MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motivering till förslaget

Företagen, särskilt de små och medelstora, bidrar i hög grad till tillväxten och sysselsättningen i unionen. Om unionen ska kunna förverkliga sina prioriteringar i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla måste konkurrenskraften stå i centrum.

Unionen kan påverka regelverket, t.ex. genom smart lagstiftning och åtgärder för minskad byråkrati för EU:s företag, men vissa brister på marknaden kan effektivt åtgärdas genom EU-finansiering.

Detta är något som redan sker. Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation erbjuder finansiering för relevanta insatser. Behovet av att fortsätta med och utveckla detta ekonomiska stöd lyftes fram i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[1]. Kommissionen har nu föreslagit ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, med en total budget på 2,5 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Allmän bakgrund

Företagen i unionen måste kunna vara konkurrenskraftiga på det globala planet. De hindras dock av brister på marknaden som undergräver deras möjlighet att konkurrera med motparterna i övriga världen. Till följd av detta har EU:s små och medelstora företag t.ex. en lägre arbets- och resursproduktivitet och växer långsammare än motsvarande företag i USA. De har också sämre möjligheter att kunna anpassa sig till förändrade grundförutsättningar än de större företagen i Europa. De små och medelstora företagens problem har förvärrats av den ekonomiska och finansiella krisen samtidigt som priserna på varor och resurser ökar.

Ansvaret för att vidta åtgärder för att rätta till dessa brister på marknaden vilar främst på EU:s medlemsländer och regioner, men på vissa områden finns det tydliga förutsättningar för att uppnå mervärde på EU-nivå. Unionen kan till exempel bidra genom att stärka den inre marknaden, stödja samstämmighet och enhetlighet mellan nationella åtgärder, åstadkomma katalysatoreffekter genom spridning av bästa praxis eller uppnå stordriftsfördelar. Utöver att garantera en smidigt fungerande inre marknad kan EU också vidta åtgärder för att förbättra företagsklimatet för att säkerställa en stark och mångsidig EU-industri och se till att små och medelstora företag kan konkurrera på det globala planet samtidigt som de anpassar sig till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi.

Syftet med förslaget till detta program är att åtgärda de huvudsakliga brister på marknaden som begränsar företagens tillväxt, särskilt i små och medelstora företag, i unionen. De huvudsakliga utmaningarna för EU:s företag när det gäller konkurrenskraft och entreprenörskap är följande:

– Problem med att få tillgång till finansiering för små och medelstora företag, som får kämpa för att bevisa att de är kreditvärdiga och som har svårt att få tillgång till riskkapital.

– Svag företagaranda, där bara 45 % av EU-medborgarna vill bli egenföretagare, jämfört med 55 % i t.ex. USA.

– Ett företagsklimat som inte gynnar nyetablering av företag eller tillväxt och som präglas av bestående skillnader mellan olika regelverk och alltför mycket byråkrati.

– Begränsade möjligheter för små och medelstora företag att anpassa sig till en koldioxidsnål, klimatvänlig och energi- och resurseffektiv ekonomi på grund av begränsade finansiella möjligheter och begränsad sakkunskap.

– Begränsade möjligheter för små och medelstora företag att expandera på marknader utanför de egna länderna inom och utanför den inre marknaden.

Dessa svårigheter innebär att det inte startas tillräckligt med företag och att de företag som startas ofta inte är bärkraftiga eller har dålig produktivitet och långsiktig hållbarhet. EU:s ekonomiska konkurrensfördel bryts ned på makronivå.

I enlighet med Europa 2020-strategin har programmet utformats för att skapa förutsättningar för de europeiska företagen att blomstra och för att se till att de små och medelstora företagen kan dra full nytta av den inre marknadens enorma potential samt uppmuntra dem att titta bortom denna marknad. Särskilda insatser måste göras för att främja utvecklingen av de små och medelstora företagen, vilka är en viktig källa till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i unionen. De sysselsätter också mer än 67 % av arbetskraften i den privata sektorn och står för över 58 % av den totala omsättningen i EU.

Särskild vikt kommer att läggas vid att förbättra företagens konkurrenskraft inom turistnäringen för att omsätta unionens nya befogenheter enligt Lissabonfördraget. Orsaken till detta är att sektorn i hög grad bidrar till unionens BNP och att en hög andel små och medelstora företag är verksamma inom denna sektor.

Syftet med förslaget

Programmet har följande allmänna mål:

· Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen.

· Att uppmuntra företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag.

Den verksamhet som finansieras genom programmet har följande mål:

· Förbättra grundförutsättningarna för att främja konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet i EU:s företag och turistnäring genom att stödja ett samstämmigt och enhetligt genomförande av programmet samt ett välgrundat beslutsfattande på EU-nivå. De ekonomiska förhållandena och regelverket kan förbättras genom fastställande av referensvärden, utbyte av bästa praxis och initiativ inom olika sektorer. Politiken för små och medelstora företag kommer att utvecklas och företagens konkurrenskraft att främjas i enlighet med målen i småföretagsakten och Europa 2020-strategin. EU:s insatser kommer att omfatta en ökad tillämpning av principen om att tänka småskaligt först i EU:s och EU-ländernas politiska beslutsfattande, fastställande och utbyte av bästa praxis som kan bidra till att genomföra småföretagsakten samt stöd till små och medelstora företagen så att de på bästa sätt kan utnyttja möjligheterna på den inre marknaden. Näringslivssektorer, inklusive tillverkning och tjänster, och särskilda sektorer med en hög andel små och medelstora företag kommer att stärkas.

· Främja entreprenörskap, även inom särskilda målgrupper: Här ingår förenkling av administrativa förfaranden, utveckling av företagarkompetens och företagaranda, särskilt hos nyblivna företagare, ungdomar och kvinnor, och främja en andra chans för företagare.

· Förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån: Finansieringsinstrument för tillväxt, inklusive nya plattformar för finansiering av eget kapital och lån genom egetkapitalinstrument och lånegarantier, kommer att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. För det första kommer ett egetkapitalinstrument för investeringar i tillväxtfasen att ge små och medelstora företag kommersiell återbetalningsbar finansiering av eget kapital, främst i form av riskkapital via finansiella intermediärer. För det andra kommer ett låneinstrument att erbjuda små och medelstora företag direkta lösningar eller andra lösningar med riskdelning genom finansiella intermediärer så att de kan täcka sina lån.

· Förbättra tillgången till marknader inom och utanför unionen: Tillväxtinriktade företagstjänster kommer att erbjudas genom Enterprise Europe Network för att underlätta expansion inom och utanför den inre marknaden. Programmet kommer också att erbjuda tjänster för små och medelstora företag på marknader utanför EU. Stöd kommer också att ges till internationellt näringslivssamarbete, särskilt för att minska skillnaderna när det gäller regelverk och företagsklimat mellan EU och EU:s huvudsakliga handelspartner.

EU-mervärde

Åtgärder på unionsnivå skulle innebära ett mervärde på fem viktiga områden:

· Stärka den inre marknaden genom att åtgärda den fragmenterade situationen på marknaden när det t.ex. gäller riskkapitalinvesteringar, internationell utlåning och kreditmöjligheterna samt informationsrelaterade och organisatoriska begränsningar som innebär att de små och medelstora företagen inte kan dra nytta av de möjligheter som erbjuds på den inre marknaden. Huvudsyftet med finansieringsinstrumenten är att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i ett marknadssegment som inte täcks av EU-ländernas åtgärder, som begränsas till investeringar och stöd inom varje enskilt land. Fokus kommer att ligga på att utvidga finansieringen för tillväxtinriktade företag som vill expandera på det internationella planet, gränsöverskridande verksamhet och utveckling av en internationell marknad för finansiering av små och medelstora företag. Detta kan bara uppnås genom ett EU-program.

· Demonstrations- och katalysatoreffekter genom spridning av bästa praxis för näringsliv och politik. Inom det nuvarande programmet kan de bästa exemplen på att främja entreprenörskap och små och medelstora företag på nationell, regional och lokal nivå belönas med ett europeiskt näringslivspris. Priserna syftar till att belöna de bästa åtgärder som myndigheter vidtar för att t.ex. förenkla och minska den administrativa bördan. Varje år har ca 400 projekt deltagit i de nationella tävlingarna, där varje land väljer ut ca 56 projekt som får delta i den europeiska tävlingen, där i sin tur en europeisk jury väljer ut sex vinnare. Bland de 250 projekt som valts ut på nationell nivå har mer än 30 projekt belönats med ett pris och använts som exempel på bästa praxis i Europa. Överföringen av kompetens och kunskap mellan olika länder bidrar till att förenhetliga EU-ländernas politik, inrätta nya partnerskap och minska skillnaderna mellan olika ekonomier i Europa. Europeiska, nationella och lokala förvaltningar kan presentera sina framgångsrika initiativ på konferensen för småföretagsakten, som kommissionen anordnar varje år tillsammans med EU:s ordförandeland. Konferensen har blivit det viktigaste evenemanget för att främja utbyte av god praxis i och utanför unionen. Den senaste konferensen i Budapest lockade t.ex. 340 deltagare från EU-länderna och 30 deltagare från andra länder. Vid seminarierna presenterades exempel på god praxis inom 28 olika områden. När det gäller finansieringsinstrumenten underlättar programmet för entreprenörskap och innovation ett fortlöpande utbyte av bästa praxis både när det gäller garantier och riskkapital. Katalysatoreffekterna är särskilt stora på riskkapitalområdet.

· Stordriftsfördelar på områden där enskilda EU-länder skulle ha svårt att uppnå den kritiska massa som krävs. När det gäller stöd till små och medelstora företag utomlands skapas t.ex. europeiskt mervärde genom att man sammanför nationella insatser och inrättar enheter som skulle sakna den kritiska massan om stödet ges på nationell nivå (t.ex. genom stöd till tillsynsåtgärder i fråga om immateriella rättigheter). Hjälpcentralen som ger små och medelstora företag råd om immateriella rättigheter i Kina, som finansieras genom det nuvarande programmet, erbjuder rådgivning som små och medelstora företag i mindre EU-länder annars inte skulle få tillgång till.[2] EU-finansieringen kan också bidra till att undvika dubbelarbete, främja samarbete mellan medlemsländerna och samordning med relevanta länder utanför EU. När det gäller turism innebär initiativ på EU-nivå ett tydligt mervärde, särskilt på följande områden: Konsolidering av kunskapsbasen genom europeiska undersökningar och studier för att man bättre ska förstå utbuds- och efterfrågesidan och få fram jämförbara uppgifter och enhetlighet i EU[3]; Utformning av gemensamma internationella strategier för att marknadsföra Europa som ett centrum för hållbara turistorter av hög kvalitet[4] Fastställande av bästa praxis som kan vara till nytta för olika sektorer, t.ex. havs- och strandturism, samt förlängning av turistsäsongen, vilket skulle kunna göras bättre genom utbyten mellan olika medlemsländer än av varje enskilt land separat.

· Samstämmighet och konsekvens i nationella åtgärder genom utbyte av bästa praxis på europeisk nivå och fastställande av referensvärden. Ett av de bästa exemplen på ett framgångsrikt arbete med att fastställa referensvärden som finansierats genom det nuvarande programmet är åtgärderna för att förenkla förfarandena vid start av nya företag. Sedan 2008 har situationen och framstegen i varje land årligen övervakats när det gäller tre aspekter på förenkling (där konkurrenskraftsrådet har efterlyst referensvärden): genomsnittlig tid, administrativa kostnader och förfaranden för att starta ett aktiebolag. Verksamheten bestod av expertmöten varje halvår (nätverket av nationella samordnare för företagsstarter, till vilket EU-länderna utsett experter). Syftet var att utforma en mätmetod, följa upp framstegen och stödja dessa framsteg med utbyte av god praxis och information. Sedan 2002 har den tid det krävs för att registrera ett företag minskat med 70 % och kostnaderna mer än halverats. Efter dessa framgångar sågs målen över i samband med översynen av småföretagsakten i februari 2011.

· EU-institutionernas unika sakkunskaper:

– EU:s finansieringsinstitutioner, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) har en ovärderlig erfarenhet av att utforma och införa finansieringsmodeller för små och medelstora företag. Europeiska investeringsfondens erfarenhet under mer än tio år är mycket värdefull. Banken har sedan 2007 agerat som investerare i 19 riskkapitalfonder som fått stöd genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, ofta med en central uppgift, och har varit behjälplig med över 1,4 miljarder euro i totala investeringar för tillväxtinriktade små och medelstora företag. I den första omgången av erbjudandet av riskkapital från EU (genom instrumentet för start av nya företag inom initiativet för tillväxt och sysselsättning under perioden 1998–2000) har 98 % av de medel som beviljades stödmottagarna redan betalats tillbaka eller kommer att betalas tillbaka, inklusive Skype (webbtelefoni), Vertaris (pappersåtervinning) och Solaire Direct (solcellspaneler).

– Enterprise Europe Network har åstadkommit påtagliga resultat genom att lägga vikt vid att främja små och medelstora företags möjligheter att etablera sig internationellt (på och utanför den inre marknaden) genom att sprida information om EU-frågor och bidra med underlag för beslutsprocessen. Nätverket fyller en särskilt viktig funktion när det gäller att se till att alla små och medelstora företag har tillgång till samma information och att minska transaktionskostnaderna vid gränsöverskridande verksamhet. Nätverkets värde ligger i de gemensamma metoder, instrument och redskap som används av de särskilt kvalificerade och utvalda tjänsteleverantörer som (sam)finansieras av deras regionala eller nationella myndigheter.

Förenlighet med politik och program på andra områden

Det är viktigt att de små och medelstora företagens särskilda intressen och förutsättningar beaktas vid utformningen av all EU-politik och alla EU:s finansieringsprogram. Den framtida budgetramen kommer att utformas så att den underlättar småföretags deltagande i finansieringsprogram, t.ex. genom förenklade regler, minskade kostnader för deltagande, snabbare upphandlingsförfaranden samt en central kontaktpunkt som underlättar för dem som får stöd från EU.

