 18 d, och för att främja användningen av lösningar, metoder och strategier som utarbetats inom ramen för Life-programmet. På unionsnivå ska samordning ske inom den gemensamma strategiska ram som avses i artikel 10 i förordning (EU) nr ….

4. Kommissionen ska även garantera samstämmighet och synergier samt undvika överlappning mellan Life-programmet och unionens övriga politikområden och instrument, särskilt vad gäller Horisont 2020 och de som omfattas av unionens yttre åtgärder.

AVDELNING II

DELPROGRAMMEN

KAPITEL 1

Delprogrammet Miljö

Artikel 9

Specifika prioriterade områden för delprogrammet Miljö

1. Delprogrammet Miljö ska ha tre prioriterade områden:

– Miljö och resurseffektivitet.

– Biologisk mångfald.

– Miljöstyrning och miljöinformation.

2. Minst 50 % av de budgetmedel som tilldelas projekt som får stöd genom verksamhetsbidrag inom ramen för delprogrammet Miljö ska gå till projekt som stöder bevarandet av natur och biologisk mångfald.

Artikel 10

Specifika mål för det prioriterade området Miljö och resurseffektivitet

De specifika målen för delprogrammet Miljö för det prioriterade området Miljö och resurseffektivitet ska i synnerhet vara att

(a) utveckla, testa och demonstrera politik- eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar på miljöproblem, som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering, bland annat med hänsyn till sambandet mellan miljö och hälsa samt till stöd för politik och lagstiftning om resurseffektivitet, inbegripet färdplanen för ett resurseffektivt Europa,

(b) stödja tillämpning, utarbetande, testning och demonstration av integrerade strategier för genomförande av planer och program i enlighet med unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, främst när det gäller vatten, avfall och luft,

(c) förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar miljön i och utanför EU.

Artikel 11

Specifika mål för det prioriterade området Biologisk mångfald

De specifika målen för delprogrammet Miljö för det prioriterade området Biologisk mångfald ska i synnerhet vara att

(a) bidra till genomförandet av unionens politik och lagstiftning om biologisk mångfald, inklusive genomförandet av strategin för biologisk mångfald till 2020, direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG, i synnerhet genom utveckling, testning och demonstration av bästa praxis och lösningar,

(b) stödja ytterligare utarbetande, genomförande och förvaltning av de Natura 2000-nätverk som inrättas i artikel 3 i direktiv 92/43/EEG, och särskilt tillämpningen, utarbetandet, testningen och demonstrationen av integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade planer som avses i artikel 8 i direktiv 92/43/EEG,

(c) förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens politik och miljölagstiftning om biologisk mångfald, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar den biologiska mångfalden i och utanför EU.

Artikel 12

Specifika mål för det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation

De specifika målen för delprogrammet Miljö för det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation ska i synnerhet vara att

(a) främja ökad medvetenhet om miljöfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på miljöområdet, och att främja utbildning om hållbar utveckling,

(b) stödja kommunikationen, förvaltning och informationsspridning på miljöområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika miljölösningar och praxis på området, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,

(c) främja och bidra till en effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens miljölagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,

(d) främja bättre miljöstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

KAPITEL 2

Delprogrammet Klimatpolitik

Artikel 13

Specifika prioriterade områden för delprogrammet Klimatpolitik

Delprogrammet Klimatpolitik ska ha tre prioriterade områden:

– Begränsning av klimatförändringar.

– Klimatanpassning.

– Klimatstyrning och klimatinformation.

Artikel 14

Specifika mål för det prioriterade området Begränsning av klimatförändringar

I syfte att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser ska de prioriterade området Begränsning av klimatförändring i synnerhet ha följande specifika mål:

(a) Bidra till genomförandet och utarbetandet av EU:s politik och lagstiftning om begränsning, inbegripet integrering i alla politikområden, i synnerhet genom att utarbeta, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för att begränsa klimatförändringar.

(b) Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva begränsningsåtgärder och åtgärder och att stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.

(c) Underlätta utveckling och genomförande av integrerade strategier, t.ex. för begränsningsstrategier och handlingsplaner, på lokal, regional eller nationell nivå.

(d) Bidra till utveckling och demonstration av innovativa tekniker, system, metoder och instrument för begränsning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering.

Artikel 15

Specifika mål för det prioriterade området Klimatanpassning

I syfte att bidra till att stödja insatser som leder till ökad motståndskraft mot klimatförändringar ska det prioriterade området Klimatanpassning i synnerhet ha följande specifika mål:

(a) Bidra till utarbetandet och genomförandet av EU:s politik och lagstiftning om anpassning, inbegripet integrering i alla politikområden, i synnerhet genom att utveckla, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för klimatanpassning.

(b) Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva anpassningsåtgärder och att stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.

(c) Underlätta utarbetande och genomförande av integrerade strategier, t.ex. för anpassningsstrategier och handlingsplaner, på lokal, regional eller nationell nivå.

(d) Bidra till utarbetande och demonstration av innovativa tekniska lösningar, system, metoder och instrument för anpassning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering.

Artikel 16

Specifika mål för det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation

De specifika målen för det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation ska i synnerhet vara att

(a) främja ökad medvetenhet om klimatfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på klimatområdet, och att främja utbildning om hållbar utveckling,

(b) stödja kommunikationen, förvaltning och informationsspridning på klimatområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika klimatlösningar och praxis, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,

(c) främja och bidra till en effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens klimatlagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,

(d) främja bättre klimatstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

AVDELNING III

GEMENSAMMA TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Finansiering

Artikel 17

Typer av finansiering

1. Unionens finansiering får ske på följande sätt:

(a) Bidrag.

(b) Avtal om offentlig upphandling.

(c) Bidrag till finansiella instrument i enlighet med de allmänna bestämmelserna om finansiella instrument som anges i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och i enlighet med mer operativa krav som fastställs i specifika unionsrättsakter.

(d) Andra insatser som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 3.

2. Kommissionen ska genomföra denna förordning i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3. Finansiering inom ramen för denna förordning som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska genomföras i överensstämmelse med unionens tillämpliga regler för statligt stöd.

Artikel 18

Projekt

Bidrag till insatser får finansiera följande projekt:

(a) Pilotprojekt.

(b) Demonstrationsprojekt.

(c) Bästa praxis­-projekt.

(d) Integrerade projekt främst på områdena natur, vatten, avfall, luft samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

(e) Projekt för tekniskt stöd.

(f) Förberedande projekt.

(g) Projekt för information, ökad medvetenhet och kunskapsspridning.

(h) Andra projekt som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 3.

Artikel 19

Urvalskriterier för projekt

1. Projekt som avses i artikel 18 ska uppfylla följande urvalskriterier:

(a) Vara av unionsintresse genom att bidra väsentligt till att ett av målen för Life-programmet som anges i artikel 3 uppnås.

(b) Säkerställa ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt och vara tekniskt och finansiellt enhetliga.

(c) Ha ett korrekt förslag till genomförande.

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 om villkoren för tillämpning av det kriterium som avses i 1 a i syfte att anpassa detta kriterium till de specifika prioriterade områden som avses i artiklarna 9 och 13.

2. Om möjligt ska projekt som finansieras genom Life-programmet främja synergier mellan olika mål och främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

3. Integrerade projekt som avses i artikel 18 d ska i förekommande fall inbegripa berörda parter, och om möjligt främja samordningen med och mobiliseringen av unionens övriga finansieringskällor.

Kommissionen ska säkerställa geografisk balans enligt principerna om solidaritet och insatsfördelning i urvalsprocessen för integrerade projekt. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 om kriterier för tillämpningen av geografisk balans inom varje tematiskt område som avses i artikel 18 d.

4. Kommissionen ska ta särskild hänsyn till transnationella projekt när transnationellt samarbete är av avgörande betydelse för att garantera miljöskyddet och klimatmålen, och ska sträva efter att se till att minst 15 % av budgetmedlen för projekt tilldelas transnationella projekt.

Artikel 20

Medfinansieringsnivåer och stödberättigande för projektkostnader

1. Den maximala medfinansieringssatsen för de projekt som avses i artikel 18 ska vara 70 % av de stödberättigande kostnaderna. I undantagsfall ska den maximala medfinansieringssatsen för projekt som avses i artikel 18 d och 18 f vara 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

2. Mervärdesskatt ska inte betraktas som en stödberättigande kostnad för projekt som avses i artikel 18.

Kostnader för förvärv av mark ska anses bidragsberättigande för unionsfinansiering av projekt som avses i artikel 18 förutsatt att

– köpet kommer att bidra till att förbättra, bevara och återställa integriteten hos Natura 2000-nätverk som upprättats enligt artikel 3 i direktiv 92/43/EEG,

– förvärv av mark är det enda eller det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet,

– den förvärvade marken långsiktigt reserveras för sådan användning som är förenlig med de mål som anges i artiklarna 11, 14 eller 15, och

– den berörda medlemsstaten, genom överföring eller på annat sätt, säkerställer att sådan mark långsiktigt tilldelas naturbevarande ändamål.

