MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I förordning (EG) nr 683/2008, som trädde i kraft den 25 juli 2008, anges villkoren för offentlig styrning och finansiering av Galileo- och Egnosprogrammen[1]. Bland annat anslås 3 405 miljoner euro till dem för perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

I enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 683/2008 antog kommissionen den 18 januari 2011 en rapport till Europaparlamentet och rådet om halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen[2]. I rapporten redovisas programmens genomförande utförligt sedan omläggningen av deras styrning 2007. Dessutom presenteras skattningar av kostnader och framtida risker jämte förslag för att hantera dem genom att beakta kraven för drift av de två system som programmen gett upphov till.

Sedan kommissionens rapport överlämnats den 18 januari 2011 framförde rådet i sina slutsatser av den 31 mars 2011 bland annat sitt stöd för de europeiska satellitnavigeringssystemen enligt förordning (EG) nr 683/2008. Vidare uppmärksammade rådet skattningarna av de totala kostnaderna och det faktum att kommissionen inför nästa fleråriga budgetram skulle lägga fram ett förslag om ny ledningsstruktur. Rådet uppmanade kommissionen att rationalisera ledningen och optimera användningen av befintliga strukturer.

Europaparlamentet framförde i sin resolution av den 8 juni 2011 sitt stöd för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen och ansåg att de främst borde finansieras genom EU:s budget. Parlamentet framhävde vikten av att införa strikta former för kostnadskontroll och riskhantering, och uppmanade kommissionen att snabbt lägga fram lagförslag, i synnerhet för att trygga stabila villkor på lång sikt för driften av systemen.

I sitt meddelande av den 29 juni 2011[3], åtföljt av ett förslag till rådsförordning av samma datum[4], föreslår kommissionen att [7 000] miljoner euro anslås till finansieringen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen för nästa fleråriga budgetram 2014–2020. Kommissionen påpekar dock att man måste fortsätta med satsningarna på att hålla kostnaderna under kontroll och att nya styrformer kan bli nödvändiga på längre sikt. Det bör noteras att beloppet på [7 000] miljoner euro i 2011 års priser utgör en övre gräns som inte får överskridas i enlighet med artikel [14 i förslaget till] rådets förordning och motsvarar [7 897] miljoner euro i löpande priser.

Det bör påpekas att osäkerhetsfaktorer som kan leda till fördyringar och förseningar är en naturlig del av den här sortens komplexa program. Det innebär att ett verkningsfullt riskhanteringssystem måste införas, och kan föranleda känsliga beslut. Exempelvis uppgår fördyringen av utvecklingsfasen, som förvaltas av Europeiska rymdorganisationen (ESA), till sammanlagt omkring 500 miljoner euro. På medlemsstaternas begäran har kommissionen godtagit att stå för kostnaderna för att trygga programmens kontinuitet. Eftersom valideringen i omloppsbana är en hörnsten i Galileoprogrammet hade brist på medel kunnat leda till att programmet blivit tvunget att läggas ned, med åtföljande förluster av industriellt kunnande och delvis färdigställd utrustning.

Det här förslaget till förordning uppfyller parlamentets och rådets krav och följer huvuddragen i kommissionens meddelande av den 29 juni 2011. Förslaget utgör grunden för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen under nästa fleråriga budgetram och reglerar bl.a. finansiering och styrning av programmen. Med tanke på de omfattande ändringarna jämfört med förordning (EG) nr 683/2008 förefaller det nödvändigt att ersätta denna med en ny förordning i stället för att ändra den gamla förordningen.

Det bör framhållas att Galileo- och Egnosprogrammen är flaggskeppsprojekt för EU. Då programmen är starka ekonomiska motorer som kan bidra till att ta oss ur krisen är insatser för att främja dessa program helt i linje med strategin Europa 2020 och politiken för hållbar utveckling. Nästa generation av prestandastarka satellitnavigeringstjänster erbjuder stora möjligheter för alla näringsgrenar med stark sysselsättningsökning på en marknad som växt med 30 % per år de senaste åren. Kommissionen verkar här för att odla upp en mångfald av tillämpningar så att systemens tjänster utnyttjas på bästa sätt och den samhällsekonomiska nyttan blir så stor som möjligt. För det ändamålet ska kommissionen genomföra sina 24 åtgärder som redovisats i åtgärdsplanen för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) av den 14 juni 2010[5]. Enligt den här planen ska bl.a. FoU-projekt finansieras, de små och medelstora företagen få bättre tillgång till finansiering och Galileo- och Egnosprogrammen främjas i sektorer med särskilt stor betydelse för tillväxt, innovation och sysselsättning.

Det måste också betonas att de europeiska satellitnavigerinsgprogrammen inte bara rör de medlemsstater som är mest involverade i rymdverksamhet, utan direkt påverkar alla EU:s medlemsstater. Allmänheten i hela EU kommer att gynnas av de olika tjänster som tillhandahålls genom den nya infrastrukturen. Dessutom har de små och medelstora företagen i hela Europa stor betydelse för programmen eftersom ett av EU:s mål är att främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt för alla företag i upphandlingen inom programmen.

Kommissionen har därför inom Europa 2020 åtagit sig att utarbeta ”en effektiv rymdpolitik som ger de verktyg som behövs för att hantera några av de centrala globala utmaningarna och särskilt att åstadkomma resultat avseende Galileo” som ett led i flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Förslaget bygger på talrika, ingående samråd med de berörda parterna och allmänheten. Det åtföljs av en konsekvensbedömning.

De berörda parterna har rådfrågats på olika tekniska, juridiska och operativa områden inom programmen, såsom tjänster, kostnader för infrastruktur och drift, riskbedömningar och tänkbara upplägg för styrningen. Därför har temaworkshopar och konferenser anordnats med användare och särskilda arbetsgrupper med experter från ESA, Europeiska byrån för GNSS och medlemsstaterna. Dessutom har samtal med experter från rymdsektorn och företrädare för industrin ägt rum.

Allmänheten har också fått yttra sig genom Eurobarometerundersökningar 2007 och 2009 samt i samband med konsekvensbedömningen av den europeiska rymdpolitiken.

Vid samråden har följande framkommit:

· Allmänheten stöder utvecklingen av ett självständigt satellitnavigeringssystem och känner till att moderna samhällen blir alltmer beroende av navigeringstjänster.

· En stabil, långsiktig styrning bör införas för effektiv förvaltning av programmen.

· Galileosystemets tjänst för skydd av människoliv (också kallad Safety of Life Service eller SoL) bör ändras efter hur användarnas förväntningar förändrats.

· Slutligen påpekar civilflyget att det måste finnas ett långsiktigt åtagande att tillhandahålla Egnostjänster, eftersom det är en förutsättning för att Egnos ska få någon marknadspenetration värd namnet.

Konsekvensbedömningen har, med tanke på den senaste tidens framsteg och på de problem som måste övervinnas, inriktas på fortsatt genomförande av programmet och särskilt två problem: för det första utformningen av de framtida tjänsterna, då anslagen för perioden 2008–2013 är otillräckliga för att färdigställa Galileoinfrastrukturen och driva Egnos, för det andra utformningen av styrningen och de medel som krävs för det.

På den första punkten om Galileoprogrammet har bedömningen av alternativen visat att det bästa alternativet är att behålla de tjänster som ingick från början med undantag av SoL. Den lösningen kräver mindre markinfrastruktur och blir därmed billigare.

