Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) /* KOM/2011/0834 slutlig - 2011/0394 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motivering till förslaget Företagen, särskilt de små och medelstora,
bidrar i hög grad till tillväxten och sysselsättningen i unionen. Om unionen
ska kunna förverkliga sina prioriteringar i Europa 2020-strategin för
smart och hållbar tillväxt för alla måste konkurrenskraften stå i centrum. Unionen kan påverka regelverket, t.ex. genom
smart lagstiftning och åtgärder för minskad byråkrati för EU:s företag, men
vissa brister på marknaden kan effektivt åtgärdas genom EU-finansiering. Detta är något som redan sker. Ramprogrammet
för konkurrenskraft och innovation erbjuder finansiering för relevanta
insatser. Behovet av att fortsätta med och utveckla detta ekonomiska stöd
lyftes fram i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[1]. Kommissionen har nu
föreslagit ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora
företag, med en total budget på 2,5 miljarder euro för perioden 2014–2020. Allmän bakgrund Företagen i unionen måste kunna vara
konkurrenskraftiga på det globala planet. De hindras dock av brister på
marknaden som undergräver deras möjlighet att konkurrera med motparterna i
övriga världen. Till följd av detta har EU:s små och medelstora företag t.ex.
en lägre arbets- och resursproduktivitet och växer långsammare än motsvarande
företag i USA. De har också sämre möjligheter att kunna anpassa sig till
förändrade grundförutsättningar än de större företagen i Europa. De små och
medelstora företagens problem har förvärrats av den ekonomiska och finansiella
krisen samtidigt som priserna på varor och resurser ökar. Ansvaret för att vidta åtgärder för att rätta
till dessa brister på marknaden vilar främst på EU:s medlemsländer och
regioner, men på vissa områden finns det tydliga förutsättningar för att uppnå
mervärde på EU-nivå. Unionen kan till exempel bidra genom att stärka den inre
marknaden, stödja samstämmighet och enhetlighet mellan nationella åtgärder,
åstadkomma katalysatoreffekter genom spridning av bästa praxis eller uppnå
stordriftsfördelar. Utöver att garantera en smidigt fungerande inre marknad kan
EU också vidta åtgärder för att förbättra företagsklimatet för att säkerställa
en stark och mångsidig EU-industri och se till att små och medelstora företag
kan konkurrera på det globala planet samtidigt som de anpassar sig till en
koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Syftet med förslaget till detta program är att
åtgärda de huvudsakliga brister på marknaden som begränsar företagens tillväxt,
särskilt i små och medelstora företag, i unionen. De huvudsakliga utmaningarna
för EU:s företag när det gäller konkurrenskraft och entreprenörskap är
följande: –
Problem med att få tillgång till finansiering
för små och medelstora företag, som får kämpa för
att bevisa att de är kreditvärdiga och som har svårt att få tillgång till
riskkapital. –
Svag företagaranda, där bara 45 % av EU-medborgarna vill bli egenföretagare, jämfört
med 55 % i t.ex. USA. –
Ett företagsklimat som inte gynnar
nyetablering av företag eller tillväxt och som
präglas av bestående skillnader mellan olika regelverk och alltför mycket
byråkrati. –
Begränsade möjligheter för små och medelstora
företag att anpassa sig till en koldioxidsnål,
klimatvänlig och energi- och resurseffektiv ekonomi på grund av begränsade
finansiella möjligheter och begränsad sakkunskap. –
Begränsade möjligheter för små och
medelstora företag att expandera på marknader utanför
de egna länderna inom och utanför den inre marknaden. Dessa svårigheter innebär att det inte startas
tillräckligt med företag och att de företag som startas ofta inte är
bärkraftiga eller har dålig produktivitet och långsiktig hållbarhet. EU:s
ekonomiska konkurrensfördel bryts ned på makronivå. I enlighet med Europa 2020-strategin har
programmet utformats för att skapa förutsättningar för de europeiska företagen
att blomstra och för att se till att de små och medelstora företagen kan dra
full nytta av den inre marknadens enorma potential samt uppmuntra dem att titta
bortom denna marknad. Särskilda insatser måste göras för att främja
utvecklingen av de små och medelstora företagen, vilka är en viktig källa till
ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i unionen. De sysselsätter också
mer än 67 % av arbetskraften i den privata sektorn och står för över
58 % av den totala omsättningen i EU. Särskild vikt kommer att läggas vid att
förbättra företagens konkurrenskraft inom turistnäringen för att omsätta
unionens nya befogenheter enligt Lissabonfördraget. Orsaken till detta är att
sektorn i hög grad bidrar till unionens BNP och att en hög andel små och
medelstora företag är verksamma inom denna sektor. Syftet med förslaget Programmet har följande allmänna mål: ·
Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos
företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen. ·
Att uppmuntra företagarandan samt främja
nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag. Den verksamhet som finansieras genom
programmet har följande mål: ·
Förbättra grundförutsättningarna för att främja
konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet i EU:s företag och turistnäring genom att stödja ett samstämmigt och enhetligt genomförande av
programmet samt ett välgrundat beslutsfattande på EU-nivå. De ekonomiska
förhållandena och regelverket kan förbättras genom fastställande av
referensvärden, utbyte av bästa praxis och initiativ inom olika sektorer.
Politiken för små och medelstora företag kommer att utvecklas och företagens
konkurrenskraft att främjas i enlighet med målen i småföretagsakten och
Europa 2020-strategin. EU:s insatser kommer att omfatta en ökad
tillämpning av principen om att tänka småskaligt först i EU:s och EU-ländernas
politiska beslutsfattande, fastställande och utbyte av bästa praxis som kan
bidra till att genomföra småföretagsakten samt stöd till små och medelstora
företagen så att de på bästa sätt kan utnyttja möjligheterna på den inre
marknaden. Näringslivssektorer, inklusive tillverkning och tjänster, och
särskilda sektorer med en hög andel små och medelstora företag kommer att
stärkas. ·
Främja entreprenörskap, även inom särskilda
målgrupper: Här ingår förenkling av administrativa
förfaranden, utveckling av företagarkompetens och företagaranda, särskilt hos
nyblivna företagare, ungdomar och kvinnor, och främja en andra chans för
företagare. ·
Förbättra de små och medelstora företagens
tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån: Finansieringsinstrument för tillväxt, inklusive nya plattformar för
finansiering av eget kapital och lån genom egetkapitalinstrument och
lånegarantier, kommer att underlätta de små och medelstora företagens tillgång
till finansiering. För det första kommer ett egetkapitalinstrument för
investeringar i tillväxtfasen att ge små och medelstora företag kommersiell
återbetalningsbar finansiering av eget kapital, främst i form av riskkapital
via finansiella intermediärer. För det andra kommer ett låneinstrument att
erbjuda små och medelstora företag direkta lösningar eller andra lösningar med
riskdelning genom finansiella intermediärer så att de kan täcka sina lån. ·
Förbättra tillgången till marknader inom och
utanför unionen: Tillväxtinriktade företagstjänster
kommer att erbjudas genom Enterprise Europe Network för att underlätta
expansion inom och utanför den inre marknaden. Programmet kommer också att
erbjuda tjänster för små och medelstora företag på marknader utanför EU. Stöd
kommer också att ges till internationellt näringslivssamarbete, särskilt
för att minska skillnaderna när det gäller regelverk och företagsklimat mellan
EU och EU:s huvudsakliga handelspartner. EU-mervärde Åtgärder på unionsnivå skulle innebära ett
mervärde på fem viktiga områden: ·
Stärka den inre marknaden genom att åtgärda den
fragmenterade situationen på marknaden när det t.ex. gäller
riskkapitalinvesteringar, internationell utlåning och kreditmöjligheterna samt
informationsrelaterade och organisatoriska begränsningar som innebär att de små
och medelstora företagen inte kan dra nytta av de möjligheter som erbjuds på
den inre marknaden. Huvudsyftet med finansieringsinstrumenten är att förbättra
de små och medelstora företagens tillgång till finansiering i ett
marknadssegment som inte täcks av EU-ländernas åtgärder, som begränsas till
investeringar och stöd inom varje enskilt land. Fokus kommer att ligga på att
utvidga finansieringen för tillväxtinriktade företag som vill expandera på det
internationella planet, gränsöverskridande verksamhet och utveckling av en
internationell marknad för finansiering av små och medelstora företag. Detta
kan bara uppnås genom ett EU-program. ·
Demonstrations- och katalysatoreffekter genom
spridning av bästa praxis för näringsliv och politik. Inom det nuvarande
programmet kan de bästa exemplen på att främja entreprenörskap och små och
medelstora företag på nationell, regional och lokal nivå belönas med ett
europeiskt näringslivspris. Priserna syftar till att belöna de bästa åtgärder
som myndigheter vidtar för att t.ex. förenkla och minska den administrativa
bördan. Varje år har ca 400 projekt deltagit i de nationella tävlingarna,
där varje land väljer ut ca 56 projekt som får delta i den europeiska
tävlingen, där i sin tur en europeisk jury väljer ut sex vinnare. Bland de
250 projekt som valts ut på nationell nivå har mer än 30 projekt
belönats med ett pris och använts som exempel på bästa praxis i Europa.
Överföringen av kompetens och kunskap mellan olika länder bidrar till att
förenhetliga EU-ländernas politik, inrätta nya partnerskap och minska
skillnaderna mellan olika ekonomier i Europa. Europeiska, nationella och lokala
förvaltningar kan presentera sina framgångsrika initiativ på konferensen för
småföretagsakten, som kommissionen anordnar varje år tillsammans med EU:s
ordförandeland. Konferensen har blivit det viktigaste evenemanget för att
främja utbyte av god praxis i och utanför unionen. Den senaste konferensen i
Budapest lockade t.ex. 340 deltagare från EU-länderna och
30 deltagare från andra länder. Vid seminarierna presenterades exempel på
god praxis inom 28 olika områden. När det gäller finansieringsinstrumenten
underlättar programmet för entreprenörskap och innovation ett fortlöpande
utbyte av bästa praxis både när det gäller garantier och riskkapital.
Katalysatoreffekterna är särskilt stora på riskkapitalområdet. ·
Stordriftsfördelar på områden där enskilda
EU-länder skulle ha svårt att uppnå den kritiska massa som krävs. När det
gäller stöd till små och medelstora företag utomlands skapas t.ex. europeiskt
mervärde genom att man sammanför nationella insatser och inrättar enheter som
skulle sakna den kritiska massan om stödet ges på nationell nivå (t.ex. genom stöd till tillsynsåtgärder i fråga om
immateriella rättigheter). Hjälpcentralen som ger små och medelstora
företag råd om immateriella rättigheter i Kina, som finansieras genom det
nuvarande programmet, erbjuder rådgivning som små och medelstora företag i
mindre EU-länder annars inte skulle få tillgång till.[2] EU-finansieringen kan också
bidra till att undvika dubbelarbete, främja samarbete mellan medlemsländerna
och samordning med relevanta länder utanför EU. När det gäller turism innebär
initiativ på EU-nivå ett tydligt mervärde, särskilt på följande områden:
Konsolidering av kunskapsbasen genom europeiska undersökningar och studier för
att man bättre ska förstå utbuds- och efterfrågesidan och få fram jämförbara
uppgifter och enhetlighet i EU[3];
Utformning av gemensamma internationella strategier för att marknadsföra Europa
som ett centrum för hållbara turistorter av hög kvalitet[4] Fastställande av bästa praxis
som kan vara till nytta för olika sektorer, t.ex. havs- och strandturism, samt
förlängning av turistsäsongen, vilket skulle kunna göras bättre genom utbyten
mellan olika medlemsländer än av varje enskilt land separat. ·
Samstämmighet och konsekvens i nationella åtgärder
genom utbyte av bästa praxis på europeisk nivå och fastställande av
referensvärden. Ett av de bästa exemplen på ett framgångsrikt arbete med att
fastställa referensvärden som finansierats genom det nuvarande programmet är
åtgärderna för att förenkla förfarandena vid start av nya företag. Sedan 2008
har situationen och framstegen i varje land årligen övervakats när det gäller
tre aspekter på förenkling (där konkurrenskraftsrådet har efterlyst
referensvärden): genomsnittlig tid, administrativa kostnader och förfaranden
för att starta ett aktiebolag. Verksamheten bestod av expertmöten varje halvår
(nätverket av nationella samordnare för företagsstarter, till vilket
EU-länderna utsett experter). Syftet var att utforma en mätmetod, följa upp
framstegen och stödja dessa framsteg med utbyte av god praxis och information.