Artikel 21

Driftsbidrag

1. Driftsbidrag ska gå till vissa drifts- och förvaltningskostnader för ideella organisationer som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse, som främst är aktiva inom miljö och/eller klimatpolitik och som deltar i utarbetandet, genomförandet och kontrollen av efterlevnaden avseende unionens politik och lagstiftning.

2. Den högsta medfinansieringsnivån från unionen för driftsbidrag som avses i punkt 1 ska uppgå till 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 22

Andra typer av verksamhet

Life-programmet kan finansiera åtgärder som genomförs av kommissionen för att stödja initieringen, genomförandet och integreringen av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet i syfte att uppnå de mål som avses i artikel 3. Sådana åtgärder kan innefatta följande:

(a) Information och kommunikation, däribland åtgärder för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation av unionens politiska prioriteringar.

(b) Studier, undersökningar, utveckling av modeller och scenarier.

(c) Förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

(d) Workshoppar, konferenser och möten.

(e) Samarbete i nätverk och plattformar för bästa praxis.

(f) Annan verksamhet som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 3.

Artikel 23

Stödmottagare

Life-programmet kan finansiera offentliga och privata organ.

KAPITEL 2

Genomförandeåtgärder

Artikel 24

Fleråriga arbetsprogram

1. Kommissionen ska anta fleråriga arbetsprogram för Life-programmet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

2. Varje flerårigt arbetsprogram ska ha en varaktighet på minst två år och ska i linje med de mål som fastställs i artikel 3 innehålla uppgifter om följande:

(a) Det fleråriga arbetsprogrammets varaktighet.

(b) Tilldelningen av medel mellan varje prioriterat område och mellan olika typer av finansiering inom varje delprogram.

(c) De tematiska prioriteringar för projekt som finansieras under den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

(d) Kvalitativa och kvantitativa resultat, indikatorer och mål för varje prioriterat område och typ av projekt för den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

(e) Urvals- och tilldelningskriterier för bidrag.

(f) Vägledande tidsplaner för ansökningsomgångarna under den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

3. Kommissionen ska i förekommande fall revidera de fleråriga arbetsprogrammen. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 29.2.

Artikel 25

Metoder för genomförande

Kommissionen ska genomföra åtgärderna för att uppnå de mål som avses i artikel 3 enligt de förvaltningsförfaranden som anges i artikel 53 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, i synnerhet genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen, centralt eller gemensamt med internationella organisationer.

Artikel 26

Administrativt och tekniskt stöd

Den ekonomiska fördelningen av Life-programmet kan också täcka nödvändiga utgifter i samband med förberedelser, övervakning, tillsyn, revision, kommunikation och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta Life-programmet och förverkliga dess mål.

Artikel 27

Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen ska regelbundet övervaka och rapportera om genomförandet av Life-programmet och dess delprogram, inbegripet beloppet för klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald. Kommissionen ska också undersöka synergier mellan Life-programmet och andra kompletterande unionsprogram, särskilt mellan dess delprogram.

2. Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna följande:

(a) Senast den 30 september 2017: en extern utvärderingsrapport om Life-programmet (och dess delprogram) efter halva tiden, inklusive kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet, klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald samt programmets komplementaritet med andra relevanta EU-program, uppnåendet av målen för alla åtgärder (om möjligt på resultat- och effektnivå), effektivitet vid resursanvändning och det europeiska mervärdet, inför ett beslut om förnyelse, ändring eller tillfälligt upphävande av åtgärderna. Utvärderingen ska dessutom gälla möjligheterna till förenkling, programmets interna och externa överensstämmelse, målens relevans även i framtiden samt åtgärdernas bidrag till unionens prioriterade mål om smart och hållbar tillväxt för alla. Den ska ta hänsyn till utvärderingsresultat om de långsiktiga effekterna av det föregående programmet. Rapporten ska åtföljas av kommissionens kommentarer såsom det sätt på vilket resultaten av utvärderingen efter halva tiden ska beaktas vid genomförandet av Life-programmet, och särskilt vid utarbetandet av de fleråriga arbetsprogrammen.

(b) Senast den 31 december 2023: en extern och oberoende utvärderingsrapport i efterhand om genomförandet och resultaten av Life-programmet och dess delprogram, inbegripet beloppet för klimatrelaterade utgifter och utgifter som rör biologisk mångfald, i vilken utsträckning Life-programmet som helhet och samtliga delprogram har uppnått sina mål, och Life-programmets bidrag till EU 2020-strategins mål.

3. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av de utvärderingar som görs i enlighet med denna artikel.

Artikel 28

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1. När åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs, ska kommissionen se till att unionens finansiella intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.

2. Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten ska ha rätt att granska stödjande handlingar och utföra kontroller på plats hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering inom ramen för programmet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras med EU-medel påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat Europeiska unionens ekonomiska intressen.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra stycket ska rätten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås vid tillämpning av den här förordningen.

3. Efter den sista utbetalningen för ett projekt ska stödmottagaren under fem år efter hålla alla underlag för utgifter i samband med projektet tillgängliga för kommissionen.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för Life-programmet för miljö och klimatpolitik.

Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 30

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ska tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Befogenheterna att anta de delegerade akter som anges i artiklarna 3.2, 19.1 och 19.3 ska ges kommissionen tills vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft].

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 19.1 och 19.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid en senare tidpunkt som anges i beslutet. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 19.1 eller 19.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 31

Upphävande

Förordning (EG) nr 614/2007 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 32

Övergångsbestämmelser

1. Åtgärder som inleddes före den 31 december 2013 i enlighet med förordning (EG) nr 614/2007 ska, tills de slutförs, fortsätta att omfattas av den förordningen och ska följa de tekniska bestämmelser som fastställs där. Den kommitté som avses i artikel 29.1 ska ersätta den kommitté som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 614/2007 från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

2. Finansieringsramen för Life-programmet kan också omfatta utgifter för tekniskt och administrativt stöd, inklusive eventuell obligatorisk övervakning, kommunikation och utvärdering som krävs enligt förordning (EG) nr 614/2007 efter att den har upphört att gälla, för att säkerställa övergången mellan Life-programmet och de bestämmelser som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 614/2007.

3. De belopp som krävs inom finansieringsramen för att möjliggöra övervaknings-, kommunikations- och revisionsåtgärder efter den 31 december 2020 ska anses vara bekräftade endast om de stämmer överens med den nya finansieringsramen som är tillämplig från och med den 1 januari 2021.

4. Anslag som motsvarar specifika inkomster från återbetalningar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder i enlighet med förordning (EG) nr 614/2007 ska användas, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, för att finansiera Life-programmet.

Artikel 33

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life)"

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[50]

MILJÖ OCH KLIMATPOLITIK

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[51]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Den fleråriga budgetramen för 2014–2020

1.4.2.     Specifika mål och verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr

1. Miljö och resurseffektivitet

2. Biologisk mångfald

3. Miljöstyrning och miljöinformation

4. Begränsning av klimatförändringar

5. Klimatanpassning

6. Klimatstyrning och klimatinformation

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen (på grundval av 2011 års nomenklatur)

07 03 – Utveckling och genomförande av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning

07 12 – Genomförande av unionens politik och lagstiftning rörande klimatåtgärder

1.4.3.& 1.4.4   Verkan eller resultat som förväntas och indikatorer

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Mål || Förväntat resultat || Resultatindikator || Förväntad verkan || Indikator på verkan

Specifika mål som är gemensamma för båda delprogrammen

Förbättra utveckling, genomförande och kontroll av efterlevnaden av unionens politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet (artikel 3.1 b) · genom att utveckla, prova och demonstrera strategier, bästa praxis och lösningar som lämpar sig för att upprepas eller spridas, och Artiklarna 10 a, 11 a, 12 c, 14 a, 14 d, 15 a, 15 d och 16 c · genom att förbättra kunskapsbasen för att informera beslutsfattare. Artiklarna 10 c, 11 c, 12 b, 14 b, 15 b och 16 b || Den privata och den offentliga sektorns tillämpning av nya eller uppdaterade strategier eller bästa praxis: 25 % av projekten/åtgärderna/strategierna upprepas eller sprids. || · Andel uppdaterade eller nya strategier, metoder eller lösningar finansierade genom Life som upprepas eller sprids. · Antal medlemsstater/regioner som upprepar integrerade projektstrategier. || Faktisk integrering av miljö- och klimathänsyn i praxis inom den privata och den offentliga sektorn. || · Andel uppdaterade eller nya strategier framtagna genom Life som systematiskt har använts eller förbättrats av den privata och den offentliga sektorn. · Antal medlemsstater/regioner som systematiskt tillämpar integrerade strategier och nya medlemsstater/regioner som tillämpar integrerade strategier, som en följd av exempel inom Life.

Bättre kunskapsbas som kan ge beslutsfattare information. || · Antal verktyg, strategier och studier som tagits fram eller genomförts genom Life. · Antal förslag till politik/lagstiftning som grundar sig på genomförda studier. · Antal förslag till politik/lagstiftning som grundas på projektresultat. || Konsoliderad praxis för beslutsfattare som kan hänföras till Life, där indikatorer eller verktyg som tagits fram och testats genom Life används. || · Antal exempel på konsoliderad praxis som kan hänföras till Life, där indikatorer eller verktyg som tagits fram och testats efter exempel inom Life används. · Färre överträdelser av EU-lagstiftningen, vilket kan hänföras till insatser inom Life.