Eftersom en förbättring av företagsklimatet för små och medelstora företag är så viktig för att uppnå målen i Europa 2020-strategin innehåller sex av sju flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin åtgärder på detta område: En industripolitik för en globaliserad tid, Innovationsunionen, Unga på väg, En digital agenda för Europa, Ett resurseffektivt Europa och En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Av särskild betydelse för det nya programmet är flaggskeppsinitiativet En industripolitik för en globaliserad tid, i vilket ett nytt strategiskt tillvägagångssätt skisserades och där europeisk konkurrenskraft, bildande av och tillväxt i små och medelstora företag samt främjande av en företagaranda behandlades.

Det föreslagna programmet kommer också att gynna andra politiska mål. Enterprise Europe Network kommer att fungera som ett gränssnitt mellan andra program och initiativ genom att sprida information uppifrån och ned och främja programmen samt samla in synpunkter från berörda parter. Nätverket kommer att fortsätta att informera och ge råd och stöd till små och medelstora företag om miljöprogram och miljökrav. Synergieffekterna med andra program kommer att maximeras. De föreslagna åtgärder som gäller garantier i det nya programmet kommer att genomföras parallellt med samma typ av verksamhet som finansieras genom EU:s strukturfonder och mikrokreditinstrumentet Progress. Riskkapitalinstrumenten kommer att komplettera de instrument som planeras i Horisont 2020 – det nya ramprogrammet för forskning och innovation. Programmet kommer också att undvika överlappning med andra program, särskilt på områden som att främja entreprenörskap och kompetens. Man kommer också att noggrant överväga hur det nya programmet kompletterar det föreslagna partnerskapsinstrumentet. Unionens yttre åtgärder måste komplettera de externa aspekterna av EU:s mål att uppnå hållbar tillväxt och sysselsättning.

Programförvaltning

Enligt kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[5] kommer förvaltningen till stor del att läggas ut på entreprenad.

– Finansieringsinstrumenten kommer att hanteras av Europeiska investeringsbanksgruppen för kommissionens räkning.

– Andra åtgärder kan komma att förvaltas av ett genomförandeorgan på grundval av den positiva erfarenheten[6] med genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation i den nuvarande fleråriga budgetramen. En kostnads-nyttoanalys kommer att göras.

Inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har utläggning på entreprenad visat sig vara särskilt framgångsrik när det gäller förenkling, eftersom genomförandeorganet tack vare sin specialisering har strömlinjeformat och utvecklat förfaranden anpassade till små och medelstora företag.

De delar som gäller små och medelstora företag i andra framtida finansieringsprogram kan också komma att läggas ut på entreprenad till genomförandeorganet. Det kan här röra sig om delar av Horisont 2020, vilket skulle innebära att organet blir en central kontaktpunkt för små och medelstora företag som vill utnyttja EU:s finansieringsprogram. Om genomförandeorganet utnyttjas skulle detta också innebära en enhetlig användning av it-redskap och elektroniska portaler, vilket ytterligare skulle underlätta tillgången för små och medelstora företag.

Förenkling

En av kommissionens prioriteringar i detta program, liksom i andra program inom den fleråriga budgetramen, är att så långt som möjligt förenkla regelverket och underlätta tillgången till finansiering för företagen i EU, särskilt för de små och medelstora. I programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag sker detta genom att det enbart grundas på bestämmelserna i budgetförordningen utan undantag. Detta innebär att företagen kan få tillgång till finansiering på ett enkelt, enhetligt och standardiserat sätt.

Genom ändringen av budgetförordningen kan småföretagen lättare utnyttja finansieringsprogrammen, t.ex. genom förenklade regler, minskade kostnader för deltagande, snabbare upphandlingsförfaranden samt en central kontaktpunkt som underlättar för dem som får stöd från EU. Ett nytt system med schablonbelopp föreslås.

Dessa aspekter tillgodoser behov som berörda parter gett uttryck för i det offentliga samrådet om framtiden för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation:

· Förenkling av administrativa förfaranden och förfaranden i Enterprise Europe Network genom enklare projektförberedelser.

· Utökad användning av schablon- och enhetsbelopp.

· Bortfall av kravet på att ange namn på personal som anställs för ett projekt.

· Förenklade administrativa dokument som ska lämnas in vid upphandling.

· Bortfall av kravet på att privata stödmottagare ska lämna bankgarantier.

Programmet kommer att tillgodose dessa önskemål genom att den nya budgetförordningen utnyttjas fullt ut. I övrigt kommer man också att sträva efter att ytterligare förenkla rapporteringskraven genom utökad rapportering via internet. För att de små och medelstora företagen ska få bättre tillgång till finansiering kommer reglerna för deltagande och stödberättigande i alla EU:s finansieringsprogram i framtiden att anpassas i så hög grad som möjligt.

Finansieringsinstrumenten är i sig enkla att använda för företagen. De lämnar in en vanlig kreditansökan till sina banker eller riskkapitalfonder och behöver inte, som vid bidragsansökan, lämna in något projektförslag. När det gäller de finansieringsinstrumenten som Europeiska investeringsfonden eller andra lämpliga finansieringsinstitut ska tillhandahålla kommer kommissionens förslag om plattformar för finansiering av eget kapital och lån och den ändrade budgetförordningen att styra kraven på finansieringsinstrumenten. Reglerna kommer att förenklas så mycket som möjligt så att en avvägning görs mellan rapporteringsskyldigheter för finansiella intermediärer och stödmottagare å ena sidan, och en sund ekonomisk förvaltning, inklusive revisionskrav, å andra sidan.

Kommissionen kommer att införa de förenklade förfaranden som utarbetats av genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för liknande typer av projekt. Bästa praxis kommer att utbytas, t.ex. de förenklingar som organet infört för bidragsavtal, upphandlingsavtal och förfaranden. Ytterligare förenkling kan vara flexiblare tillämpningsregler för bidragsavtal för att undvika nödvändiga ändringar i ett senare skede.

RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation löper ut den 31 december 2013. I samband med konsekvensbedömningen för ett nytt program anordnade kommissionen ett offentligt samråd för en bred publik, inklusive offentliga och privata organisationer och enskilda. Samrådet bestod av följande fyra etapper:

– En webbundersökning (med en särskild undersökning av finansieringsinstrument[7]) under perioden 8 november 2010–11 februari 2011.

– En offentlig konferens den 25 januari 2011.

– Möten med företrädare för medlemsländerna i kommittén för programmet för entreprenörskap och innovation samt ett gemensamt möte för kommittéerna inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

– Ett möte i den rådgivande strategigruppen inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation den 2 februari 2011.

Vid samrådet bekräftades att många delar av programmet fungerar väl och att det finns ett brett stöd för att bibehålla ett EU-program som ska stödja små och medelstora företag samt skapa ett gynnsamt företagsklimat. Frågor som gäller tillgång till finansiering för små och medelstora företag diskuterades också vid möten i finansieringsforumet för små och medelstora företag i september 2010 och mars 2011.

Utvärdering av det nuvarande programmet

Inom det nuvarande ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation görs utvärderingar både av de särskilda programmen och av hela ramprogrammet. De flesta insatsområdena i det föreslagna programmet är en fortsättning på insatserna i programmet för entreprenörskap och innovation inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

De viktigaste slutsatserna från utvärderingarna av programmet för entreprenörskap och innovation sammanfattas nedan.

Halvtidsutvärdering

I halvtidsutvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation[8] bedömdes de första resultaten av programmet, särskilt inrättandet av Enterprise Europe Network och effekterna av de finansieringsinstrument som gavs stöd både inom detta program och det tidigare programmet. Utvärderingen bekräftade att programmet för entreprenörskap och innovation genom sina mål på ett ändamålsenligt sätt hade behandlat de flesta stora hinder och begränsningar som de europeiska små och medelstora företagen står inför, t.ex. regelverksrelaterade och administrativa bördor och begränsad tillgång till finansiering. De finansieringsinstrument som stöds genom programmet för entreprenörskap och innovation behövs på grund av brister på marknaden och på grund av de finansieringsbegränsningarna som nystartade och växande små och medelstora företag står inför i hela unionen. Finansieringsinstrumenten inom programmet för entreprenörskap och innovation betraktades som innovativa metoder för att åtgärda brister på marknaden när det gäller finansiering för små och medelstora företag.

Följande rekommenderades bl.a. för ytterligare förbättringar:

· Utforma en standarduppsättning övervakningsindikatorer för att registrera och rapportera om framstegen i programmet.

· Förbättra återkopplingsfunktionen i Enterprise Europe Network.

· Förenkla strukturen i programmet för entreprenörskap och innovation för att förbättra kopplingen mellan de enskilda åtgärderna och de allmänna programmålen.

Slutlig utvärdering

I den slutliga utvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation[9] bedömdes programmets relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, information och marknadsföring, nytta och långtsiktiga hållbarhet, med särskild fokus på de viktigaste delarna: finansieringsinstrumenten, Enterprise Europe Network och innovation. Utvärderingen inbegrep ett omfattande samråd med undersökningar och intervjuer med berörda parter och stödmottagare.

Slutsatserna av utvärderingen var uppmuntrande. Programmet för entreprenörskap och innovation ansågs vara på väg att uppnå de förväntade resultaten. Det ansågs också på ett mycket ändamålsenligt sätt vara anpassat till de behov, problem och frågor på europeisk nivå som det var utformat för.

Programmets mål ansågs i hög grad tillgodose företagens behov och vara förenliga med målen i Europa 2020-strategin. Det ansågs också vara till stor nytta för de slutliga användarna, särskilt små och medelstora företag. Åtgärderna i programmet, särskilt finansieringsinstrumenten, konstaterades på ett effektivt sätt ha skapat förutsättningar för en praktisk omsättning på marknaden.

Följande rekommendationer lämnades för att ytterligare förbättra genomförandet av programmet:

· Utforma en systematisk förvaltningsprocess för att uppnå de allmänna målen i programmet och koppla de övergripande målen till enskilda finansierade insatser och åtgärder.

· Skapa tydligare kopplingar till andra delar av näringslivspolitiken, t.ex. prioriteringar i småföretagsakten eller relevanta flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin.

· Utveckla systemet och indikatorerna för övervakning, som ger ett värdefullt bidrag till bedömningen av programresultaten, men som fortfarande behöver finjusteras.

I det nuvarande programmet ligger fokus redan i högre grad på resultatmätning och resultatindikatorer, och detta kommer också att ges en framträdande plats i det nya programmet. Ovanstående rekommendationer kommer att beaktas i det nya programmet, särskilt genom en förstärkning av programmets modell som i ökad utsträckning kopplas närmar till unionens strategiska prioriteringar.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning som omfattade instrumenten i programmet har genomförts. Den åtföljer detta förslag från kommissionen. I konsekvensbedömningen övervägdes följande fyra alternativ:

– Alternativ 1 – Oförändrad politik – skulle omfatta samma aspekter på konkurrenskraft och små och medelstora företag som programmet för entreprenörskap och innovation förväntas täcka under 2013.

– Alternativ 2 skulle innebära att all nuvarande finansiering upphör.

– Genom alternativ 3b skulle verksamhetens nuvarande omfattning bibehållas genom en balanserad budgetökning.

– Alternativ 3c skulle innebära en riktad budgetökning, där det ekonomiska stödet begränsas till finansieringsinstrumenten och Enterprise Europe Network.

I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att en måttfull budgetökning är det bästa alternativet, eftersom det skulle innebära en balanserad lösning till stöd för effektivitetsvinster, kritisk massa, samstämmighet och effektivitet, samtidigt som man kan åtgärda brister på marknaden och i regelverket.

Efter yttrandet från konsekvensbedömningsnämnden ändrades rapporten på följande punkter:

– En närmare redogörelse för resultaten av utvärderingen och berörda parters synpunkter.

– De sociala effekterna bedömdes i större utsträckning.

– Politisk samstämmighet och förenlighet med andra EU-program bedömdes närmare och förklarades i rapporten.

RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artiklarna 173 och 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Det innehåller följande bestämmelser:

– Genom artikel 1 inrättas programmet.

– I artikel 2 fastställs de allmänna målen och i artikel 3 de särskilda målen.

– I artikel 4 anges programmets budget.

– Artikel 5 gäller tredjeländers deltagande.

– I artiklarna 6, 7, 8 och 9 beskrivs programmets insatsområden.

– I artikel 10 fastställs det årliga arbetsprogrammet för genomförandet av verksamheten.

– I artikel 11 fastställs omfattningen av kommissionens stödåtgärder.

– I artikel 12 finns bestämmelser om övervakning och utvärdering.

– I artikel 13 beskrivs formerna för det ekonomiska stödet.

– I artikel 14 finns bestämmelser om genomförande av finansieringsinstrumenten.

– Artikel 15 innehåller bestämmelser om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen.

– I artikel 16 finns bestämmelser om kommittén.

– Artiklarna 17, 18 och 19 gäller delegerade akter, utövande av delegering och bestämmelser om påskyndat förfarande.

– Artikel 20 innehåller en bestämmelse om förordningens ikraftträdande.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Det föreslagna EU-programmet ligger i linje med Lissabonfördraget, eftersom det särskilt inriktas på brister i politiken. Det gäller exempelvis samordning, nätverksarbete och brister på marknaden i form av diskrepans i fråga om information som bara kan åtgärdas på EU-nivå. En samordnad och konsoliderad politik betraktas som något mycket viktigt för att samla berörda parter, utbyta kunskap, tankar och problem och för att bidra till att öka kunskaperna i och mellan olika statliga förvaltningar och i samhället som helhet.

Ingen av de åtgärder som övervägts i det kommande programmet innebär att EU-åtgärder ersätter nationella initiativ eller att bindande beslut fattas på EU-nivå. EU-åtgärderna är avsedda att se till att de nationella åtgärderna fungerar bättre genom att de tillförs en EU-dimension, genom bättre samordning och undanröjande av gränsöverskridande hinder för samarbetet, antingen av privata aktörer eller offentliga myndigheter. Samarbete mellan nationella och regionala aktörer och strukturer uppmuntras genom övergripande nätverksarbete snarare än genom vertikal centralisering.