Sedan 2002 har den tid det krävs för att registrera ett företag minskat med
70 % och kostnaderna mer än halverats. Efter dessa framgångar sågs målen
över i samband med översynen av småföretagsakten i februari 2011. ·
EU-institutionernas unika sakkunskaper: –
EU:s finansieringsinstitutioner, Europeiska
investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) har en
ovärderlig erfarenhet av att utforma och införa finansieringsmodeller för små
och medelstora företag. Europeiska investeringsfondens erfarenhet under mer än
tio år är mycket värdefull. Banken har sedan 2007 agerat som investerare i
19 riskkapitalfonder som fått stöd genom ramprogrammet för konkurrenskraft
och innovation, ofta med en central uppgift, och har varit behjälplig med över
1,4 miljarder euro i totala investeringar för tillväxtinriktade små och
medelstora företag. I den första omgången av erbjudandet av riskkapital från EU
(genom instrumentet för start av nya företag inom initiativet för tillväxt och
sysselsättning under perioden 1998–2000) har 98 % av de medel som
beviljades stödmottagarna redan betalats tillbaka eller kommer att betalas
tillbaka, inklusive Skype (webbtelefoni), Vertaris (pappersåtervinning) och
Solaire Direct (solcellspaneler). –
Enterprise Europe Network har åstadkommit påtagliga resultat genom att lägga vikt vid att främja
små och medelstora företags möjligheter att etablera sig internationellt (på
och utanför den inre marknaden) genom att sprida information om EU-frågor och
bidra med underlag för beslutsprocessen. Nätverket fyller en särskilt viktig
funktion när det gäller att se till att alla små och medelstora företag har
tillgång till samma information och att minska transaktionskostnaderna vid
gränsöverskridande verksamhet. Nätverkets värde ligger i de gemensamma metoder,
instrument och redskap som används av de särskilt kvalificerade och utvalda
tjänsteleverantörer som (sam)finansieras av deras regionala eller nationella
myndigheter. Förenlighet med politik och program på
andra områden Det är viktigt att de små och medelstora
företagens särskilda intressen och förutsättningar beaktas vid utformningen av
all EU-politik och alla EU:s finansieringsprogram. Den framtida budgetramen
kommer att utformas så att den underlättar småföretags deltagande i
finansieringsprogram, t.ex. genom förenklade regler, minskade kostnader för
deltagande, snabbare upphandlingsförfaranden samt en central kontaktpunkt som
underlättar för dem som får stöd från EU. Eftersom en förbättring av företagsklimatet
för små och medelstora företag är så viktig för att uppnå målen i
Europa 2020-strategin innehåller sex av sju flaggskeppsinitiativ inom
Europa 2020-strategin åtgärder på detta område: En industripolitik för
en globaliserad tid, Innovationsunionen, Unga på väg, En digital agenda för
Europa, Ett resurseffektivt Europa och En agenda för ny kompetens och
arbetstillfällen. Av särskild betydelse för det nya programmet är
flaggskeppsinitiativet En industripolitik för en globaliserad tid, i
vilket ett nytt strategiskt tillvägagångssätt skisserades och där europeisk
konkurrenskraft, bildande av och tillväxt i små och medelstora företag samt
främjande av en företagaranda behandlades. Det föreslagna programmet kommer också att
gynna andra politiska mål. Enterprise Europe Network kommer att fungera som ett
gränssnitt mellan andra program och initiativ genom att sprida information
uppifrån och ned och främja programmen samt samla in synpunkter från berörda
parter. Nätverket kommer att fortsätta att informera och ge råd och stöd till
små och medelstora företag om miljöprogram och miljökrav. Synergieffekterna med
andra program kommer att maximeras. De föreslagna åtgärder som gäller garantier
i det nya programmet kommer att genomföras parallellt med samma typ av
verksamhet som finansieras genom EU:s strukturfonder och
mikrokreditinstrumentet Progress. Riskkapitalinstrumenten kommer att
komplettera de instrument som planeras i Horisont 2020 – det nya
ramprogrammet för forskning och innovation. Programmet kommer också att undvika
överlappning med andra program, särskilt på områden som att främja
entreprenörskap och kompetens. Man kommer också att noggrant överväga hur det
nya programmet kompletterar det föreslagna partnerskapsinstrumentet. Unionens
yttre åtgärder måste komplettera de externa aspekterna av EU:s mål att uppnå
hållbar tillväxt och sysselsättning. Programförvaltning Enligt kommissionens meddelande En budget
för Europa 2020[5]
kommer förvaltningen till stor del att läggas ut på entreprenad. –
Finansieringsinstrumenten kommer att hanteras av
Europeiska investeringsbanksgruppen för kommissionens räkning. –
Andra åtgärder kan komma att förvaltas av ett
genomförandeorgan på grundval av den positiva erfarenheten[6] med genomförandeorganet för
konkurrenskraft och innovation i den nuvarande fleråriga budgetramen. En
kostnads-nyttoanalys kommer att göras. Inom ramprogrammet för konkurrenskraft och
innovation har utläggning på entreprenad visat sig vara särskilt framgångsrik
när det gäller förenkling, eftersom genomförandeorganet tack vare sin
specialisering har strömlinjeformat och utvecklat förfaranden anpassade till
små och medelstora företag. De delar som gäller små och medelstora företag
i andra framtida finansieringsprogram kan också komma att läggas ut på
entreprenad till genomförandeorganet. Det kan här röra sig om delar av
Horisont 2020, vilket skulle innebära att organet blir en central
kontaktpunkt för små och medelstora företag som vill utnyttja EU:s
finansieringsprogram. Om genomförandeorganet utnyttjas skulle detta också
innebära en enhetlig användning av it-redskap och elektroniska portaler, vilket
ytterligare skulle underlätta tillgången för små och medelstora företag. Förenkling En av kommissionens prioriteringar i detta
program, liksom i andra program inom den fleråriga budgetramen, är att så långt
som möjligt förenkla regelverket och underlätta tillgången till finansiering
för företagen i EU, särskilt för de små och medelstora. I programmet för
företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag sker detta genom att
det enbart grundas på bestämmelserna i budgetförordningen utan undantag. Detta
innebär att företagen kan få tillgång till finansiering på ett enkelt, enhetligt
och standardiserat sätt. Genom ändringen av budgetförordningen kan
småföretagen lättare utnyttja finansieringsprogrammen, t.ex. genom förenklade
regler, minskade kostnader för deltagande, snabbare upphandlingsförfaranden
samt en central kontaktpunkt som underlättar för dem som får stöd från EU. Ett
nytt system med schablonbelopp föreslås. Dessa aspekter tillgodoser behov som berörda
parter gett uttryck för i det offentliga samrådet om framtiden för
ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation: ·
Förenkling av administrativa förfaranden och
förfaranden i Enterprise Europe Network genom enklare projektförberedelser. ·
Utökad användning av schablon- och enhetsbelopp. ·
Bortfall av kravet på att ange namn på personal som
anställs för ett projekt. ·
Förenklade administrativa dokument som ska lämnas
in vid upphandling. ·
Bortfall av kravet på att privata stödmottagare ska
lämna bankgarantier. Programmet kommer att tillgodose dessa
önskemål genom att den nya budgetförordningen utnyttjas fullt ut. I övrigt
kommer man också att sträva efter att ytterligare förenkla rapporteringskraven
genom utökad rapportering via internet. För att de små och medelstora företagen
ska få bättre tillgång till finansiering kommer reglerna för deltagande och
stödberättigande i alla EU:s finansieringsprogram i framtiden att anpassas i så
hög grad som möjligt. Finansieringsinstrumenten är i sig enkla att
använda för företagen. De lämnar in en vanlig kreditansökan till sina banker
eller riskkapitalfonder och behöver inte, som vid bidragsansökan, lämna in
något projektförslag. När det gäller de finansieringsinstrumenten som
Europeiska investeringsfonden eller andra lämpliga finansieringsinstitut ska
tillhandahålla kommer kommissionens förslag om plattformar för finansiering av
eget kapital och lån och den ändrade budgetförordningen att styra kraven på
finansieringsinstrumenten. Reglerna kommer att förenklas så mycket som möjligt
så att en avvägning görs mellan rapporteringsskyldigheter för finansiella
intermediärer och stödmottagare å ena sidan, och en sund ekonomisk förvaltning,
inklusive revisionskrav, å andra sidan. Kommissionen kommer att införa de förenklade
förfaranden som utarbetats av genomförandeorganet för konkurrenskraft och
innovation för liknande typer av projekt. Bästa praxis kommer att utbytas,
t.ex. de förenklingar som organet infört för bidragsavtal, upphandlingsavtal
och förfaranden. Ytterligare förenkling kan vara flexiblare tillämpningsregler
för bidragsavtal för att undvika nödvändiga ändringar i ett senare skede. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Ramprogrammet för konkurrenskraft och
innovation löper ut den 31 december 2013. I samband med
konsekvensbedömningen för ett nytt program anordnade kommissionen ett
offentligt samråd för en bred publik, inklusive offentliga och privata
organisationer och enskilda. Samrådet bestod av följande fyra etapper: –
En webbundersökning (med en särskild undersökning
av finansieringsinstrument[7])
under perioden 8 november 2010–11 februari 2011. –
En offentlig konferens den 25 januari 2011. –
Möten med företrädare för medlemsländerna i
kommittén för programmet för entreprenörskap och innovation samt ett gemensamt
möte för kommittéerna inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. –
Ett möte i den rådgivande strategigruppen inom
ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation den 2 februari 2011. Vid samrådet bekräftades att många delar av
programmet fungerar väl och att det finns ett brett stöd för att bibehålla ett
EU-program som ska stödja små och medelstora företag samt skapa ett gynnsamt
företagsklimat. Frågor som gäller tillgång till finansiering för små och
medelstora företag diskuterades också vid möten i finansieringsforumet för små
och medelstora företag i september 2010 och mars 2011. Utvärdering av det nuvarande programmet Inom det nuvarande ramprogrammet för
konkurrenskraft och innovation görs utvärderingar både av de särskilda
programmen och av hela ramprogrammet. De flesta insatsområdena i det föreslagna
programmet är en fortsättning på insatserna i programmet för entreprenörskap
och innovation inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. De viktigaste slutsatserna från
utvärderingarna av programmet för entreprenörskap och innovation sammanfattas
nedan. Halvtidsutvärdering I halvtidsutvärderingen av programmet för
entreprenörskap och innovation[8]
bedömdes de första resultaten av programmet, särskilt inrättandet av Enterprise
Europe Network och effekterna av de finansieringsinstrument som gavs stöd både
inom detta program och det tidigare programmet. Utvärderingen bekräftade att
programmet för entreprenörskap och innovation genom sina mål på ett
ändamålsenligt sätt hade behandlat de flesta stora hinder och begränsningar som
de europeiska små och medelstora företagen står inför, t.ex.
regelverksrelaterade och administrativa bördor och begränsad tillgång till
finansiering. De finansieringsinstrument som stöds genom programmet för
entreprenörskap och innovation behövs på grund av brister på marknaden och på
grund av de finansieringsbegränsningarna som nystartade och växande små och
medelstora företag står inför i hela unionen. Finansieringsinstrumenten inom
programmet för entreprenörskap och innovation betraktades som innovativa
metoder för att åtgärda brister på marknaden när det gäller finansiering för
små och medelstora företag. Följande rekommenderades bl.a. för ytterligare
förbättringar: ·
Utforma en standarduppsättning
övervakningsindikatorer för att registrera och rapportera om framstegen i
programmet. ·
Förbättra återkopplingsfunktionen i Enterprise
Europe Network. ·
Förenkla strukturen i programmet för
entreprenörskap och innovation för att förbättra kopplingen mellan de enskilda
åtgärderna och de allmänna programmålen. Slutlig utvärdering I den slutliga utvärderingen av programmet för
entreprenörskap och innovation[9]
bedömdes programmets relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, information och
marknadsföring, nytta och långtsiktiga hållbarhet, med särskild fokus på de
viktigaste delarna: finansieringsinstrumenten, Enterprise Europe Network och
innovation. Utvärderingen inbegrep ett omfattande samråd med undersökningar och
intervjuer med berörda parter och stödmottagare. Slutsatserna av utvärderingen var
uppmuntrande. Programmet för entreprenörskap och innovation ansågs vara på väg att
uppnå de förväntade resultaten. Det ansågs också på ett mycket ändamålsenligt
sätt vara anpassat till de behov, problem och frågor på europeisk nivå som det
var utformat för. Programmets mål ansågs i hög grad tillgodose
företagens behov och vara förenliga med målen i Europa 2020-strategin. Det
ansågs också vara till stor nytta för de slutliga användarna, särskilt små och
medelstora företag. Åtgärderna i programmet, särskilt
finansieringsinstrumenten, konstaterades på ett effektivt sätt ha skapat förutsättningar
för en praktisk omsättning på marknaden. Följande rekommendationer lämnades för att
ytterligare förbättra genomförandet av programmet: ·
Utforma en systematisk förvaltningsprocess för att
uppnå de allmänna målen i programmet och koppla de övergripande målen till
enskilda finansierade insatser och åtgärder. ·
Skapa tydligare kopplingar till andra delar av
näringslivspolitiken, t.ex. prioriteringar i småföretagsakten eller relevanta
flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. ·
Utveckla systemet och indikatorerna för
övervakning, som ger ett värdefullt bidrag till bedömningen av
programresultaten, men som fortfarande behöver finjusteras. I det nuvarande programmet ligger fokus redan
i högre grad på resultatmätning och resultatindikatorer, och detta kommer också
att ges en framträdande plats i det nya programmet. Ovanstående
rekommendationer kommer att beaktas i det nya programmet, särskilt genom en
förstärkning av programmets modell som i ökad utsträckning kopplas närmar till
unionens strategiska prioriteringar. Konsekvensbedömning En konsekvensbedömning som omfattade
instrumenten i programmet har genomförts. Den åtföljer detta förslag från
kommissionen. I konsekvensbedömningen övervägdes följande fyra alternativ: –
Alternativ 1 – Oförändrad politik – skulle
omfatta samma aspekter på konkurrenskraft och små och medelstora företag som
programmet för entreprenörskap och innovation förväntas täcka under 2013. –
Alternativ 2 skulle innebära att all nuvarande
finansiering upphör. –
Genom alternativ 3b skulle verksamhetens
nuvarande omfattning bibehållas genom en balanserad budgetökning. –
Alternativ 3c skulle innebära en riktad
budgetökning, där det ekonomiska stödet begränsas till
finansieringsinstrumenten och Enterprise Europe Network. I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att
en måttfull budgetökning är det bästa alternativet, eftersom det skulle
innebära en balanserad lösning till stöd för effektivitetsvinster, kritisk
massa, samstämmighet och effektivitet, samtidigt som man kan åtgärda brister på
marknaden och i regelverket. Efter yttrandet från
konsekvensbedömningsnämnden ändrades rapporten på följande punkter: –
En närmare redogörelse för resultaten av
utvärderingen och berörda parters synpunkter. –
De sociala effekterna bedömdes i större
utsträckning. –
Politisk samstämmighet och förenlighet med andra
EU-program bedömdes närmare och förklarades i rapporten. RÄTTSLIGA ASPEKTER Rättslig grund Förslaget grundar sig på artiklarna 173 och
195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det innehåller följande bestämmelser: –
Genom artikel 1 inrättas programmet. –
I artikel 2 fastställs de allmänna målen och i
artikel 3 de särskilda målen. –
I artikel 4 anges programmets budget. –
Artikel 5 gäller tredjeländers deltagande. –
I artiklarna 6, 7, 8 och 9 beskrivs programmets insatsområden. –
I artikel 10 fastställs det årliga
arbetsprogrammet för genomförandet av verksamheten. –
I artikel 11 fastställs omfattningen av
kommissionens stödåtgärder. –
I artikel 12 finns bestämmelser om övervakning
och utvärdering. –
I artikel 13 beskrivs formerna för det
ekonomiska stödet. –
I artikel 14 finns bestämmelser om
genomförande av finansieringsinstrumenten. –
Artikel 15 innehåller bestämmelser om skydd av
Europeiska unionens ekonomiska intressen. –
I artikel 16 finns bestämmelser om kommittén. –
Artiklarna 17, 18 och 19 gäller delegerade akter,
utövande av delegering och bestämmelser om påskyndat förfarande. –
Artikel 20 innehåller en bestämmelse om
förordningens ikraftträdande. Subsidiaritets- och
proportionalitetsprinciperna Det föreslagna EU-programmet ligger i linje
med Lissabonfördraget, eftersom det särskilt inriktas på brister i politiken.