Främja integrering av miljö- och klimatmål i unionens övriga politik och offentlig och privat praxis, bland annat genom att öka kapaciteten, särskilt genom att tillämpa, utveckla, prova och demonstrera integrerade strategier, bästa praxis och lösningar som lämpar sig för integrering. Artiklarna 3.1 b, 10 a–b, 11 a–b, 12 c, 14 a, 14 c, 14 d, 15 a, 15 c, 15 d och 16 c || Ökad finansiering via traditionella kanaler för miljö- och klimatlösningar: · 25 % av strategierna införlivas i nationella/regionala program. · Ökad mobilisering av andra av unionens fonder för miljö eller klimat med 25 % jämfört med 2011 års nivåer. || · Andel av de strategier/projekt som finansieras genom Life som införlivas i nationella/regionala program. · Antal åtgärder som kompletterar integrerade projekt som finansieras via andra av unionens fonder. || Faktisk integrering av miljö- och klimathänsyn i unionens politik på andra områden. || · Antal sektorsövergripande samarbets-/samordnings- ramar för finansiering av miljö- och klimatåtgärder som tagits fram genom eller efter exempel inom Life. · Antal strategier eller projekt finansierade genom Life som utvidgas, utvecklas eller sprids genom andra av unionens fonder.

Stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer. Artiklarna 3.1 c, 12 och 16 || Intressenters och medborgares ökade deltagande i verksamhet för att öka medvetenheten. || Antal deltagare i informationsverksamhet. || Ökad medvetenhet om problem och lösningar på miljö- och klimatområdet. || Medvetenhet om problem och lösningar på miljö- och klimatområdet enligt Eurobarometerundersökningar.

Medborgares och icke-statliga organisationers förbättrade deltagande i beslutsfattandet. || · Antal medborgare som deltar i onlinesamråd. · Antal ändringsförslag till rättsakter som härrör från icke-statliga organisationer som finansieras genom Life. || Befästa kanaler för allmänhetens deltagande som kan hänföras till Life och fortsatt förbättring av kvalitet och intensitet när det gäller medborgares och icke-statliga organisationers deltagande i beslutsprocessen. || Antagande av förslag från olika berörda parter rörande politik och rättsakter på miljö- och klimatområdet.

Specifika mål för det prioriterade området miljö och resurseffektivitet (artiklarna 3.1 a och 10)

Utveckla, prova och demonstrera policy- eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar på miljöproblem som lämpar sig för att upprepas, spridas eller integreras, bl.a. med hänsyn till sambandet mellan miljö och hälsa samt till stöd för politik och lagstiftning om resurseffektivitet, inbegripet färdplanen för ett resurseffektivt Europa. Artikel 10 a || Ökad resurseffektivitet i unionens ekonomi. || Antal projekt för att utveckla, prova eller demonstrera mer resurseffektiva strategier, bästa praxis eller lösningar. || En stabil övergång mot en mer resurseffektiv ekonomi. || Antal konsoliderade effektiva strategier som tillämpar teknik eller strategier som demonstrerats genom Life och resurseffektivitetsnivå som uppnåtts.

Stödja tillämpning, utveckling, testning och demonstration av integrerade strategier för genomförande av planer och program i enlighet med unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, främst när det gäller vatten, avfall, luft. Artikel 10 b || 10 % av avrinningsdistrikten förvaltas på ett lämpligt sätt vid programperiodens slut. || · Antal integrerade projekt för att genomföra ramdirektivet för vatten och km2 som omfattas. · Antal avrinningsdistrikt med lämplig förvaltning. · Antal vattenförekomster med förbättrad ekologisk status. || Konsoliderad och utvidgad lämplig förvaltning av målsektorerna. || · Antal avrinningsdistrikt med fortsatt lämplig förvaltning samt nya avrinningsdistrikt som förvaltas på lämpligt sätt till följd av exempel inom Life. · Antal berörda vattenförekomster med god ekologisk status.

Lämplig avfallshantering i 12 % av regionerna i slutet av programperioden. || Antal integrerade projekt för genomförande av avfallsplaner och avfallsprogram och hektar/befolkning som omfattas. || Antal regioner med fortsatt lämplig avfallshantering och antal nya regioner med bättre förvaltning som en följd av exempel inom Life.

10 % av unionens befolkning har fått bättre luftkvalitet i slutet av programperioden. || Antal integrerade projekt för genomförande av direktivet om luftkvalitet, och befolkning som omfattas. || Antal städer med kontinuerligt bättre normer för luftkvalitet och antal nya städer med bättre luftkvalitetsnormer till följd av exempel inom Life.

Specifika mål för det prioriterade området biologisk mångfald (artiklarna 3.1 b och 11)

Bidra till genomförandet av unionens politik och lagstiftning i fråga om biologisk mångfald, inklusive genomförandet av strategin för biologisk mångfald till 2020, direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG, i synnerhet genom utveckling, testning och demonstration av bästa praxis och lösningar. Artikel 11 a || 25 % av de livsmiljöer som berörs av projekt har bättre bevarandestatus i slutet av programperioden. || Antal och typ av berörda livsmiljöer och bättre bevarandestatus till följd av Life-insatser. || Arter och livsmiljöer som berörs av Life-projekt och som uppnår gynnsam bevarandestatus. || Antal berörda livsmiljöer och arter som uppnår gynnsam bevarandestatus till följd av exempel inom Life eller efter Life-insatser.

25 % av de arter som berörs av projekt har bättre bevarandestatus i slutet av programperioden. || Antal och typ av berörda arter och bättre bevarandestatus till följd av Life-insatser.

3 % av ekosystemtjänsterna återställda i slutet av programperioden. || Hektar och typ av ekosystemtjänster återställda genom Life. || Stabilt återställande av ekosystemtjänster och ytterligare återställande. || Antal hektar ekosystemtjänster som återställts efter exempel inom Life.

Stödja ytterligare utveckling, genomförande och förvaltning av Natura 2000-nätet, i synnerhet tillämpning, utveckling, testning och demonstration av integrerade strategier för genomförande av ramarna för prioriterade åtgärder. Artikel 11 b || 15 % av Natura 2000-nätet förvaltas på lämpligt sätt i slutet av programperioden. || · Antal integrerade projekt för genomförande av ramarna för prioriterade åtgärder och hektar inom Natura 2000 som omfattas. · Antal Natura 2000-områden med lämplig förvaltning. || Stabil och utvidgad förvaltning av Natura 2000-nätet. || Antal Natura 2000-områden med fortsatt lämplig förvaltning samt nya Natura 2000-områden med förbättrad förvaltning till följd av exempel inom Life.

Specifika mål för det prioriterade området begränsning av klimatförändringar (artiklarna 3.1 a och 14)

Underlätta utveckling och genomförande av integrerade metoder, t.ex. för strategier och handlingsplaner för begränsning, på lokal, regional eller nationell nivå. Artikel 14 c || Intensivare utveckling och genomförande av strategier eller handlingsplaner för att begränsa klimatförändringar. || Antal strategier eller handlingsplaner för att begränsa klimatförändringar som tagits fram eller genomförts genom Life liksom deras täckning. || Faktisk integrering av frågor om en begränsning av klimatförändringar i den offentliga och den privata sektorns prestanda, och hållbar och kontinuerligt förbättrad kapacitet och prestanda inom den privata och den offentliga sektorn || Geografisk täckning och/eller ekonomiskt värde av strategier eller handlingsplaner för att begränsa klimatförändringar som tagits fram och genomförts.

Bidra till utveckling och demonstration av innovativa tekniska lösningar, system, metoder och instrument för begränsning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering. Artikel 14 d || Fler innovativa tekniska lösningar, system och instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis för minskning av växthusgasutsläpp. || Antal innovativa strategier, tekniska lösningar, system och instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis för minskning av växthusgasutsläpp som demonstrerats genom Life. || En stabil övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. || Antal ton växthusgaser som undvikits genom nya tekniska lösningar, system, instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis som tagits fram eller spridits till följd av exempel inom Life.

Specifika mål för det prioriterade området klimatanpassning (artiklarna 3.1 a 15)

Underlätta utveckling och genomförande av integrerade metoder, t.ex. för strategier och handlingsplaner för anpassning, på lokal, regional eller nationell nivå. Artikel 15 c || Intensivare utveckling och genomförande av strategier eller handlingsplaner för klimatanpassning. || Antal strategier eller handlingsplaner för klimatanpassning som tagits fram eller genomförts och deras täckning. || Faktisk integrering av frågor om klimattålighet i den privata och den offentliga sektorns prestanda, och hållbar och kontinuerligt förbättrad kapacitet och prestanda inom den offentliga och den privata sektorn. || Geografisk täckning och/eller ekonomiskt värde av strategier eller handlingsplaner för klimatanpassning som tagits fram och genomförts till följd av exempel inom Life.