Vad gäller Egnos har systemet redan tagits i drift och många användare drar redan nytta av det. I och med att SoL-tjänsten i Egnos förklarats vara operativ har dessutom kommissionen åtagit sig gentemot användarna att garantera tjänstens kontinuitet, då användarna gjort omfattande investeringar. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att avsluta Egnosprogrammet.

På den andra punkten konstaterades i konsekvensbedömningen att kommissionen som företrädare för unionen fortfarande bör ansvara för programmen då unionen fortsätter att ensam finansiera dem, enligt kommissionens förslag i det ovannämnda meddelandet av den 29 juni 2011. Driften bör däremot läggas ut på ett särskilt organ. Det gör det möjligt att dels maximera den samhällsekonomiska nyttan av systemen och sörja för bättre överensstämmelse med unionens övriga politik, dels tydligt avgränsa de olika involverade parternas ekonomiska och politiska ansvar. Därför, och med tanke på rådets slutsatser av den 31 mars 2011, framstår Europeiska byrån för GNSS som det naturliga valet, eftersom den redan har byggts upp och är verksam inom satellitnavigering. Byrån inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 för att sköta uppgifter i samband med genomförandet av programmen. Det alternativet förutsätter dock att byråns uppdrag och resurser ändras.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

I likhet med förordning (EG) nr 683/2008 och annan EU-lagstiftning om de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är den rättsliga grunden för kommissionens förslag artikel 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (f.d. artikel 156 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen). Det är formulerat som en förordning av Europaparlamentet och rådet i likhet med förordning (EG) nr 683/2008 som det ska ersätta, eftersom det har generell räckvidd och bör ha direkt tillämpning i alla medlemsstater.

Fastställande av program och system, beslut om anslag till dem samt utformning av styrstruktur är de viktigaste delarna i förslaget. För att rationalisera EU-rätten ska enligt förslaget även annan lagstiftning om de europeiska satellitnavigeringsprogrammen ändras eller upphävas.

Förslaget följer subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Förslagets syfte, att bygga upp och driva system för satellitnavigering, överskrider de enskilda medlemsstaternas ekonomiska och tekniska förmåga och kan endast uppnås på ett tillfredsställande sätt på unionsnivå. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att nå målet, eftersom budgetmedlen motsvarar de skattade kostnaderna efter ingående analyser och eftersom den valda styrstrukturen förefaller vara den mest lämpade.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Som sägs i avsnitt 2 kommer unionen att fortsätta att ensam finansiera Galileo- och Egnosprogrammen. Dess anslag till programmen för perioden 2014–2020 får inte överskrida [7 897] miljoner euro i löpande priser enligt artikel [14 i förslaget till] rådsförordning som omnämns i avsnitt 1. Det omfattar tre huvudsakliga verksamheter, nämligen färdigställande av Galileoprogrammets installationsfas, Galileoprogrammets driftsfas samt driften av Egnossystemet. I Egnossystemet ingår löpande förbättringar av systemets tjänster som svar på nya behov hos användarna.

Programmens kostnader har skattats genom ingående analyser. De bygger också på samtal med experter från bl.a. medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS. De olika berörda parterna, bl.a. inom rymdindustrin, har också rådfrågats.

Att det kunnande som byggts upp hålls kvar inom kommissionen är mycket viktigt för kontinuiteten i programmen. Därför kommer kommissionen att behålla de tillfälligt anställda som för närvarande är i tjänst med kontraktstider som beror på programmens olika faser, och överföra personalen till Europeiska byrån för GNSS.

5. ÖVRIGT

Det måste framhållas att denna förordning handlar om styrning och finansiering av programmen för perioden 2014–2020. Enligt förslaget till styrning får väsentliga uppgifter som rör driften av systemen läggas ut på Europeiska byrån för GNSS, som är ett unionsorgan i den mening som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Kommissionen ämnar för detta ändamål teckna ett eller flera delegeringsavtal med byrån.

Enligt kommissionens mening är delegeringsavtal med allmänna villkor för byråns förvaltning av tilldelade medel, inbegripet åtgärder för uppföljning och kostnadskontroll, det lämpligaste sättet att garantera att kommissionen, Europaparlamentet och rådet kan utöva sina kontrollbefogenheter fullständigt.

För att Europaparlamentet och rådet ska kunna ha en helhetsbild över de villkor på vilka Europeiska byrån för GNSS ska utföra sina uppgifter den anförtros i den nya styrstrukturen, särskilt i resurshänseende, kommer kommissionen under 2012 att lägga fram ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 912/2010 och den därtill hörande finansieringsöversikten. Observera att det i programmens anslag på [7 897] miljoner euro i löpande priser redan tagits hänsyn till kostnaderna för drift av systemen, inklusive driftskostnader för organ som getts i uppdrag att sköta driften av systemen. Att byrån utför nya uppgifter innebär alltså inte att några nya medel behöver ställas till förfogande.

Kommissionen kommer att granska om förordning (EU) nr 912/2010 är förenlig med den nya styrningen när det gäller säkerhetsackreditering av system.

Rådets gemensamma åtgärd 2004/552/GUSP av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen[6] bör också uppdateras.

Regelförenkling är grundläggande för den nya modell som kommissionen föreslår för unionens budgetutgifter. Förslaget omfattar i sin nuvarande lydelse bl.a. följande förenklingar:

– Indikatorer anpassas till målen för strategin Europa 2020.

– Verksamhet i samband med driften av systemen, särskilt förvaltning av avtal, delegeras till Europeiska byrån för GNSS.

2011/0392 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[8],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Den europeiska politiken för satellitnavigering syftar till att ge unionen två satellitnavigeringssystem, Egnossystemet och systemet med ursprung i Galileoprogrammet (nedan kallade systemen). Dessa system upprättas genom Galileoprogrammet och Egnosprogrammet (nedan kallade programmen). Varje infrastruktur omfattar satelliter och ett nät av markstationer.

(2) Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet är helt oberoende av alla andra befintliga eller kommande system.

(3) Syftet med Egnosprogrammet är att förbättra kvaliteten på signalerna från befintliga globala satellitnavigeringssystem (nedan kallade GNSS).

(4) Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har hela tiden fullt ut ställt sig bakom programmen.

(5) Då programmen befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsskede och står i begrepp att tas i drift, måste de få en särskild rättslig grund som bland annat svarar mot deras behov av styrning och uppfyller kraven på sund ekonomisk förvaltning.

(6) De system som skapats inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur som installeras i transeuropeiska nät vars användning sträcker sig långt utöver medlemsstaternas nationella gränser. Dessutom bidrar systemens tjänster till de transeuropeiska nätens utveckling inom bland annat transportinfrastruktur, teleinfrastruktur och energiinfrastruktur.

(7) Galileo- och Egnosprogrammen är industripolitiska verktyg och ingår i strategin Europa 2020, vilket framhålls i kommissionens meddelande En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum[9] av den 17 november 2010. De ingår också i kommissionens meddelande En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst[10] av den 4 april 2011. Programmen innebär många fördelar för unionens ekonomi och allmänhet, med en total nytta på uppskattningsvis omkring 130 miljarder euro under perioden 2014–2034.

(8) Med tanke på den tilltagande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. De övervägandena kan påverka unionens och medlemsstaternas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid konstruktionen, installationen och driften av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen.