Det gäller exempelvis samordning, nätverksarbete och brister på marknaden i
form av diskrepans i fråga om information som bara kan åtgärdas på EU-nivå. En
samordnad och konsoliderad politik betraktas som något mycket viktigt för att
samla berörda parter, utbyta kunskap, tankar och problem och för att bidra till
att öka kunskaperna i och mellan olika statliga förvaltningar och i samhället
som helhet. Ingen av de åtgärder som övervägts i det
kommande programmet innebär att EU-åtgärder ersätter nationella initiativ eller
att bindande beslut fattas på EU-nivå. EU-åtgärderna är avsedda att se till att
de nationella åtgärderna fungerar bättre genom att de tillförs en EU-dimension,
genom bättre samordning och undanröjande av gränsöverskridande hinder för
samarbetet, antingen av privata aktörer eller offentliga myndigheter. Samarbete
mellan nationella och regionala aktörer och strukturer uppmuntras genom
övergripande nätverksarbete snarare än genom vertikal centralisering. EU-åtgärderna måste vara proportionerliga,
dvs. de insatser och metoder som genomförs måste vara fullständigt motiverade
av målen. Med hänsyn till den stora utmaning som EU:s ekonomi står inför
förväntas därför EU-verksamhetens omfattning genom sin stimulans- och
multiplikatoreffekt leda till positiva effekter i hela Europa. Med hänsyn till
budgetåtstramningarna har de föreslagna EU-åtgärderna noga valts ut för att
visa att de ger ett mervärde på EU-nivå. Mot bakgrund av ovanstående analys kan
slutsatsen dras att den föreslagna EU-insatsen för att främja entreprenörskap
och konkurrenskraft är fullt motiverad, särskilt med beaktande av de små och
medelstora företagens behov. BUDGETKONSEKVENSER De finansiella anslagen för genomförandet av
programmet under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska uppgå
till 2,522 miljarder euro.[10] 2011/0394 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett program för företagens
konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173 och 195, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande, med beaktande av Regionkommitténs yttrande, i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
Kommissionen antog i mars 2010 meddelandet Europa
2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla [11]
(nedan kallad Europa 2020-strategin). Meddelandet godkändes av
Europeiska rådet i juni 2010. Europa 2020-strategin är en reaktion på den
ekonomiska krisen och syftar till att förbereda Europa inför nästa årtionde. I
meddelandet fastställs fem ambitiösa mål för klimat och energi, sysselsättning,
innovation, utbildning och social inkludering som ska uppnås före 2020, och där
anges också fem viktiga drivkrafter för tillväxt som ska göra Europa mer
dynamiskt och konkurrenskraftigt. I meddelandet understryks också vikten av att
öka tillväxten i den europeiska ekonomin och samtidigt uppnå en hög sysselsättning,
en koldioxidsnål, resurssnål och energieffektiv ekonomi samt social
sammanhållning. (2)
I syfte att säkerställa att företagen i hög grad
kan bidra till den ekonomiska tillväxten i Europa antog kommissionen i oktober
2010 meddelandet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med
konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum[12], som godkändes av Europeiska
rådet i slutsatserna från december 2010. Detta är ett flaggskeppsinitiativ inom
Europa 2020-strategin. I meddelandet fastställs en strategi som ska ge
tillväxten och sysselsättningen en skjuts framåt genom att man bibehåller och
stödjer en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industribas i Europa,
särskilt genom bättre grundförutsättningar för företagen, och genom att man stärker
flera aspekter av den inre marknaden, bl.a. de företagsrelaterade tjänsterna. (3)
I juni 2008 antog kommissionen meddelandet Tänk
småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa[13], som godkändes av
Europeiska rådet i december 2008. Denna småföretagsakt ger en övergripande
politisk ram för små och medelstora företag, främjar entreprenörskap och
förankrar principen om att ”tänka småskaligt först” i lagar och politiska
strategier, i syfte att stärka de små och medelstora företagens
konkurrenskraft. Småföretagsakten innehåller tio principer och beskriver
politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som ska främja de små och
medelstora företagens möjligheter att växa och skapa arbetstillfällen.
Genomförandet av småföretagsakten bidrar till att målen i Europa 2020-strategin
uppnås. Flera åtgärder för små och medelstora företag har redan fastställts i
flaggskeppsinitiativen. (4)
I kommissionens meddelande Översyn av
småföretagsakten för Europa[14]
från februari 2011, som godkändes vid mötet i rådet (konkurrenskraft) i maj
2011, görs en utvärdering av genomförandet av småföretagsakten och en bedömning
av de små och medelstora företagens behov under de nuvarande ekonomiska
förhållandena, där de får allt svårare att få tillgång till finansiering och
tillträde till marknader. I översynen ingår en sammanfattning av framstegen
under de första två årens genomförande av småföretagsakten, förslag till nya
åtgärder för att hantera de utmaningar som uppstått till följd av den
ekonomiska krisen och som påtalats av berörda parter samt förslag till olika
sätt att förbättra spridningen och genomförandet av småföretagsakten, med
berörda parter och näringslivsorganisationer i främsta ledet. (5)
I förslaget till rådets förordning om den fleråriga
budgetramen för 2014–2020[15],
som antogs den 29 juni 2011, fastställer kommissionen ett paket med
lagförslag och andra rättsliga dokument som rör unionens budget under perioden
2014–2020. I den fleråriga budgetramen beskrivs hur man ska uppnå de politiska
målen för ökad tillväxt och sysselsättning i Europa, en koldioxidsnål och mer
miljömedveten ekonomi samt ett Europa som har en mer framträdande roll på den
internationella arenan. (6)
Det bör inrättas ett program för företagens
konkurrenskraft och små och medelstora företag (nedan kallat programmet),
vars syfte ska vara att bidra till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för
företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, till främjandet
av kunskapssamhället och till en utveckling som baseras på balanserad ekonomisk
tillväxt. (7)
Kommissionen har förbundit sig att integrera
klimatåtgärder i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av
unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att såväl
anpassning till klimatförändringar och åtgärder för att mildra effekterna av dessa
förändringar som riskförebyggande arbete främjas när programmet förbereds,
utformas och genomförs. Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra
till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle som präglas av
koldioxidsnål förbrukning och klimattålighet. (8)
Syftet med unionens konkurrenskraftspolitik är att
skapa institutionella och politiska förutsättningar för att företagen ska kunna
växa på ett hållbart sätt. Ökad produktivitet är den viktigaste källan till en
långsiktig ökning av inkomsterna, vilket i sin tur bidrar till förbättrad
levnadsstandard. Konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att fullt
ut utnyttja de möjligheter som exempelvis EU:s inre marknad erbjuder. Detta är
särskilt viktigt för små och medelstora företag, som utgör 99 % av
företagen i unionen, står för två av tre befintliga arbetstillfällen i den
privata sektorn, skapar 80 % av de nya arbetstillfällena och bidrar med
mer än hälften av det samlade mervärde som företagen i unionen skapar. De små och
medelstora företagen är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt,
sysselsättning och social inkludering. (9)
Konkurrenskraften har på grund av
marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister som undergräver
konkurrenskraften hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora
företagen, under de senaste åren hamnat i fokus för unionens arbete med att
utforma nya politiska strategier. (10)
Programmet bör därför ta itu med sådana brister på
marknaden som påverkar unionsekonomins konkurrenskraft på global nivå och som
främst orsakas av förhållanden som undergräver företagens möjlighet att
konkurrera med sina motparter i andra delar av världen. (11)
Programmet bör särskilt riktas till små och
medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG
av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora
företag[16].
Särskild uppmärksamhet bör ägnas mikroföretag, hantverksföretag och sociala
företag. Uppmärksamhet bör också ägnas särskilda förutsättningar och behov hos
unga företagare, nya och potentiella företagare och kvinnliga företagare samt
särskilda målgrupper som invandrare och företagare som tillhör socialt mindre
gynnade eller utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning.
Programmet bör också uppmuntra äldre att starta och fortsätta att driva företag
samt bidra till att ge företagare en andra chans. (12)
Många av unionens konkurrenskraftsproblem gäller de
små och medelstora företagens problem med att få tillgång till finansiering,
eftersom de måste kämpa för att styrka sin kreditvärdighet och har svårt att få
tillgång till riskkapital. Detta har en negativ effekt dels på antalet nya
företag, dels på företagens kvalitet och tillväxt. Mervärdet för unionen av de
föreslagna finansieringsinstrumenten är bl.a. att de stärker den inre marknaden
för riskkapital och bidrar till utvecklingen av en gemensam europeisk
finansieringsmarknad för små och medelstora företag. Unionens åtgärder bör
komplettera medlemsstaternas utnyttjande av finansieringsinstrument för små och
medelstora företag. De enheter som har ansvar för att genomföra åtgärderna bör
se till att stödet innebär ett tillskott och undvika dubbelfinansiering genom
EU-medel. (13)
Enterprise Europe Network har visat att det ger de
små och medelstora företagen i Europa ett mervärde som en central kontaktpunkt,
där företagen får hjälp att förbättra sin konkurrenskraft och utforska
affärsmöjligheterna på och utanför den inre marknaden. En rationalisering av
förfaranden och metoder och tillhandahållande av en europeisk dimension i företagstjänsterna
kan endast åstadkommas på unionsnivå. Nätverket har särskilt hjälpt små och
medelstora företag att finna partner för samarbete och tekniköverföring samt
stått till tjänst med råd om finansieringskällor, immateriella rättigheter,
miljöinnovation och hållbar produktion. Det har också fått återkoppling på
unionens lagstiftning och standarder. Dess unika erfarenhet är särskilt viktig
för att undanröja diskrepanser i fråga om information och för att minska
kostnaderna för internationella transaktioner. (14)
Det begränsade antalet små och medelstora företag
som etablerar sig internationellt i och utanför Europa påverkar
konkurrenskraften. Enligt vissa uppskattningar har 25 % av de små och
medelstora företagen i unionen exporterat till andra länder under de senaste
tre åren, men endast 13 % av dem exporterade regelbundet till länder
utanför unionen och bara 2 % har investerat utanför det egna landet. I
enlighet med småföretagsakten, där unionen och medlemsstaterna uppmanades att
stödja och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på
marknaderna utanför unionen, stöder EU ett nätverk av europeiska
näringslivsorganisationer på mer än 20 marknader utomlands. Unionen lämnar
ekonomiskt stöd till EU-Japancentret för industriellt samarbete,
näringslivsorganisationer i Hongkong, Malaysia och Singapore samt det
europeiska näringslivs- och teknikcentret i Indien, EU:s centrum för små och
medelstora företag i Kina och Thailand samt till en hjälpcentral för små och
medelstora företag för immateriella rättigheter i Kina. Europeiskt mervärde
skapas genom att man samlar de nationella insatserna inom detta område,
undviker dubbelarbete, främjar samarbete och erbjuder tjänster som skulle sakna
den kritiska massan om de erbjöds på nationell nivå. (15)
För att förbättra konkurrenskraften i de europeiska
företagen, särskilt de små och medelstora, måste medlemsstaterna och
kommissionen skapa ett gynnsamt företagsklimat. De små och medelstora
företagens intressen och de sektorer där de oftast är verksamma behöver ägnas
särskild uppmärksamhet. Det krävs initiativ på unionsnivå för att skapa lika
villkor för små och medelstora företag och för att utbyta information och
kunskap på europeisk nivå. (16)
En annan faktor som påverkar konkurrenskraften är
den relativt svaga företagarandan i unionen. Endast 45 % av medborgarna i
unionen (och mindre än 40 % av kvinnorna) skulle vilja vara
egenföretagare, jämfört med 55 % av befolkningen i Förenta staterna och
71 % i Kina[17].
Synliggörande och katalysatoreffekter, t.ex. europeiska priser och konferenser,
samt åtgärder för att förbättra samstämmigheten och enhetligheten, t.ex.
fastställande av referensvärden och utbyte av bästa praxis, ger ett högt
europeiskt mervärde. (17)
Global konkurrens, befolkningsutveckling,
resursbegränsningar och nya sociala tendenser innebär både hot och möjligheter
för vissa sektorer. Formgivningsbaserade sektorer står t.ex. inför globala
utmaningar och präglas av en stor andel små och medelstora företag och måste
därför anpassa sig för att kunna dra nytta av och tillvarata de outnyttjade
möjligheter som den stora efterfrågan på personliga, universella produkter
erbjuder. Eftersom dessa utmaningar gäller alla små och medelstora företag i
unionen inom dessa sektorer krävs en gemensam insats på unionsnivå. (18)
Enligt beskrivningen i kommissionens meddelande av
den 30 juni 2010, Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram
för europeisk turism[18],
som godkändes i Europeiska rådets slutsatser från oktober 2010, är
turistnäringen en viktig del av unionens ekonomi. Företagen i denna sektor
bidrar i hög grad till unionens bruttonationalprodukt (BNP) och till att skapa
nya arbetstillfällen. Sektorn erbjuder en betydande potential för utveckling av
företagsverksamhet, eftersom den huvudsakligen består av små och medelstora
företag. Genom Lissabonfördraget framhävs vikten av turism samtidigt som
unionen ges särskilda befogenheter på detta område i syfte att komplettera
medlemsstaternas insatser. Unionens initiativ på turismområdet ger att tydligt
mervärde, särskilt när det gäller att tillhandahålla uppgifter och analyser på
unionsnivå, utveckla tvärnationella marknadsföringsstrategier och utbyta bästa
praxis. (19)
Programmet bör innehålla åtgärder som gäller målen,
den samlade finansieringsramen för att förverkliga dessa mål, olika former av
genomförandeåtgärder och metoder för övervakning och utvärdering samt skydd av
unionens ekonomiska intressen. (20)
Programmet bör komplettera unionens övriga program
och samtidigt låta varje enskilt instrument fungera i enlighet med sina egna,
särskilda förfaranden. Samma stödberättigande kostnader bör därför inte
beviljas dubbel finansiering. För att unionens finansiering ska skapa ett
mervärde och få största möjliga verkan bör programmet nära samverka med andra
unionsprogram och strukturfonderna. (21)
Principerna om öppenhet och jämställdhet bör
beaktas i samtliga program och åtgärder som omfattas av programmet. I dessa
initiativ och åtgärder bör man även ta hänsyn till respekten för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. (22)
I denna förordning bör det fastställas en
finansieringsram för programmets hela löptid, vilken utgör den särskilda
referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt
punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/201Z mellan Europarlamentet,
rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[19]. (23)
För att säkerställa att finansieringen begränsas
till åtgärder som ska rätta till marknadsrelaterade, politiska och
institutionella brister och för att undvika snedvridningar på marknaden bör
finansieringen från programmet följa unionens regler för statligt stöd. (24)
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och protokollen till associeringsavtalen innehåller bestämmelser om de berörda
ländernas deltagande i unionens program. Andra tredjeländer bör kunna delta när
en sådan möjlighet anges i avtal och förfaranden. (25)
Programmet bör övervakas och utvärderas regelbundet
för att ge möjlighet till anpassningar. (26)
Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska
intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt
att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som
förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa
påföljder vid behov. (27)
För att enhetliga villkor ska säkerställas för
genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas
genomförandebefogenheter för att anta ett årligt arbetsprogram för
genomförandet av programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den
16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för
medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[20]. (28)
Befogenheten att anta akter i enlighet med
artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras
till kommissionen vad gäller särskilda regler för deltagande och utläggning av
vissa uppgifter på entreprenad. Det är särskilt viktigt att kommissionen
genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. (29)
Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar
delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god
tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I
Syfte Artikel 1
Inrättande Ett program för unionens åtgärder för att
förbättra företagens konkurrenskraft, med särskild tonvikt på små och
medelstora företag (nedan kallat programmet), inrättas härmed för
tidsperioden 1 januari 2014–31 december 2020. Artikel 2
Allmänna mål 1.
Programmet ska bidra till att följande allmänna mål
uppnås, varvid i synnerhet de små och medelstora företagens särskilda behov ska
uppmärksammas på såväl europeisk som global nivå: a) Att stärka konkurrenskraften och
hållbarheten hos företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen. b) Att uppmuntra företagarandan samt främja
nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag. 2.
Hur väl de mål som anges i punkt 1 uppnås ska
mätas med hjälp av följande indikatorer: a) Tillväxt i unionens industrisektor i
förhållande till total BNP-tillväxt, mätt i procent. b) Produktionstillväxt inom miljöindustrin i
unionen. c) Förändringar av den administrativa bördan
för små och medelstora företag. d) Små och medelstora företags tillväxt när
det gäller mervärde och antal anställda. e) Små och medelstora företags
omsättningshastighet. 3.