Bidra till utveckling och demonstration av innovativa tekniska lösningar, system, metoder och instrument för anpassning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering. Artikel 15 d || Fler innovativa strategier, tekniska lösningar, system och instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis för ökad klimattålighet. || Antal demonstrerade innovativa strategier, tekniska lösningar, system och instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis för ökad klimattålighet. || En stabil övergång till en mer klimattålig ekonomi. || Klimattålighet som kan hänföras till Life, med uppdelning mellan sektorer, till följd av demonstrerade nya tekniska lösningar, system, instrument och/eller andra lösningar för bästa praxis som tagits fram och spridits till följd av exempel inom Life.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av EU:s politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet, bland annat integrering av miljö- och klimatfrågor i politiken på andra områden, vilket bidrar till en hållbar utveckling och uppnåendet av målen för EU-2020.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå

EU-mervärdet av Life-programmet härrör från dess tillvägagångssätt och inriktning. Insatserna inom programmet, som är det enda instrument vars medel är avsedda för miljöskydd och klimatpolitik, är särskilt anpassade till miljö- och klimatbehov.

· Som EU:s plattform för utbyte av praxis och kunskap vid genomförandet av EU:s lagstiftning och politik, ger Life möjlighet för aktörer i EU att dra lärdom av varandras erfarenheter när det gäller att ta itu med specifika miljöproblem på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Life främjar partnerskap som annars skulle vara svårare att upprätta. Genom bättre sammanslagning av resurser och sakkunskap säkerställs insatser som blir effektivare än medlemsstaternas enskilda åtgärder.

· Genom att stödja de medlemsstater som har de mest värdefulla av EU:s naturresurser eller som står inför gränsöverskridande eller transnationella miljö- och klimatproblem, möjliggör Life en bättre fördelning av ansvar och solidaritet när det gäller att bevara EU:s kollektiva nyttigheter på miljöområdet.

· Life fungerar som en katalysator för nya åtgärder genom att tillhandahålla engångsinvesteringar som behövs inom ett visst område, undanröja inledande hinder för genomförandet av EU:s miljö- och klimatpolitik och pröva nya strategier för framtida utvidgning.

· Life gör det möjligt att komma till rätta med luckor och externa effekter, ökar medvetenheten och visar nyttan av miljöskydd och klimatpolitik, vilket säkerställer en bättre hållbarhet och utvidgning när det gäller projektresultat.

· Life hjälper medlemsstaterna och berörda parter att påskynda och förbättra genomförandet av EU-lagstiftningen genom synergier mellan EU-fonder och nationella instrument, samtidigt som resurser från den offentliga och den privata sektorn mobiliseras.

· Ökad samstämmighet mellan EU:s åtgärder: Ett särskilt instrument för miljö och klimatpolitik ger kommissionen möjlighet att på ett bättre sätt fastställa prioriteringar och se till att resurserna verkligen används till miljöskydd och klimatåtgärder, genom att de bästa projekten i hela EU väljs ut. Ett mer enhetligt genomförande av EU-lagstiftningen uppnås tack vare spridning av bästa praxis (t.ex. metoder som har tagits fram och som nu tillämpas på bred front, förvaltningsplaner osv.).

· Centrala insatser för ökad effektivitet och avhjälpande av brister: Ett specifikt instrument är mer flexibelt och finansierar projekt som inte skulle kunna finansieras med medel från andra fonder (t.ex. projekt som förvaltas av stödmottagare som inte är berättigade till stöd från andra fonder).

· Ett särskilt instrument gör att EU:s miljö- och klimatpolitik får en hög profil, för EU närmare dess medborgare och visar EU:s engagemang för miljö- och klimatmål och ökar därmed betydelsen av dessa mål.

· Skapa lösningar på framtida miljöutmaningar av EU-intresse: Berörda parter stöter ofta på miljöproblem för vilka det inte ännu finns någon lösning, och som, om de inte åtgärdas på ett tidigt stadium, kommer att leda till högre kostnader.

1.5.3.     Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Utvärderingar av Life bekräftar att Life-programmet är ett framgångsrikt EU-instrument som är av stor betydelse för genomförandet av EU:s miljöpolitik, har ett betydande EU-mervärde, tillräcklig prestanda och som har gett ett viktigt bidrag till genomförandet av EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning.

Verkamhetsbidrag (som utgör 78 % av anslagen, dvs. 300 miljoner euro 2013) har spelat en viktig roll för genomförandet av habitatdirektivet och fågeldirektivet och för att pröva nya strategier och tekniska lösningar. De har också visat sig kunna fungera som katalysator för genomförandet av vissa av de mest krävande direktiven och har berett marken för en fortsatt förvaltning via andra medel. Life+ har också ökat medvetenheten om miljö- och klimatfrågor och medborgarnas tillgång till relevant information, och skapat samarbetsplattformar och partnerskap för utbyte av bästa praxis. Driftsbidrag för icke-statliga organisationer har underlättat deras deltagande i utarbetande och genomförande av EU:s politik och lagstiftning på miljö- och klimatområdet, vilket krävs enligt Århuskonventionen.

I halvtidsutvärderingen av Life+ konstaterades också att de ändringar som gjorts av förordningen om Life+ (med konsolidering av tre typer av insatser i en rättslig grund, utvidgning av naturkomponenten så att den omfattar bredare frågor om biologisk mångfald, utvidgning av miljökomponenten så att den anpassas till prioriteringarna i sjätte miljöhandlingsprogrammet och införandet av en ny komponent kallad Information och kommunikation) har ökat programmets kapaciet att skapa EU-mervärde och en koppling till målen för EU:s politik.

I utvärderingen pekade man också ut områden där Life+ bör förbättras för att programmets hela potential till EU-mervärde ska kunna utnyttjas:

· Bättre målinriktning och prioritering: bottom-up-strategin och den vida omfattningen av stödberättigande åtgärdsområden ger kommissionen små möjligheter att främja efterfrågan inom högt prioriterade områden, särskilt vad gäller komponenten Life Miljöpolitik och miljöstyrning (som också omfattar klimatåtgärder).

· Bättre utnyttjande av projektresultat och överföring av sakkunskap: Kommunikations- och nätverksverksamhet är obligatoriskt inom Life-projekt, men utbytet av bästa praxis och kapacitetsuppbyggnaden för genomförande av EU-lagstiftningen bör förbättras.

· Kraftigare synergier med andra EU-fonder: Även om många miljöåtgärder för jordbruket har testats i Life+ och sedan förts in i medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsprogram, så finns det utrymme för förbättringar.

· Undanröjande av begränsningar för finansieringsverksamhet utanför EU: Dessa begränsningar har minskat programmets effektivitet när det gäller uppnåendet av vissa av EU:s miljömål.

I en särskild rapport som Europeiska revisionsrätten offentliggjorde 2009 konstaterades att Life är ett program som förvaltas väl och där kontinuerliga förbättringar gjorts under åren.

1.5.4.     Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

Efterhands-, halvtids- och förhandsutvärderingen visade att endast en mycket liten andel av projekten skulle ha kunnat finansieras med medel från andra av unionens fonder (framförallt via ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och sjunde ramprogrammet) om inte Life+ funnits. För vissa avsnitt inom Life+, såsom Life Information och kommunikation, finns det nästan inga alternativa finansieringskällor.

Marknadsbaserad innovation i den privata sektorn verkar dock i viss utsträckning även få stöd via andra initiativ, såsom Horisont 2020. Miljöinnovation handlar dock inte bara om att ta fram nya konsumentprodukter och tekniska lösningar som i sig är renare och miljövänligare, utan det handlar också om att skapa bättre praxis och strategier i hela ekonomin. Även om marknadsmisslyckanden i tillräcklig utsträckning hanteras med medel från andra av unionens fonder, åtgärdas institutionella brister i sämre utsträckning. Detta gäller främst verksamheter som avser framtagande av policystyrda lösningar inriktade på den offentliga sektorn för miljö- och klimatrelaterade utmaningar, med begränsad eller obefintlig potential till marknadsintroduktion, och som endast främjar nya och mer kostnadseffektiva genomförandesätt.

Life-programmet kommer därför att inriktas mer på innovation för den offentliga sektorn och på lösningar som oftast bäst genomförs genom offentlig-privata partnerskap. På samma sätt hämmas utvecklingen av kolsnål teknik av osäkerhet och otillräcklig kunskapsspridning. Ny teknik måste testas i liten skala. Även om marknadsintroduktion och storskaliga lösningar i större utsträckning kan komma att omfattas av Horisont 2020 finns det fortfarande stort utrymme att främja utvecklingen av lokala lösningar inriktade på den offentliga sektorn liksom småskalig teknik inriktad på att hjälpa små och medelstora företag att förbättra sin miljö- och klimatprestanda. Inom Life har man traditionellt arbetat med dessa utmaningar genom att ta fram småskaligare lösningar som i stor uträckning kan upprepas även över gränser.

Det kommer att bedrivas samarbete med det framtida Horisont 2020 och instrumenten för konkurrenskraft och små och medelstora företag för att säkerställa synergier framförallt på dessa områden. Man kan t.ex. tänka sig att idéer som tagits fram inom ramen för Horisont 2020 skulle kunna testas och demonstreras genom ett Life-projekt i samband med genomförandet av specifik unionslagstiftning. Life-programmet skulle även kunna bidra till kapacitetsuppbyggnad och ökad medvetenhet för att främja genomförandet av forskningsresultat.