(9) Galileoprogrammet omfattar en utformningsfas som är avslutad, en utvecklings- och valideringsfas som torde avslutas under 2013, en installationsfas som inleddes 2008 och torde avslutas 2020 samt en driftsfas som torde inledas successivt 2014/2015 och leda till ett fullständigt operativt system 2020.

(10) Egnosprogrammet befinner sig i sin driftsfas sedan den öppna tjänsten förklarades operativ i oktober 2009 och tjänsten för skydd av människoliv förklarades operativ i mars 2011.

(11) För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med traditionella navigationshjälpmedel.

(12) Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör det föreskrivas att unionen är ägare till all egendom och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att de grundläggande rättigheterna ska respekteras bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättshavare, särskilt för väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje man på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.

(13) Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör i princip finansieras helt av unionen. I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[11] bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som de vill ha genomförda, exempelvis systemarkitektur eller vissa kompletterande säkerhetsbehov. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen.

(14) För att garantera programmens kontinuitet måste en lämplig finansiell ram införas så att unionen kan fortsätta att finansiera dem. Dessutom bör det erforderliga beloppet anges för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 för finansiering av färdigställandet av Galileos installationsfas samt av drift av systemen.

(15) Europaparlamentet och rådet har på ett förslag av kommissionen som antogs den 29 juni 2011 beslutat att anslå högst [7897] miljoner euro i löpande priser för finansiering av verksamhet i samband med programmen under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Det bör påpekas att verksamheten även omfattar skydd av systemen och driften av dem, inbegripet vid uppskutning av satelliter. Därför ingår bidrag till de kostnader som krävs för att få ta del av tjänster som kan garantera detta skydd, bland annat systemet för rymdlägesbild (Space Situational Awareness eller SSA) som verksamhet som kan få anslag från programmens budget i den mån detta är möjligt med en strikt kostnadskontroll och under hänsynstagande till det ovannämnda totalbeloppet enligt artikel [x] i rådets förordning XYZ om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. I denna förordning fastställs det en finansieringsram för det fortsatta genomförandet av programmen vilken utgör den särskilda referensen i enlighet med punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den xx.yy.201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetsamarbete och sund ekonomisk förvaltning samt i enlighet med artikel 14 [i förslaget till rådets förordning av den 29 juni 2011] om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[[12]].

(16) Det bör anges vilka verksamheter som får finansieras med de medel ur unionens budget som anslås till programmen för perioden 2014–2020 enligt den här förordningen. Medlen bör anslås i första hand till verksamheter som rör Galileoprogrammets installationsfas, inbegripet förvaltning och uppföljning av denna fas, samt verksamheter som rör drift av systemet med ursprung i Galileoprogrammet, inklusive förberedelser inför denna fas, och drift av Egnossystemet. Medlen kan även anslås till finansiering av viss annan verksamhet som krävs för förvaltning och uppfyllelse av programmens mål.

(17) Det bör framhållas att systemens skattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt rörande utomobligatoriskt ansvar på grund av systemens offentliga karaktär i händelse av force majeure eller katastrofalt driftsbortfall. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen.

(18) Det bör också påpekas att de budgetmedel som nämns i denna förordning inte täcker verksamhet som finansieras genom programmet Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation, t.ex. utveckling av tillämpningar med anknytning till systemet. Den verksamheten kommer att göra det möjligt att optimera utnyttjandet av programmens tjänster, trygga en god avkastning på unionens investeringar både ekonomiskt och i form av samhällsnytta samt öka kunnandet om satellitnavigeringstekniken hos företagen i unionen.

(19) Systemens intäkter måste för övrigt tillfalla unionen, för att kompensera för de gjorda investeringarna. Former för inkomstdelning kan även anges i alla avtal som ingås med privata företag.

(20) För att undvika de fördyringar och förseningar som programmen drabbats av på senare år måste man öka satsningarna på att kontrollera risker som kan medföra merkostnader, vilket rådet begärde i sina slutsatser av den 31 mars 2011 och parlamentet begärde i sin resolution av den 8 juni 2011, och vilket kommissionen anförde i sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011[13].

(21) En god förvaltning av Galileo- och Egnosprogrammen förutsätter dels en tydlig uppdelning mellan ansvarsområdena för kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, dels att styrningen successivt anpassas till behoven på grund av driften av systemen.

(22) Kommissionen bör i sin egenskap av företrädare för unionen, som i princip ensam finansierar programmen och äger systemen, svara för genomförandet av programmen och den politiska övervakningen av dem. Kommissionen bör därför förvalta de medel som anslagits till programmen enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen och sörja för en tydlig ansvarsfördelning i förhållande till bl.a. Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen. Därför bör kommissionen förutom de uppgifter som rör dessa allmänna ansvarsområden och andra uppgifter som följer av denna förordning även anförtros vissa särskilda ansvarsområden som anges på ett icke uttömmande sätt. Kommissionen bör kunna delegera vissa uppgifter genom delegeringsavtal enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, särskilt artikel 54 i den förordningen, för att optimera resursanvändningen och på bästa sätt utnyttja de involverade parternas kompetens.

(23) Europeiska byrån för GNSS inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008[14] för att uppfylla Galileo- och Egnosprogrammens mål och utföra vissa uppgifter inom ramen för programmen. Byrån är ett unionsorgan som i egenskap av ett sådant organ som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 måste iaktta de skyldigheter som gäller för unionens organ. Byrån bör ges vissa uppgifter med anknytning till programmens säkerhet, till den offentliga reglerade tjänsten om den utses till myndighet för det samt till marknadsföring av systemen. Byrån bör även utföra sådana uppgifter som kommissionen kan anförtro den enligt delegeringsavtal om olika särskilda uppgifter i samband med programmen, inbegripet uppgifter knutna till drift av systemen och främjande på marknaden av satellitnavigeringstillämpningar och tjänster. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar, bör delegeringsavtalen särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS.

(24) Unionen bör ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen om tekniska aspekter och programplanering. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalet särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska rymdorganisationen. Då det rör sig om verksamhet som enbart finansieras av unionen bör villkoren innebära en grad av kontroll som är jämförbar med den som skulle krävas om Europeiska rymdorganisationen var ett unionsorgan.

(25) Ansvaret för programmen omfattar bland annat ansvaret för programmens säkerhet, systemens säkerhet och driftens säkerhet. Utom i de fall där tillämpning bör ske av den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen[15], som vid behov kan komma att ändras på grund av Lissabonfördragets ikraftträdande, programmens utveckling eller ändringar av styrningen av dem, vilar ansvaret för säkerheten på kommissionen, även om vissa säkerhetsuppgifter anförtros Europeiska byrån för GNSS. Det åvilar i synnerhet kommissionen att införa lämpliga former för adekvat samordning mellan de olika säkerhetsansvariga aktörerna.

(26) Eftersom den europeiska avdelningen för yttre åtgärder besitter särskilda fackkunskaper och regelbundet har kontakt med förvaltningen i tredjeländer och internationella organisationer, förefaller den väl lämpad att bistå kommissionen i genomförandet av vissa uppgifter med anknytning till systemens och programmens säkerhet i fråga om yttre förbindelser på de villkor som anges i rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta[16], särskilt artikel 2.2 i det beslutet.