EU-åtgärderna måste vara proportionerliga, dvs. de insatser och metoder som genomförs måste vara fullständigt motiverade av målen. Med hänsyn till den stora utmaning som EU:s ekonomi står inför förväntas därför EU-verksamhetens omfattning genom sin stimulans- och multiplikatoreffekt leda till positiva effekter i hela Europa. Med hänsyn till budgetåtstramningarna har de föreslagna EU-åtgärderna noga valts ut för att visa att de ger ett mervärde på EU-nivå.

Mot bakgrund av ovanstående analys kan slutsatsen dras att den föreslagna EU-insatsen för att främja entreprenörskap och konkurrenskraft är fullt motiverad, särskilt med beaktande av de små och medelstora företagens behov.

BUDGETKONSEKVENSER

De finansiella anslagen för genomförandet av programmet under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska uppgå till 2,522 miljarder euro.[10]

2011/0394 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173 och 195,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Kommissionen antog i mars 2010 meddelandet Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla [11] (nedan kallad Europa 2020-strategin). Meddelandet godkändes av Europeiska rådet i juni 2010. Europa 2020-strategin är en reaktion på den ekonomiska krisen och syftar till att förbereda Europa inför nästa årtionde. I meddelandet fastställs fem ambitiösa mål för klimat och energi, sysselsättning, innovation, utbildning och social inkludering som ska uppnås före 2020, och där anges också fem viktiga drivkrafter för tillväxt som ska göra Europa mer dynamiskt och konkurrenskraftigt. I meddelandet understryks också vikten av att öka tillväxten i den europeiska ekonomin och samtidigt uppnå en hög sysselsättning, en koldioxidsnål, resurssnål och energieffektiv ekonomi samt social sammanhållning.

(2) I syfte att säkerställa att företagen i hög grad kan bidra till den ekonomiska tillväxten i Europa antog kommissionen i oktober 2010 meddelandet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum[12], som godkändes av Europeiska rådet i slutsatserna från december 2010. Detta är ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. I meddelandet fastställs en strategi som ska ge tillväxten och sysselsättningen en skjuts framåt genom att man bibehåller och stödjer en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industribas i Europa, särskilt genom bättre grundförutsättningar för företagen, och genom att man stärker flera aspekter av den inre marknaden, bl.a. de företagsrelaterade tjänsterna.

(3) I juni 2008 antog kommissionen meddelandet Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa[13], som godkändes av Europeiska rådet i december 2008. Denna småföretagsakt ger en övergripande politisk ram för små och medelstora företag, främjar entreprenörskap och förankrar principen om att ”tänka småskaligt först” i lagar och politiska strategier, i syfte att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Småföretagsakten innehåller tio principer och beskriver politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som ska främja de små och medelstora företagens möjligheter att växa och skapa arbetstillfällen. Genomförandet av småföretagsakten bidrar till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Flera åtgärder för små och medelstora företag har redan fastställts i flaggskeppsinitiativen.

(4) I kommissionens meddelande Översyn av småföretagsakten för Europa[14] från februari 2011, som godkändes vid mötet i rådet (konkurrenskraft) i maj 2011, görs en utvärdering av genomförandet av småföretagsakten och en bedömning av de små och medelstora företagens behov under de nuvarande ekonomiska förhållandena, där de får allt svårare att få tillgång till finansiering och tillträde till marknader. I översynen ingår en sammanfattning av framstegen under de första två årens genomförande av småföretagsakten, förslag till nya åtgärder för att hantera de utmaningar som uppstått till följd av den ekonomiska krisen och som påtalats av berörda parter samt förslag till olika sätt att förbättra spridningen och genomförandet av småföretagsakten, med berörda parter och näringslivsorganisationer i främsta ledet.

(5) I förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[15], som antogs den 29 juni 2011, fastställer kommissionen ett paket med lagförslag och andra rättsliga dokument som rör unionens budget under perioden 2014–2020. I den fleråriga budgetramen beskrivs hur man ska uppnå de politiska målen för ökad tillväxt och sysselsättning i Europa, en koldioxidsnål och mer miljömedveten ekonomi samt ett Europa som har en mer framträdande roll på den internationella arenan.

(6) Det bör inrättas ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (nedan kallat programmet), vars syfte ska vara att bidra till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, till främjandet av kunskapssamhället och till en utveckling som baseras på balanserad ekonomisk tillväxt.

(7) Kommissionen har förbundit sig att integrera klimatåtgärder i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att såväl anpassning till klimatförändringar och åtgärder för att mildra effekterna av dessa förändringar som riskförebyggande arbete främjas när programmet förbereds, utformas och genomförs. Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle som präglas av koldioxidsnål förbrukning och klimattålighet.

(8) Syftet med unionens konkurrenskraftspolitik är att skapa institutionella och politiska förutsättningar för att företagen ska kunna växa på ett hållbart sätt. Ökad produktivitet är den viktigaste källan till en långsiktig ökning av inkomsterna, vilket i sin tur bidrar till förbättrad levnadsstandard. Konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att fullt ut utnyttja de möjligheter som exempelvis EU:s inre marknad erbjuder. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i unionen, står för två av tre befintliga arbetstillfällen i den privata sektorn, skapar 80 % av de nya arbetstillfällena och bidrar med mer än hälften av det samlade mervärde som företagen i unionen skapar. De små och medelstora företagen är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social inkludering.

(9) Konkurrenskraften har på grund av marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister som undergräver konkurrenskraften hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, under de senaste åren hamnat i fokus för unionens arbete med att utforma nya politiska strategier.

(10) Programmet bör därför ta itu med sådana brister på marknaden som påverkar unionsekonomins konkurrenskraft på global nivå och som främst orsakas av förhållanden som undergräver företagens möjlighet att konkurrera med sina motparter i andra delar av världen.

(11) Programmet bör särskilt riktas till små och medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[16]. Särskild uppmärksamhet bör ägnas mikroföretag, hantverksföretag och sociala företag. Uppmärksamhet bör också ägnas särskilda förutsättningar och behov hos unga företagare, nya och potentiella företagare och kvinnliga företagare samt särskilda målgrupper som invandrare och företagare som tillhör socialt mindre gynnade eller utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning. Programmet bör också uppmuntra äldre att starta och fortsätta att driva företag samt bidra till att ge företagare en andra chans.

(12) Många av unionens konkurrenskraftsproblem gäller de små och medelstora företagens problem med att få tillgång till finansiering, eftersom de måste kämpa för att styrka sin kreditvärdighet och har svårt att få tillgång till riskkapital. Detta har en negativ effekt dels på antalet nya företag, dels på företagens kvalitet och tillväxt. Mervärdet för unionen av de föreslagna finansieringsinstrumenten är bl.a. att de stärker den inre marknaden för riskkapital och bidrar till utvecklingen av en gemensam europeisk finansieringsmarknad för små och medelstora företag. Unionens åtgärder bör komplettera medlemsstaternas utnyttjande av finansieringsinstrument för små och medelstora företag. De enheter som har ansvar för att genomföra åtgärderna bör se till att stödet innebär ett tillskott och undvika dubbelfinansiering genom EU-medel.

(13) Enterprise Europe Network har visat att det ger de små och medelstora företagen i Europa ett mervärde som en central kontaktpunkt, där företagen får hjälp att förbättra sin konkurrenskraft och utforska affärsmöjligheterna på och utanför den inre marknaden. En rationalisering av förfaranden och metoder och tillhandahållande av en europeisk dimension i företagstjänsterna kan endast åstadkommas på unionsnivå. Nätverket har särskilt hjälpt små och medelstora företag att finna partner för samarbete och tekniköverföring samt stått till tjänst med råd om finansieringskällor, immateriella rättigheter, miljöinnovation och hållbar produktion. Det har också fått återkoppling på unionens lagstiftning och standarder. Dess unika erfarenhet är särskilt viktig för att undanröja diskrepanser i fråga om information och för att minska kostnaderna för internationella transaktioner.

(14) Det begränsade antalet små och medelstora företag som etablerar sig internationellt i och utanför Europa påverkar konkurrenskraften. Enligt vissa uppskattningar har 25 % av de små och medelstora företagen i unionen exporterat till andra länder under de senaste tre åren, men endast 13 % av dem exporterade regelbundet till länder utanför unionen och bara 2 % har investerat utanför det egna landet. I enlighet med småföretagsakten, där unionen och medlemsstaterna uppmanades att stödja och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på marknaderna utanför unionen, stöder EU ett nätverk av europeiska näringslivsorganisationer på mer än 20 marknader utomlands. Unionen lämnar ekonomiskt stöd till EU-Japancentret för industriellt samarbete, näringslivsorganisationer i Hongkong, Malaysia och Singapore samt det europeiska näringslivs- och teknikcentret i Indien, EU:s centrum för små och medelstora företag i Kina och Thailand samt till en hjälpcentral för små och medelstora företag för immateriella rättigheter i Kina. Europeiskt mervärde skapas genom att man samlar de nationella insatserna inom detta område, undviker dubbelarbete, främjar samarbete och erbjuder tjänster som skulle sakna den kritiska massan om de erbjöds på nationell nivå.

(15) För att förbättra konkurrenskraften i de europeiska företagen, särskilt de små och medelstora, måste medlemsstaterna och kommissionen skapa ett gynnsamt företagsklimat. De små och medelstora företagens intressen och de sektorer där de oftast är verksamma behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Det krävs initiativ på unionsnivå för att skapa lika villkor för små och medelstora företag och för att utbyta information och kunskap på europeisk nivå.

(16) En annan faktor som påverkar konkurrenskraften är den relativt svaga företagarandan i unionen. Endast 45 % av medborgarna i unionen (och mindre än 40 % av kvinnorna) skulle vilja vara egenföretagare, jämfört med 55 % av befolkningen i Förenta staterna och 71 % i Kina[17]. Synliggörande och katalysatoreffekter, t.ex. europeiska priser och konferenser, samt åtgärder för att förbättra samstämmigheten och enhetligheten, t.ex. fastställande av referensvärden och utbyte av bästa praxis, ger ett högt europeiskt mervärde.

(17) Global konkurrens, befolkningsutveckling, resursbegränsningar och nya sociala tendenser innebär både hot och möjligheter för vissa sektorer. Formgivningsbaserade sektorer står t.ex. inför globala utmaningar och präglas av en stor andel små och medelstora företag och måste därför anpassa sig för att kunna dra nytta av och tillvarata de outnyttjade möjligheter som den stora efterfrågan på personliga, universella produkter erbjuder. Eftersom dessa utmaningar gäller alla små och medelstora företag i unionen inom dessa sektorer krävs en gemensam insats på unionsnivå.

(18) Enligt beskrivningen i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010, Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism[18], som godkändes i Europeiska rådets slutsatser från oktober 2010, är turistnäringen en viktig del av unionens ekonomi. Företagen i denna sektor bidrar i hög grad till unionens bruttonationalprodukt (BNP) och till att skapa nya arbetstillfällen. Sektorn erbjuder en betydande potential för utveckling av företagsverksamhet, eftersom den huvudsakligen består av små och medelstora företag. Genom Lissabonfördraget framhävs vikten av turism samtidigt som unionen ges särskilda befogenheter på detta område i syfte att komplettera medlemsstaternas insatser. Unionens initiativ på turismområdet ger att tydligt mervärde, särskilt när det gäller att tillhandahålla uppgifter och analyser på unionsnivå, utveckla tvärnationella marknadsföringsstrategier och utbyta bästa praxis.

(19) Programmet bör innehålla åtgärder som gäller målen, den samlade finansieringsramen för att förverkliga dessa mål, olika former av genomförandeåtgärder och metoder för övervakning och utvärdering samt skydd av unionens ekonomiska intressen.

(20) Programmet bör komplettera unionens övriga program och samtidigt låta varje enskilt instrument fungera i enlighet med sina egna, särskilda förfaranden. Samma stödberättigande kostnader bör därför inte beviljas dubbel finansiering. För att unionens finansiering ska skapa ett mervärde och få största möjliga verkan bör programmet nära samverka med andra unionsprogram och strukturfonderna.

(21) Principerna om öppenhet och jämställdhet bör beaktas i samtliga program och åtgärder som omfattas av programmet. I dessa initiativ och åtgärder bör man även ta hänsyn till respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

(22) I denna förordning bör det fastställas en finansieringsram för programmets hela löptid, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/201Z mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[19].

(23) För att säkerställa att finansieringen begränsas till åtgärder som ska rätta till marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister och för att undvika snedvridningar på marknaden bör finansieringen från programmet följa unionens regler för statligt stöd.

(24) Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och protokollen till associeringsavtalen innehåller bestämmelser om de berörda ländernas deltagande i unionens program. Andra tredjeländer bör kunna delta när en sådan möjlighet anges i avtal och förfaranden.

(25) Programmet bör övervakas och utvärderas regelbundet för att ge möjlighet till anpassningar.

(26) Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(27) För att enhetliga villkor ska säkerställas för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta ett årligt arbetsprogram för genomförandet av programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[20].

(28) Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen vad gäller särskilda regler för deltagande och utläggning av vissa uppgifter på entreprenad. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå.

(29) Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Syfte

Artikel 1 Inrättande

Ett program för unionens åtgärder för att förbättra företagens konkurrenskraft, med särskild tonvikt på små och medelstora företag (nedan kallat programmet), inrättas härmed för tidsperioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2 Allmänna mål

1. Programmet ska bidra till att följande allmänna mål uppnås, varvid i synnerhet de små och medelstora företagens särskilda behov ska uppmärksammas på såväl europeisk som global nivå:

a)      Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen.

b)      Att uppmuntra företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag.