Life-programmet är också knutet till andra av unionens fonder, såsom sammanhållningsfonderna (Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller Europeiska havs- och fiskerifonden. Life-programmet kompletterar dessa fonder, eftersom det finansierar specifika typer av verksamheter och åtgärder som har som främsta mål att åstadkomma miljö- och klimatfördelar eller som krävs för att genomföra miljö- och klimatlagstiftning. Life-programmet fungerar så att det fyller ett tomrum. Därför kan det bli ett av EU:s viktigaste instrument för att finansiera naturskydd (på områden där den gemensamma jordbrukspolitiken inte kan spela någon mer betydande roll) och miljöskydd i mer utvecklade regioner, eftersom dessa regioner kommer att ha ett begränsad val av prioriteringar inom instrumenten för den nya sammanhållningspolitiken.

Dessutom kommer Life-programmet att stärka sin roll som katalysator och hävstång, genom att bli en drivkraft för att mobilisera andra av unionens fonder, t.ex. genom integrerade projekt. Därför kommer att krävas ett tillvägagångssätt som är mer samstämmigt med andra fonder. I meddelandet om den fleråriga budgetramen fastställs en struktur för relationen genom att det hänvisas till integrerade projekt i den gemensamma strategiska ramen. Denna strukturerade relation för integrerade projekt kommer att utvecklas närmare när de gemensamma strategiska ramarna utarbetas och kan komma att inbegripa att det inrättas en styrkommitté och strukturerade informationskanaler.

I meddelandet om den fleråriga budgetramen anger kommissionen att den har för avsikt att öka andelen klimatrelaterade utgifter i EU:s budget till minst 20 %, med bidrag från olika politikområden, med förbehåll för en konsekvensbedömning. Programmet för miljö och klimatpolitik (Life-programmet) kommer att bidra till detta mål. Ett delprogram för klimatpolitik har införts i Life-programmet med egna medel och specifika miljömål, för vilka resultatindikatorer fastställts.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

ý Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ý  Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– ý  Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2023.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid.

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[52]

ý Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

ý Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ý  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[53]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

ý Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Ytterligare uppgifter kan delegeras till Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsfonden eller andra finansinstitut, internationella organisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter eller organ som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Vid halvtidsutvärderingen konstaterades att nuvarande övervakning och utvärdering i stort är ändamålsenlig och effektiv. Dock efterlystes en tydligare inriktning på resultat. Mot bakgrund av detta bygger övervakningen på den ram som föreslagits för det nuvarande instrumentet.[54] Denna ram avser två nivåer:

1. Övervakning av effekter, resultat och inverkan på projekt- och programnivå

Övervakningen av programmets prestanda kommer att genomföras på projekt- och programnivå.

På projektnivå kommer övervakningen, såsom i dag, att inbegripa ett krav på att projektens förslag ska åtföljas av tabeller med väntade effekter. Dessa tabeller kommer att utgöra grunden för övervakning av projektens framsteg. Indikatorerna på effekter kommer att anpassas till indikatorerna i avsnitt 1.4.4 för att återspegla de nya inslagen i programmet. Det kommer att vara obligatoriskt att uppdatera dessa tabeller och foga dem till halvtids- och slutrapporterna.

Övervakningen omfattar besök vid alla projekt minst en gång per år och besök av kommissionens personal minst en gång under det att projektet genomförs. Det kommer att skapas ett övervakningsärende då varje projekt inleds, i form av en kort rapport med projektbeskrivning och en sammanfattning av väntade effekter och resultat. Övervakningsgruppernas årliga besök kommer att göra det lättare att få en överblick över projektets genomförande på plats, vilket kommer att göra det möjligt att i ett tidigt skede identifiera problem. Återkoppling kommer att ges till stödmottagaren för att förbättra prestanda. Dessutom måste det för projekten lämnas in rapporter med en mer detaljerad bedömning av framsteg, som grund för utbetalningar.

Såsom är fallet nu måste det för projekten tillsammans med slutrapporten lämnas in plan om situationen efter Life, med bland annat en förteckning över väntad inverkan, som kommer att utgöra grunden för en bedömning av projektresultatens hållbarhet. Dagens praxis med besök för övervakning i efterhand av utvalda projekt kommer att fortsätta.

På programnivå kommer det i de fleråriga arbetsprogrammen att fastställas specifika tematiska prioriteringar för programmens löptid och specifika mål för varje prioritering inom varje område, bland annat väntade effekter (dvs. väntat antal integrerade projekt, hur stor del av Natura 2000 som omfattas av Life-projekt, hur många avrinningsdistrikt som omfattas av Life-projekt osv.). I slutet av varje års ansökningsomgång kommer kommissionen att analysera om ett tillräckligt antal projekt för ett visst åtgärdsområde har finansierats och göra de justeringar som krävs för att förverkliga arbetsprogrammet och halvtidsmålen. Det kommer att utarbetas tematiska rapporter med sammanfattningar av vad som huvudsakligen åstadkommits för specifika prioriteringar efter det planerade fleråriga arbetets slut. Detta kommer också att utgöra grunden för spridning av resultat och integreringen av dem i politikens utveckling och genomförande. Det kommer även fortsättningsvis att arrangeras en årlig konferens för varje delprogram.

Det kommer också att göras en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av programmet.

2. Spårning av utgifter på projekt- och programnivå

För att kunna belägga de sidovinster som båda delprogrammen kan medföra för specifika prioriteringar, som klimatpolitik och biologisk mångfald, och bättre illustrera de medel som finns tillgängliga under programmet för dessa prioriteringar, kommer övervakningsramen också att inbegripa metoden för spårning av utgifter relaterade till klimat och biologisk mångfald, såsom de illustreras i meddelandet om den fleråriga budgetramen och som kan hänföras till OECD:s ”Riomarkörer”.

När det gäller klimatpolitik fastställs i meddelandet om den fleråriga budgetramen att integreringen av klimatåtgärder måste ske på ett tydligt och stabilt sätt och vara förknippad med en tydlig och övergripande skyldighet att identifiera var budgeten främjar klimatpolitik eller energieffektivitet. På så vis kan EU tydligt ange hur mycket av dess medel som avser klimatåtgärder genom en gemensam spårningsprocss för klimatrelaterade utgifter.

Spårningen av klimatrelaterade utgifter kommer att ske med hänsyn till tre kategorier, som baseras på en etablerad OECD-metod (Riomarkörer): utgifter för vilka klimathänsyn är det viktigaste (primära) målet (räknas till 100 % – enbart klimatrelaterade); utgifter för vilka klimathänsyn är betydande men inte det dominerande målet (räknas till 40 % – tydligt klimatrelaterade); utgifter som inte avser klimatmål (räknas till 0 % – inte klimatrelaterade).

När det gäller biologisk mångfald kommer de Riomarkörer som fastställts av OECD och som kommissionen redan använder för externa instrument att integreras i befintliga metoder för mätning av prestanda som används för EU:s program. De kommer också att bidra till att visa sidovinster av utgifter för klimat och biologisk mångfald, och att lyfta fram sidovinster för biologisk mångfald av klimatutgifter inom REDD+ (minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse).

På projektnivå kommer spårningen av klimatrelaterade utgifter och utgifter relaterade till biologisk mångfald att ske genom en utvidgning av nuvarande praxis att i förslagen införa en möjlighet att ange om ett projekt kan anses vara klimatrelaterat, så att det även kan anges om det är relaterat till biologisk mångfald för att beräknas enligt Riomarkörerna. På så vis skulle man varje år kunna identifiera utgifter som är relaterade till dessa två prioriteringar.

På programnivå kommer beräkningarna av klimatrelaterade utgifter och utgifter relaterade till biologisk mångfald, enligt metoden med Riomarkörer, att ske på grundval av de fleråriga arbetsprogrammen, som kommer att innehålla tematiska prioriteringar för programmens löptid. På så vis kan det varje år bli möjligt att identifiera den preliminära utgiftsnivån för dessa två prioriteringar i Life-programmet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

Life-programmets förvaltning utgörs av direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen och som delvis kommer att delegeras till ett befintligt genomförandeorgan. Kommissionen kommer att bistås av kommittén för Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som kommer att ha olika utformning, framförallt olika ordföranden och olika sammansättning, beroende på om de frågor som behandlas avser delprogrammet Miljö eller delprogrammet Klimatpolitik.

Huvudingredienserna i det interna kontrollsystemet är följande:

– Finansiella flöden, framförallt förhandskontroll av transaktioner.

– Finansiell kontroll som görs under tilldelningsprocessen.

– Finansiell rapportering, redovisningsrapportering och andra typer av administrativ rapportering.

– Efterhandsrevision hos bidragsmottagarna. De bidrag som ska granskas väljs ut antingen genom en riskanalys (för att upptäcka och korrigera fel) eller genom ett representativt urval (för att utanordnaren ska bli tillräckligt säker på att transaktionerna är lagliga och korrekta).

I kontrollstrategin tas hänsyn till rekommendationer från utvärderingarna av programmet, de rapporter som utarbetats av den interna revisorn och revisionsrättens särskilda rapport för att öka programmets effektivitet och europeiska mervärde.

2.2.1.     Risker som identifierats

De risker som identifierats vid genomförandet av programmet kan i stort delas in i följande kategorier:

· Samordningsbrister (med genomförandeorganet, med andra finansieringskällor eller finansiella institut).