Programmet ska stödja genomförandet av Europa
2020-strategin och ska bidra till att förverkliga målet att uppnå smart och
hållbar tillväxt för alla. Programmet ska särskilt bidra till det övergripande
sysselsättningsmålet. KAPITEL II
Särskilda mål och insatsområden Artikel 3
Särskilda mål 1.
Programmet ska ha följande särskilda mål: a) Att förbättra grundförutsättningarna för
konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom
turistnäringen. b) Att främja entreprenörskap, bl.a. inom
särskilda målgrupper. c) Att förbättra små och medelstora företags
tillgång till finansiering i form av egetkapital och lån. d) Att förbättra företagens marknadstillträde
inom och utanför unionen. 2.
Företagens behov av att anpassa sig till en
koldioxidsnål, klimatvänlig samt energi- och resurseffektiv ekonomi ska främjas
när programmet genomförs. 3.
Programmets effekter när det gäller att uppnå de
särskilda målen i punkt 1 ska mätas med hjälp av resultatindikatorer.
Dessa indikatorer anges i bilaga I. Artikel 4
Budget 1.
Finansieringsramen för programmets genomförande ska
vara 2,522 miljarder euro, varav omkring 1,4 miljarder ska
anslås till finansieringsinstrument. 2.
Den finansieringsram som fastställs i denna
förordning får också täcka sådana utgifter för förberedelser, övervakning,
tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av
programmet och förverkligandet av programmålen; detta gäller i synnerhet
undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsinsatser, bl.a.
insatser för sprida information om unionens politiska prioriteringar i den mån
de är förknippade med de allmänna målen i programmet, utgifter för IT-nät för
informationsbearbetning och informationsutbyte samt alla andra utgifter för
tekniskt och administrativt stöd som belastar kommissionen vid förvaltningen av
programmet. 3.
Anslagen får också täcka de utgifter för tekniskt
och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan detta program
och de åtgärder som antagits enligt Europaparlamentets och rådets beslut
nr 1639/2006/EG[21].
Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte
har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att
täcka liknande utgifter. Artikel 5
Tredjeländers deltagande 1.
Följande länder får delta i programmet: a) Länder inom Europeiska
frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet, och andra
europeiska länder när detta är möjligt enligt avtal och förfaranden. b) Anslutningsländer, kandidatländer och
potentiella kandidatländer i enlighet med de allmänna principer och villkor för
dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal
och beslut av associeringsrådet eller liknande överenskommelser. c) Länder som omfattas av den europeiska
grannskapspolitiken, när avtal och förfaranden möjliggör detta, i enlighet med
de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram
som fastställs i respektive ramavtal, protokoll till associeringsavtal och
beslut av associeringsrådet. 2.
Enheter som är etablerade i länder som avses i
punkt 1, om de villkor som fastställs i den punkten inte uppfylls eller om
de länderna beslutar sig för att inte delta i programmet, eller enheter som är
etablerade i andra tredjeländer, får delta i åtgärder som omfattas av
programmet. 3.
Dessa enheter ska inte ha rätt till ekonomiskt
bidrag från unionen, utom i de fall då det är nödvändigt för programmet,
särskilt med tanke på unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde.
Det undantaget ska inte gälla vinstdrivande enheter. Artikel 6
Åtgärder för att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och
hållbarhet för företagen i unionen 1.
Kommissionen ska stödja åtgärder för att förbättra
och stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, särskilt
de små och medelstora företagen, så att effektiviteten och samstämmigheten hos
de nationella strategierna för att främja konkurrenskraften, hållbarheten och
tillväxten hos företagen i Europa förbättras. 2.
Kommissionen får stödja åtgärder för att utveckla
nya strategier för konkurrenskraft. Bland dessa åtgärder kan följande ingå: a) Åtgärder dels för att förbättra
utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiska åtgärder som
påverkar företagens konkurrenskraft och hållbarhet, bl.a. återhämtningsförmåga
vid kriser, dels för att säkerställa såväl utvecklingen av lämpliga infrastrukturer,
världsledande kluster och företagsnätverk, grundförutsättningar samt
utvecklingen av hållbara produkter, tjänster och processer. b) Åtgärder för att uppmuntra samarbete om
utformningen av politiken och utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna,
andra länder som deltar i programmet och unionens huvudkonkurrenter, och för
att hantera de internationella aspekterna på strategierna för att främja
konkurrenskraften. c) Stöd till utarbetande av strategier för
små och medelstora företag samt samarbete mellan beslutsfattarna, särskilt när
syftet är att underlätta tillgången till programmen och åtgärderna för de små
och medelstora företagen. 3.
Kommissionen får stödja initiativ som ska påskynda
uppkomsten av konkurrenskraftiga branscher genom sektorsövergripande insatser
på områden som präglas av en hög andel små och medelstora företag och som i hög
grad bidrar till unionens BNP. Sådana åtgärder ska stimulera såväl utvecklingen
av nya marknader som tillgången på varor och tjänster som baserar sig på de
mest konkurrenskraftiga affärsmodellerna eller på modifierade värdekedjor.
Åtgärderna ska omfatta initiativ för att förbättra produktiviteten,
resurseffektiviteten, hållbarheten och företagens sociala ansvar. Artikel 7
Åtgärder för att främja entreprenörskap 1.
Kommissionen ska bidra till att främja
entreprenörskap genom att förbättra de grundförutsättningar som påverkar
utvecklingen av företagande. Kommissionen ska stödja ett företagsklimat som
gynnar företagsutveckling och företagstillväxt. 2.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas unga företagare,
nya och potentiella företagare samt kvinnliga företagare, liksom särskilda
målgrupper. 3.
Kommissionen får stödja medlemsstaternas åtgärder
för att utveckla företagarutbildning, företagarkunskap och företagaranda,
särskilt bland potentiella och nya entreprenörer. Artikel 8
Åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för små och
medelstora företag 1.
Kommissionen ska stödja åtgärder vars syfte är att
förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag under inlednings-
och tillväxtfaserna, som ett komplement till medlemsstaternas användning av
finansieringsinstrument för små och medelstora företag på nationell och
regional nivå. För att säkerställa komplementariteten ska dessa åtgärder nära
samordnas med de åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken
och på nationell nivå. Åtgärderna ska syfta till att stimulera tillgången till
finansiering både i form av egetkapital och av lån. 2.
Som en del av de åtgärder som avses i punkt 1
ska kommissionen, om marknaden efterfrågar detta, utarbeta åtgärder för att
förbättra gränsöverskridande finansiering och finansiering från flera länder
för att på så sätt hjälpa små och medelstora företag att etablera
internationell verksamhet i enlighet med unionslagstiftningen. 3.
En närmare redogörelse för de åtgärder som avses i
punkt 1 i denna artikel finns i bilaga II. Artikel 9
Åtgärder för att förbättra marknadstillträdet 1.
Kommissionen ska bibehålla sitt stöd till
Enterprise Europe Network som ett sätt att fortsätta förbättra unionsföretagens
konkurrenskraft och marknadstillträde. 2.
Kommissionen får stödja åtgärder för att förbättra
de små och medelstora företagens tillträde till den inre marknaden, bl.a.
insatser för att sprida information och höja medvetenheten. 3.
De särskilda åtgärderna ska syfta till att
underlätta de små och medelstora företagens tillträde till marknader utanför
unionen och att stärka befintliga stödtjänster på de marknaderna. De små och
medelstora företagen får ta emot stöd genom programmet i fråga om standarder
och immateriella rättigheter i prioriterade tredjeländer. 4.
Åtgärderna i programmet får syfta till att främja
internationellt näringslivssamarbete, bl.a. dialog med tredjeländer om
näringslivspolitik och regelverk. Särskilda åtgärder får syfta till att minska
skillnaderna mellan unionen och andra länder när det gäller regelverk för
industriprodukter, näringslivspolitik och förbättringar av företagsklimatet. KAPITEL III
Genomförande av programmet Artikel 10
Årligt arbetsprogram 1.
Kommissionen ska för programmets genomförande anta
ett årligt arbetsprogram i enlighet med det granskningsförfarande som avses i
artikel 16.2. I de årliga arbetsprogrammen ska följande anges: programmets
mål, de förväntade resultaten, genomförandemetoden och det totala beloppet. Arbetsprogrammen
ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en
uppgift om vilket belopp som ska anslås för varje åtgärd och en preliminär
tidsplan för genomförandet, liksom lämpliga indikatorer för övervakning av hur
väl resultaten och målen uppnås. För bidrag ska även prioriteringarna, de
viktigaste utvärderingskriterierna och den högsta samfinansieringssatsen anges. 2.
Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet
med budgetförordningen (förordning (EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen]). 3.
Programmet ska genomföras så att det säkerställs
att de åtgärder som får stöd även beaktar framtida utveckling och behov,
särskilt efter den halvtidsutvärdering som avses i artikel 12.3, och att
de är relevanta för marknadernas utveckling, ekonomin och
samhällsförändringarna. Artikel 11
Stödåtgärder 1.
Förutom de åtgärder som ingår i det arbetsprogram
som avses i artikel 10 ska kommissionen regelbundet vidta stödåtgärder,
bl.a. följande: a) Analys och övervakning av
branschspecifika och branschövergripande konkurrensfrågor. b) Kartläggning av god praxis och politiska
strategier samt av hur de vidare utvecklas. c) Konsekvensbedömningar av unionsåtgärder
som är särskilt relevanta för företagens konkurrenskraft, med syftet att
kartlägga befintliga lagstiftningsområden där förenklingar behövs eller områden
där nya lagstiftning behöver föreslås. d) Utvärdering av lagstiftning som påverkar
företagen och av särskilda åtgärder som rör näringslivspolitik och
konkurrenskraft. 2.
De stödåtgärder som avses i punkt 1 behöver
inte nödvändigtvis ingå i de årliga arbetsprogram som avses i artikel 10. Artikel 12
Övervakning och utvärdering 1.
Kommissionen ska övervaka genomförandet och
förvaltningen av programmet. 2.
Kommissionen ska utarbeta en årlig
övervakningsrapport om hur effektiva de åtgärder som fått stöd varit och vilken
verkan de fått, sett till ekonomiskt genomförande, resultat och, där så är
möjligt, effekter. Rapporten ska innehålla uppgifter om vilket belopp de
klimatrelaterade utgifterna uppgår till och om effekterna av stödet till
klimatförändringsmålen, i den mån insamlingen av dessa uppgifter inte skapar en
orimlig administrativ börda för de små och medelstora företagen. 3.
Inför beslut om förlängning, ändring eller
upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast 2018 utarbeta en rapport där
den utvärderar hur väl målen för samtliga åtgärder som fått stöd genom
programmet har uppnåtts med avseende på resultat och effekter, hur effektivt
resurserna använts och vilket europeiskt mervärde som erhållits. Utvärderingsrapporten
ska även behandla såväl eventuella möjligheter till förenkling som programmets
interna och externa samstämmighet samt ta upp huruvida alla mål fortfarande är
relevanta och i vilken mån åtgärderna bidragit till unionens prioriteringar om
att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. I rapporten ska hänsyn tas
till utvärderingsresultat som rör de långsiktiga effekterna av tidigare
åtgärder. 4.
En utvärderingsrapport ska upprättas där man
undersöker åtgärdernas långsiktiga effekter och effekternas hållbarhet, och
dessa slutsatser ska användas som underlag för ett beslut om att eventuellt
förnya, ändra eller upphäva en påföljande åtgärd. 5.
Ett antal viktiga resultatindikatorer ska utvecklas
som en grundval för bedömningen av hur väl målen för de åtgärder som får stöd
genom programmen har uppnåtts. De ska mätas mot i förväg angivna referensvärden
som visar situationen innan åtgärderna genomfördes. 6.
Alla berörda parter ska tillhandahålla kommissionen
alla de uppgifter och den information som krävs för att de berörda åtgärderna
ska kunna övervakas och utvärderas. KAPITEL IV
Finansiella bestämmelser och former av ekonomiskt stöd Artikel 13
Former av ekonomiskt stöd Unionens ekonomiska stöd enligt programmet får
genomföras indirekt genom att vissa uppgifter när det gäller genomförandet av
budgeten delegeras till de enheter som anges i artikel XX i förordning
(EU) nr XXX/2012 [nya budgetförordningen]. Artikel 14
Finansieringsinstrument 1.
Programmets finansieringsinstrument ska användas i
syfte att underlätta tillgången till finansiering för tillväxtorienterade små
och medelstora företag. Finansieringsinstrumenten ska bl.a. bestå av ett
egetkapitalinstrument och ett lånegarantiinstrument. 2.
Finansieringsinstrumenten för tillväxtorienterade
små och medelstora företag får, i tillämpliga fall, kombineras med andra
finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter
inrättat i enlighet med [artikel 33.1 a i förordning (EU)
nr XX/201X [nya förordningen om strukturfonderna]] och med bidrag som
finansieras med unionsmedel, inklusive med dem som omfattas av denna
förordning. 3.
Finansieringsinstrumenten ska syfta till att bevara
värdet på tillgångar som tillhandahålls genom unionens budget. De får ge
godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares
mål. 4.
Intäkter och återbetalningar som härrör från ett
finansieringsinstrument ska, i enlighet med artikel 18.4 i förordning (EU)
nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen], tilldelas det
finansieringsinstrumentet. För finansieringsinstrument som inrättades redan
under den fleråriga budgetramen för 2007–2013 ska intäkter och återbetalningar
som härrör från insatser som påbörjades under den perioden tilldelas
finansieringsinstrumentet under perioden 2014–2020. Artikel 15
Skyddet av unionens ekonomiska intressen 1.
Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska
intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här
förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan
olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks,
genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva,
proportionella och avskräckande påföljder. 2.
Kommissionen eller dess företrädare och
revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av
handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare,
underleverantörer och andra tredjeparter som erhållit unionsfinansiering enligt
den här förordningen. 3.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96,
utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt
eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har
förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar
unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller
andra avtal som berörs av sådan finansiering. 4.
Utan att det påverkar tillämpningen av första och
andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och
inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i
samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer,
bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den
här förordningen. KAPITEL V
Kommitté och slutbestämmelser Artikel 16
Kommitté 1.
Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Den
kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU)
nr 182/2011. 2.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5
i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 17
Delegerade akter 1.
Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade akter
i enlighet med artikel 18 rörande ändringar av indikatorerna i
förteckningen i bilaga I till denna förordning om dessa visar sig vara
olämpliga för att mäta i vilken utsträckning programmets allmänna och särskilda
mål uppnås. 2.
Kommissionen ska ha rätt att anta delegerade akter
i enlighet med artikel 18 rörande detaljändringar av de särskilda åtgärder
som anges i bilaga II till denna förordning, om den ekonomiska
utvecklingen på marknaden kräver detta, eller enligt de resultat som uppnås med
hjälp av lånegarantiinstrumentet i ramprogrammet för konkurrenskraft och
innovation och riskdelningsinstrumentet i sjunde ramprogrammet när det gäller
finansieringsintrumentet för riskdelning. 3.
Om så krävs i särskilt brådskande fall, t.ex. vid
snabba förändringar av de ekonomiska förhållandena, ska förfarandet i
artikel 19 gälla för delegerade akter som antagits i enlighet med denna
artikel. Artikel 18
Utövande av delegering 1.
Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller
på de villkor som fastställs i denna artikel. 2.