2. Hur väl de mål som anges i punkt 1 uppnås ska mätas med hjälp av följande indikatorer:

a)      Tillväxt i unionens industrisektor i förhållande till total BNP-tillväxt, mätt i procent.

b)      Produktionstillväxt inom miljöindustrin i unionen.

c)      Förändringar av den administrativa bördan för små och medelstora företag.

d)      Små och medelstora företags tillväxt när det gäller mervärde och antal anställda.

e)      Små och medelstora företags omsättningshastighet.

3. Programmet ska stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och ska bidra till att förverkliga målet att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Programmet ska särskilt bidra till det övergripande sysselsättningsmålet.

KAPITEL II Särskilda mål och insatsområden

Artikel 3 Särskilda mål

1. Programmet ska ha följande särskilda mål:

a)      Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen.

b)      Att främja entreprenörskap, bl.a. inom särskilda målgrupper.

c)      Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av egetkapital och lån.

d)      Att förbättra företagens marknadstillträde inom och utanför unionen.

2. Företagens behov av att anpassa sig till en koldioxidsnål, klimatvänlig samt energi- och resurseffektiv ekonomi ska främjas när programmet genomförs.

3. Programmets effekter när det gäller att uppnå de särskilda målen i punkt 1 ska mätas med hjälp av resultatindikatorer. Dessa indikatorer anges i bilaga I.

Artikel 4 Budget

1. Finansieringsramen för programmets genomförande ska vara 2,522 miljarder euro, varav omkring 1,4 miljarder ska anslås till finansieringsinstrument.

2. Den finansieringsram som fastställs i denna förordning får också täcka sådana utgifter för förberedelser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och förverkligandet av programmålen; detta gäller i synnerhet undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsinsatser, bl.a. insatser för sprida information om unionens politiska prioriteringar i den mån de är förknippade med de allmänna målen i programmet, utgifter för IT-nät för informationsbearbetning och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som belastar kommissionen vid förvaltningen av programmet.

3. Anslagen får också täcka de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan detta program och de åtgärder som antagits enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG[21]. Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter.

Artikel 5 Tredjeländers deltagande

1. Följande länder får delta i programmet:

a)      Länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet, och andra europeiska länder när detta är möjligt enligt avtal och förfaranden.

b)      Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet eller liknande överenskommelser.

c)      Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, när avtal och förfaranden möjliggör detta, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal, protokoll till associeringsavtal och beslut av associeringsrådet.

2. Enheter som är etablerade i länder som avses i punkt 1, om de villkor som fastställs i den punkten inte uppfylls eller om de länderna beslutar sig för att inte delta i programmet, eller enheter som är etablerade i andra tredjeländer, får delta i åtgärder som omfattas av programmet.

3. Dessa enheter ska inte ha rätt till ekonomiskt bidrag från unionen, utom i de fall då det är nödvändigt för programmet, särskilt med tanke på unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde. Det undantaget ska inte gälla vinstdrivande enheter.

Artikel 6  Åtgärder för att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen

1. Kommissionen ska stödja åtgärder för att förbättra och stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, så att effektiviteten och samstämmigheten hos de nationella strategierna för att främja konkurrenskraften, hållbarheten och tillväxten hos företagen i Europa förbättras.

2. Kommissionen får stödja åtgärder för att utveckla nya strategier för konkurrenskraft. Bland dessa åtgärder kan följande ingå:

a)      Åtgärder dels för att förbättra utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiska åtgärder som påverkar företagens konkurrenskraft och hållbarhet, bl.a. återhämtningsförmåga vid kriser, dels för att säkerställa såväl utvecklingen av lämpliga infrastrukturer, världsledande kluster och företagsnätverk, grundförutsättningar samt utvecklingen av hållbara produkter, tjänster och processer.

b)      Åtgärder för att uppmuntra samarbete om utformningen av politiken och utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, andra länder som deltar i programmet och unionens huvudkonkurrenter, och för att hantera de internationella aspekterna på strategierna för att främja konkurrenskraften.

c)      Stöd till utarbetande av strategier för små och medelstora företag samt samarbete mellan beslutsfattarna, särskilt när syftet är att underlätta tillgången till programmen och åtgärderna för de små och medelstora företagen.

3. Kommissionen får stödja initiativ som ska påskynda uppkomsten av konkurrenskraftiga branscher genom sektorsövergripande insatser på områden som präglas av en hög andel små och medelstora företag och som i hög grad bidrar till unionens BNP. Sådana åtgärder ska stimulera såväl utvecklingen av nya marknader som tillgången på varor och tjänster som baserar sig på de mest konkurrenskraftiga affärsmodellerna eller på modifierade värdekedjor. Åtgärderna ska omfatta initiativ för att förbättra produktiviteten, resurseffektiviteten, hållbarheten och företagens sociala ansvar.

Artikel 7 Åtgärder för att främja entreprenörskap

1. Kommissionen ska bidra till att främja entreprenörskap genom att förbättra de grundförutsättningar som påverkar utvecklingen av företagande. Kommissionen ska stödja ett företagsklimat som gynnar företagsutveckling och företagstillväxt.

2. Särskild uppmärksamhet ska ägnas unga företagare, nya och potentiella företagare samt kvinnliga företagare, liksom särskilda målgrupper.

3. Kommissionen får stödja medlemsstaternas åtgärder för att utveckla företagarutbildning, företagarkunskap och företagaranda, särskilt bland potentiella och nya entreprenörer.

Artikel 8 Åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag

1. Kommissionen ska stödja åtgärder vars syfte är att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag under inlednings- och tillväxtfaserna, som ett komplement till medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument för små och medelstora företag på nationell och regional nivå. För att säkerställa komplementariteten ska dessa åtgärder nära samordnas med de åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken och på nationell nivå. Åtgärderna ska syfta till att stimulera tillgången till finansiering både i form av egetkapital och av lån.

2. Som en del av de åtgärder som avses i punkt 1 ska kommissionen, om marknaden efterfrågar detta, utarbeta åtgärder för att förbättra gränsöverskridande finansiering och finansiering från flera länder för att på så sätt hjälpa små och medelstora företag att etablera internationell verksamhet i enlighet med unionslagstiftningen.

3. En närmare redogörelse för de åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel finns i bilaga II.

Artikel 9 Åtgärder för att förbättra marknadstillträdet

1. Kommissionen ska bibehålla sitt stöd till Enterprise Europe Network som ett sätt att fortsätta förbättra unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde.

2. Kommissionen får stödja åtgärder för att förbättra de små och medelstora företagens tillträde till den inre marknaden, bl.a. insatser för att sprida information och höja medvetenheten.

3. De särskilda åtgärderna ska syfta till att underlätta de små och medelstora företagens tillträde till marknader utanför unionen och att stärka befintliga stödtjänster på de marknaderna. De små och medelstora företagen får ta emot stöd genom programmet i fråga om standarder och immateriella rättigheter i prioriterade tredjeländer.

4. Åtgärderna i programmet får syfta till att främja internationellt näringslivssamarbete, bl.a. dialog med tredjeländer om näringslivspolitik och regelverk. Särskilda åtgärder får syfta till att minska skillnaderna mellan unionen och andra länder när det gäller regelverk för industriprodukter, näringslivspolitik och förbättringar av företagsklimatet.

KAPITEL III Genomförande av programmet

Artikel 10 Årligt arbetsprogram

1. Kommissionen ska för programmets genomförande anta ett årligt arbetsprogram i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2. I de årliga arbetsprogrammen ska följande anges: programmets mål, de förväntade resultaten, genomförandemetoden och det totala beloppet. Arbetsprogrammen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en uppgift om vilket belopp som ska anslås för varje åtgärd och en preliminär tidsplan för genomförandet, liksom lämpliga indikatorer för övervakning av hur väl resultaten och målen uppnås. För bidrag ska även prioriteringarna, de viktigaste utvärderingskriterierna och den högsta samfinansieringssatsen anges.

2. Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen (förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen]).

3. Programmet ska genomföras så att det säkerställs att de åtgärder som får stöd även beaktar framtida utveckling och behov, särskilt efter den halvtidsutvärdering som avses i artikel 12.3, och att de är relevanta för marknadernas utveckling, ekonomin och samhällsförändringarna.

Artikel 11 Stödåtgärder

1. Förutom de åtgärder som ingår i det arbetsprogram som avses i artikel 10 ska kommissionen regelbundet vidta stödåtgärder, bl.a. följande:

a)      Analys och övervakning av branschspecifika och branschövergripande konkurrensfrågor.

b)      Kartläggning av god praxis och politiska strategier samt av hur de vidare utvecklas.

c)      Konsekvensbedömningar av unionsåtgärder som är särskilt relevanta för företagens konkurrenskraft, med syftet att kartlägga befintliga lagstiftningsområden där förenklingar behövs eller områden där nya lagstiftning behöver föreslås.

d)      Utvärdering av lagstiftning som påverkar företagen och av särskilda åtgärder som rör näringslivspolitik och konkurrenskraft.

2. De stödåtgärder som avses i punkt 1 behöver inte nödvändigtvis ingå i de årliga arbetsprogram som avses i artikel 10.

Artikel 12 Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen ska övervaka genomförandet och förvaltningen av programmet.

2. Kommissionen ska utarbeta en årlig övervakningsrapport om hur effektiva de åtgärder som fått stöd varit och vilken verkan de fått, sett till ekonomiskt genomförande, resultat och, där så är möjligt, effekter. Rapporten ska innehålla uppgifter om vilket belopp de klimatrelaterade utgifterna uppgår till och om effekterna av stödet till klimatförändringsmålen, i den mån insamlingen av dessa uppgifter inte skapar en orimlig administrativ börda för de små och medelstora företagen.

3. Inför beslut om förlängning, ändring eller upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast 2018 utarbeta en rapport där den utvärderar hur väl målen för samtliga åtgärder som fått stöd genom programmet har uppnåtts med avseende på resultat och effekter, hur effektivt resurserna använts och vilket europeiskt mervärde som erhållits. Utvärderingsrapporten ska även behandla såväl eventuella möjligheter till förenkling som programmets interna och externa samstämmighet samt ta upp huruvida alla mål fortfarande är relevanta och i vilken mån åtgärderna bidragit till unionens prioriteringar om att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. I rapporten ska hänsyn tas till utvärderingsresultat som rör de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder.

4. En utvärderingsrapport ska upprättas där man undersöker åtgärdernas långsiktiga effekter och effekternas hållbarhet, och dessa slutsatser ska användas som underlag för ett beslut om att eventuellt förnya, ändra eller upphäva en påföljande åtgärd.

5. Ett antal viktiga resultatindikatorer ska utvecklas som en grundval för bedömningen av hur väl målen för de åtgärder som får stöd genom programmen har uppnåtts. De ska mätas mot i förväg angivna referensvärden som visar situationen innan åtgärderna genomfördes.

6. Alla berörda parter ska tillhandahålla kommissionen alla de uppgifter och den information som krävs för att de berörda åtgärderna ska kunna övervakas och utvärderas.

KAPITEL IV           Finansiella bestämmelser och former av ekonomiskt stöd

Artikel 13 Former av ekonomiskt stöd

Unionens ekonomiska stöd enligt programmet får genomföras indirekt genom att vissa uppgifter när det gäller genomförandet av budgeten delegeras till de enheter som anges i artikel XX i förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen].

Artikel 14 Finansieringsinstrument

1. Programmets finansieringsinstrument ska användas i syfte att underlätta tillgången till finansiering för tillväxtorienterade små och medelstora företag. Finansieringsinstrumenten ska bl.a. bestå av ett egetkapitalinstrument och ett lånegarantiinstrument.

2. Finansieringsinstrumenten för tillväxtorienterade små och medelstora företag får, i tillämpliga fall, kombineras med andra finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter inrättat i enlighet med [artikel 33.1 a i förordning (EU) nr XX/201X [nya förordningen om strukturfonderna]] och med bidrag som finansieras med unionsmedel, inklusive med dem som omfattas av denna förordning.

3. Finansieringsinstrumenten ska syfta till att bevara värdet på tillgångar som tillhandahålls genom unionens budget. De får ge godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares mål.

4. Intäkter och återbetalningar som härrör från ett finansieringsinstrument ska, i enlighet med artikel 18.4 i förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen], tilldelas det finansieringsinstrumentet. För finansieringsinstrument som inrättades redan under den fleråriga budgetramen för 2007–2013 ska intäkter och återbetalningar som härrör från insatser som påbörjades under den perioden tilldelas finansieringsinstrumentet under perioden 2014–2020.

Artikel 15 Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och andra tredjeparter som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

KAPITEL V Kommitté och slutbestämmelser

Artikel 16 Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 17 Delegerade akter

1. Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 rörande ändringar av indikatorerna i förteckningen i bilaga I till denna förordning om dessa visar sig vara olämpliga för att mäta i vilken utsträckning programmets allmänna och särskilda mål uppnås.

2. Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 rörande detaljändringar av de särskilda åtgärder som anges i bilaga II till denna förordning, om den ekonomiska utvecklingen på marknaden kräver detta, eller enligt de resultat som uppnås med hjälp av lånegarantiinstrumentet i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och riskdelningsinstrumentet i sjunde ramprogrammet när det gäller finansieringsintrumentet för riskdelning.

3. Om så krävs i särskilt brådskande fall, t.ex. vid snabba förändringar av de ekonomiska förhållandena, ska förfarandet i artikel 19 gälla för delegerade akter som antagits i enlighet med denna artikel.

Artikel 18 Utövande av delegering

1. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Delegeringen av den befogenhet som avses i artikel 17 ska tilldelas kommissionen för en period på sju år från om med den [the date of entry into force of the basic legislative act].

3. Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 17 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort någon invändning inom två månader från det att denna akt överlämnats till Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, innan denna frist har löpt ut, har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att invända. Fristen kan förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 19 Skyndsamt förfarande

1. Delegerade akter som antagits enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Den delegerade akten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet tillsammans med en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.5. I ett sådant fall ska kommissionen utan dröjsmål upphäva akten så snart Europaparlamentet eller rådet meddelat sitt beslut att invända mot akten.