· Ineffektiv användning av administrativa resurser (krav med bristande proportionalitet).

· Risk för brist på klar definition av ansvarsgränserna inom förvaltning och kontroll av uppgifter som delegerats till organet.

· Risk för användning av resurser som är otillräckligt/ineffektivt riktad liksom risk för alltför stor uppdelning av medel på grund av utvidgad regional eller tematisk omfattning.

· Felaktigheter och ineffektiviteter till följd av komplexa bestämmelser (t.ex. kostnaders stödberättigande), instabil ram för temaområdet, prioriteringar och bestämmelser.

· Svagheter i förvaltnings- och kontrollsystem inom generaldirektoratet eller genomförandeorganet.

· En riskanalys med hänsyn till transaktioner skulle resultera i följande rangordning från hög risk till låg risk: integrerade projekt (nya koncept, komplex förvaltning), verksamhetsbidrag för traditionella mindre projekt, driftsbidrag och upphandling.

· En ny typ av projekt (integrerade projekt) medför nya utmaningar vad gäller samordning och samarbete, sammanslagning av resurser och utbyte av bästa praxis och sakkunskap.

2.2.2.     Planerad(e) kontrollmetod(er)

Struktur för styrning: förenkling och integrering

En del av förvaltningsuppgifterna avseende programmet kommer att delegeras till ett befintligt genomförandeorgan. Detta organ kommer att anpassa sin egen ram för finansiell kontroll till det nya programmet, bland annat inrätta en enhet för efterhandsrevision som övervakas av utanordnaren. Denna enhet kommer att kontrolleras av genomförandeorganets interna revisor.

För att garantera homogena förvaltnings- och kontrollsystem bör generaldirektoraten och genomförandeorganet utbyta bästa praxis och kunskap. Orienterings- och utbildningsmöten kommer att anordnas i detta syfte.

Generaldirektoraten kommer att övervaka genomförandeorganet och kommer att ha befogenhet att delegera ansvar liksom kontrollgenomförande. Kontroll- och övervakningsramen kommer att avse tre nivåer: politik och strategi; administration; förvaltning och drift. En revision kan genomföras hos genomförandeorganet eller stödmottagarna.

Kontrollernas intensitet och beskaffenhet i förhållande till risker

Upphandling: förhandskontroll och övervaktning av alla ärenden.

Projekt:

- Projekturval/-utvärdering/-förhandlingar: förebyggande kontroller av alla ärenden, om lämpligt med hjälp av externa experter.

- Projektgenomförande genom bidrag: övervakning i förebyggande syfte och för att upptäcka fel, besök på plats hos varje projekt minst en gång under dess löptid.

- Före slutbetalningen: kontroller för att upptäcka och korrigera fel, dokumentationsundersökning av alla ärenden inbegripet omfattande användning av externa revisionsintyg.

Varje år kommer det att genomföras efterhandskontroller av bidrag på plats. Dessutom kommer det att införas en ny typ av revisioner ”skrivbordskontroller”, för att man ska kunna kontrollera förvaltningen utan att vara på plats.

Omprövning av strategin:

Denna strategi kommer att revideras genom att representativiteten hos den urvalspopulation som omfattas av revisioner och kontroll förbättras.

Kostnader för och fördelar med kontroller

Historiska data: De beräknade kostnaderna för bidrag som förvaltades inom Life+ under 2010 uppgick till 7,6 miljoner euro med följande fördelning:

- Urval: 0,6 miljoner euro.

- Projektförvaltning: 4,5 miljoner euro.

- Förhandskontroller på plats: 1,8 miljoner euro.

- Externa revisionsintyg: 0,1 miljoner euro.

- Efterhandsrevision: 0,6 miljoner euro.

Detta belopp motsvarar 3,5 % av det totala belopp som betalades för bidrag under 2010.

Den risk för överträdelser som anges i 2010 års verksamhetsrapport uppskattades till 2,5 % av det totala belopp som betalats för bidrag och mindre än 2 % av den totala budgeten för verksamheten.

Kostnaderna för kontroll beräknades minska något och uppgå till 7,5 miljoner euro för hela perioden med följande fördelning under 2020:

- Urval: 0,5 miljoner.

- Projektförvaltning: 4 miljoner euro.

- Förhandskontroller på plats: 1,5 miljoner euro.

- Externa revisionsintyg: 0,5 miljoner euro.

- Efterhandsrevision: 1 miljon euro.

Den väntade risken för överträdelser bör minska på grund av två huvudsakliga faktorer:

- Övergången till en omfattande användning av externa revisionsintyg som väntas minska felprocenten med 10 %.

- Begränsningen av stödberättigandet för personalkostnader till att endast gälla personal som särskilt rekryteras för projektet.

Personalkostnaderna utgör 30 % av kostnaderna och svarar för nästan 50 % av felen. Om denna kostnad minskar de personalkostnader som ska medfinansieras till hälften, bör de väntade felen också halveras. Det bör noteras att det är lättare att avgöra hur mycket tid extrapersonal lagt med på ett projekt än hur mycket tid fast anställda lagt ned, eftersom fast anställd personal i allmänhet arbetar med flera åtgärder samtidigt. En minskning med minst 5 % av överträdelserna bör således väntas.

De nominella kostnaderna för kontroller kommer att minska från 7,6 till 7,5 miljoner euro, medan felprocenten väntas minska med 40 %, vilket innebär en minskning från 2,6 % till 1,6 % av det totala belopp som betalats för bidrag.

Målet för den interna kontrollen inom Life-programmet kommer att vara att minska den kvarstående felprocenten (efter korrigeringar) till mellan väntade 1,6 % och den väsentlighetströskel på 2 % som fastställts av revisionsrätten.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

Mottagarna av bidragen är lokala, regionala och nationella myndigheter i stor utsträckning, icke-statliga organisationer, stora företag, små och medelstora företag, universitet, forskningsinstitut osv.

Förslag väljs ut med hänsyn till stödmottagarnas yrkesmässiga bakgrund, finansiella stabilitet och andra kriterier som fastställs i den rättsliga grunden.

Under urvalsprocessen används systemet för tidig varning för att identifiera möjliga risker som är förknippade med potentiella mottagare av centralt förvaltade bidrag.

För att undvika dubbelfinansiering inleds ett samråd mellan avdelningarna om förteckningen över projekt, och risken för dubbelfinansiering ingår i kriterierna för att välja ut projekt som ska kontrolleras på plats i efterhand.

Utbildning, för de projektansvariga, gällande olika faser av projektförvaltningscykeln kommer att anordnas på plats för att förvaltningsmässiga och finansiella behov ska kunna tillgodoses. Det kommer att finnas möjlighet att ha direktkontakt med projekt- och ekonomiansvariga handläggare vid kommissionen för att särskilda frågor ska kunna lösas.

De viktigaste kraven i bidragsavtalet kommer att beskrivas för stödmottagarna vid besök på plats och samordningsmöten.

Informationsmöten kommer att anordnas för efterhandsrevisorer om kännetecken på oegentligheter som kan upptäckas vid en kontroll på plats av finansiella rapporter.

Efterhandsrevisorer identifierar och bedömer riskerna för oegentliga finansiella rapporter och reagerar på bedrägerier eller misstänkta bedrägerier som konstaterats vid revisionen genom att meddela fallen till Olaf. De använder i synnerhet alla relevanta it-verktyg. Resultaten av efterhandskontroller tas i beaktande vid bedömning och utformning av kontrollsystemet.

Regler för kostnaders bidragsberättigande kommer att förenklas framförallt för de kategorier som är särskilt problematiska, t.ex. personalkostnader och mervärdesskatt.

Revisionsintyg kommer att krävas vid mellanliggande betalningar och slutbetalningar.

Samarbete (utbildning eller information) mellan förvaltningen och Olaf planeras.

Revisionsmodulen ABAC kommer att uppdateras och utnyttjas fullt ut för att dubbelfinansiering ska förhindras/upptäckas/korrigeras.

Övervakningsgrupper kan komma att upprättas för övervakning på plats av de olika etapperna av projektets genomförande.

I den rättsliga grunden anges specifikt Olafs rätt att få tillgång till alla relevanta upplysningar.

Utöver alla de föreskrivna kontrollåtgärderna kommer generaldirektoratet för miljö och generaldirektoratet för klimatpolitik att utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning, i linje med den nya bedrägeribekämpningsstrategi som kommissionen antog den 24 juni 2011. Syftet är bland annat att se till att de interna kontrollerna för att upptäcka bedrägerier är i överensstämmelse kommissionens bedrägeribekämpningsstrategi och att riskhanteringen inriktas på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga åtgärder. Vid behov kommer det att inrättas nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg för analys av bedrägerifall i samband med Life-programmet. Risken för bedrägerier kommer att integreras i förfarandet för riskhantering.