Delegeringen av den befogenhet som avses i
artikel 17 ska tilldelas kommissionen för en period på sju år från om med
den [the date of entry into force of the basic legislative act]. 3.
Delegeringen av de befogenheter som avses i
artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.
Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i
beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska
unionens officiella tidning eller vid ett senare angivet datum. Beslutet
påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. 4.
När kommissionen antagit en delegerad akt ska den
samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet. 5.
En delegerad akt som antagits i enlighet med
artikel 17 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller
rådet har gjort någon invändning inom två månader från det att denna akt
överlämnats till Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet
och rådet, innan denna frist har löpt ut, har underrättat kommissionen om att
de inte har för avsikt att invända. Fristen kan förlängas med två månader på
Europaparlamentets eller rådets initiativ. Artikel 19
Skyndsamt förfarande 1.
Delegerade akter som antagits enligt denna artikel
ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning
görs i enlighet med punkt 2. Den delegerade akten ska överlämnas till
Europaparlamentet och rådet tillsammans med en motivering till varför det
skyndsamma förfarandet tillämpas. 2.
Europaparlamentet eller rådet får invända mot en
delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.5. I
ett sådant fall ska kommissionen utan dröjsmål upphäva akten så snart
Europaparlamentet eller rådet meddelat sitt beslut att invända mot akten. Artikel 20
Upphävande och övergångsbestämmelser 1.
Beslut 1639/2006/EG ska upphöra att gälla den
1 januari 2014. 2.
Åtgärder som inleds på grundval av beslut nr 1639/2006/EG
och finansiella åtaganden som avser dessa åtgärder ska fortsätta att omfattas
av det beslutet tills de har slutförts. 3.
Det anslag som avses i artikel 4 får också
omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för
övergången mellan detta program och de åtgärder som antagits enligt beslut
nr 1639/2006/EG. Artikel 21
Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tredje
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Denna förordning är till alla delar bindande
och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Strasbourg den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I
Indikatorer för de allmänna och särskilda målen Allmänt mål: || 1. Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen Effektindikator[22] || Nuläget || Långsiktigt mål och delmål (2020) Ökad konkurrenskraft för företagen[23]. Minskad administrativ börda för små och medelstora företag (antal dagar det tar att starta ett nytt företag). Produktionstillväxt inom miljöindustrin i EU (förändring jämfört med föregående år, %). || -3,1 %, år 2009, -0,3 % år 2008, +0,7 % år 2007. -3,1 % år 2009. Antal dagar för att starta nya små eller medelstora företag: sju arbetsdagar. Årlig tillväxt på 6–7 % under de senaste åren. || Årlig tillväxt på 1 % och tillväxt på 5 % år 2015. Färre dagar för att starta nya små eller medelstora företag: tre arbetsdagar 2020. Årlig tillväxt på 8 % i genomsnitt under nästa decennium; till 2015 en 50 % ökning av produktionen. Allmänt mål: || 2. Att uppmuntra företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag Effektindikator || Nuläget || Långsiktigt mål och delmål (2020) Små och medelstora företags tillväxt när det gäller mervärde och anställda. Respons från små och medelstora företag och andra slutliga stödmottagare rörande programmets mervärde, nytta och relevans (ska mätas i programutvärderingarna) genom Enterprise Europe Network och internetenkäter. Små och medelstora företags omsättningshastighet (nystartade och avvecklade företag). || Under 2010 stod de små och medelstora företagen för mer än 58 % av EU:s totala omsättning (bruttoförädlingsvärdet). De sysselsatte totalt 87,5 miljoner personer (67 % av arbetstillfällena inom privata sektorn i EU). 78 % av responsen på Enterprise Europe Network och dess mervärde är positiv. || En ökning på 4 % per år när det gäller de små och medelstora företagens bruttoförädlingsvärde. Årlig tillväxt på 1 % när det gäller antalet anställda. En ökning till mer än 80 % när det gäller positiv respons på Enterprise Europe Network och dess mervärde. Särskilt mål: || Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom turistnäringen Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017 Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften Antal förenklingsåtgärder. Antal kontroller av insatsernas kvalitet och mervärde. De europeiska verktyg för hållbar produktion och hållbara produkter som anammats av företagen, bl.a. Emas, miljömärkning och ekodesign. || Kommissionens förenklingsprogram uppdaterades 2010 och ska minska byråkratin med 25 % till 2012. Fram till 2010 vidtogs fem förenklingsåtgärder per år. År 2010 gjordes också fyra kontroller bland de berörda parterna inom miljö-, transport-, sysselsättnings- och näringslivspolitiken. I den respons som gavs ingick även synpunkter på lagstiftningen och mervärdet av insatserna. Cirka 35 000 ISO 14001-certifikat (miljöledningssystem) och 4 500 Emas-registreringar samt 18 000 licenser för EU:s miljömärke. || Omkring sju förenklingsåtgärder per år. Tillvägagångssättet med respons och kontroller kommer att användas även på andra politikområden och leda till förenklingar som påverkar näringslivet positivt. Upp till tolv kontroller planeras, med målet att åstadkomma bättre lagstiftning. Ett betydande antal företag övervakar resultaten, tillämpar miljöledningssystem och gör framsteg vad gäller resursproduktivitet och miljöskydd. En betydande del av produktionen utgörs av resurseffektiva och miljövänliga produkter. Utveckling av politiken för små och medelstora företag Antal medlemsstater som gör konsekvensbedömningar ur små och medelstora företags perspektiv (”småföretagstest”). Större publicitet för de europeiska näringslivsprisen med hjälp av inslag i media i alla medlemsstater i EU. Minskning av den tid som krävs för att starta ett nytt företag och förenklade förfaranden. || Antal medlemsstater som använder ”småföretagstest”: 15 medlemsstater. Antal inslag i media i alla medlemsstater: 60 under 2010. Minskning av den tid det tar att starta ett nytt företag: sju arbetsdagar. || Antal medlemsstater som använder ”småföretagstest”: 21 medlemsstater. Antal inslag i media i alla medlemsstater: 80 Minskning av den tid det tar att starta ett nytt företag: fem arbetsdagar. Nya affärsmodeller Antal nya produkter/tjänster på marknaden. Nivå när det gäller ytterligare export och motsvarande monetära belopp. Respons från de berörda parterna när det gäller insatsernas kvalitet och mervärde. || Hittills endast ett begränsat analytiskt arbete. || Målet är sammanlagt fem nya produkter/tjänster år 2017 (15 produkter/tjänster år 2018 och 25 produkter/tjänster år 2019). När det gäller export förväntar man sig inga effekter år 2017 . Målet är att exportens andel för den första omgången små och medelstora företag som deltar ska öka med 20 % till 2018. Målet är att minst 70 % av de små och medelstora företag som deltar 2014 ska rapportera positiva effekter på omsättningen i den enkät som planeras till slutet av 2017. Turism Antal finansieringsansökningar. Andelen (%) turismrelaterade finansieringsansökningar från små och medelstora företag (även tendenser). Antal organisationer som använder den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen (European Tourism Quality Label). Antal resmål som tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence. || Antal finansieringsansökningar (i samtliga ansökningsomgångar) totalt ca 75 per år (genomsnitt för 2011). Hittills har inga ansökningsomgångar riktats direkt till små och medelstora företag. Hittills har ingen organisation tagit i bruk den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen (åtgärd under utarbetande). Antal resmål som fått utmärkelsen European Destinations of Excellence totalt: 98 (i genomsnitt 20 st. per år: 10 st. år 2007 , 20 st. år 2008, 22 st. år 2009, 25 st. år 2010, 21 st. år 2011 ). || Antal finansieringsansökningar (i samtliga ansökningsomgångar) totalt mer än 100 per år. 30 % av ansökningsomgångarna riktar sig direkt till små och medelstora företag. Den europeiska kvalitetsmärkningen för turistnäringen används av 50 % av de behöriga utvärderingsorganisationerna. Minst 200 resmål tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence (upp till 30 per år). Särskilt mål: || Att främja entreprenörskap, bl.a. inom särskilda målgrupper Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017 Stöd till företagande Attityderna till företagande (andel EU-invånare som skulle vilja starta eget, enligt Eurobarometer) Antal medlemsstater som genomför sådana företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå. Antal nationella program som är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Antal förenklingsåtgärder för små och medelstora företag. || Uppgifterna från 2007 och 2009 ligger stabilt på 45 %. Företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå genomförs i 22 medlemsstater (2010). Fem nationella program är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Fem förenklingsåtgärder per år (2010). || Ökning av andelen invånare i EU som skulle vilja vara egenföretagare till 50 %. Företagsfrämjande åtgärder som utarbetats på EU-nivå genomförs i 25 medlemsstater. Tio nationella program är tillgängliga för små och medelstora företag från andra medlemsstater. Omkring sju förenklingsåtgärder per år. Särskilt mål: || Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av egetkapital och lån Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017 Finansieringsinstrument för tillväxt Antal företag som får lånegarantier (kreditgarantier), värdet av utlåningen. Antal riskkapitalstödda företag och värdet av investeringarna (andel gränsöverskridande finansiering). || De föreslagna instrumenten har ännu inte börjat användas och skiljer sig från de nuvarande instrumenten. Det är därför inte möjligt att jämföra uppgifterna. || Antal företag som får lånegarantier (kreditgarantier) (+/- 95 000), värdet av utlåning (+/-10,7 miljarder euro). Antal riskkapitalstödda företag: (+/-180) och värdet av investeringarna (+/-220 miljarder euro). Särskilt mål: || Att förbättra företagens marknadstillträde, både inom och utanför unionen Resultatindikator || Senaste resultat || Mål på medellång sikt (resultat) 2017 Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal. Ökad kännedom om nätverket och dess profilering (t.ex. bland små och medelstora företag). Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde. Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster. Antal små och medelstora företag som deltar i olika evenemang för att knyta kontakter. || Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal: 1 950 (2010). Ökad kännedom om nätverket och dess profilering: ännu inte mätt. Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: 78 %. Antal små och medelstora företag som utnyttjat nätverkets tjänster: 435 000 (2010). Antal små och medelstora företag som deltagit i olika evenemang för att knyta kontakter: 45 000 (2010). || Enterprise Europe Network Antal undertecknade partnerskapsavtal: 3 000/år. Ökad kännedom om nätverket och dess profilering: nätverket når ut till 30 % av de små och medelstora företagen. Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: >80 %. Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster: 500 000/år. Antal små och medelstora företag som deltar i evenemang för att knyta kontakter: 60 000. Stödtjänster till små och medelstora företag på marknader utanför EU Andel (%) små och medelstora företag som bedriver verksamhet (export, import, utländska direktinvesteringar etc.) utanför EU. || 13 % (2009) || 17 % (2017) Internationellt näringslivssamarbete Antal fall där EU:s och tredjeländers bestämmelser angående industriprodukter har anpassats till varandra. Antal principer och bästa praxis i EU:s småföretagsakt som har genomförts i grannskaps- och kandidatländer. || När det gäller regleringssamarbetet med EU:s viktigaste handelspartner (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har de tekniska föreskrifterna anpassats inom i genomsnitt två relevanta områden. I de tre områdena, nämligen kandidatländerna, grannskapsländerna i öst och grannskapsländerna inom MED, så har i genomsnitt åtminstone tre av de tio huvudprinciperna i småföretagsakten reglerats. || De viktigaste handelsparterna (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har i hög grad anpassat sina tekniska föreskrifter inom tre relevanta områden (2017). Fem huvudprinciper i småföretagsakten genomförda i de tre områdena, nämligen kandidatländerna, grannskapsländerna i öst och grannskapsländerna inom MED (2017). BILAGA
II Åtgärder för att förbättra små och
medelstora företags tillgång till finansiering 1.
Åtgärderna för att förbättra små och medelstora
företags tillgång till finansiering ska omfatta ett egetkapitalinstrument och
ett lånegarantiinstrument. 2.
Egetkapitalinstrumentet för tillväxt i programmet
för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag ska fungera som
en del av ett enda EU-instrument för egetkapital. Instrumentet ska stödja
forskning och utveckling samt tillväxt i företagen i EU, från den tidigaste
fasen (även såddfasen) till tillväxtfasen, och ska finansieras med stöd från
Horisont 2020 och detta program. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska
genomföras på samma sätt som egetkapitalinstrumentet för FoU som kommer att
inrättas inom Horisont 2020, i enlighet med de villkor som anges nedan. 3.
Lånegarantiinstrumentet ingår som en del i ett enda
EU-instrument för kreditfinansiering av forskning och utveckling samt tillväxt
i företagen i EU. Instrumentet ska genomföras på samma sätt som den
efterfrågestyrda delen för små och medelstora företag i kreditinstrumentet inom
Horisont 2020 (RSI II), i enlighet med de villkor som anges nedan. 4.
Instrumenten för egetkapital och lånegarantier ska
följa bestämmelserna om finansieringsinstrument i budgetförordningen och i den
delegerade akt som ersätter tillämpningsföreskrifterna, samt uppfylla mer
detaljerade operativa krav som kommer att fastställas i vägledning från
kommissionen. 5.
Instrumenten för egetkapital och lånegarantier
kommer att komplettera medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument
för små och medelstora företag inom ramen för sammanhållningspolitiken. 6.
När så är möjligt får instrumenten för egetkapital
och lånegarantier förena sina ekonomiska resurser med de medlemsstater som är
beredda att bidra med en del av de strukturfondsanslag som de fått i enlighet
med [artikel 33.1 a i strukturfondsförordningen]. 7.
Intäkter och återbetalningar som härrör från GIF 2
inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (Europaparlamentets och
rådets beslut nr 1639/2006/EG) ska överföras till programmet för
företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. 8.
Finansieringsinstrumenten för tillväxtinriktade små
och medelstora företag ska genomföras i enlighet med gällande EU-lagstiftning
om statligt stöd. Egetkapitalinstrumentet
för tillväxt 1.
Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska fokusera
på fonder som tillhandahåller riskkapital och mezzaninfinansiering, t.ex.
förlagslån och vinstandelslån, till företag som befinner sig i expansions- och
tillväxtfasen, i synnerhet de som är verksamma i mer än ett land. Instrumentet
har också möjlighet att investera i nystartade företag, tillsammans med
egetkapitalinstrumentet för FoU inom Horisont 2020. I det senare fallet ska
investeringarna från egetkapitalinstrumentet för tillväxt inte överstiga
20 % av de totala EU-investeringarna utom när det gäller fonder som
beviljar finansiering under företagens olika utvecklingsfaser. I detta fall ska
finansieringen från egetkapitalinstrumenten för tillväxt och FoU
tillhandahållas proportionellt, baserat på fondernas investeringspolitik.
Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska undvika kapital till företagsförvärv
eller ersättningskapital avsett för avveckling av ett förvärvat företag.
Kommissionen kan besluta att ändra gränsvärdet på 20 % mot bakgrund av
ändrade marknadsvillkor. 2.
Stödet ska ges i form av investeringar som görs a) direkt av Europeiska investeringsfonden
eller andra organ som ansvarar för genomförandet på kommissionens vägnar, eller
b) av fonder som investerar i andra fonder (funds-of-funds)
eller instrument som investerar över gränserna, och som inrättats av Europeiska
investeringsfonden eller andra organ som ansvarar för genomförandet på
kommissionens vägnar tillsammans med privata investerare och/eller nationella
offentliga finansinstitut. Lånegarantiinstrumentet 1.