(27) För att anslå unionsmedel till programmen, vars belopp utgör ett tak som kommissionen inte får överskrida, är det nödvändigt att ändamålsenliga förfaranden för offentlig upphandling tillämpas, och särskilt att avtal förhandlas fram på ett sätt som garanterar att resurser används på bästa sätt, att avtalen fullgörs på ett tillfredsställande sätt, att programmen förlöper i god ordning, att riskerna hanteras väl och att tidplanen hålls. Den upphandlande myndigheten bör anstränga sig att uppfylla dessa krav.

(28) Eftersom programmen i princip kommer att finansieras helt av unionen, bör offentlig upphandling inom ramen för programmen överensstämma med unionens regler för offentlig upphandling och framför allt inriktas på att optimera resursanvändningen, kontrollera kostnaderna och minska riskerna, öka effektiviteten och begränsa beroendet av enskilda leverantörer. En öppen, sund konkurrens bör råda längs hela leveranskedjan, som öppnar möjligheter för ett balanserat deltagande av olika branscher på alla nivåer, särskilt nykomlingar och små och medelstora företag. Allt missbruk av dominerande ställning och allt långvarigt beroende av enskilda leverantörer bör undvikas. För att minska riskerna med programmen, undvika beroende av enskilda leverantörer och garantera en bättre kontroll av programmen, kostnaderna och tidplanen som helhet, är det viktigt att vid behov vända sig till flera leverantörer. Företagen i unionen bör ha möjlighet att anlita leverantörer etablerade utanför unionen för vissa komponenter och tjänster när det kan visas att fördelarna är väsentliga i fråga om kvalitet och kostnader, dock med hänsyn tagen till programmens strategiska karaktär och unionens krav på säkerhet och exportkontroll. De investeringar som gjorts, de lärdomar som dragits och den industriella kompetens som utvecklats under programmens utformnings-, utvecklings- och valideringsfaser bör tas till vara, samtidigt som man ser till att reglerna om konkurrensutsatt upphandling inte åsidosätts.

(29) Satellitnavigering är en ny, komplex och föränderlig teknik. Därav följer osäkerhet och risker för den offentliga upphandling som bedrivs inom ramen för programmen, särskilt som upphandlingen kan röra utrustning eller tjänster på lång sikt. Därför bör det införas särskilda åtgärder för offentlig upphandling utöver dem som är tillämpliga enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Den upphandlande myndigheten bör således kunna återställa skäliga konkurrensvillkor när ett eller flera företag före en upphandling förfogar över privilegierad information om verksamhet med anknytning till upphandlingen. Den upphandlande myndigheten bör även kunna genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tilläggsavtal medan avtalet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmen kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför blir önskvärt att ingå avtal i särskild form där inga fasta, slutgiltiga priser anges samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(30) Det bör bekräftas att medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen bör avstå från varje åtgärd som kan äventyra genomförandet av programmen, särskilt vad gäller immaterialrätt och avbrottsfri drift av infrastrukturen. Det bör även anges att de berörda medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att systemens markstationer ska utses till kritisk europeisk infrastruktur.

(31) På grund av systemens världsomspännande karaktär måste unionen kunna ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmen, i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bland annat för att kunna sörja för ett smidigt genomförande av programmen, optimera tjänsterna till allmänheten i unionen och tillfredsställa tredjeländernas och de internationella organisationernas behov. Det är även lämpligt att vid behov anpassa befintliga avtal till programmens utveckling. I detta sammanhang bör därför kommissionen kunna ta hjälp av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS inom ramen för de uppgifter de anförtrotts enligt denna förordning.

(32) Det bör bekräftas att kommissionen för fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter vid behov och i nödvändig utsträckning får anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående. Andra aktörer som medverkar i den offentliga styrningen av programmen får också anlita samma tekniska bistånd för fullgörandet av de uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

(33) Personuppgifter och personlig integritet bör skyddas inom ramen för programmen.

(34) Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(35) Europaparlamentet och rådet bör regelbundet underrättas om genomförandet av programmen. Dessutom bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalandet av den 9 juli 2008 om den interinstitutionella panelen för Galileo.

(36) Kommissionen bör genomföra utvärderingar för att bedöma verkan och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att nå programmens mål.

(37) För att dels trygga systemens samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och konventionella navigationshjälpmedel, dels trygga systemsäkerhet och driftsäkerhet, bör kommissionen få delegerade befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på dessa två befogenhetsområden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sina förberedelser, bland annat med experter. Kommissionen bör när den förbereder och utformar delegerade akter se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet.

(38) För att sörja för enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[17].

(39) En god offentlig förvaltning förutsätter en enhetlig styrning av programmen, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, varför företrädare för Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen bör kunna delta i överläggningarna inom kommittén för de europeiska GNSS-programmen som inrättats enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigerings­programmen (Egnos och Galileo)[18]. Av samma anledning bör företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen kunna delta som observatörer i arbetet inom kommittén för de europeiska GNSS-programmen. Dessa företrädare för Europeiska byrån för GNSS, Europeiska rymdorganisationen, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rösträtt i kommittén.

(40) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bygga upp och driva de europeiska satellitnavigeringssystemen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom målet överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet, och programmen bättre kan genomföras på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Euroepiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(41) Det gemensamma företaget Galileo som bildades genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 om bildande av det gemensamma företaget Galileo[19] lade ned sin verksamhet den 31 december 2006, och förfarandet för upplösning av företaget är nu avslutat. Därför bör förordning (EG) nr 876/2002 upphävas.

(42) Med tanke på behovet av att utvärdera programmen och på de omfattande ändringar som görs samt för tydlighetens och rättssäkerhetens skull bör förordning (EG) nr 683/2008 upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Europeiska system och program för satellitnavigering

1.           Galileo- och Egnosprogrammen omfattar alla åtgärder som krävs för utformning, utveckling, validering, uppbyggnad, drift, förnyelse och förbättring av de två europeiska satellitnavigeringssystemen, nämligen Egnossystemet och det system som upprättas enligt Galileoprogrammet, samt för tryggande av deras säkerhet.

2.           Det system som upprättas enligt Galileoprogrammet är en autonom infrastruktur för globala satellitnavigeringssystem (GNSS) vilken omfattar en konstellation av satelliter och ett globalt nätverk av markstationer.

3.           Egnossystemet är en infrastruktur för övervakning och korrigering av signaler som sänds ut av befintliga globala satellitnavigeringssystem. Systemet består av markstationer och flera transpondrar installerade i geostationära satelliter.

4.           Galileoprogrammets särskilda mål är att se till att de signaler som sänds ut av det system som upprättats enligt programmet kan användas för följande fem funktioner:

a)      En öppen tjänst (Open Service eller OS) som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym.

b)      En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerhet är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid systemfel.

c)      En kommersiell tjänst (Commercial Service eller CS) som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i öppna tjänsten.

d)      En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som helt reserveras för användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet och som använder störningsokänsliga, krypterade signaler.

e)      Deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.

5.           Egnosprogrammets särskilda mål är att se till att de signaler som sänds ut av Egnossystemet kan utnyttjas för följande tre funktioner:

a)      En öppen tjänst (OS) som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstilllämpningar med stor volym inom det område som täcks av systemet.

b)      En tjänst för spridning av kommersiella data (Egnos Data Access Service eller EDAS) som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med större mervärde jämfört med data som ingår i den öppna tjänsten.

c)      En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som möjliggör varning till användaren vid störningar i systemet inom täckningsområdet.