Generaldirektoraten har utsett en antibedrägeriansvarig till nätverket för förebyggande och upptäckt av bedrägerier som kommer att delta i relevanta nätverk/arbetsgrupper. Generaldirektoraten kommer att öka medvetenheten om potentiella bedrägerier bland personalen och sprida information om ansvariga myndigheter och förfaranden för rapportering av bedrägerier.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beskrivning…...….] || Diff./Icke-diff. ([55]) || från Efta-länder[56] || från kandidatländer[57] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt och naturresurser || Miljö och klimatpolitik || Diff. || JA || JA || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer Rubrik 2 || Diff./icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

2 || 07 03 80 01 – Miljö – nya Life-programmet (driftsutgifter) || Diff. || JA || JA || JA || NEJ

2 || 07 03 02 80 – Klimatpolitik – nya Life-programmet (driftsutgifter) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) || Diff. || JA || JA || JA || NEJ

2 || 07 01 04 02 - Miljö – nya Life-programmet (utgifter för administration) || Icke-diff. || JA || JA || JA || NEJ

2 || 07 01 04 06 – Klimatpolitik – nya Life-programmet (utgifter för administration) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) || Icke-diff. || JA || JA || JA || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 2 || Hållbar tillväxt: Naturresurser

GD: CLIMA + ENV || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och följ. || TOTALT ||

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || ||

07 03 80 01 (ny budgetpost som ska skapas) ENV-del || Åtaganden || (1) || 291,500 || 314,250 || 341,250 || 371,000 || 404,250 || 437,750 || 420,500 || || 2 580,500 ||

Betalningar || (2) || 22,238 || 155,963 || 151,764 || 249,364 || 265,615 || 296,415 || 361,226 || 1 077,916 || 2 580,500 ||

XX 80 03 02 (ny budgetpost som ska skapas) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) CLIMA-del || Åtaganden || (1a) || 98,700 || 106,800 || 115,400 || 124,500 || 133,200 || 142,800 || 136,700 || || 858,100 ||

Betalningar || (2a) || 13,845 || 60,140 || 59,596 || 94,411 || 101,872 || 105,185 || 138,201 || 284,850 || 858,100 ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för delprogram[58] || || || || || || || || || ||

07 01 04 02 (ny budgetpost som ska skapas) ENV-del || || (3) || 19,000 || 22,500 || 23,250 || 22,000 || 18,000 || 14,500 || 13,750 || || 133,000

XX 01 04 06 (ny budgetpost som ska skapas) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) CLIMA-del || || || 4,800 || 5,450 || 6,100 || 6,500 || 7,550 || 7,950 || 8,050 || || 46,400

TOTALA anslag för GD ENV || Åtaganden || || 310,500 || 336,750 || 364,500 || 393,000 || 422,250 || 452,250 || 434,250 || || 2 713,500

Betalningar || || 41,238 || 178,463 || 175,014 || 271,364 || 283,615 || 310,915 || 374,976 || 1 077,916 || 2 713,500

TOTALA anslag för GD CLIMA || Åtaganden || || 103,500 || 112,250 || 121,500 || 131,000 || 140,750 || 150,750 || 144,750 || || 904,500

Betalningar || || 18,645 || 65,590 || 65,696 || 100,911 || 109,422 || 113,135 || 146,251 || 284,850 || 904,500

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 390,200 || 421,050 || 456,650 || 495,500 || 537,450 || 580,550 || 557,200 || || 3 438,600 ||

Betalningar || (5) || 36,083 || 216,103 || 211,360 || 343,775 || 367,487 || 401,600 || 499,427 || 1 362,766 || 3 438,600 ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för delprogram || (6) || 23,800 || 27,950 || 29,350 || 28,500 || 25,550 || 22,450 || 21,800 || || 179,400

TOTALA anslag för RUBRIK 2 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 414,000 || 449,000 || 486,000 || 524,000 || 563,000 || 603,000 || 579,000 || || 3 618,000 ||

Betalningar || =5+ 6 || 59,883 || 244,053 || 240,710 || 372,275 || 393,037 || 424,050 || 521,227 || 1 362,766 || 3 618,000 ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för delprogram || (6) || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5[59] || ”Rubrik 5” Administration

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

GD ENV och CLIMA || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || || TOTALT

Ÿ ENV personal (miljoner euro) || 9,184 || 9,320 || 9,528 || 9,871 || 10,082 || 10,285 || 10,564 || || 68,834

Ÿ CLIMA personal (miljoner euro) || 3,175 || 3,222 || 3,575 || 3,792 || 4,020 || 4,100 || 4,180 || || 26,064

TOTALT personal (miljoner euro) || 12,359 || 12,542 || 13,103 || 13,663 || 14,102 || 14,385 || 14,744 || || 94,898

Ÿ ENV övriga administrativa utgifter || 0,392 || 0,400 || 0,409 || 0,417 || 0,425 || 0,434 || 0,442 || || 2,919

Ÿ CLIMA övriga administrativa utgifter || 0,173 || 0,177 || 0,194 || 0,199 || 0,202 || 0,220 || 0,224 || || 1,389

TOTALT övriga administrativa utgifter (miljoner euro) || 0,565 || 0,577 || 0,603 || 0,616 || 0,627 || 0,654 || 0,666 || || 4,308

Totalt GD ENV och CLIMA || Anslag || 12,924 || 13,119 || 13,706 || 14,279 || 14,729 || 15,039 || 15,410 || || 99,206

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = = Totala betalningar) || 12,924 || 13,119 || 13,706 || 14,279 || 14,729 || 15,039 || 15,410 || 99,206

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || År 2014[60] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 och följ. || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 426,924 || 462,119 || 499,706 || 538,279 || 577,729 || 618,039 || 594,410 || - || 3 717,206

Betalningar || 72,807 || 257,172 || 254,416 || 386,554 || 407,766 || 439,089 || 536,637 || 1 362,766 || 3 717,206

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteck-ning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Resultat

Typ av resultat[61] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 - Miljö och resurseffektivitet || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || IP[62] || €9.481 || 5 || €42,5 || 7 || €62,5 || 10 || €92,5 || 12 || €112,5 || 13 || €127,5 || 15 || €150 || 15 || €142,5 || 77 || €730

- Resultat || Trad[63] || €1,5 || 44 || €66,25 || 39 || €58,75 || 28 || €41,75 || 34 || €35,25 || 24 || €36,50 || 22 || €33,25 || 21 || €30,75 || 202 || €302,50

- Resultat || Upph.[64] || €0.282 || 68 || €19,25 || 72 || €20,35 || 74 || €20,90 || 78 || €22 || 82 || €23,10 || 84 || €23,65 || 88 || €24,75 || 546 || €154

Delsumma för specifikt mål nr 1 || 117 || 128 || 118 || 141,60 || 112 || 155,15 || 114 || 169,75 || 119 || 187,10 || 121 || 206,90 || 123 || 198,00 || 825 || 1 186,50

SPECIFIKT MÅL nr 2[65]- Biologisk mångfald || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || IP || €10 || 3 || €30 || 4 || €40 || 6 || €60 || 8 || €80 || 10 || €100 || 10 || €100 || 10 || €100 || 51 || €510

- Resultat || Trad || €1,5 || 60 || €89,50 || 58 || €87,00 || 52 || €78,00 || 46 || €69,50 || 43 || €65,00 || 51 || €76,25 || 44 || €66,50 || 355 || €531,75

- Resultat || Upph. || €0,282 || 15 || €4,20 || 16 || €4,44 || 18 || €4,56 || 17 || €4,80 || 18 || €5,04 || 18 || €5,16 || 19 || €5,40 || 119 || €33,60

Delsumma för specifikt mål nr 2 || 78 || 123,70 || 78 || 131,44 || 74 || 142,56 || 71 || 154,30 || 71 || 170,04 || 79 || 181,41 || 73 || 171.90 || 525 || 1 075,35

SPECIFIKT MÅL nr 3- Miljöstyrning || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Nat. || €1,25 || 3 || €3,25 || 5 || €6 || 6 || €8 || 8 || €10 || 8 || €10 || 12 || €15 || 12 || €15 || 54 || €67,25

- Resultat || Env. || €1,28 || 11 || €14 || 9 || €11,754 || 9 || €11,75 || 9 || €11,75 || 9 || €11 || 6 || €7,75 || 6 || €7,5 || 59 || €75,50

- Resultat || Icke-statliga org. || €0,300 || 36 || €11 || 37 || €11,25 || 38 || €11,25 || 40 || €12 || 41 || €12,25 || 42 || €12,5 || 44 || €13,25 || 278 || €83,5

- Resultat || Upph. || €0,282 || 41 || €11,55 || 43 || €12,21 || 44 || €12,54 || 47 || €13,20 || 49 || €13,86 || 50 || €14,19 || 53 || €14,85 || 328 || €92,40

Delsumma för specifikt mål nr °3 || 91 || 39,80 || 94 || 41,21 || 98 || 43,54 || 104 || 46,95 || 107 || 47,11 || 111 || 49,44 || 115 || 50,60 || 720 || €318,65

SPECIFIKT MÅL nr 4- Begränsning av klimatförändringar || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Projekt || €2,271 || 13 || €28,50 || 14 || €31,800 || 11 || €24,00 || 12 || €26,50 || 13 || €29,50 || 14 || €32,00 || 13 || €29,50 || 90 || €201,800

- Resultat || IP || €5,746 || 0 || €0 || 0 || €0 || 2 || €11,00 || 2 || €11,30 || 2 || €11,50 || 2 || €11,80 || 2 || €12,00 || 10 || €57,60