Lånegarantiinstrumentet ska förvaltas direkt av
Europeiska investeringsfonden eller av andra organ som ansvarar för
genomförandet på kommissionens vägnar. Instrumentet ska utställa följande: ·
Motgarantier och andra riskdelningsavtal för
garantisystem. ·
Direkta garantier och andra riskdelningsavtal för
alla andra finansiella intermediärer som uppfyller kriterierna för
stödberättigande. 2.
Lånegarantiinstrumentet ska utgöras av följande två
delar: ·
Den första delen, skuldfinansiering via lån,
inklusive förlagslån och vinstandelslån, eller leasing, ska minska små och
medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering,
vilka beror antingen på en förmodad högre risk eller på bristande säkerhet. ·
Den andra delen, värdepapperisering av små och
medelstora företags fordringar, ska mobilisera kompletterande skuldfinansiering
för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med
de berörda instituten. Stöd till dessa transaktioner ges på villkor att
finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda
likviditeten eller det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning
till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Storleken på denna
skuldfinansiering ska beräknas utifrån storleken på den portföljrisk som det
finns säkerhet för och den ska tillsammans med löptiden förhandlas fram med
varje enskilt finansinstitut. 3.
Lånegarantiinstrumentet ska, med undantag av lån i
den värdepapperiserade portföljen, täcka lån på upp till 150 000 euro och
med ett minimikrav på återstående löptid på tolv månader. Lånegarantiinstrumentet
ska utformas så att det ska gå att rapportera om hur många innovativa små och
medelstora företag som får lån och hur stora lånen är. FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen: 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Förvaltnings-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE
BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad
inverkan på inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets
eller initiativets beteckning Förslag till Europaparlamentets och rådets
förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små
och medelstora företag (2014–2020) 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[24] Politikområde: Näringsliv Verksamhet: Konkurrenskraft, industripolitik,
innovation och entreprenörskap Det berörda politikområdet motsvarar den
nuvarande strukturen för verksamhetsbaserad budget. Efter godkännandet av det
interinstitutionella avtalet om budgetramen för perioden 2014–2020 kan en ny
budgetstruktur fastställas för budgetåret 2014. 1.3. Typ
av förslag eller initiativ ¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt
eller en förberedande åtgärd[25] x Befintlig åtgärd vars genomförande
förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller
ersätts av en ny 1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga
strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att
bidra till Det fleråriga strategiska målet med det
förslagna programmet är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin,
som med sina flaggskeppsinitiativ om smart och hållbar tillväxt för alla
innehåller åtgärder som ska stärka företagens långsiktiga hållbarhet och
konkurrenskraft i framtidens EU. Programmet kommer också att uppmuntra
företagarandan samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och
medelstora företag. Det föreslagna programmet kommer i synnerhet att bidra till
det överordnade sysselsättningsmålet (75 % i åldersgruppen 20–64 år ska
vara sysselsatta). 1.4.2. Särskilda
mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och
budgeteringen som berörs 1. Att förbättra grundförutsättningarna
för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, bl.a. inom
turistnäringen. 2. Att främja entreprenörskap, bl.a.
inom särskilda målgrupper. 3. Att förbättra små och medelstora
företags tillgång till finansiering. 4. Att förbättra företagens
marknadstillträde, både inom och utanför unionen. Målen på medellång sikt återfinns i bilaga I
till denna förordning. Berörda verksamheter enligt den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Efter att det interinstitutionella avtalet om
budgetramen för perioden 2014–2020 har godkänts kan en ny budgetstruktur
fastställas. 1.4.3. Verkan
eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller
initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som
berörs. Det slutliga målet med det föreslagna
programmet är att skapa positiva förändringar i den ekonomiska situationen i
Europeiska unionen och för dess företag, t.ex. ökad tillväxt och sysselsättning
samt fler nya företag. Insatserna i programmet ska bidra till målen i Europa
2020-strategin genom att man ger stöd till verksamheter inom
flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid
och ser över småföretagsakten. Programmets viktigaste syfte och uppgift är
att ge stöd till utveckling, samordning och genomförande av en modern och
effektiv europeisk konkurrenspolitik, med särskilt fokus på små och medelstora
företag. De särskilda mål som nämns i punkt 1.4.2
kommer att uppnås genom –
bättre tillgång till finansiering för
tillväxtorienterade små och medelstora företag och företag som har potential
att etablera sig internationellt, –
bättre företagsstöd och information till små och
medelstora företag, både på den inre marknaden och globalt, –
bättre utbyte av bästa praxis och information,
fastställande av referensvärden samt samordning av politik på regional,
nationell och europeisk nivå, och –
bättre konkurrenskraft i särskilda sektorer. Europeiska företag är de som i första hand
berörs av de underliggande orsakerna till de problem som det nya programmet
fokuserar på. Små och medelstora företag påverkas i högre grad än större
företag på grund av deras särdrag när det gäller kapitalinnehav, ledning och
finansieringsmetoder. Därför behövs det skräddarsydda åtgärder. Eftersom små
och medelstora företag är den främsta källan till nya arbetstillfällen i EU
påverkar deras utveckling arbetskraften direkt. Genom att ta itu med de problem
som små och medelstora företag står inför kan man också betydligt förbättra framtidsperspektiven
för sysselsättningen i EU. 1.4.4. Indikatorer
för bedömning av resultat och verkan Ange vilka indikatorer som ska användas för
att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Den resultatbaserade förvaltning som tillämpas
för det pågående programmet tillsammans med den årliga övervakningen har visat
sig fungera bra både när det gäller att visa programmets resultat och att
stärka EU:s ansvarighet. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till de
rekommendationer som inkommit, finns det därför ett tydligt samband mellan
insatserna i det nya programmet (där de särskilda målen – enligt
SMART-principen – bidrar till att de allmänna målen uppnås). Man har även
fastställt en rad indikatorer för bedömning av resultat och verkan. Med tanke
på att de konkreta resultat som uppnås och deras inverkan på de allmänna målen
kan dröja något kommer framstegen som görs för att nå dem att mätas vart tredje
år medan framsteg när det gäller de särskilda målen kommer att mätas varje år.
Hela listan över indikatorer återfinns i bilaga I till kommissionens förslag
till förordning. 1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov
som ska tillgodoses på kort eller lång sikt Förslaget till program kommer att stödja
kommissionen, medlemsstaterna och de viktigaste aktörerna i samband med
utformandet, samordningen och genomförandet av en effektiv politik för
konkurrenskraft och företagande och främja insatser som har som mål att ta itu
med följande långsiktiga utmaningar: –
Problem att få finansiering. –
Få nystartade små och medelstora företag. –
Aspekter på specialisering inom olika sektorer. –
Begränsad kapacitet att anpassa sig till de krav
som ställs med tanke på hållbar utveckling. –
Begränsade möjligheter för små och medelstora
företag att etablera sig internationellt. –
Bristande företagaranda. –
Ogynnsamt företagsklimat. På kort- och medellång sikt kommer det nya
programmet att inriktas på följande politiska, marknadsmässiga och
institutionella brister: –
Brist på politisk samordning. –
Diskrepans i informationsspridningen. –
Höga transaktionskostnader. –
Fragmenterad lagstiftning. 1.5.2. Mervärdet
av en åtgärd på unionsnivå EU kan fungera som en europeisk plattform för
ömsesidigt utbyte av information och erfarenheter inom konkurrenspolitik och
politik som rör små och medelstora företag, på både nationell, regional och
europeisk nivå. Insatserna på EU-nivå tillför ett mervärde jämfört med insatser
på nationell eller regional nivå eftersom man kan samla in och analysera
EU-omfattande uppgifter samt utveckla statistiska verktyg och gemensamma
metoder och indikatorer. Ett sådant Europatäckande faktaunderlag är en
förutsättning för en grundlig analys av de viktigaste faktorerna som påverkar
konkurrenskraften och de små och medelstora företagen. 1.5.3. Huvudsakliga
erfarenheter från liknande försök eller åtgärder Utvärdering av programmet för
entreprenörskap och innovation Kommissionen har genomfört en
halvtidsutvärdering (april 2009) och en slutlig utvärdering
(april 2011) av programmet för entreprenörskap och innovation, samt en
halvtidsutvärdering av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (mars
2010). Dessa utvärderingar har visat att programmens mål är relevanta för och
ligger i linje med EU:s strategiska mål. Trots en begränsad budget har betydande
framsteg gjorts, i synnerhet i fråga om de viktigaste åtgärderna som gäller små
och stora företag. Bland annat intervjuer ger belägg för att EU-åtgärderna har
haft ett mervärde. Utvärdering av genomförandeorganet för
konkurrenskraft och innovation En del av budgeten för programmet för
entreprenörskap och innovation har delegerats till genomförandeorganet för
konkurrenskraft och innovation. En utvärdering som avslutades i maj 2011
visade att genomförandeorganet fungerar väl och är ett effektivt och ändamålsenligt
verktyg för genomförande av de initiativ som det förvaltar. Utvärderingen
visade att nästan 100 % av budgeten hade utnyttjats. Offentligt samråd Som en del av konsekvensbedömningen hölls ett
offentligt samråd om en möjlig efterföljare till programmet för entreprenörskap
och innovation. Samrådet riktade sig till offentliga och privata organisationer
och andra intresserade parter, t.ex. företag, branschorganisationer,
stödorganisationer inom forskning och innovation samt nationella och regionala
myndigheter. Det offentliga samrådet bestod i en
internetenkät, en konferens, möten med företrädare för medlemsstaterna i de
olika förvaltningskommittéerna inom programmet för entreprenörskap och
innovation samt ett möte med dess rådgivande strategigrupp. Vid samrådet
bekräftades att många delar av det nuvarande programmet fungerar väl och att
det finns ett brett stöd för att bibehålla ett EU-program som ska stödja små
och medelstora företag och skapa ett gynnsamt företagsklimat. Tillgången till
finansiering för små och medelstora företag diskuterades vid möten i
finansieringsforumet för små och medelstora företag i september 2010 och mars
2011. 1.5.4. Förenlighet
med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter Kommissionen kommer att säkra effektiv
samordning dels mellan unionens och medlemsstaternas initiativ, och dels mellan
olika unionsinitiativ inom närliggande områden. På så sätt kan man framhäva det
europeiska mervärdet och minimera överlappningar. Synergieffekterna med andra program kommer att
maximeras, bl.a. tack vare ett verktyg som också kan bidra till andra politiska
mål. Enterprise Europe Network kommer att fungera som en länk till andra
program och initiativ genom att sprida information uppifrån och ned och främja
programmen, samt samla in synpunkter från berörda parter. Det nya programmet kommer inte att överlappa
andra program eftersom det inte omfattar åtgärder för att avhjälpa
marknadsmisslyckanden som är knutna till innovation, då detta omfattas av
programmet Horisont 2020. De finansieringsinstrument som planeras inom Horisont
2020 kommer främst att finansiera FoU-företag medan det nya programmet kommer
att stödja små och medelstora företag som befinner sig i en tillväxt- eller
globaliseringsfas. Det nya programmet överlappar därmed inte heller det
europeiska mikrokreditinstrumentet Progress. Mikrokreditinstrumentet inrättades
som en del av unionens reaktion på krisen och den ökade arbetslöshet och
sociala utestängning som följde. Målet med mikrokreditinstrumentet Progress är
att öka utsatta gruppers tillgång till mikrofinansiering, särskilt inom den
sociala ekonomin. Instrumentets efterföljare efter 2013 kommer att ha samma
mål, och kommer dessutom att utvidgas till att också omfatta investeringar i
sociala företag. Dessutom kommer garantiinstrumentet inom det föreslagna
programmet att fungera tillsammans med garantiinstrument som finansieras genom
strukturfonderna. Efterföljaren till garantiinstrumentet för små och medelstora
företag (SMEG) kommer att inriktas mer på garantier för gränsöverskridande och
multinationell utlåning, samt värdepapperisering, enligt rekommendationerna
från Europeiska revisionsrätten. Detta garanterar en hög grad av
komplementaritet med program som t.ex. Jeremie, som omfattar stöd på nationell
och regional nivå. Man kommer också att noggrant överväga hur det
nya programmet kompletterar det föreslagna partnerskapsinstrumentet. EU:s yttre
åtgärder måste komplettera de externa aspekterna av EU:s mål att uppnå hållbar
tillväxt och sysselsättning. För att uppnå målen i det nya programmet, och
i enlighet med kommissionens meddelande om nästa fleråriga budgetram, måste de
små och medelstora företagens särskilda intressen och förutsättningar beaktas
vid utformningen av EU:s politiska initiativ och finansieringsprogram på
samtliga områden. Den framtida budgetramen kommer att utformas så att den
underlättar små företags deltagande i finansieringsprogram, t.ex. genom
förenklade regler, minskade kostnader för deltagande, påskyndade
upphandlingsförfaranden samt en central kontaktpunkt som underlättar för dem
som får stöd från unionen. 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen: X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad
tid –
X Förslaget eller initiativet ska gälla från
den 1 januari 2014 till den 31 december 2020. –
X Det påverkar resursanvändningen
(betalningsbemyndiganden) från 2014 till 2024 (när det gäller
finansieringsinstrument till 2035). ¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad
tid –
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1.7. Planerad
metod för genomförandet[26] X Direkt centraliserad förvaltning som
sköts av kommissionen X Indirekt centraliserad förvaltning
genom delegering till –
X genomförandeorgan –
X byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[27] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer X Gemensam förvaltning med internationella
organisationer Anmärkningar Insatsen kommer delvis att förvaltas direkt av
kommissionen och delvis indirekt genom delegering till genomförandeorgan. Med tanke på den typ av insatser och projekt
som planeras inom det föreslagna programmet tänker kommissionen när det gäller
andra möjligheter till indirekt förvaltning använda ett befintligt
genomförandeorgan för uppgifter som inte omfattar politiska ställningstaganden.
För viss verksamhet som gäller analys och
fastställande av referensvärden övervägs också gemensam förvaltning med
internationella organisationer som Europarådet, OECD, UNWTO (Världsturistorganisationen)
och ETC (Europeiska resekommissionen). Finansieringsinstrumenten kommer att
genomföras av Europeiska investeringsfonden. 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om övervakning och rapportering Ange intervall och andra villkor Europeiska
kommissionen kommer att säkerställa en löpande övervakning av genomförandet av
det framtida programmet, direkt av kommissionens avdelningar och indirekt av
intermediärer som t.ex. Europeiska investeringsfonden och de genomförandeorgan
som kan anförtros genomförandet av delar av programmet. Kommissionen kommer att
utarbeta en årlig övervakningsrapport om hur effektiva de åtgärder som fått
stöd har varit och vilken verkan de fått, sett till ekonomiskt genomförande,
resultat och där så är möjligt, effekter. Vid behov kan de politiska
prioriteringarna och finansieringsprioriteringarna ändras. Resultatmätningen
kommer att göras med hjälp av en konsekvent uppsättning indikatorer. Systemet för
övervakning och utvärdering kommer till stor del att bygga på det system som
används i det nuvarande programmet, men följande förbättringar kommer att göras
när det gäller uppgiftsinsamling och analys samt utvärderings- och
övervakningsmetoder (i enlighet med rekommendationerna i samband med
utvärderingar av det nuvarande programmet): –
Utformning av nya särskilda indikatorer och
övervakningsmetoder. –
Korshänvisning till indikatorerna i
flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin för att styra processen för
programförvaltningen och för att ge kompletterande information till
övervakningen av Europa 2020-strategin. –
Användning av kontrafaktiska metoder med
jämförelser av stickprov av stödmottagare med ett liknande stickprov av
icke-stödmottagare, om det är relevant, och för att skilja programmets effekter
på de föreslagna indikatorerna från effekterna av de förändrade ekonomiska
omständigheterna. –
Användning av tematiska utvärderingar för de olika
delarna i det framtida programmet, om det är relevant. Det nya
programmet kommer att bli föremål för både en halvtidsutvärdering och en
efterhandsutvärdering för att man ska kunna bedöma de framsteg som gjorts för
att uppnå målen och resultaten. Halvtidsutvärderingen ska färdigställas senast
i slutet av 2017 och ska ligga till grund för förberedelserna av nästa program.