Artikel 20 Upphävande och övergångsbestämmelser

1. Beslut 1639/2006/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

2. Åtgärder som inleds på grundval av beslut nr 1639/2006/EG och finansiella åtaganden som avser dessa åtgärder ska fortsätta att omfattas av det beslutet tills de har slutförts.

3. Det anslag som avses i artikel 4 får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan detta program och de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1639/2006/EG.

Artikel 21 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I Indikatorer för de allmänna och särskilda målen

Allmänt mål: || 1. Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen

Effektindikator[22] || Nuläget || Långsiktigt mål och delmål (2020)

Ökad konkurrenskraft för företagen[23]. Minskad administrativ börda för små och medelstora företag (antal dagar det tar att starta ett nytt företag). Produktionstillväxt inom miljöindustrin i EU (förändring jämfört med föregående år, %). || -3,1 %, år 2009, -0,3 % år 2008, +0,7 % år 2007. -3,1 % år 2009. Antal dagar för att starta nya små eller medelstora företag: sju arbetsdagar. Årlig tillväxt på 6–7 % under de senaste åren. || Årlig tillväxt på 1 % och tillväxt på 5 % år 2015. Färre dagar för att starta nya små eller medelstora företag: tre arbetsdagar 2020. Årlig tillväxt på 8 % i genomsnitt under nästa decennium; till 2015 en 50 % ökning av produktionen.

Allmänt mål: || 2. Att uppmuntra företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag

Effektindikator || Nuläget || Långsiktigt mål och delmål (2020)

Små och medelstora företags tillväxt när det gäller mervärde och anställda. Respons från små och medelstora företag och andra slutliga stödmottagare rörande programmets mervärde, nytta och relevans (ska mätas i programutvärderingarna) genom Enterprise Europe Network och internetenkäter. Små och medelstora företags omsättningshastighet (nystartade och avvecklade företag). || Under 2010 stod de små och medelstora företagen för mer än 58 % av EU:s totala omsättning (bruttoförädlingsvärdet). De sysselsatte totalt 87,5 miljoner personer (67 % av arbetstillfällena inom privata sektorn i EU). 78 % av responsen på Enterprise Europe Network och dess mervärde är positiv. || En ökning på 4 % per år när det gäller de små och medelstora företagens bruttoförädlingsvärde. Årlig tillväxt på 1 % när det gäller antalet anställda. En ökning till mer än 80 % när det gäller positiv respons på Enterprise Europe Network och dess mervärde.

Särskilt mål: || Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen

Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017

Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften Antal förenklingsåtgärder. Antal kontroller av insatsernas kvalitet och mervärde. De europeiska verktyg för hållbar produktion och hållbara produkter som anammats av företagen, bl.a. Emas, miljömärkning och ekodesign. || Kommissionens förenklingsprogram uppdaterades 2010 och ska minska byråkratin med 25 % till 2012. Fram till 2010 vidtogs fem förenklingsåtgärder per år. År 2010 gjordes också fyra kontroller bland de berörda parterna inom miljö-, transport-, sysselsättnings- och näringslivspolitiken. I den respons som gavs ingick även synpunkter på lagstiftningen och mervärdet av insatserna. Cirka 35 000 ISO 14001-certifikat (miljöledningssystem) och 4 500 Emas-registreringar samt 18 000 licenser för EU:s miljömärke. || Omkring sju förenklingsåtgärder per år. Tillvägagångssättet med respons och kontroller kommer att användas även på andra politikområden och leda till förenklingar som påverkar näringslivet positivt. Upp till tolv kontroller planeras, med målet att åstadkomma bättre lagstiftning. Ett betydande antal företag övervakar resultaten, tillämpar miljöledningssystem och gör framsteg vad gäller resursproduktivitet och miljöskydd. En betydande del av produktionen utgörs av resurseffektiva och miljövänliga produkter.

Utveckling av politiken för små och medelstora företag Antal medlemsstater som gör konsekvensbedömningar ur små och medelstora företags perspektiv (”småföretagstest”). Större publicitet för de europeiska näringslivsprisen med hjälp av inslag i media i alla medlemsstater i EU. Minskning av den tid som krävs för att starta ett nytt företag och förenklade förfaranden. || Antal medlemsstater som använder ”småföretagstest”: 15 medlemsstater. Antal inslag i media i alla medlemsstater: 60 under 2010. Minskning av den tid det tar att starta ett nytt företag: sju arbetsdagar. || Antal medlemsstater som använder ”småföretagstest”: 21 medlemsstater. Antal inslag i media i alla medlemsstater: 80 Minskning av den tid det tar att starta ett nytt företag: fem arbetsdagar.

Nya affärsmodeller Antal nya produkter/tjänster på marknaden. Nivå när det gäller ytterligare export och motsvarande monetära belopp. Respons från de berörda parterna när det gäller insatsernas kvalitet och mervärde. || Hittills endast ett begränsat analytiskt arbete. || Målet är sammanlagt fem nya produkter/tjänster år 2017 (15 produkter/tjänster år 2018 och 25 produkter/tjänster år 2019). När det gäller export förväntar man sig inga effekter år 2017 . Målet är att exportens andel för den första omgången små och medelstora företag som deltar ska öka med 20 % till 2018. Målet är att minst 70 % av de små och medelstora företag som deltar 2014 ska rapportera positiva effekter på omsättningen i den enkät som planeras till slutet av 2017.

Turism Antal finansieringsansökningar. Andelen (%) turismrelaterade finansieringsansökningar från små och medelstora företag (även tendenser). Antal organisationer som använder den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen (European Tourism Quality Label). Antal resmål som tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence. || Antal finansieringsansökningar (i samtliga ansökningsomgångar) totalt ca 75 per år (genomsnitt för 2011). Hittills har inga ansökningsomgångar riktats direkt till små och medelstora företag. Hittills har ingen organisation tagit i bruk den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen (åtgärd under utarbetande). Antal resmål som fått utmärkelsen European Destinations of Excellence totalt: 98 (i genomsnitt 20 st. per år: 10 st. år 2007 , 20 st. år 2008, 22 st. år 2009, 25 st. år 2010, 21 st. år 2011 ). || Antal finansieringsansökningar (i samtliga ansökningsomgångar) totalt mer än 100 per år. 30 % av ansökningsomgångarna riktar sig direkt till små och medelstora företag. Den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen används av 50 % av de behöriga utvärderingsorganisationerna. Minst 200 resmål tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence (upp till 30 per år).

Särskilt mål: || Att främja entreprenörskap, bl.a. inom särskilda målgrupper

Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017

Stöd till företagande Attityderna till företagande (andel EU-invånare som skulle vilja starta eget, enligt Eurobarometer) Antal medlemsstater som genomför sådana företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå. Antal nationella program som är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Antal förenklingsåtgärder för små och medelstora företag. || Uppgifterna från 2007 och 2009 ligger stabilt på 45 %. Företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå genomförs i 22 medlemsstater (2010). Fem nationella program är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Fem förenklingsåtgärder per år (2010). || Ökning av andelen invånare i EU som skulle vilja vara egenföretagare till 50 %. Företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå genomförs i 25 medlemsstater. Tio nationella program är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Omkring sju förenklingsåtgärder per år.

Särskilt mål: || Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av egetkapital och lån

Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017

Finansieringsinstrument för tillväxt Antal företag som får lånegarantier (kreditgarantier), värdet av utlåningen. Antal riskkapitalstödda företag och värdet av investeringarna (andel gränsöverskridande finansiering). || De föreslagna instrumenten har ännu inte börjat användas och skiljer sig från de nuvarande instrumenten. Det är därför inte möjligt att jämföra uppgifterna. || Antal företag som får lånegarantier (kreditgarantier) (+/- 95 000), värdet av utlåning (+/-10,7 miljarder euro). Antal riskkapitalstödda företag: (+/-180) och värdet av investeringarna (+/-220 miljarder euro).

Särskilt mål: || Att förbättra företagens marknadstillträde, både inom och utanför unionen

Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017

Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal. Ökad kännedom om nätverket och dess profilering (t.ex. bland små och medelstora företag). Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde. Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster. Antal små och medelstora företag som deltar i olika evenemang för att knyta kontakter. || Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal: 1 950 (2010). Ökad kännedom om nätverket och dess profilering: ännu inte mätt. Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: 78 %. Antal små och medelstora företag som utnyttjat nätverkets tjänster: 435 000 (2010). Antal små och medelstora företag som deltagit i olika evenemang för att knyta kontakter: 45 000 (2010). || Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal: 3 000/år. Ökad kännedom om nätverket och dess profilering: nätverket når ut till 30 % av de små och medelstora företagen. Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: >80 %. Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster: 500 000/år. Antal små och medelstora företag som deltar i evenemang för att knyta kontakter: 60 000.

Stödtjänster till små och medelstora företag på marknader utanför EU Andel (%) små och medelstora företag som bedriver verksamhet (export, import, utländska direktinvesteringar etc.) utanför EU. || 13 % (2009) || 17 % (2017)

Internationellt näringslivssamarbete Antal fall där EU:s och tredjeländers bestämmelser angående industriprodukter har anpassats till varandra. Antal principer och bästa praxis i EU:s småföretagsakt som har genomförts i grannskaps- och kandidatländer. || När det gäller regleringssamarbetet med EU:s viktigaste handelspartner (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har de tekniska föreskrifterna anpassats inom i genomsnitt två relevanta områden. I de tre områdena, nämligen kandidatländerna, grannskapsländerna i öst och grannskapsländerna inom MED, så har i genomsnitt åtminstone tre av de tio huvudprinciperna i småföretagsakten reglerats. || De viktigaste handelsparterna (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har i hög grad anpassat sina tekniska föreskrifter inom tre relevanta områden (2017). Fem huvudprinciper i småföretagsakten genomförda i de tre områdena, nämligen kandidatländerna, grannskapsländerna i öst och grannskapsländerna inom MED (2017).

BILAGA II

Åtgärder för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering

1. Åtgärderna för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering ska omfatta ett egetkapitalinstrument och ett lånegarantiinstrument.

2. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt i programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag ska fungera som en del av ett enda EU-instrument för egetkapital. Instrumentet ska stödja forskning och utveckling samt tillväxt i företagen i EU, från den tidigaste fasen (även såddfasen) till tillväxtfasen, och ska finansieras med stöd från Horisont 2020 och detta program.

Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska genomföras på samma sätt som egetkapitalinstrumentet för FoU som kommer att inrättas inom Horisont 2020, i enlighet med de villkor som anges nedan.

3. Lånegarantiinstrumentet ingår som en del i ett enda EU-instrument för kreditfinansiering av forskning och utveckling samt tillväxt i företagen i EU. Instrumentet ska genomföras på samma sätt som den efterfrågestyrda delen för små och medelstora företag i kreditinstrumentet inom Horisont 2020 (RSI II), i enlighet med de villkor som anges nedan.

4. Instrumenten för egetkapital och lånegarantier ska följa bestämmelserna om finansieringsinstrument i budgetförordningen och i den delegerade akt som ersätter tillämpningsföreskrifterna, samt uppfylla mer detaljerade operativa krav som kommer att fastställas i vägledning från kommissionen.

5. Instrumenten för egetkapital och lånegarantier kommer att komplettera medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument för små och medelstora företag inom ramen för sammanhållningspolitiken.

6. När så är möjligt får instrumenten för egetkapital och lånegarantier förena sina ekonomiska resurser med de medlemsstater som är beredda att bidra med en del av de strukturfondsanslag som de fått i enlighet med [artikel 33.1 a i strukturfondsförordningen].

7. Intäkter och återbetalningar som härrör från GIF 2 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG) ska överföras till programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.

8. Finansieringsinstrumenten för tillväxtinriktade små och medelstora företag ska genomföras i enlighet med gällande EU-lagstiftning om statligt stöd.

Egetkapitalinstrumentet för tillväxt

1. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska fokusera på fonder som tillhandahåller riskkapital och mezzaninfinansiering, t.ex. förlagslån och vinstandelslån, till företag som befinner sig i expansions- och tillväxtfasen, i synnerhet de som är verksamma i mer än ett land. Instrumentet har också möjlighet att investera i nystartade företag, tillsammans med egetkapitalinstrumentet för FoU inom Horisont 2020. I det senare fallet ska investeringarna från egetkapitalinstrumentet för tillväxt inte överstiga 20 % av de totala EU-investeringarna utom när det gäller fonder som beviljar finansiering under företagens olika utvecklingsfaser. I detta fall ska finansieringen från egetkapitalinstrumenten för tillväxt och FoU tillhandahållas proportionellt, baserat på fondernas investeringspolitik. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska undvika kapital till företagsförvärv eller ersättningskapital avsett för avveckling av ett förvärvat företag. Kommissionen kan besluta att ändra gränsvärdet på 20 % mot bakgrund av ändrade marknadsvillkor.

2. Stödet ska ges i form av investeringar som görs

a)      direkt av Europeiska investeringsfonden eller andra organ som ansvarar för genomförandet på kommissionens vägnar, eller

b)      av fonder som investerar i andra fonder (funds-of-funds) eller instrument som investerar över gränserna, och som inrättats av Europeiska investeringsfonden eller andra organ som ansvarar för genomförandet på kommissionens vägnar tillsammans med privata investerare och/eller nationella offentliga finansinstitut.

Lånegarantiinstrumentet

1. Lånegarantiinstrumentet ska förvaltas direkt av Europeiska investeringsfonden eller av andra organ som ansvarar för genomförandet på kommissionens vägnar. Instrumentet ska utställa följande:

· Motgarantier och andra riskdelningsavtal för garantisystem.

· Direkta garantier och andra riskdelningsavtal för alla andra finansiella intermediärer som uppfyller kriterierna för stödberättigande.

2. Lånegarantiinstrumentet ska utgöras av följande två delar:

· Den första delen, skuldfinansiering via lån, inklusive förlagslån och vinstandelslån, eller leasing, ska minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, vilka beror antingen på en förmodad högre risk eller på bristande säkerhet.