- Resultat || Upph. || €0,282 || 57 || €16,00 || 57 || €16,20 || 60 || €17,00 || 64 || €18,20 || 67 || €19,00 || 73 || €20,50 || 71 || €20,00 || 449 || €126,90

Delsumma för specifikt mål nr 4 || 70 || €44,50 || 71 || €48,00 || 73 || €52,00 || 78 || €56,00 || 82 || €60,00 || 89 || €64,30 || 86 || €61,50 || 549 || €386,30

SPECIFIKT MÅL nr 5- Klimatanpassning || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Projekt || €2,254 || 16 || €36,500 || 18 || €40,000 || 14 || €32,500 || 16 || €35,600 || 17 || €39,200 || 19 || €43,200 || 17 || €39,000 || 117 || €266,000

- Resultat || IP || €5,746 || 0 || €0 || 0 || €0 || 2 || €11,000 || 2 || €11,300 || 2 || €11,500 || 2 || €11,800 || 2 || €12,000 || 10 || €57,600

- Resultat || Upph. || €0,282 || 28 || €8,000 || 28 || €8,000 || 30 || €8,500 || 32 || €9,100 || 33 || €9,300 || 33 || €9,300 || 37 || €10,500 || 221 || €62,700

Delsumma för specifikt mål nr 5 || 44 || €44,500 || 46 || €48,000 || 46 || €52,000 || 50 || €56,000 || 52 || €60,000 || 54 || €64,300 || 56 || €61,500 || 348 || €386,300

SPECIFIKT MÅL nr 6- Klimatstyrning || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Projekt || €1,132 || 4 || €4,000 || 4 || €4,700 || 5 || €5,300 || 5 || €5,500 || 5 || €6,000 || 6 || €6,500 || 6 || €6,500 || 35 || €38,500

- Resultat || Upph. || €0,282 || 9 || €2,500 || 10 || €2,800 || 10 || €2,800 || 11 || €3,000 || 11 || €3,200 || 12 || €3,400 || 10 || €2,900 || 73 || €20,600

- Resultat || Icke-statliga ord, || €0,565 || 6 || €3,200 || 6 || €3,300 || 6 || €3,300 || 7 || €4,000 || 7 || €4,000 || 8 || €4,300 || 8 || €4,300 || 48 || €26,400

Delsumma för specifikt mål nr 6 || 19 || €9,700 || 20 || €10,800 || 21 || €11,400 || 23 || €12,500 || 23 || €13,200 || 26 || €14,200 || 24 || €13,700 || 156 || €85,500

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || 419 || 390,20 || 428 || 421,05 || 424 || 456,65 || 440 || 495,50 || 454 || 537,45 || 480 || 580,55 || 477 || 557,20 || 3,122 || €3 438,6

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

ENV personalreurser || 9,184 || 9,320 || 9,528 || 9,871 || 10,082 || 10,285 || 10,564 || 68,834

CLIMA personalresurser || 3,175 || 3,222 || 3,575 || 3,792 || 4,020 || 4,100 || 4,180 || 26,064

ENV övriga administrativa utgifter || 0,392 || 0,400 || 0,409 || 0,417 || 0,425 || 0,434 || 0,442 || 2,919

CLIMA övriga administrativa utgifter || 0,173 || 0,177 || 0,194 || 0,199 || 0,202 || 0,220 || 0,224 || 1,389

Delsumma för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 12,924 || 13,119 || 13,706 || 14,279 || 14,729 || 15,039 || 15,410 || 99,206

Utanför RUBRIK 5[66] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

ENV övriga administrativa utgifter || 19,000 || 22,500 || 23,250 || 22,000 || 18,000 || 14,500 || 13,750 || 133,000

CLIMA övriga administrativa utgifter || 4,800 || 5,450 || 6,100 || 6,500 || 7,550 || 7,950 || 8,050 || 46,400

Delsumma  utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 23,800 || 27,950 || 29,350 || 28,500 || 25,550 || 22,450 || 21,800 || 179,400

TOTALT || 36,724 || 41,069 || 43,056 || 42,779 || 40,279 || 37,489 || 37,210 || 278,606

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ý  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| 07 01 01 01 01 ENV (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 64,0 || 64,0 || 64,0 || 65,0 || 65,0 || 65,0 || 65,0

|| XX 01 01 01 02 CLIMA (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) || 21,0 || 21,0 || 23,0 || 24,0 || 25,0 || 25,0 || 25,0

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[67] ||

|| 07 01 02 01 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter – totalt) || 8,0 || 8,0 || 8,0 || 8,0 || 8,0 || 8,0 || 9,0

|| XX 01 02 02 CLIMA (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter – totalt) (eller nya nomenklaturen som ska skapas inom specifik budgetavdelning) || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| XX 01 04 åå[68] || vid huvudkontoret[69] || || || || || || ||

|| || vid delegationer || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter – indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, bemanningspersonal, nationella experter – direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 98,0 || 98,0 || 100,0 || 102,0 || 103,0 || 103,0 || 104,0

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Belopp och fördelning kommer att justeras beroende på resultaten av den planerade utkontrakteringen.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ý  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

Ej tillämpligt.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[70].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

Ej tillämpligt.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N || År N + 1 || År N + 2 || År N + 3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ý  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på diverse inkomster

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[71]

År N || År N + 1 || År N + 2 || År N + 3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel … … … …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ej tillämpligt

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Ej tillämpligt

[1]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020 slutlig, Bryssel den 3 mars 2010, antagen av Europeiska rådet den 17 juni 2010.

[3]               Förordning (EG) nr 614/2007, EUT L 149, 9.6.2007, s. 1.

[4]               Direktiv 92/43/EEG, EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.

[5]               En efterhandsutvärdering av Life som genomfördes av COWI 2009, en halvtidsutvärdering av Life+ som gjordes av GHK 2010, en kombinerad konsekvensbedömning och förhandsutvärdering av översynen av förordningen om Life+, som genomfördes av ett konsortium lett av GHK år 2011, och Climate Change in the future multiannual financial framework, som utfördes av Institute for European Environmental Policy 2011.

[6]               [Hänvisning ska läggas till vid offentliggörandet]

[7]               http://ec.europa.eu/environment/life/publications/lifepublications/evaluation/index.htm#expost.

[8]               http://ec.europa.eu/environment/life/publications/lifepublications/evaluation/index.htm#mte2010.

[9]               [Hänvisning ska läggas till vid offentliggörandet]

[10]             [Hänvisning ska läggas till vid offentliggörandet]

[11]             http://ec.europa.eu/environment/life/about/beyond2013.htm.

[12]             http://ec.europa.eu/environment/life/about/beyond2013.htm.

[13]             http://ec.europa.eu/environment/life/about/beyond2013.htm.

[14]             [Hänvisning ska läggas till]

[15]             Direktiv 2009/147/EG, EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

[16]             Direktiv 2000/60/EG, EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[17]             Direktiv 2008/56/EG, EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

[18]             Kommissionens förslag till ett beslut av Europaparlamentet och rådet om Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation.

[19]             KOM(2011) 112 slutlig.

[20]             Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument - EU:s plattformar för eget kapital och lån, KOM(2011) 662 slutlig, 19.10.2011.

[21]             Detta motsvarar 3,2 miljarder euro i fasta priser.

[22]             EUT C , , s. .

[23]             EUT C , , s. .

[24]             KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

[25]             EUT L 149, 9.6.2007, s.1.

[26]             Alla siffror i löpande priser.

[27]             KOM(2011) 403 slutlig, 29.6.2011.

[28]             EUT L …s. [ref. ERUF].

[29]             EUT L…s. [ref. ESF].

[30]             EUT L…s. [ref. SF].

[31]             EUT L…s. [ref. EGFJ].

[32]             EUT L…s. [ref. EJFLU].

[33]             EUT L… s. [ref. EMFF].

[34]             EUT L … s. [ref. Horisont 2020].

[35]             [Ref. läggs till när ramen antagits]

[36]                    KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[37]             KOM(2011) 571 slutlig, 20.9.2011.

[38]             KOM(2011) 244 slutlig, 3.5.2011.

[39]             EGT L 206, 22.7.1992, s.7.

[40]             EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

[41]             KOM(2011) 112 slutlig, 8.3.2011.

[42]             EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[43]             EGT L 142, 14.05.1998, s. 1.

[44]             EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[45]             EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

[46]             KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011, del II (Policybeskrivningar), s. 7.

[47]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[48]             Alla siffror i löpande priser.

[49]             EGT L 117, 5.5.1999, s. 1.

[50]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[51]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[52]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[53]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[54]             Proposed monitoring and evaluation framework for the LIFE+ Regulation, DG Environment, 2007

[55]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[56]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[57]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[58]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[59]             Belopp och fördelning kommer att justeras beroende på resultaten av den planerade externaliseringsprocessen.

[60]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[61]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[62]             Integrerade projekt.

[63]             Traditionella projekt.

[64]             Offentlig upphandling.

[65]             Såsom beskrivs i avsnitt 1.4.2. "Specifikt mål …"

[66]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[67]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[68]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[69]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[70]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[71]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.