Egnosprogrammet har också som särskilt mål att utvidga tjänsternas geografiska täckning till hela unionens territorium, och, i den mål teknikens begränsningar tillåter med stöd av internationella avtal, till andra regioner i världen, särskilt till de tredjeländer dit det gemensamma europeiska luftrummet sträcker sig.

Artikel 2

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelserna för uppbyggnad och drift av systemen enligt de europeiska satellitnavigeringsprogrammen, särskilt när det gäller styrning och unionens ekonomiska stöd.

Artikel 3

Galileoprogrammets faser

Galileoprogrammet omfattar följande faser:

a)           En utformningsfas under vilken systemarkitekturen utarbetades och dess ingående komponenter fastställdes, vilken avslutades 2001.

b)           En utvecklings- och valideringsfas, som omfattar tillverkning och uppsändning av de första satelliterna, installation av de första markbundna delarna av infrastrukturen och allt arbete och alla åtgärder som krävs för systemets validering i omloppsbana, med målet att denna fas ska avslutas 2013.

c)           En installationsfas, som omfattar installation och skydd av all rymd- och markinfrastruktur och därmed förbunden verksamhet samt förberedelserna av driftsfasen, med målet att denna fas, som inleddes 2008, ska avslutas 2020.

d)           En driftsfas, som omfattar förvaltningen av infrastrukturen samt underhåll, löpande förbättring, förnyelse och skydd av systemet, liksom certifiering och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet, leverans och marknadsföring av tjänsterna och all annan verksamhet som krävs för utvecklingen av systemet och ett framgångsrikt genomförande av programmet, med målet att denna fas ska inledas successivt 2014 och 2015 då de första tjänsterna tillhandahålls.

Artikel 4

Egnossystemets drift

Egnossystemets drift ska huvudsakligen bestå av förvaltning av dess infrastruktur samt underhåll, löpande förbättring, förnyelse och skydd av systemet samt ackreditering, certifiering och standardisering med anknytning till programmet, vilket ska visa tillförlitligheten hos systemet och dess drift, vartill kommer leverans och marknadsföring av tjänsterna.

Artikel 5

Samverkansförmåga och driftskompatibilitet mellan systemen

1,           Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan.

2.           Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska i möjligaste mån ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och konventionella navigationshjälpmedel.

3.           Kommissionen ska genom delegerade akter i enlighet med artikel 34 fastställa krav och standarder för att garantera den samverkansförmåga och driftskompatibilitet som avses i punkt 2.

Artikel 6

Rättigheter

Unionen ska vara ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare till samtliga immateriella rättigheter som skapas eller utvecklas inom ramen för programmen, och för detta ändamål ska avtal med tredje part i förekommande fall ingås när det gäller befintliga rättigheter.

Kommissionen ska särskilt se till att unionens immateriella rättigheter förvaltas på bästa sätt.

KAPITEL II

BUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 7

Berörd verksamhet

1.           De anslag från unionens budget som genom denna förordning ska anslås för programmen för perioden 2014–2020 syftar till finansieringen av

a)      verksamhet kopplad till Galileoprogrammets installationsfas, inklusive förvaltning och övervakning av denna fas,

b)      verksamhet kopplad till driften av det system som upprättats enligt Galileoprogrammet, inklusive åtgärder som föregår eller förbereder driftsfasen,

c)      verksamhet kopplad till driften av Egnossystemet.

2.           Dessa anslag från unionens budget till programmen får även tas i anspråk för kommissionens utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för programmens förvaltning och måluppfyllelse, särskilt följande utgifter:

a)      Undersökningar och expertmöten.

b)      Information och kommunikation, inbegripet institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har en direkt anknytning till målen för denna förordning.

c)      Nät för informationsteknik (IT) i syfte att behandla eller överföra uppgifter.

d)      Allt annat tekniskt eller administrativt stöd som kommissionen ges för programmens förvaltning.

3.           För att göra det möjligt att tydligt identifiera kostnaderna för programmen och deras olika faser ska kommissionen i enlighet med principen om öppen förvaltning årligen informera den kommitté som avses i artikel 35.1 om fördelningen av unionsmedel till alla de verksamheter som anges i punkterna 1 och 2.

Artikel 8

Finansiering av Galileoprogrammet

1.           Installations- och driftsfaserna ska finansieras av unionen i enlighet med artikel 10.1, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.           Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Galileoprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Galileoprogrammet.

3.           Även tredjeländer och internationella organisationer får tillskjuta kompletterande medel till Galileoprogrammet. Villkor och former för deras deltagande ska fastställas i sådana avtal som avses i artikel 28.

Artikel 9

Finansiering av Egnossystemets drift

1.           Egnossystemets drift ska finansieras av unionen i enlighet med artikel 10.1, utan att det påverkar eventuella bidrag från andra källor, särskilt de som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.           Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Egnosprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Egnosprogrammet.

3.           Även tredjeländer och internationella organisationer får tillskjuta kompletterande medel till Egnosprogrammet. Villkor och former för deras deltagande ska fastställas i sådana avtal som avses i artikel 28.

Artikel 10

Medel

1.           Det största belopp som anslås av unionen till genomförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 7.1 och 7.2 ska vara [7 897] miljoner euro i löpande priser för perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

2.           Budgetmedlen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3.           Budgetåtaganden för programmen ska verkställas genom årliga delbetalningar.

Artikel 11

Inkomster från programmen

1.           Inkomsterna från driften av systemen ska samlas in av unionen, betalas till unionens budget och fördelas på programmen. Om inkomsterna visar sig vara större än vad som krävs för finansiering av programmens driftsfaser ska eventuella anpassningar av fördelningsprincipen vara föremål för budgetmyndighetens godkännande på grundval av ett förslag från kommissionen.

2.           En mekanism för inkomstdelning kan komma att ingå i eventuella avtal som ingås med företag inom den privata sektorn.

3.           Ränta från förfinansiering som utbetalas till ett organ med ansvar för genomförande av budgeten i indirekt form ska anslås till verksamheter som regleras i delegeringsavtalet eller avtalet mellan kommissionen och det aktuella organet. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska organ med ansvar för genomförande av budgeten i indirekt form föra räkenskaper som gör det möjligt att särskilja medel och motsvarande ränta.

KAPITEL III

OFFENTLIG STYRNING AV PROGRAMMEN

Artikel 12

Allmänna villkor för styrningen av programmen

Den offentliga styrningen av programmen ska bygga på principen om tydlig ansvarsfördelning mellan de involverade parterna, särskilt kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen.

Artikel 13

Kommissionens uppgifter

1.           Kommissionen ansvarar för programmens genomförande. Kommissionen ska förvalta de medel som den tilldelats enligt denna förordning och övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen.

2.           Kommissionen ska, förutom de allmänna uppgifter som anges i punkt 1 och de uppgifter som avses i andra bestämmelser i denna förordning, utföra följande särskilda uppgifter inom ramen för denna förordning:

a)      Sörja för en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika organ som är involverade i programmen och ska för detta ändamål ge Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen de uppdrag som avses i artikel 15.1 d respektive artikel 16, bland annat genom delegeringsavtal.

b)      Införa lämpliga mekanismer och strukturella åtgärder för att samla in, begränsa, minska och övervaka riskerna med programmen, särskilt i fråga om kostnader och tidplan.

c)      För unionens räkning inom sitt behörighetsområde sköta kontakterna med tredjeländer och internationella organisationer.

d)      Sörja för programmens säkerhet och upprätta samordningsmekanismer för de involverade organen.