· Den andra delen, värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, ska mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa transaktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda likviditeten eller det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Storleken på denna skuldfinansiering ska beräknas utifrån storleken på den portföljrisk som det finns säkerhet för och den ska tillsammans med löptiden förhandlas fram med varje enskilt finansinstitut.

3. Lånegarantiinstrumentet ska, med undantag av lån i den värdepapperiserade portföljen, täcka lån på upp till 150 000 euro och med ett minimikrav på återstående löptid på tolv månader. Lånegarantiinstrumentet ska utformas så att det ska gå att rapportera om hur många innovativa små och medelstora företag som får lån och hur stora lånen är.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.         GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

            1.1.      Förslagets eller initiativets beteckning

            1.2.      Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

            1.3.      Typ av förslag eller initiativ

            1.4.      Mål

            1.5.      Motivering till förslaget eller initiativet

            1.6.      Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen:

            1.7.      Planerad metod för genomförandet

2.         FÖRVALTNING

            2.1.      Bestämmelser om uppföljning och rapportering

            2.2.      Förvaltnings- och kontrollsystem

            2.3.      Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.         BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

            3.1.      Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

            3.2.      Beräknad inverkan på utgifterna

            3.2.1.   Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

            3.2.2.   Beräknad inverkan på driftsanslagen

            3.2.3.   Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

            3.2.4.   Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

            3.2.5.   Bidrag från tredje part

            3.3.      Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.         GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.      Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020)

1.2.      Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[24]

Politikområde:  Näringsliv

Verksamhet:     Konkurrenskraft, industripolitik, innovation och entreprenörskap

Det berörda politikområdet motsvarar den nuvarande strukturen för verksamhetsbaserad budget. Efter godkännandet av det interinstitutionella avtalet om budgetramen för perioden 2014–2020 kan en ny budgetstruktur fastställas för budgetåret 2014.

1.3.      Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[25]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.      Mål

1.4.1.   Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det fleråriga strategiska målet med det förslagna programmet är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin, som med sina flaggskeppsinitiativ om smart och hållbar tillväxt för alla innehåller åtgärder som ska stärka företagens långsiktiga hållbarhet och konkurrenskraft i framtidens EU. Programmet kommer också att uppmuntra företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag. Det föreslagna programmet kommer i synnerhet att bidra till det överordnade sysselsättningsmålet (75 % i åldersgruppen 20–64 år ska vara sysselsatta).

1.4.2.   Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.         Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen.

2.         Att främja entreprenörskap, bl.a. inom särskilda målgrupper.

3.         Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering.

4.         Att förbättra företagens marknadstillträde, både inom och utanför unionen.

Målen på medellång sikt återfinns i bilaga I till denna förordning.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Efter att det interinstitutionella avtalet om budgetramen för perioden 2014–2020 har godkänts kan en ny budgetstruktur fastställas.

1.4.3.   Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Det slutliga målet med det föreslagna programmet är att skapa positiva förändringar i den ekonomiska situationen i Europeiska unionen och för dess företag, t.ex. ökad tillväxt och sysselsättning samt fler nya företag. Insatserna i programmet ska bidra till målen i Europa 2020-strategin genom att man ger stöd till verksamheter inom flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid och ser över småföretagsakten.

Programmets viktigaste syfte och uppgift är att ge stöd till utveckling, samordning och genomförande av en modern och effektiv europeisk konkurrenspolitik, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

De särskilda mål som nämns i punkt 1.4.2 kommer att uppnås genom

– bättre tillgång till finansiering för tillväxtorienterade små och medelstora företag och företag som har potential att etablera sig internationellt,

– bättre företagsstöd och information till små och medelstora företag, både på den inre marknaden och globalt,

– bättre utbyte av bästa praxis och information, fastställande av referensvärden samt samordning av politik på regional, nationell och europeisk nivå, och

– bättre konkurrenskraft i särskilda sektorer.

Europeiska företag är de som i första hand berörs av de underliggande orsakerna till de problem som det nya programmet fokuserar på. Små och medelstora företag påverkas i högre grad än större företag på grund av deras särdrag när det gäller kapitalinnehav, ledning och finansieringsmetoder. Därför behövs det skräddarsydda åtgärder. Eftersom små och medelstora företag är den främsta källan till nya arbetstillfällen i EU påverkar deras utveckling arbetskraften direkt. Genom att ta itu med de problem som små och medelstora företag står inför kan man också betydligt förbättra framtidsperspektiven för sysselsättningen i EU.

1.4.4.   Indikatorer för bedömning av resultat och verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Den resultatbaserade förvaltning som tillämpas för det pågående programmet tillsammans med den årliga övervakningen har visat sig fungera bra både när det gäller att visa programmets resultat och att stärka EU:s ansvarighet. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till de rekommendationer som inkommit, finns det därför ett tydligt samband mellan insatserna i det nya programmet (där de särskilda målen – enligt SMART-principen – bidrar till att de allmänna målen uppnås). Man har även fastställt en rad indikatorer för bedömning av resultat och verkan. Med tanke på att de konkreta resultat som uppnås och deras inverkan på de allmänna målen kan dröja något kommer framstegen som görs för att nå dem att mätas vart tredje år medan framsteg när det gäller de särskilda målen kommer att mätas varje år. Hela listan över indikatorer återfinns i bilaga I till kommissionens förslag till förordning.

1.5.      Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.   Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget till program kommer att stödja kommissionen, medlemsstaterna och de viktigaste aktörerna i samband med utformandet, samordningen och genomförandet av en effektiv politik för konkurrenskraft och företagande och främja insatser som har som mål att ta itu med följande långsiktiga utmaningar:

– Problem att få finansiering.

– Få nystartade små och medelstora företag.

– Aspekter på specialisering inom olika sektorer.

– Begränsad kapacitet att anpassa sig till de krav som ställs med tanke på hållbar utveckling.

– Begränsade möjligheter för små och medelstora företag att etablera sig internationellt.

– Bristande företagaranda.

– Ogynnsamt företagsklimat.

På kort- och medellång sikt kommer det nya programmet att inriktas på följande politiska, marknadsmässiga och institutionella brister:

– Brist på politisk samordning.

– Diskrepans i informationsspridningen.

– Höga transaktionskostnader.

– Fragmenterad lagstiftning.

1.5.2.   Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

EU kan fungera som en europeisk plattform för ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter inom konkurrenspolitik och politik som rör små och medelstora företag, på både nationell, regional och europeisk nivå. Insatserna på EU-nivå tillför ett mervärde jämfört med insatser på nationell eller regional nivå eftersom man kan samla in och analysera EU-omfattande uppgifter samt utveckla statistiska verktyg och gemensamma metoder och indikatorer. Ett sådant Europatäckande faktaunderlag är en förutsättning för en grundlig analys av de viktigaste faktorerna som påverkar konkurrenskraften och de små och medelstora företagen.

1.5.3.   Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Utvärdering av programmet för entreprenörskap och innovation

Kommissionen har genomfört en halvtidsutvärdering (april 2009) och en slutlig utvärdering (april 2011) av programmet för entreprenörskap och innovation, samt en halvtidsutvärdering av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (mars 2010). Dessa utvärderingar har visat att programmens mål är relevanta för och ligger i linje med EU:s strategiska mål. Trots en begränsad budget har betydande framsteg gjorts, i synnerhet i fråga om de viktigaste åtgärderna som gäller små och stora företag. Bland annat intervjuer ger belägg för att EU-åtgärderna har haft ett mervärde.

Utvärdering av genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation

En del av budgeten för programmet för entreprenörskap och innovation har delegerats till genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation. En utvärdering som avslutades i maj 2011 visade att genomförandeorganet fungerar väl och är ett effektivt och ändamålsenligt verktyg för genomförande av de initiativ som det förvaltar. Utvärderingen visade att nästan 100 % av budgeten hade utnyttjats.

Offentligt samråd

Som en del av konsekvensbedömningen hölls ett offentligt samråd om en möjlig efterföljare till programmet för entreprenörskap och innovation. Samrådet riktade sig till offentliga och privata organisationer och andra intresserade parter, t.ex. företag, branschorganisationer, stödorganisationer inom forskning och innovation samt nationella och regionala myndigheter.

Det offentliga samrådet bestod i en internetenkät, en konferens, möten med företrädare för medlemsstaterna i de olika förvaltningskommittéerna inom programmet för entreprenörskap och innovation samt ett möte med dess rådgivande strategigrupp. Vid samrådet bekräftades att många delar av det nuvarande programmet fungerar väl och att det finns ett brett stöd för att bibehålla ett EU-program som ska stödja små och medelstora företag och skapa ett gynnsamt företagsklimat. Tillgången till finansiering för små och medelstora företag diskuterades vid möten i finansieringsforumet för små och medelstora företag i september 2010 och mars 2011.

1.5.4.   Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Kommissionen kommer att säkra effektiv samordning dels mellan unionens och medlemsstaternas initiativ, och dels mellan olika unionsinitiativ inom närliggande områden. På så sätt kan man framhäva det europeiska mervärdet och minimera överlappningar.

Synergieffekterna med andra program kommer att maximeras, bl.a. tack vare ett verktyg som också kan bidra till andra politiska mål. Enterprise Europe Network kommer att fungera som en länk till andra program och initiativ genom att sprida information uppifrån och ned och främja programmen, samt samla in synpunkter från berörda parter.

Det nya programmet kommer inte att överlappa andra program eftersom det inte omfattar åtgärder för att avhjälpa marknadsmisslyckanden som är knutna till innovation, då detta omfattas av programmet Horisont 2020. De finansieringsinstrument som planeras inom Horisont 2020 kommer främst att finansiera FoU-företag medan det nya programmet kommer att stödja små och medelstora företag som befinner sig i en tillväxt- eller globaliseringsfas. Det nya programmet överlappar därmed inte heller det europeiska mikrokreditinstrumentet Progress. Mikrokreditinstrumentet inrättades som en del av unionens reaktion på krisen och den ökade arbetslöshet och sociala utestängning som följde. Målet med mikrokreditinstrumentet Progress är att öka utsatta gruppers tillgång till mikrofinansiering, särskilt inom den sociala ekonomin. Instrumentets efterföljare efter 2013 kommer att ha samma mål, och kommer dessutom att utvidgas till att också omfatta investeringar i sociala företag. Dessutom kommer garantiinstrumentet inom det föreslagna programmet att fungera tillsammans med garantiinstrument som finansieras genom strukturfonderna. Efterföljaren till garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) kommer att inriktas mer på garantier för gränsöverskridande och multinationell utlåning, samt värdepapperisering, enligt rekommendationerna från Europeiska revisionsrätten. Detta garanterar en hög grad av komplementaritet med program som t.ex. Jeremie, som omfattar stöd på nationell och regional nivå.

Man kommer också att noggrant överväga hur det nya programmet kompletterar det föreslagna partnerskapsinstrumentet. EU:s yttre åtgärder måste komplettera de externa aspekterna av EU:s mål att uppnå hållbar tillväxt och sysselsättning.

För att uppnå målen i det nya programmet, och i enlighet med kommissionens meddelande om nästa fleråriga budgetram, måste de små och medelstora företagens särskilda intressen och förutsättningar beaktas vid utformningen av EU:s politiska initiativ och finansieringsprogram på samtliga områden. Den framtida budgetramen kommer att utformas så att den underlättar små företags deltagande i finansieringsprogram, t.ex. genom förenklade regler, minskade kostnader för deltagande, påskyndade upphandlingsförfaranden samt en central kontaktpunkt som underlättar för dem som får stöd från unionen.

1.6.      Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen:

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– X       Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– X       Det påverkar resursanvändningen (betalningsbemyndiganden) från 2014 till 2024 (när det gäller finansieringsinstrument till 2035).

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.      Planerad metod för genomförandet[26]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

X Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– X       genomförandeorgan

– X       byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[27]

– ¨      nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨      personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

X Gemensam förvaltning med internationella organisationer

Anmärkningar

Insatsen kommer delvis att förvaltas direkt av kommissionen och delvis indirekt genom delegering till genomförandeorgan.

Med tanke på den typ av insatser och projekt som planeras inom det föreslagna programmet tänker kommissionen när det gäller andra möjligheter till indirekt förvaltning använda ett befintligt genomförandeorgan för uppgifter som inte omfattar politiska ställningstaganden.

För viss verksamhet som gäller analys och fastställande av referensvärden övervägs också gemensam förvaltning med internationella organisationer som Europarådet, OECD, UNWTO (Världsturistorganisationen) och ETC (Europeiska resekommissionen).

Finansieringsinstrumenten kommer att genomföras av Europeiska investeringsfonden.

2.         FÖRVALTNING

2.1.      Bestämmelser om övervakning och rapportering

Ange intervall och andra villkor

Europeiska kommissionen kommer att säkerställa en löpande övervakning av genomförandet av det framtida programmet, direkt av kommissionens avdelningar och indirekt av intermediärer som t.ex. Europeiska investeringsfonden och de genomförandeorgan som kan anförtros genomförandet av delar av programmet. Kommissionen kommer att utarbeta en årlig övervakningsrapport om hur effektiva de åtgärder som fått stöd har varit och vilken verkan de fått, sett till ekonomiskt genomförande, resultat och där så är möjligt, effekter. Vid behov kan de politiska prioriteringarna och finansieringsprioriteringarna ändras. Resultatmätningen kommer att göras med hjälp av en konsekvent uppsättning indikatorer.

Systemet för övervakning och utvärdering kommer till stor del att bygga på det system som används i det nuvarande programmet, men följande förbättringar kommer att göras när det gäller uppgiftsinsamling och analys samt utvärderings- och övervakningsmetoder (i enlighet med rekommendationerna i samband med utvärderingar av det nuvarande programmet):

– Utformning av nya särskilda indikatorer och övervakningsmetoder.

– Korshänvisning till indikatorerna i flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin för att styra processen för programförvaltningen och för att ge kompletterande information till övervakningen av Europa 2020-strategin.

– Användning av kontrafaktiska metoder med jämförelser av stickprov av stödmottagare med ett liknande stickprov av icke-stödmottagare, om det är relevant, och för att skilja programmets effekter på de föreslagna indikatorerna från effekterna av de förändrade ekonomiska omständigheterna.