Efterhandsutvärderingen ska göras inom två år från det att programmet har
slutförts. 2.2. Förvaltnings-
och kontrollsystem 2.2.1. Risker
som identifierats Programmets budget kommer att genomföras genom
finansieringsinstrument, bidrag och offentlig upphandling. Riskerna skiljer sig
från varandra beroende på vilken typ av utgift som avses. Vid revisioner som
genomförts av Europeiska revisionsrätten och vid kommissionens egna
efterhandsrevisioner upptäckte man följande huvudsakliga risker, som också kan
gälla det nya programmet: För finansieringsinstrument: De huvudsakliga
riskerna gäller stödberättigande (för internationella finansiella intermediärer
och slutliga stödmottagare), avtalsvillkor (att kommissionens krav finns med i
avtalshandlingarna), förfaranden (underlåtenhet att följa de förfaranden som
kommissionen föreskrivit) och resultat (bristande uppfyllelse av förutbestämda
mål). Dessa risker kommer att analyseras mot
bakgrund av följande faktorer: ·
Viktiga delar av förvaltnings- och
kontrollförfarandena utförs av internationella finansiella intermediärer. ·
Kommissionen måste i stor utsträckning förlita sig
på de internationella finansiella intermediärernas förvaltnings- och
kontrollsystem. ·
Det är viktigt att garantera tillräckliga
kontroller och tydliga ansvarsområden för alla berörda parter. ·
Den förhandskontroll som utförs av
generaldirektoratets finansiella enhet gäller endast budgettransaktioner med de
internationella finansiella intermediärerna och inte projekt-specifika
transaktioner. För bidrag: De komplicerade reglerna för
stödberättigande kostnader och vissa stödmottagares (små och medelstora
företag) begränsade ekonomiska expertis kan medföra en hög risk för att
kostnaderna inte redovisas på korrekt sätt (t.ex. stödmottagare ansöker om
ersättning för kostnader för företagets ägare/ledare trots att sådana kostnader
inte uppkommit). Det faktum att det inte finns en komplett
databas med uppgifter om stödmottagare, projekt och redovisade kostnader gör
det svårt att upptäcka stödmottagare som medför en risk, eventuella
kostnadsersättningar som begärts två gånger eller andra oriktigheter, och
bedrägeribekämpningen blir därför ineffektiv. För offentlig upphandling: Fel som inte
upptäcks eller oklarheter i anbud och anbudsspecifikationer som inte rättas
till kan leda till att kontrakten inte fullgörs på korrekt sätt. 2.2.2. Planerade
kontrollmetoder Olika kontrollmetoder planeras för de olika
risker som anges ovan. 1. FINANSIERINGSINSTRUMENT Uppgifter om de interna kontrollsystemen Man planerar att för finansieringsinstrumenten
inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem baserat på följande: –
Förhandsbedömning av internationella finansiella
intermediärer. –
Riskbaserad övervakning, även på grundval av
standardiserad redovisning. –
Förebyggande åtgärder i form av lämpliga krav
angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat. –
Avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att
vidta korrigerande åtgärder om det i samband med genomförandet begåtts fel som
gäller kraven angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och
resultat. –
Förhandskontroller av utbetalningarna från
generaldirektoratet till de internationella finansiella intermediärernas
förvaltningskonto. –
Samordning av ränteåtgärder. –
Medverkan i förvaltningen. –
Rätt att i revisionssyfte få tillgång till
uppgifter från internationella finansiella intermediärer, underförmedlare och
slutliga stödmottagare. –
En fullständig verifieringskedja som omfattar alla
led i genomförandet. –
Granskning av regelefterlevnad och
effektivitetsrevisioner av kommissionens tjänstemän. –
Åtgärder för att bygga upp säkerhet med beaktande
av det system för internkontroll och internrevision som tillämpas av de internationella
finansiella intermediärerna och underförmedlarna, och som svarar mot kraven
angående stödberättigande, avtalsvillkor, förfaranden och resultat. –
Kontroll av årsredovisningar av externa revisorer. –
Årliga revisionsförklaringar från internationella
finansiella intermediärer. Kontrollen av att förfarandena fungerar som de
ska kommer att ske genom flera olika informationskanaler: –
Ledningens kännedom om generaldirektoratets internkontrollsystem,
baserad på deras dagliga arbete och erfarenheter. –
Generaldirektoratets formella kontroll-, uppföljnings-
och övervakningssystem. –
Resultaten av den årliga översynen av internkontrollstandarderna
(de grundläggande kraven har uppfyllts fullt ut). –
Resultaten av riskbedömningen. –
Förhands- och efterhandskontroller, inklusive
rapportering om undantag eller brister i internkontrollen. –
Resultaten från generaldirektoratets externa
finansiella revisioner. –
Revisioner och rådgivningsarbete som utförts av
generaldirektoratets enhet för internrevision. –
Utvärderingar av programmen av externa utvärderare.
Revisioner som genomförts av enheten för
internrevision, tjänsten för internrevision eller revisionsrätten kommer att ge
ytterligare uppgifter om kontrollsystemens lämplighet. Bedömning av kontrollernas kostnader och
fördelar De planerade kontrollerna anses i stort
överensstämma med definitionen av internkontroll i COSO-modellen, dvs. att
internkontroll är en process som är avsedd att ge rimliga garantier för
måluppfyllelse i fråga om transaktionernas effektivitet och ändamålsenlighet,
tillförlitligheten i finansiell rapportering och efterlevnaden av gällande
lagar och förordningar. Kostnaderna för kontrollerna uppskattas med hjälp av en
övergripande metod som omfattar alla insatser som direkt eller indirekt är relaterade
till kontrollen av rättigheterna för de internationella finansiella
intermediärerna, de finansiella intermediärerna och de slutliga stödmottagarna
samt av uppgifternas korrekthet. Om möjligt är kontrollerna specificerade för
de olika skedena i förvaltningen och överensstämmer med beskrivningen av det
planerade kontrollsystemet. För att ta hänsyn till de förändringar det nya
förslaget väntas föra med sig kommer bl.a. uppgifterna för följande centrala
nyheter att justeras: a) Förtydligande av de gällande reglerna inom
plattformarna av egetkapital och lån och fler förebyggande åtgärder genom
utformning av lämpliga krav. b) Samordning av ränteåtgärder och ytterligare
avtalsvillkor om påföljder som gör det möjligt att införa korrigerande åtgärder
om kraven inte har följts vid genomförandet. Bedömning av förväntad risk för
överträdelser av de gällande reglerna Inom det planerade kontrollsystemet kommer den
förväntade risken för överträdelser (definierad som förväntad risk för fel vad
gäller lagligheten och korrektheten på transaktionsnivå) att vara under
2 % sett över flera år, dock till en lägre kostnad tack vare att de nya
åtgärder som vidtagits minskar riskerna både när det gäller frekvens och
konsekvenser. Felfrekvensen förväntas minska tack vare att de
gällande reglerna och SMART-kraven förtydligas, att avtalsvillkoren om
påföljder stärks och att räntorna samordnas i högre utsträckning. 2. BIDRAG En betydande del av programmets budget kommer
att genomföras genom indirekt centraliserad förvaltning, dvs. av
genomförandeorgan. Uppgifter om internkontrollsystemen Den befintliga ramen för internkontroll bygger
på kommissionens internkontrollstandarder, förfaranden som gör det möjligt att
välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete,
förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel,
förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg,
förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner
och efterhandskorrigeringar samt utvärdering. Dokumentationen vid anbudsinfordringar
innehåller detaljerade uppgifter om reglerna för stödberättigande och av de
vanligaste felen när det gäller personalkostnader. Stödmottagarna uppmanas att
redan vid förslagsinlämningen lämna tillräckligt detaljerade uppgifter om
beräknade kostnader så att man kan göra förhandskontroller och upptäcka
eventuella fel och missförstånd och om nödvändigt anpassa bidragsavtalet eller
ändra genomförandet av det. Detta kommer att öka den rättsliga säkerheten för stödmottagarna
och minska risken för fel. Efterhandskontroller kommer att göras för att
fastställa den genomsnittliga felfrekvens som kommer att kvarstå, trots
utbildning, förhandskontroller och korrigeringar. Programmets strategi för
efterhandsrevision kommer att grunda sig på den finansiella revisionen av
transaktioner enligt den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit
Sampling), kompletterat med ett riskbaserat urval. Strategin för
efterhandsrevision kommer i fråga om laglighet och korrekthet att kompletteras
med en operativ utvärdering och bedrägeribekämpningsstrategin (se punkt 2.3). Bedömning av kontrollernas kostnader och
fördelar Det måste finnas balans mellan att göra
programmet mer attraktivt genom att minska kontrollbördan för stödmottagarna
(ökat förtroende och risktagande genom ökad användning av standardbelopp,
schablonbelopp och enhetskostnader) och att garantera att felfrekvensen är så
låg som möjligt. Generaldirektoratet för näringsliv kommer att
upprätta ett kostnadseffektivt internkontrollsystem som ska ge rimliga
garantier för att felrisken årligen ligger på 2–5 % under den fleråriga
utgiftsperioden. Det slutliga målet är att uppnå en kvarstående felfrekvens som
ligger så nära 2 % som möjligt då de fleråriga programmen avslutas, när budgetkonsekvenserna
av alla revisioner, korrigeringar och återhämtningsåtgärder har beaktats. Revisionsstrategin har som mål att ge en
rättvis och tillförlitig bild av felrisken och att effektivt undersöka alla
tecken på bedrägeri. Att förslagen kontrolleras innan bidragsavtalen
undertecknas och att reglerna för stödberättigande tydliggörs bör inte förlänga
upphandlingen. De delegerade utanordnarna ska varje år rapportera om
kontrollernas kostnader och fördelar och kommissionen ska inom ramen för
halvtidsutvärderingen rapportera till den lagstiftande myndigheten om vilken
nivå på efterlevnaden man kan uppnå. Bedömning av förväntad risk för
överträdelser av de gällande reglerna A. Befintliga felkällor Baserat på de resultat som uppnåtts så här
långt har återkommande fel hittats inom följande områden: ·
Personalkostnader – att
man kräver utbetalning av genomsnittliga kostnader eller budgeterade kostnader
(snarare än faktiska kostnader), att man inte registrerar den tid som man ägnat
åt programmet, att man fakturerar icke stödberättigande utgiftsposter (kostnader
för företagets ägare/ledare). ·
Övriga direkta kostnader – vanliga fel är bl.a. att man ingår underleverantörsavtal utan
förhandstillstånd eller utan att respektera reglerna om kostnadseffektivitet. ·
Indirekta kostnader – i
många fall är de indirekta kostnaderna en fast procentandel av de direkta
kostnaderna och felen i de indirekta kostnaderna är således proportionerliga
till felen i de direkta kostnaderna. B. Föreslagna förenklingar Programmet kommer att kunna dra fördel av
förenklingsåtgärderna i treårsöversynen av budgetförordningen. Kommissionen
kommer att utnyttja möjligheten att anta förenklingsåtgärder bl.a.