3.           Om så krävs för genomförandet av Galileoprogrammets faser och driften av Egnossystemet enligt artiklarna 3 och 4 ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att

a)      bestämma lokaliseringen och sköta driften av systemens markinfrastruktur,

b)      fastställa de beslutssteg som är avgörande för programmens genomförande,

c)      minska riskerna i samband med programmen.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas genom det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3.

Artikel 14

Systemsäkerhet och driftsäkerhet

1.           Systemen och driften av dem ska vara säkra.

2.           Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15 och 17 i denna förordning eller artikel 8 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU[20] får kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 34 fastställa krav och standarder för skydd av sådan systemsäkerhet och driftsäkerhet som avses i punkt 1. För detta ändamål ska kommissionen ta hänsyn till nödvändigheten av övervakning och integration i programmen som helhet av säkerhetskrav, samt till hur dessa krav påverkar programmens genomförande i fråga om bland annat kostnader och tidsplan.

3.           Den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska i enlighet med artikel 2.2 i beslut 2010/427/EU bistå kommissionen vid utförandet av säkerhetsrelaterade uppgifter på området för yttre förbindelser. På det området ska avdelningen även bistå kommissionen med övervakningen av att de gemensamma minimikrav som anges i beslut 1104/2011/EU följs. För detta ändamål ska lämpliga resurser ställas till avdelningens förfogande, och övergångsperioder för att garantera kontinuiteten i programmen och tjänsterna ska föreskrivas.

Artikel 15

Uppgifter för Europeiska byrån för GNSS

1            Europeiska byrån för GNSS ska bidra till genomförandet av programmen och enligt kommissionens riktlinjer utföra följande uppgifter:

a)      Den ska när det gäller programmens säkerhet, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 17, ansvara för följande:

i)        Senast till och med den 30 juni 2016 svara för säkerhetsackrediteringen i enlighet med kapitel III i förordning (EU) nr 912/2010, och för detta ändamål inleda och övervaka tillämpningen av säkerhetsförfaranden och genomföra inspektioner av systemets säkerhet.

ii)       Driva säkerhetscentrumet för Galileo i överensstämmelse med de standarder och krav som avses i artikel 14.3 och de anvisningar som fastställs enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP som avses i artikel 17.

b)      Den ska utföra alla uppgifter som den anförtrotts i egenskap av ansvarig myndighet för den offentliga reglerade tjänsten enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU, om den utses till ansvarig myndighet, och ska bistå kommissionen i kontrollen av efterlevnaden av de gemensamma minimistandarderna enligt artikel 8.6 i det beslutet.

c)      Den ska vid driften av systemen bidra till marknadsföring av tjänsterna, bland annat genom marknadsanalyser om så krävs.

d)      Den ska även utföra andra uppdrag som kommissionen anförtror den genom delegeringsavtal som antas på grundval av ett beslut om delegering som fattas i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och behandla särskilda frågor med anknytning till programmen, bland annat följande:

i)        Driftsverksamhet med anknytning till förvaltning av infrastrukturen, underhåll, löpande förbättringar och förnyelse av systemen, certifiering och standardisering inom ramen för programmen samt tillhandahållande av de tjänster som avses i artikel 3 d och artikel 4.

ii)       Främjande av tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering.

2.           Förutom de uppgifter som avses i punkt 1 och inom ramen för sitt uppdrag ska Europeiska byrån för GNSS lämna sitt tekniska bistånd till kommissionen och förse kommissionen med alla upplysningar som den behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

3.           Den kommitté som avses i artikel 35.1 ska höras i samband med sådana delegerings­avtal som avses i punkt 1 d i denna artikel i enlighet med samrådsförfarandet i artikel 35.2. Kommittén ska underrättas om delegeringsavtal som ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och Europeiska byrån för GNSS.

Artikel 16

Europeiska rymdorganisationens uppgifter

1.           Kommissionen ska ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen på grundval av ett beslut om delegering som fattas av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Avtalet ska omfatta delegerade uppgifter och budgetgenomförande i samband med genomförandet av programmen, särskilt färdigställandet av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileoprogrammet.

2.           I den mån det är nödvändigt för de uppgifter och det budgetgenomförande som delegeras enligt punkt 1 ska de allmänna villkoren för förvaltningen av de medel som anförtros Europeiska rymdorganisationen fastställas i delegeringsavtalet, särskilt de åtgärder som ska genomföras, därtill hörande finansiering, förvaltningsförfaranden, övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om avtal inte fullgörs på tillfredsställande sätt samt bestämmelser om rättigheter till alla materiella och immateriella tillgångar.

I övervaknings- och inspektionsåtgärderna ska det särskilt ingå en provisorisk plan för kostnadsberäkningar, systematisk information till kommissionen om kostnaderna och i händelse av skillnader mellan planerad budget och faktiska kostnader korrigeringar som ska garantera att infrastrukturen byggs upp inom ramen för anslagna medel.

3.           Den kommitté som avses i artikel 35.1 ska höras i samband med sådana beslut om delegering som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med samrådsförfarandet i artikel 35.2. Kommittén ska underrättas om det fleråriga delegeringsavtal som kommissionen och Europeiska rymdorganisationen ska ingå.

4.           Kommissionen ska informera den kommitté som avses i artikel 35.1 om del- och slutresultaten av utvärderingen av upphandlingsförfarandena och de avtal med företag som Europeiska rymdorganisationen ska ingå.

KAPITEL IV

ASPEKTER SOM RÖR UNIONENS ELLER DESS MEDLEMSSTATERS SÄKERHET

Artikel 17

Gemensam åtgärd

I samtliga fall där systemens drift kan skada Europeiska unionens eller dess medlemsstaters säkerhet, ska förfaranden enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP tillämpas.

Artikel 18

Tillämpliga bestämmelser i fråga om sekretessbelagda uppgifter

1.           Varje medlemsstat ska se till att det på varje fysisk person som är bosatt eller juridisk person som är etablerad på deras territorium, och som hanterar sekretessbelagda EU-uppgifter om programmen, tillämpas säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som garanteras av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom[21] och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till rådets beslut 2011/292/EU[22].

2.           Medlemsstaterna ska omedelbart underrätta kommissionen om antagandet av de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i punkt 1.

3.           Fysiska personer som är bosatta i tredjeländer och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera sekretessbelagda EU-uppgifter om programmen endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som garanteras av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till beslut 2001/884/EG, EKSG, Euratom och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till rådets beslut 2011/292/EU. Europeiska rymdorganisationens säkerhetsbestämmelser och bestämmelserna enligt beslut 2011/C 304/05 av Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik[23] ska anses som likvärdiga med dessa bestämmelser. Likvärdigheten av säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland får erkännas i en överenskommelse med det landet.

KAPITEL V

OFFENTLIG UPPHANDLING

AVSNITT 1

Allmänna bestämmelser om offentlig upphandling i programmens installations- och driftsfaser

Artikel 19

Allmänna principer

Unionens regler för offentlig upphandling enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, särskilt öppen och sund konkurrens längs hela leveranskedjan, inledning av upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydliga meddelanden om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör lika villkor för alla potentiella anbudsgivare, ska gälla för Galileoprogrammets installationsfas och programmens driftsfaser, utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som krävs för att skydda unionens väsentliga säkerhetsintressen eller den allmänna säkerheten eller för att uppfylla unionens krav i fråga om exportkontroll.