– Användning av tematiska utvärderingar för de olika delarna i det framtida programmet, om det är relevant.

Det nya programmet kommer att bli föremål för både en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering för att man ska kunna bedöma de framsteg som gjorts för att uppnå målen och resultaten. Halvtidsutvärderingen ska färdigställas senast i slutet av 2017 och ska ligga till grund för förberedelserna av nästa program. Efterhandsutvärderingen ska göras inom två år från det att programmet har slutförts.

2.2.      Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.   Risker som identifierats

Programmets budget kommer att genomföras genom finansieringsinstrument, bidrag och offentlig upphandling. Riskerna skiljer sig från varandra beroende på vilken typ av utgift som avses. Vid revisioner som genomförts av Europeiska revisionsrätten och vid kommissionens egna efterhandsrevisioner upptäckte man följande huvudsakliga risker, som också kan gälla det nya programmet:

För finansieringsinstrument: De huvudsakliga riskerna gäller stödberättigande (för internationella finansiella intermediärer och slutliga stödmottagare), avtalsvillkor (att kommissionens krav finns med i avtalshandlingarna), förfaranden (underlåtenhet att följa de förfaranden som kommissionen föreskrivit) och resultat (bristande uppfyllelse av förutbestämda mål).

Dessa risker kommer att analyseras mot bakgrund av följande faktorer:

· Viktiga delar av förvaltnings- och kontrollförfarandena utförs av internationella finansiella intermediärer.

· Kommissionen måste i stor utsträckning förlita sig på de internationella finansiella intermediärernas förvaltnings- och kontrollsystem.

· Det är viktigt att garantera tillräckliga kontroller och tydliga ansvarsområden för alla berörda parter.

· Den förhandskontroll som utförs av generaldirektoratets finansiella enhet gäller endast budgettransaktioner med de internationella finansiella intermediärerna och inte projekt-specifika transaktioner.

För bidrag: De komplicerade reglerna för stödberättigande kostnader och vissa stödmottagares (små och medelstora företag) begränsade ekonomiska expertis kan medföra en hög risk för att kostnaderna inte redovisas på korrekt sätt (t.ex. stödmottagare ansöker om ersättning för kostnader för företagets ägare/ledare trots att sådana kostnader inte uppkommit).

Det faktum att det inte finns en komplett databas med uppgifter om stödmottagare, projekt och redovisade kostnader gör det svårt att upptäcka stödmottagare som medför en risk, eventuella kostnadsersättningar som begärts två gånger eller andra oriktigheter, och bedrägeribekämpningen blir därför ineffektiv.

För offentlig upphandling: Fel som inte upptäcks eller oklarheter i anbud och anbudsspecifikationer som inte rättas till kan leda till att kontrakten inte fullgörs på korrekt sätt.

2.2.2.   Planerade kontrollmetoder

Olika kontrollmetoder planeras för de olika risker som anges ovan.

1. FINANSIERINGSINSTRUMENT

Uppgifter om de interna kontrollsystemen

Man planerar att för finansieringsinstrumenten inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem baserat på följande:

– Förhandsbedömning av internationella finansiella intermediärer.

– Riskbaserad övervakning, även på grundval av standardiserad redovisning.

– Förebyggande åtgärder i form av lämpliga krav angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

– Avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att vidta korrigerande åtgärder om det i samband med genomförandet begåtts fel som gäller kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

– Förhandskontroller av utbetalningarna från generaldirektoratet till de internationella finansiella intermediärernas förvaltningskonto.

– Samordning av ränteåtgärder.

– Medverkan i förvaltningen.

– Rätt att i revisionssyfte få tillgång till uppgifter från internationella finansiella intermediärer, underförmedlare och slutliga stödmottagare.

– En fullständig verifieringskedja som omfattar alla led i genomförandet.

– Granskning av regelefterlevnad och effektivitetsrevisioner av kommissionens tjänstemän.

– Åtgärder för att bygga upp säkerhet med beaktande av det system för internkontroll och internrevision som tillämpas av de internationella finansiella intermediärerna och underförmedlarna, och som svarar mot kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat.

– Kontroll av årsredovisningar av externa revisorer.

– Årliga revisionsförklaringar från internationella finansiella intermediärer.

Kontrollen av att förfarandena fungerar som de ska kommer att ske genom flera olika informationskanaler:

– Ledningens kännedom om generaldirektoratets internkontrollsystem, baserad på deras dagliga arbete och erfarenheter.

– Generaldirektoratets formella kontroll-, uppföljnings- och övervakningssystem.

– Resultaten av den årliga översynen av internkontrollstandarderna (de grundläggande kraven har uppfyllts fullt ut).

– Resultaten av riskbedömningen.

– Förhands- och efterhandskontroller, inklusive rapportering om undantag eller brister i internkontrollen.

– Resultaten från generaldirektoratets externa finansiella revisioner.

– Revisioner och rådgivningsarbete som utförts av generaldirektoratets enhet för internrevision.

– Utvärderingar av programmen av externa utvärderare.

Revisioner som genomförts av enheten för internrevision, tjänsten för internrevision eller revisionsrätten kommer att ge ytterligare uppgifter om kontrollsystemens lämplighet.

Bedömning av kontrollernas kostnader och fördelar

De planerade kontrollerna anses i stort överensstämma med definitionen av internkontroll i COSO-modellen, dvs. att internkontroll är en process som är avsedd att ge rimliga garantier för måluppfyllelse i fråga om transaktionernas effektivitet och ändamålsenlighet, tillförlitligheten i finansiell rapportering och efterlevnaden av gällande lagar och förordningar. Kostnaderna för kontrollerna uppskattas med hjälp av en övergripande metod som omfattar alla insatser som direkt eller indirekt är relaterade till kontrollen av rättigheterna för de internationella finansiella intermediärerna, de finansiella intermediärerna och de slutliga stödmottagarna samt av uppgifternas korrekthet. Om möjligt är kontrollerna specificerade för de olika skedena i förvaltningen och överensstämmer med beskrivningen av det planerade kontrollsystemet.

För att ta hänsyn till de förändringar det nya förslaget väntas föra med sig kommer bl.a. uppgifterna för följande centrala nyheter att justeras:

a) Förtydligande av de gällande reglerna inom plattformarna av egetkapital och lån och fler förebyggande åtgärder genom utformning av lämpliga krav.

b) Samordning av ränteåtgärder och ytterligare avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att införa korrigerande åtgärder om kraven inte har följts vid genomförandet.

Bedömning av förväntad risk för överträdelser av de gällande reglerna

Inom det planerade kontrollsystemet kommer den förväntade risken för överträdelser (definierad som förväntad risk för fel vad gäller lagligheten och korrektheten på transaktionsnivå) att vara under 2 % sett över flera år, dock till en lägre kostnad tack vare att de nya åtgärder som vidtagits minskar riskerna både när det gäller frekvens och konsekvenser.

Felfrekvensen förväntas minska tack vare att de gällande reglerna och SMART-kraven förtydligas, att avtalsvillkoren om påföljder stärks och att räntorna samordnas i högre utsträckning.

2. BIDRAG

En betydande del av programmets budget kommer att genomföras genom indirekt centraliserad förvaltning, dvs. av genomförandeorgan.

Uppgifter om internkontrollsystemen

Den befintliga ramen för internkontroll bygger på kommissionens internkontrollstandarder, förfaranden som gör det möjligt att välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete, förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel, förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg, förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner och efterhandskorrigeringar samt utvärdering.

Dokumentationen vid anbudsinfordringar innehåller detaljerade uppgifter om reglerna för stödberättigande och av de vanligaste felen när det gäller personalkostnader. Stödmottagarna uppmanas att redan vid förslagsinlämningen lämna tillräckligt detaljerade uppgifter om beräknade kostnader så att man kan göra förhandskontroller och upptäcka eventuella fel och missförstånd och om nödvändigt anpassa bidragsavtalet eller ändra genomförandet av det. Detta kommer att öka den rättsliga säkerheten för stödmottagarna och minska risken för fel.

Efterhandskontroller kommer att göras för att fastställa den genomsnittliga felfrekvens som kommer att kvarstå, trots utbildning, förhandskontroller och korrigeringar. Programmets strategi för efterhandsrevision kommer att grunda sig på den finansiella revisionen av transaktioner enligt den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit Sampling), kompletterat med ett riskbaserat urval. Strategin för efterhandsrevision kommer i fråga om laglighet och korrekthet att kompletteras med en operativ utvärdering och bedrägeribekämpningsstrategin (se punkt 2.3).

Bedömning av kontrollernas kostnader och fördelar

Det måste finnas balans mellan att göra programmet mer attraktivt genom att minska kontrollbördan för stödmottagarna (ökat förtroende och risktagande genom ökad användning av standardbelopp, schablonbelopp och enhetskostnader) och att garantera att felfrekvensen är så låg som möjligt.

Generaldirektoratet för näringsliv kommer att upprätta ett kostnadseffektivt internkontrollsystem som ska ge rimliga garantier för att felrisken årligen ligger på 2–5 % under den fleråriga utgiftsperioden. Det slutliga målet är att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt då de fleråriga programmen avslutas, när budgetkonsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och återhämtningsåtgärder har beaktats.

Revisionsstrategin har som mål att ge en rättvis och tillförlitig bild av felrisken och att effektivt undersöka alla tecken på bedrägeri. Att förslagen kontrolleras innan bidragsavtalen undertecknas och att reglerna för stödberättigande tydliggörs bör inte förlänga upphandlingen. De delegerade utanordnarna ska varje år rapportera om kontrollernas kostnader och fördelar och kommissionen ska inom ramen för halvtidsutvärderingen rapportera till den lagstiftande myndigheten om vilken nivå på efterlevnaden man kan uppnå.

Bedömning av förväntad risk för överträdelser av de gällande reglerna

A. Befintliga felkällor

Baserat på de resultat som uppnåtts så här långt har återkommande fel hittats inom följande områden:

· Personalkostnader – att man kräver utbetalning av genomsnittliga kostnader eller budgeterade kostnader (snarare än faktiska kostnader), att man inte registrerar den tid som man ägnat åt programmet, att man fakturerar icke stödberättigande utgiftsposter (kostnader för företagets ägare/ledare).

· Övriga direkta kostnader – vanliga fel är bl.a. att man ingår underleverantörsavtal utan förhandstillstånd eller utan att respektera reglerna om kostnadseffektivitet.

· Indirekta kostnader – i många fall är de indirekta kostnaderna en fast procentandel av de direkta kostnaderna och felen i de indirekta kostnaderna är således proportionerliga till felen i de direkta kostnaderna.

B. Föreslagna förenklingar

Programmet kommer att kunna dra fördel av förenklingsåtgärderna i treårsöversynen av budgetförordningen. Kommissionen kommer att utnyttja möjligheten att anta förenklingsåtgärder bl.a. standardiserade enhetskostnader för ägare/ledare av små och medelstora företag eller schablonbelopp för personalkostnader, i enlighet med de räkenskapsprinciper som stödmottagarna normalt sett tillämpar.

C. Möjligheten att förbättra efterlevnaden genom ändrade kontroller

Utgångspunkten är status quo, baserat på de bidragsrevisioner som hittills genomförts inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Hittills ligger den felfrekvens som konstaterats vid löpande revisioner inom ramprogrammet på ungefär 5 %. Man kan dock anta följande:

– Stödmottagarna inom det framtida programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag liknar dem som deltog inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

– En tredjedel av felkällorna kommer att vara samma som beskrivs i punkt B.

Mot bakgrund av dessa antaganden förväntas förenklingsåtgärderna i budgetförordningen minska felfrekvensen. Tydliggörandet av reglerna för stödberättigande i förhand förväntas minska felen ytterligare.

Slutsats: Alla de åtgärder som avses ovan har som slutgiltigt mål att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt i slutet av livscykeln.

Detta scenario baseras på antagandet att förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras betydligt under beslutsprocessen.

3. OFFENTLIG UPPHANDLING

Ramen för internkontroll, som bygger på kommissionens internkontrollstandarder, på de offentliga upphandlingsförfarandena för urval av det bästa förslaget och på kontraktsförvaltning under hela projektets eller kontraktets löptid samt förhandskontroll av fakturor och utbetalningar, ska förhindra att den slutliga felfrekvensen överstiger 2 %.

2.3.      Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Inom ramen för kommissionens strategi mot bedrägerier[28] och med stöd från Olaf och dess nätverk för förebyggande och upptäckt av bedrägerier (FPDNet) har generaldirektoratet för näringsliv utvecklat en egen strategi för bedrägeribekämpning med åtgärder för att förebygga och upptäcka bedrägerier och oriktigheter, såväl internt som hos stödmottagare och uppdragstagare. Strategin för bedrägeribekämpning kommer att uppdateras varje år.

Enligt GD Näringslivs bedrägeribekämpningsstrategi ska man när det gäller bidrag upprätta ett centralt register över alla stödmottagare (samordnare, partner, underleverantörer och andra aktörer) och projekt (rapporter och konstnadsdeklarationer). Denna databas kommer, i kombination med det planerade förvärvet av ett kraftfullt verktyg för dataanalys för att upptäcka tecken på bedrägeri eller varningssignaler (röd flagg), att väsentligt förbättra kontrollfunktionerna och möjligheterna till revision.

För att öka kunskaperna om och kapaciteten för förebyggande och effektiva kontroller kommer man enligt GD Näringslivs bedrägeribekämpningsstrategi att erbjuda särskild utbildning och informationsmaterial. En kontrollstrategi för utvärdering av stödmottagarnas finansiella och teknisk kapacitet kommer att utvecklas och genomföras, där registreringar i it-verktyg och flaggning för förhands- och efterhandsrevisioner ska ingå. Stödmottagarna kommer därefter att delas in i riskkategorier utifrån bedrägeriindikatorer.