standardiserade enhetskostnader för ägare/ledare av små och medelstora företag
eller schablonbelopp för personalkostnader, i enlighet med de
räkenskapsprinciper som stödmottagarna normalt sett tillämpar. C. Möjligheten att förbättra efterlevnaden
genom ändrade kontroller Utgångspunkten är status quo, baserat på de
bidragsrevisioner som hittills genomförts inom ramprogrammet för
konkurrenskraft och innovation. Hittills ligger den felfrekvens som
konstaterats vid löpande revisioner inom ramprogrammet på ungefär 5 %. Man
kan dock anta följande: –
Stödmottagarna inom det framtida programmet för
företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag liknar dem som deltog
inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. –
En tredjedel av felkällorna kommer att vara samma
som beskrivs i punkt B. Mot bakgrund av dessa antaganden förväntas
förenklingsåtgärderna i budgetförordningen minska felfrekvensen. Tydliggörandet
av reglerna för stödberättigande i förhand förväntas minska felen ytterligare. Slutsats: Alla de åtgärder som avses ovan har
som slutgiltigt mål att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 %
som möjligt i slutet av livscykeln. Detta scenario baseras på antagandet att
förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras betydligt under beslutsprocessen. 3. OFFENTLIG UPPHANDLING Ramen för internkontroll, som bygger på
kommissionens internkontrollstandarder, på de offentliga
upphandlingsförfarandena för urval av det bästa förslaget och på
kontraktsförvaltning under hela projektets eller kontraktets löptid samt
förhandskontroll av fakturor och utbetalningar, ska förhindra att den slutliga
felfrekvensen överstiger 2 %. 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga
eller planerade) Inom ramen för kommissionens strategi mot
bedrägerier[28]
och med stöd från Olaf och dess nätverk för förebyggande och upptäckt av
bedrägerier (FPDNet) har generaldirektoratet för näringsliv utvecklat en egen
strategi för bedrägeribekämpning med åtgärder för att förebygga och upptäcka
bedrägerier och oriktigheter, såväl internt som hos stödmottagare och
uppdragstagare. Strategin för bedrägeribekämpning kommer att uppdateras varje
år. Enligt GD Näringslivs
bedrägeribekämpningsstrategi ska man när det gäller bidrag upprätta ett
centralt register över alla stödmottagare (samordnare, partner, underleverantörer
och andra aktörer) och projekt (rapporter och konstnadsdeklarationer). Denna
databas kommer, i kombination med det planerade förvärvet av ett kraftfullt
verktyg för dataanalys för att upptäcka tecken på bedrägeri eller
varningssignaler (röd flagg), att väsentligt förbättra
kontrollfunktionerna och möjligheterna till revision. För att öka kunskaperna om och kapaciteten för
förebyggande och effektiva kontroller kommer man enligt GD Näringslivs
bedrägeribekämpningsstrategi att erbjuda särskild utbildning och
informationsmaterial. En kontrollstrategi för utvärdering av stödmottagarnas
finansiella och teknisk kapacitet kommer att utvecklas och genomföras, där
registreringar i it-verktyg och flaggning för förhands- och
efterhandsrevisioner ska ingå. Stödmottagarna kommer därefter att delas in i
riskkategorier utifrån bedrägeriindikatorer. Dessutom kommer man att utveckla förfaranden
och riktlinjer för riskbaserade efterhandsrevisioner med inriktning på
potentiella fall av bedrägerier och oriktigheter. Denna strategi för
bedrägeribekämpning kommer också att vara bättre anpassad till
internkontrollstandarderna, i synnerhet riskbedömningen, och till
bedrägeribekämpningsstrategier från andra generaldirektorat och underordnade
enheter. När det gäller finansieringsinstrumenten ska
kommissionen säkerställa att avtalen med de internationella finansiella
intermediärerna innehåller bestämmelser för att förebygga bedrägeri, korruption
och annan olaglig verksamhet samt en skyldighet för de internationella finansiella
intermediärerna att införa dessa bestämmelser i sina avtal med intermediärer
och också i sina förvaltnings- och kontrollsystem, inklusive t.ex. övervakning
som följer av de krav som på förhand fastställts av kommissionen. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel ·
Nya budgetrubriker som föreslås (preliminärt) Redovisa de berörda rubrikerna i
budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda
budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Beteckning 1 || Diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen [1] || Driftsutgifter: 02 02 01 Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag || Diff. || JA || JA || JA || nej [1] || Administrativa utgifter || Icke-diff. || JA || JA || JA || nej 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade
inverkan på utgifterna Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen: 1 || Nummer || [Beteckning…………………………………………………………………….] GD ENTR || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || 213,600 || 256,000 || 300,500 || 346,000 || 393,500 || 441,000 || 492,400 || || 2 443,000 Betalningar || (2) || 110,240 || 235,240 || 287,240 || 311,240 || 327,240 || 368,240 || 439,240 || 364,320 || 2 443,000 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[29] || 02.0104 || (3) || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 12,000 || 12,000 || || 79,000 TOTALA anslag för GD ENTR || Åtaganden || = 1+3 || 224,600 || 267,000 || 311,500 || 357,000 || 404,500 || 453,000 || 504,400 || || 2 522,000 Betalningar || = 2 +3 || 121,240 || 246,240 || 298,240 || 322,240 || 338,240 || 380,240 || 451,240 || 364,320 || 2 522,000 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 213,600 || 256,000 || 300,500 || 346,000 || 393,500 || 441,000 || 492,400 || || 2 443,000 || Betalningar || (5) || 110,240 || 235,240 || 287,240 || 311,240 || 327,240 || 368,240 || 439,240 || 364,320 || 2 443,000 || TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 11,000 || 12,000 || 12,000 || || 79,000 || TOTALA anslag för RUBRIK <1> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || = 4+ 6 || 224,600 || 267,000 || 311,500 || 357,000 || 404,500 || 453,000 || 504,400 || || 2 522,000 || Betalningar || = 5+ 6 || 121,240 || 246,240 || 298,240 || 322,240 || 338,240 || 380,240 || 451,240 || 364,320 || 2 522,000 || || Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT GD ENTR || Personalresurser || 18,764 || 19,140 || 19,522 || 19,913 || 20,311 || 20,717 || 21,131 || 139,498 Övriga administrativa utgifter || 0,086 || 0,088 || 0,089 || 0,091 || 0,093 || 0,095 || 0,097 || 0,639 || || || || || || || || || TOTALA anslag för RUBRIK 5 GD ENTR[30] i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 18,850 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137 || || || || || || || || || Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 243,450 || 286,228 || 331,111 || 377,004 || 424,904 || 473,812 || 525,628 || || 2 662,137 Betalningar || 140,090 || 265,468 || 317,851 || 342,244 || 358,644 || 401,052 || 472,468 || 364,320 || 2 662,137 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
X Förslaget/initiativet kräver att
driftsanslag tas i anspråk enligt följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || Mål- och resultatbeteckning[31] ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT || Resultat || Typ[32] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad || SÄRSKILT MÅL 1: Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för EU:s företag || || || || || || || || || || || || || || || || || Insatser för att öka den europeiska konkurrenskraften || Undersökningar, konsekvensbedömningar, utvärderingar, konferenser || 0,250 || 54 || 13,500 || 55 || 13,750 || 57 || 14,250 || 58 || 14,500 || 60 || 15,000 || 61 || 15,250 || 62 || 15,500 || 407 || 101,680 || Insatser för att utveckla politiken för små och medelstora företag och främja deras konkurrenskraft || Möten, rapporter, databaser || 0,075 || 98 || 7,350 || 98 || 7,350 || 122 || 9,150 || 124 || 9,300 || 128 || 9,600 || 138 || 10,350 || 152 || 11,400 || 860 || 64,480 || Turism || Projekt, priser, undersökningar, evenemang || 1,000 || 9 || 9,000 || 12 || 12,000 || 16 || 16,000 || 19 || 19,000 || 22 || 22,000 || 25 || 25,000 || 28 || 28,000 || 131 || 131,440 || Nya affärsidéer för konsumentvaror || Marknadsintroduktionsprojekt || 1,000 || 8 || 8,000 || 9 || 9,000 || 11 || 11,000 || 13 || 13,000 || 14 || 14,000 || 15 || 15,000 || 17 || 17,000 || 87 || 86,800 || Delsumma särskilt mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || || 384,400 || SÄRSKILT MÅL 2: Att främja entreprenörskap || || || || || || || || || || || || || || || || || Insatser för att främja entreprenörskap || Undersökningar, kampanjer, evenemang || 0,5 || 5 || 2,500 || 6 || 3,000 || 5 || 2,500 || 6 || 3,000 || 6 || 3,000 || 6 || 3,000 || 7 || 3,500 || 41 || 20,720 || Antal: || 0,007 || 600 || 4,200 || 720 || 5,040 || 1 300 || 9,100 || 1 400 || 9,800 || 1650 || 11,550 || 1770 || 12,390 || 2000 || 14,000 || 9 440 || 66,080 || Delsumma särskilt mål 2 || || || || || || || || || || || || || || || || 86,800 || SÄRSKILT MÅL 3: Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering || || || || || || || || || || || || || || || || Finansieringsinstrument || Antal små och medelstora företag som får stöd (lånegarantier) || 0,004 || 7500 || 30,000 || 17 000 || 68,000 || 27 000 || 108,000 || 31 000 || 124,000 || 31 000 || 124,000 || 31 000 || 124,000 || 42 000 || 168,000 || 186 500 || 746,320 || Lånevolym (miljoner euro) || || 1 071 || || 2 201 || || 3 384 || || 3 995 || || 4 065 || || 4 119 || || 5 420 || || 24 255 || || Antal små och medelstora företag som får stöd (riskkapital) || 1, 220 || 10 || 12,200 || 30 || 36,600 || 46 || 56,120 || 85 || 103,700 || 115 || 140,300 || 140 || 170,800 || 140 || 170,800 || 566 || 690,000 || Hävstångseffekt, miljoner euro (riskkapital) || || 103 || || 343 || || 686 || || 1 064 || || 1 445 || || 1 817 || || 1 869 || || 7 327 || || Delsumma särskilt mål 3 || || || || || || || || || || || || || || || || 1 436,320 || SÄRSKILT MÅL 4: Att förbättra företagens marknadstillträde || || || || || || || || || || || || || || || || || Enterprise Europe Network || Förslag till partnerskap || 0,005 || 5732 || 28,660 || 5821 || 29,105 || 5 923 || 29,615 || 6 040 || 30,200 || 6106 || 30,530 || 6336 || 31,680 || 6540 || 32,700 || 42 498 || 212,500 || Antal små och medelstora företag som får stöd (per 1 000 företag) || 0,065 || 403 || 26,195 || 418 || 27,170 || 438 || 28,47 || 458 || 29,77 || 488 || 31,720 || 508 || 33,020 || 539 || 35,035 || 3 252 || 211,380 || Stöd till små och medelstora företag utomlands || Undersökningar || 0,250 || 10 || 2,500 || 12 || 3,000 || 15 || 3,750 || 14 || 3,500 || 15 || 3,750 || 18 || 4,500 || 20 || 5,000 || 104 || 25,951 || || Center för små och medelstora företag Hjälpcentraler för små och medelstora företag || 1,000 || 5 || 5,000 || 6 || 6,000 || 7 || 7,000 || 9 || 9,000 || 10 || 10,000 || 11 || 11,000 || 12 || 12,000 || 60 || 60,000 || || Plattformar, evenemang, PR-verksamhet || 0,200 || 6 || 1,200 || 6 || 1,300 || 8 || 1,600 || 10 || 1,900 || 10 || 2,000 || 12 || 2,400 || 13 || 2,600 || || 13,249 || Stöd till internationellt näringslivssamarbete || Workshoppar || 0,200 || 5 || 1,000 || 7 || 1,400 || 8 || 1,600 || 9 || 1,800 || 10 || 2,000 || 11 || 2,200 || 12 || 2,400 || 62 || 12,400 || Delsumma särskilt mål 4 || || || || || || || || || || || || || || || || 535,480 || TOTAL KOSTNAD || || 213,600 || || 256,000 || || 300,500 || || 346,000 || || 393,500 || || 441,000 || || 492,400 || || 2 443,000 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk –
X Förslaget/initiativet kräver att
administrativa anslag tas i anspråk enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 18,764 || 19,140 || 19,522 || 19,913 || 20,311 || 20,717 || 21,131 || 139,498 Övriga administrativa utgifter || 0,086 || 0,088 || 0,089 || 0,091 || 0,093 || 0,095 || 0,097 || 0,639 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 18,850 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137 Belopp utanför RUBRIK 5[33] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || TOTALT || 18,85050 || 19,228 || 19,611 || 20,004 || 20,404 || 20,812 || 21,228 || 140,137 3.2.3.2. Beräknat
personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i
anspråk –
X Förslaget/initiativet kräver att
personalresurser tas i anspråk enligt följande: Beräknat antal
heltidsekvivalenter || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 110 || 110 || 110 || 110 || 110 || 110 || 110 XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[34] || XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 58 || 58 || 58 || 58 || 58 || 58 || 58 XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || || XX 01 04 yy[35] || vid huvudkontoret[36] || || || || || || || || vid delegationerna || || || || || || || XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || TOTALT || 168 || 168 || 168 || 168 || 168 || 168 || 168 XX motsvarar det
politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska täckas med den personal
inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i
fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så
krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande
generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av
anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.
Generaldirektoratet för näringsliv planerar en partiell externalisering till
ett befintligt genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt
att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsförfarandet. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Extern personal || 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen –
X Förslaget/initiativet är förenligt med
kommissionens förslag till en flerårig budgetram 2014–2020, KOM(2011) 500
slutlig –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i
förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda
budgetrubriker och belopp. […] –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[37] Beskriv
behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen,
budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. […] 3.2.5. Bidrag
från tredjepart [ska kompletteras] –
Det ingår inga bidrag från tredje part i det
aktuella förslaget eller initiativet Anslag i miljoner euro (avrundat till tre
decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt Länder utanför EU som deltar i programmet[38] || || || || || || || || TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm || Pm 3.3. Beräknad
inverkan på inkomsterna –
X Förslaget/initiativet påverkar inte
budgetens inkomstsida –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: –
¨ Påverkan på egna medel –
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[39] År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel …………. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som
berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för
särskilda ändamål. […] Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna
har beräknats. [1] KOM(2011) 500 slutlig. [2] På webbportalen för immateriella rättigheter och
tjänster för e-lärande registrerades över 50 000 besökare och över två
miljoner sökningar under de tre första åren. Mer än 30 kurser och
interaktiva seminarier anordnades dessutom varje år (varav två tredjedelar i
Europa) om de problem som små och medelstora företag står inför. [3] Studier och undersökningar i enskilda mindre
medlemsstater skulle ge ett mindre europeiskt mervärde, inte täcka hela EU och
kanske innebära dubbelarbete med forskning som redan genomförts i andra länder. [4] Denna typ av åtgärd ger ett större mervärde och en
större verkan om de samordnas med och kompletterar olika åtgärder i
medlemsländerna. De mindre medlemsländerna har dessutom ofta mindre resurser
för att marknadsföra sina turistorter, särskilt gränsöverskridande
turistarrangemang. [5] KOM(2011) 500 slutlig, SEK(2011) 867–868
slutlig. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En budget för Europa
2020 – Del II om politikområden. [6] Evaluation of the Executive Agency for
Competitiveness and Innovation, slutrapport, 12.5.2011. http://ec.europa.eu/cip/files/docs/evaluation-of-eaci-may-2011_en.pdf [7] http://ec.europa.eu/cip/files/docs/public-consultation-annex2-to-final-report_en.pdf
[8] http://ec.europa.eu/enterprise/dg/files/evaluation/final_report_eip_interim_evaluation_04_2009_en.pdf
[9] http://ec.europa.eu/cip/files/docs/eip-final-evaluation-report_en.pdf
[10] Programbudgeten har minskats i förhållande till det belopp
som angavs i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020
(KOM(2011) 500) på grund av det faktum att åtgärder som stöder standardisering
kommer att finansieras med upp till 182 miljoner euro utanför programmet
så att deras framgångsrika struktur och ändamålsenliga genomförande kan
bibehållas. [11] KOM(2010) 2020 slutlig. [12] KOM(2010) 614 slutlig. [13] KOM(2008) 394 slutlig. [14] KOM(2011) 78 slutlig. [15] KOM(2011) 398 slutlig. [16] EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. [17] 2009 års Eurobarometerundersökning om företagande. [18] KOM(2010) 352 slutlig. [19] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. [20] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [21] EUT L 310, 9.11.2006, s. 15. [22] Dessa indikatorer gäller utvecklingen inom
näringslivspolitiken. Kommissionen är inte ensam ansvarig för att målen ska
uppnås, utan ett antal andra faktorer som ligger utanför kommissionens kontroll
påverkar också resultaten på detta område. [23] Nominell effektiv växlingskurs (NEER)/reell effektiv
växlingskurs (REER) baserat på enhetsarbetskostnader (ULC), exklusive effekten
av valutafluktuationer. [24] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad
budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [25] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b
i budgetförordningen. [26] Närmare förklaringar av de olika metoderna för
genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen
återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [27] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [28] KOM(2011) 376, 24.6.2011. [29] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) genomförandeorgan (utan hänsyn till planerad ytterligare
externalisering), indirekta och direkta forskningsåtgärder. [30] GD ENTR planerar en partiell externalisering till ett
befintligt genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att
justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsförfarandet. ”Övriga
administrativa utgifter” omfattar finansieringen av de obligatoriska
kommittémötena. [31] Denna preliminära fördelning av driftsanslagen och den
fördelning av budgetmedel mellan de föreslagna åtgärder som följer, är baserad
på de planerade åtgärdernas natur: t.ex. insatserna för att utveckla politiken
för små och medelstora företag och främja deras konkurrenskraft baseras på
undersökningar och evenemang som kommer att genomföras genom offentlig
upphandling och som jämförelsevis kommer att vara billigare än de åtgärder som
planeras inom turism och konsumentvaror, som kommer att omfatta
anbudsinfordringar. [32] Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som
levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal
kilometer väg som har byggts). [33] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för
genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare
s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. [34] Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte
används i den svenska versionen. [35] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [36] Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden
(EFF). [37] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [38] Programmet ska vara öppet för de Efta-länder som är
medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), kandidatländerna och
potentiella kandidatländer samt länder som omfattas av den europeiska
grannskapspolitiken , på vissa villkor och under förutsättning att de bidrar
ekonomiskt till programmet (se artikel 5). [39] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag
för uppbördskostnader.