Artikel 20

Särskilda mål

Under upphandlingen ska följande mål eftersträvas:

a)           Främjande av ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla slags företag, framför allt nykomlingar och små och medelstora företag, från hela unionen.

b)           Undvikande av eventuellt missbruk av en dominerande ställning och långvarigt beroende av en enda leverantör.

c)           Utnyttjande av tidigare offentliga investeringar och lärdomar samt industriell erfarenhet och kompetens, inklusive den kompetens som uppnåtts under utformningsfasen, utvecklings- och valideringsfasen och installationsfasen i programmen, samtidigt som man ser till att detta inte påverkar efterlevnaden bestämmelserna om konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

AVSNITT 2

Särskilda bestämmelser om offentlig upphandling i programmens installations- och driftsfaser

Artikel 21

Sunda konkurrensvillkor

Den upphandlande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att upprätta sunda konkurrensvillkor när ett företags tidigare deltagande i verksamhet med anknytning till den verksamhet som upphandlingen avser

a)           kan ge företaget väsentliga fördelar i fråga om privilegierad tillgång till uppgifter och därigenom föranleda oro för likabehandlingsprincipens efterlevnad, eller

b)           påverkar de normala konkurrensvillkoren eller utvärderingens opartiskhet och objektivitet eller genomförandet av avtal.

Dessa åtgärder får inte motverka lojal konkurrens, likabehandling eller sekretess för insamlade uppgifter om företag, om deras kommersiella relationer eller om deras kostnadsstruktur. I åtgärderna ska hänsyn tas till det planerade avtalets karaktär och former.

Artikel 22

Villkorade flerfasavtal

1.           Den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandling i form av villkorade flerfasavtal.

2.           Villkorade flerfasavtal omfattar en fast fas, som motsvaras av ett budgetåtagande, samt en eller flera villkorade faser. I upphandlingshandlingarna ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfasavtalet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för utförande av prestationerna i varje fas anges.

3.           Prestationerna i den fasta fasen bör utgöra en sammanhängande helhet, och samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fast, med beaktande av alla föregående faser.

4.           För genomförandet av varje villkorad fast ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i avtalet. När en villkorad fas verkställs försenat eller inte verkställs alls, kan uppdragstagaren, om så anges i avtalet, på avtalets villkor få ersättning i form av vänteersättning eller avtalsvite.

Artikel 23

Självkostnadsbaserade avtal

1.           I undantagsfall kan den upphandlande myndigheten under de omständigheter som avses i punkt 2 välja att upphandla ett avtal som helt eller delvis är självkostnadsbaserat inom ramen för ett pristak.

Till skillnad från ett avtal som ersätter resultat och för vilka priset eller formerna för fastställande av priset står angivna på förhand i de avtalshandlingar som rör upphandlingen, ersätter självkostnadsbaserade avtal de medel som tagits i anspråk och inte en färdig produkt eller tjänst. Det pris som ska betalas utgörs av ersättning för samtliga faktiska utgifter som uppdragstagaren har haft på grund av avtalets genomförande, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för fullgörande av avtalet. Till dessa utgifter läggs antingen ett schablonbelopp som täcker allmänna omkostnader och vinst eller ett belopp som täcker allmänna omkostnader och en andel som fastställs med ledning av måluppfyllelse och tidhållighet.

2.           Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade avtal när det är objektivt omöjligt att exakt ange ett fast pris och om det skäligen kan visas att ett sådant fast pris skulle bli orimligt högt på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av avtalet av något av följande skäl:

a)      Att upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och därför medför betydande teknisk osäkerhet.

b)      Att den verksamhet som avtalet avser av operativa skäl bör inledas utan dröjsmål fastän det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom avtalets genomförande delvis beror på genomförandet av andra avtal.

3.           Takpriset för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal är det största pris som kan utbetalas. Det får inte överskridas utom i vederbörligen motiverade undantagsfall med den upphandlande myndighetens medgivande på förhand.

4.           I handlingarna som rör helt eller delvis självkostnadsbaserade avtal ska följande anges:

a)      Avtalets karaktär, dvs. att det är fråga om ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal med ett takpris.

b)      För delvis självkostnadsbaserade avtal, vilka delar av upphandlingen som omfattas av självkostnadspris.

c)      Takprisets belopp.

d)      Tilldelningskriterier, som särskilt ska göra det möjligt att bedöma den preliminära budgetens rimlighet, vilka kostnader som är ersättningsgilla, formerna för fastställande av sådana kostnader och sådan vinst som nämns i anbudet.

e)      Den typ av tillägg som enligt punkt 1 ska tillämpas på utgifterna.

f)       De bestämmelser och förfaranden som anbudsgivaren föreslår för att fastställa vilka kostnader som är ersättningsgilla under avtalets genomförande, vilka ska överensstämma med principerna i punkt 5.

g)      Bokföringsregler som anbudsgivarna ska följa.

h)      För delvis självkostnadsbaserade avtal som ska omräknas till fasta, slutgiltiga priser, parametrarna för denna omräkning.

5.           De kostnader som uppdragstagaren ådrar sig under genomförandet av ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal berättigar endast till ersättning om följande villkor är uppfyllda:

a)      De har verkligen uppstått under avtalets löptid, med undantag för kostnader för utrustning, infrastruktur och immateriella tillgångar som krävs för genomförande av avtalet, vilka får betraktas som ersättningsgrundande till hela sitt anskaffningsvärde.

b)      De anges i den preliminära budgeten, eventuellt ändrad av tilläggsavtal till det ursprungliga avtalet.

c)      De är nödvändiga för genomförandet av avtalet.

d)      De har sitt upphov i genomförandet av avtalet och kan tillskrivas detta.

e)      De är särskiljbara, verifierbara, registrerade i uppdragstagarens bokföring och fastställda enligt de redovisningsstandarder som anges i kravspecifikationen och avtalet.

f)       De följer tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.

g)      De avviker inte från avtalsvillkoren.

h)      De är rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kraven på sparsamhet och resurseffektivitet.

Uppdragstagaren är ansvarig för registrering av sina kostnader och för att god ordning råder i bokföringen och alla andra handlingar som krävs för att styrka att de kostnader för vilka ersättning begärs verkligen uppstått och överensstämmer med principerna i denna artikel. De kostnader som uppdragstagaren inte kan styrka ska betraktas som ogiltiga och får inte leda till ersättning.

6.           Den upphandlande myndigheten ska utföra följande uppgifter för att garantera ett lämpligt genomförande av självkostnadsbaserade avtal:

a)      Den ska bestämma det mest realistiska takpris som är möjligt, samtidigt som tillräckligt med flexibilitet lämnas för hänsynstagande till osäkerhetsfaktorer i samband med tekniken.

b)      Den ska räkna om delvis självkostnadsbaserade avtal till avtal med fasta, slutgiltiga totalpris, så snart som det under avtalets genomförande är möjligt att fastställa ett sådant fast, slutgiltigt pris, och ska för detta ändamål fastställa parametrarna för omräkning av självkostnadsbaserade avtal till avtal med fast, slutgiltigt pris.

c)      Den ska vidta uppföljnings- och kontrollåtgärder, som särskilt inbegriper ett system för preliminär skattning av kostnaderna.

d)      Den ska fastställa adekvata principer, verktyg och förfaranden för genomförandet av avtalet, särskilt för att kartlägga kostnader och kontrollera att uppdragstagarens och dennes underentreprenörers kostnader under genomförandet av avtalet berättigar till ersättning, samt för fogande av tilläggsavtal till avtalet.

e)      Den ska kontrollera att uppdragstagaren och dennes underentreprenörer följer de redovisningsstandarder som anges i avtalet och följer kravet att tillhandahålla redovisningshandlingar som gäller som bevis.

f)       Den ska under hela avtalets genomförande löpande säkerställa effektiviteten i de principer, verktyg och förfaranden som omnämns i led d.