Dessutom kommer man att utveckla förfaranden och riktlinjer för riskbaserade efterhandsrevisioner med inriktning på potentiella fall av bedrägerier och oriktigheter. Denna strategi för bedrägeribekämpning kommer också att vara bättre anpassad till internkontrollstandarderna, i synnerhet riskbedömningen, och till bedrägeribekämpningsstrategier från andra generaldirektorat och underordnade enheter.

När det gäller finansieringsinstrumenten ska kommissionen säkerställa att avtalen med de internationella finansiella intermediärerna innehåller bestämmelser för att förebygga bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet samt en skyldighet för de internationella finansiella intermediärerna att införa dessa bestämmelser i sina avtal med intermediärer och också i sina förvaltnings- och kontrollsystem, inklusive t.ex. övervakning som följer av de krav som på förhand fastställts av kommissionen.

3.         BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.      Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Nya budgetrubriker som föreslås (preliminärt)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Beteckning 1 || Diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

[1] || Driftsutgifter: 02 02 01 Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag || Diff. || JA || JA || JA || nej

[1] || Administrativa utgifter || Icke-diff. || JA || JA || JA || nej

3.2.      Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.   Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: 1 || Nummer || [Beteckning…………………………………………………………………….]

GD ENTR || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || 213,600 || 256,000 || 300,500 || 346,000 || 393,500 || 441,000 || 492,400 || || 2 443,000

Betalningar || (2) || 110,240 || 235,240 || 287,240 || 311,240 || 327,240 || 368,240 || 439,240 || 364,320 || 2 443,000

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[29] || 02.0104 || (3) || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 12,000 || 12,000 || || 79,000

TOTALA anslag för GD ENTR || Åtaganden || = 1+3 || 224,600 || 267,000 || 311,500 || 357,000 || 404,500 || 453,000 || 504,400 || || 2 522,000

Betalningar || = 2 +3 || 121,240 || 246,240 || 298,240 || 322,240 || 338,240 || 380,240 || 451,240 || 364,320 || 2 522,000

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 213,600 || 256,000 || 300,500 || 346,000 || 393,500 || 441,000 || 492,400 || || 2 443,000 ||

Betalningar || (5) || 110,240 || 235,240 || 287,240 || 311,240 || 327,240 || 368,240 || 439,240 || 364,320 || 2 443,000 ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 12,000 || 12,000 || || 79,000 ||

TOTALA anslag för RUBRIK <1> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || = 4+ 6 || 224,600 || 267,000 || 311,500 || 357,000 || 404,500 || 453,000 || 504,400 || || 2 522,000 ||

Betalningar || = 5+ 6 || 121,240 || 246,240 || 298,240 || 322,240 || 338,240 || 380,240 || 451,240 || 364,320 || 2 522,000 ||

||

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD ENTR ||

Ÿ Personalresurser || 18,764 || 19,140 || 19,522 || 19,913 || 20,311 || 20,717 || 21,131 || 139,498

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,086 || 0,088 || 0,089 || 0,091 || 0,093 || 0,095 || 0,097 || 0,639

|| || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 GD ENTR[30] i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 18,850 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137

|| || || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 243,450 || 286,228 || 331,111 || 377,004 || 424,904 || 473,812 || 525,628 || || 2 662,137

Betalningar || 140,090 || 265,468 || 317,851 || 342,244 || 358,644 || 401,052 || 472,468 || 364,320 || 2 662,137

3.2.2.   Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨      Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X       Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| Mål- och resultatbeteckning[31] ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

|| Resultat

|| Typ[32] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad

|| SÄRSKILT MÅL 1: Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för EU:s företag || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| Insatser för att öka den europeiska konkurrenskraften || Undersökningar, konsekvensbedömningar, utvärderingar, konferenser || 0,250 || 54 || 13,500 || 55 || 13,750 || 57 || 14,250 || 58 || 14,500 || 60 || 15,000 || 61 || 15,250 || 62 || 15,500 || 407 || 101,680

|| Insatser för att utveckla politiken för små och medelstora företag och främja deras konkurrenskraft || Möten, rapporter, databaser || 0,075 || 98 || 7,350 || 98 || 7,350 || 122 || 9,150 || 124 || 9,300 || 128 || 9,600 || 138 || 10,350 || 152 || 11,400 || 860 || 64,480

|| Turism || Projekt, priser, undersökningar, evenemang || 1,000 || 9 || 9,000 || 12 || 12,000 || 16 || 16,000 || 19 || 19,000 || 22 || 22,000 || 25 || 25,000 || 28 || 28,000 || 131 || 131,440

|| Nya affärsidéer för konsumentvaror || Marknadsintroduktionsprojekt || 1,000 || 8 || 8,000 || 9 || 9,000 || 11 || 11,000 || 13 || 13,000 || 14 || 14,000 || 15 || 15,000 || 17 || 17,000 || 87 || 86,800

|| Delsumma särskilt mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || || 384,400

|| SÄRSKILT MÅL 2: Att främja entreprenörskap || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| Insatser för att främja entreprenörskap || Undersökningar, kampanjer, evenemang || 0,5 || 5 || 2,500 || 6 || 3,000 || 5 || 2,500 || 6 || 3,000 || 6 || 3,000 || 6 || 3,000 || 7 || 3,500 || 41 || 20,720

|| Antal: || 0,007 || 600 || 4,200 || 720 || 5,040 || 1 300 || 9,100 || 1 400 || 9,800 || 1650 || 11,550 || 1770 || 12,390 || 2000 || 14,000 || 9 440 || 66,080

|| Delsumma särskilt mål 2 || || || || || || || || || || || || || || || || 86,800

|| SÄRSKILT MÅL 3: Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering || || || || || || || || || || || || || || || ||

Finansieringsinstrument || Antal små och medelstora företag som får stöd (lånegarantier) || 0,004 || 7500 || 30,000 || 17 000 || 68,000 || 27 000 || 108,000 || 31 000 || 124,000 || 31 000 || 124,000 || 31 000 || 124,000 || 42 000 || 168,000 || 186 500 || 746,320

|| Lånevolym (miljoner euro) || || 1 071 || || 2 201 || || 3 384 || || 3 995 || || 4 065 || || 4 119 || || 5 420 || || 24 255 ||

|| Antal små och medelstora företag som får stöd (riskkapital) || 1, 220 || 10 || 12,200 || 30 || 36,600 || 46 || 56,120 || 85 || 103,700 || 115 || 140,300 || 140 || 170,800 || 140 || 170,800 || 566 || 690,000

|| Hävstångseffekt, miljoner euro (riskkapital) || || 103 || || 343 || || 686 || || 1 064 || || 1 445 || || 1 817 || || 1 869 || || 7 327 ||

|| Delsumma särskilt mål 3 || || || || || || || || || || || || || || || || 1 436,320

|| SÄRSKILT MÅL 4: Att förbättra företagens marknadstillträde || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| Enterprise Europe Network || Förslag till partnerskap || 0,005 || 5732 || 28,660 || 5821 || 29,105 || 5 923 || 29,615 || 6 040 || 30,200 || 6106 || 30,530 || 6336 || 31,680 || 6540 || 32,700 || 42 498 || 212,500

|| Antal små och medelstora företag som får stöd (per 1 000 företag) || 0,065 || 403 || 26,195 || 418 || 27,170 || 438 || 28,47 || 458 || 29,77 || 488 || 31,720 || 508 || 33,020 || 539 || 35,035 || 3 252 || 211,380

|| Stöd till små och medelstora företag utomlands || Undersökningar || 0,250 || 10 || 2,500 || 12 || 3,000 || 15 || 3,750 || 14 || 3,500 || 15 || 3,750 || 18 || 4,500 || 20 || 5,000 || 104 || 25,951

|| || Center för små och medelstora företag Hjälpcentraler för små och medelstora företag || 1,000 || 5 || 5,000 || 6 || 6,000 || 7 || 7,000 || 9 || 9,000 || 10 || 10,000 || 11 || 11,000 || 12 || 12,000 || 60 || 60,000

|| || Plattformar, evenemang, PR-verksamhet || 0,200 || 6 || 1,200 || 6 || 1,300 || 8 || 1,600 || 10 || 1,900 || 10 || 2,000 || 12 || 2,400 || 13 || 2,600 || || 13,249

|| Stöd till internationellt näringslivssamarbete || Workshoppar || 0,200 || 5 || 1,000 || 7 || 1,400 || 8 || 1,600 || 9 || 1,800 || 10 || 2,000 || 11 || 2,200 || 12 || 2,400 || 62 || 12,400

|| Delsumma särskilt mål 4 || || || || || || || || || || || || || || || || 535,480

|| TOTAL KOSTNAD || || 213,600 || || 256,000 || || 300,500 || || 346,000 || || 393,500 || || 441,000 || || 492,400 || || 2 443,000

3.2.3.   Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.            Sammanfattning

– ¨      Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X       Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 18,764 || 19,140 || 19,522 || 19,913 || 20,311 || 20,717 || 21,131 || 139,498

Övriga administrativa utgifter || 0,086 || 0,088 || 0,089 || 0,091 || 0,093 || 0,095 || 0,097 || 0,639

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 18,850 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137

Belopp utanför RUBRIK 5[33] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 18,85050 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137

3.2.3.2.            Beräknat personalbehov

– ¨      Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X       Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräknat antal heltidsekvivalenter

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 110 || 110 || 110 || 110 || 110 || 110 || 110

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[34] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 58 || 58 || 58 || 58 || 58 || 58 || 58

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[35] || vid huvudkontoret[36] || || || || || || ||

|| vid delegationerna || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 168 || 168 || 168 || 168 || 168 || 168 || 168

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med den personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. Generaldirektoratet för näringsliv planerar en partiell externalisering till ett befintligt genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsförfarandet.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.   Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X       Förslaget/initiativet är förenligt med kommissionens förslag till en flerårig budgetram 2014–2020, KOM(2011) 500 slutlig

– ¨      Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[…]

– ¨      Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[37]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[…]

3.2.5.   Bidrag från tredjepart [ska kompletteras]

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Länder utanför EU som deltar i programmet[38] || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm

3.3.      Beräknad inverkan på inkomsterna

– X       Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

– ¨      Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[39]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               KOM(2011) 500 slutlig.

[2]               På webbportalen för immateriella rättigheter och tjänster för e-lärande registrerades över 50 000 besökare och över två miljoner sökningar under de tre första åren. Mer än 30 kurser och interaktiva seminarier anordnades dessutom varje år (varav två tredjedelar i Europa) om de problem som små och medelstora företag står inför.

[3]               Studier och undersökningar i enskilda mindre medlemsstater skulle ge ett mindre europeiskt mervärde, inte täcka hela EU och kanske innebära dubbelarbete med forskning som redan genomförts i andra länder.

[4]               Denna typ av åtgärd ger ett större mervärde och en större verkan om de samordnas med och kompletterar olika åtgärder i medlemsländerna. De mindre medlemsländerna har dessutom ofta mindre resurser för att marknadsföra sina turistorter, särskilt gränsöverskridande turistarrangemang.

[5]               KOM(2011) 500 slutlig, SEK(2011) 867–868 slutlig. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En budget för Europa 2020 – Del II om politikområden.

[6]               Evaluation of the Executive Agency for Competitiveness and Innovation, slutrapport, 12.5.2011. http://ec.europa.eu/cip/files/docs/evaluation-of-eaci-may-2011_en.pdf

[7]               http://ec.europa.eu/cip/files/docs/public-consultation-annex2-to-final-report_en.pdf

[8]               http://ec.europa.eu/enterprise/dg/files/evaluation/final_report_eip_interim_evaluation_04_2009_en.pdf

[9]               http://ec.europa.eu/cip/files/docs/eip-final-evaluation-report_en.pdf

[10]             Programbudgeten har minskats i förhållande till det belopp som angavs i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500) på grund av det faktum att åtgärder som stöder standardisering kommer att finansieras med upp till 182 miljoner euro utanför programmet så att deras framgångsrika struktur och ändamålsenliga genomförande kan bibehållas.

[11]             KOM(2010) 2020 slutlig.

[12]             KOM(2010) 614 slutlig.

[13]             KOM(2008) 394 slutlig.

[14]             KOM(2011) 78 slutlig.

[15]             KOM(2011) 398 slutlig.

[16]             EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

[17]             2009 års Eurobarometerundersökning om företagande.

[18]             KOM(2010) 352 slutlig.

[19]             EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[20]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[21]             EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.

[22]             Dessa indikatorer gäller utvecklingen inom näringslivspolitiken. Kommissionen är inte ensam ansvarig för att målen ska uppnås, utan ett antal andra faktorer som ligger utanför kommissionens kontroll påverkar också resultaten på detta område.

[23]             Nominell effektiv växlingskurs (NEER)/reell effektiv växlingskurs (REER) baserat på enhetsarbetskostnader (ULC), exklusive effekten av valutafluktuationer.

[24]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[25]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[26]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[27]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[28]             KOM(2011) 376, 24.6.2011.

[29]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) genomförandeorgan (utan hänsyn till planerad ytterligare externalisering), indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[30]             GD ENTR planerar en partiell externalisering till ett befintligt genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsförfarandet. ”Övriga administrativa utgifter” omfattar finansieringen av de obligatoriska kommittémötena.

[31]             Denna preliminära fördelning av driftsanslagen och den fördelning av budgetmedel mellan de föreslagna åtgärder som följer, är baserad på de planerade åtgärdernas natur: t.ex. insatserna för att utveckla politiken för små och medelstora företag och främja deras konkurrenskraft baseras på undersökningar och evenemang som kommer att genomföras genom offentlig upphandling och som jämförelsevis kommer att vara billigare än de åtgärder som planeras inom turism och konsumentvaror, som kommer att omfatta anbudsinfordringar.

[32]             Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[33]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[34]             Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.

[35]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[36]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[37]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[38]             Programmet ska vara öppet för de Efta-länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), kandidatländerna och potentiella kandidatländer samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken , på vissa villkor och under förutsättning att de bidrar ekonomiskt till programmet (se artikel 5).

[39]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.