Artikel 24

Tilläggsavtal

Ett tilläggsavtal får fogas till ett avtal, förutsatt att tilläggsavtalet uppfyller alla nedanstående villkor:

a)           Det ändrar inte avtalets föremål.

b)           Det rubbar inte avtalets ekonomiska jämvikt.

c)           Det innehåller inga nya villkor som, om de hade ingått i de ursprungliga upphandlingshandlingarna, hade gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att välja ett annat anbud än det som ursprungligen valdes.

Artikel 25

Underentreprenad

1.           Den upphandlande myndigheten får ålägga varje anbudsgivare att lägga ut en del av upphandlingen på olika nivåer till företag som inte tillhör anbudsgivarens grupp av företag. Denna minimiandel av underentreprenad ska uttryckas i form av ett intervall med en minsta och en största andel. Intervallet ska stå i proportion till upphandlingens föremål och värde och den berörda verksamhetssektorns art, särskilt vad gäller konkurrenssituationen och konstaterad industripotential.

2.           Den upphandlande myndigheten får avvisa underentreprenörer som valts av anbudsgivaren i samband med tilldelningen av den huvudsakliga upphandlingen eller av den uppdragstagare som valts ut i samband med genomförandet av uppdraget. Avvisandet ska motiveras skriftligt och får inte grundas på andra kriterier än dem som användes för urval av anbudsgivare vid den huvudsakliga upphandlingen.

KAPITEL VI

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 26

Programplanering

Kommissionen ska fastställa ett flerårigt arbetsprogram med de huvudsakliga åtgärder, den preliminära budget och den tidplan som krävs för att nå målen för programmen Galileo och Egnos enligt artikel 1.4 och 1.5.

På grundval av det fleråriga arbetsprogrammet ska kommissionen anta ett årligt arbetsprogram med en plan för genomförande av det fleråriga programmet och motsvarande finansiering.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3.

Artikel 27

Medlemsstaternas åtgärder

1.           Medlemsstaterna ska avhålla sig från alla åtgärder som kan skada ett gott genomförande av programmen, särskilt när det gäller immaterialrätt och kontinuiteten i driften av infrastrukturen.

2.           Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att se till att systemens markstationer klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG[24].

Artikel 28

Internationella avtal

Unionen får ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer i samband med programmen, särskilt samarbetsavtal, enligt förfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 29

Tekniskt bistånd

För utförandet av sådana uppgifter av teknisk karaktär som avses i artikel 13.2 får kommissionen anlita nödvändigt bistånd, särskilt av experter från nationella rymdorgan, oberoende experter samt organisationer som kan tillhandahålla opartiska analyser och yttranden om programmens genomförande.

De andra organ än kommissionen som är involverade i den offentliga förvaltningen av programmen, särskilt Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, får anlita samma tekniska bistånd vid utförandet av de uppgifter som de anförtrotts enligt denna förordning.

Artikel 30

Skydd av personuppgifter och privatliv

1.           Kommissionen ska se till att skyddet för personuppgifter och privatliv garanteras, att lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas vid utformningen och installationen av systemen och att lämpliga garantier infogas i dem.

2.           All behandling av personuppgifter vid all verksamhet som avses i denna förordning ska utföras i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001[25] och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG[26].

Artikel 31

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[27], utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 32

Information till Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen.

Artikel 33

Utvärdering av tillämpningen av denna förordning

1.           Kommissionen ska senast den 30 juni 2018 till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport som underlag till ett beslut om förlängning, ändring eller upphävande av de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning, där följande redovisas:

a)      Uppfyllelse av åtgärdernas mål med avseende på både resultat och följdverkningar.

b)      Effektiviteten i resursanvändningen.

c)      Det europeiska mervärdet.

Vid utvärderingen ska man även granska möjligheter till förenkling, intern och extern överensstämmelse med annan verksamhet, målens relevans och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar i fråga om smart, hållbar tillväxt för alla. Hänsyn ska tas till resultat av utvärderingar av tidigare åtgärders långsiktiga följdverkningar.

2.           Vid utvärderingarna ska hänsyn tas till framsteg med avseende på Galileo- och Egnosprogrammens mål i artikel 1.4 och 1.5 enligt följande resultatindikatorer:

a)      För Galileo: antal satelliter i drift, version av markinfrastrukturen i drift och antal tjänster som tillhandahålls.

b)      För Egnos: antal nya specifikationer av de tjänster som lämnats in till certifieringsmyndigheterna.

3.           De organ som är involverade i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de data och uppgifter som krävs för uppföljning och utvärdering av de berörda åtgärderna.

KAPITEL VII

DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 34

Utövande av delegering

1. Kommissionens rätt att anta delegerade akter är förenad med de villkor som anges i denna artikel.

2. Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 5 och 14 delegeras till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2014.

3. Delegeringen av de befogenheter som avses i artiklarna 5 och 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

5. En delegerad akt som antagits i enlighet med artiklarna 5 och 14 träder endast i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet gör några invändningar inom två månader från och med anmälan av akten till Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet innan tidsfristen löper ut har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra invändning. På Europaparlamentets eller rådets initiativ får fristen förlängas med två månader.

Artikel 35

Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av kommittén för de europeiska GNSS-programmen (nedan kallad kommittén) som inrättats genom artikel 19 i förordning (EG) nr 683/2008. Kommittén är en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.           Företrädare för Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen får delta som observatörer i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

5.           De internationella avtal som ingås av unionen i enlighet med artikel 28 får omfatta deltagande i arbetet i kommittén av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer, enligt villkoren i kommitténs arbetsordning.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Upphävande

1.           Förordning (EG) nr 876/2002 ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Alla åtgärder som antagits med stöd av förordning (EG) nr 876/2002 ska fortsätta att regleras enligt den förordningen.

2.           Förordning (EG) nr 683/2008 ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Alla åtgärder som antagits med stöd av förordning (EG) nr 683/2008 ska fortsätta att regleras enligt den förordningen.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 37

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska börja tillämpas den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

Jämförelsetabell

Tidigare numrering (förordning (EG) nr 683/2008[28]) || Ny numrering (den här förordningen)

Artikel 1 || Artikel 1

Artikel 2 || Artikel 2

Artikel 3 || Artikel 3

Artikel 4 || Artikel 8

Artikel 5 || Artikel 4

Artikel 6 || Artikel 9

Artikel 7 || Artikel 5

Artikel 8 || Artikel 6

Artikel 9 || Artikel 7

Artikel 10 || Artikel 10

Artikel 11 || Artikel 11

Artikel 12.1 Artikel 12.2 och 12.3 || Artikel 12 Artikel 13

Artikel 13.1 Artikel 13.2 och 13.3 Artikel 13.4 || Artikel 13 Artikel 14 Artikel 17

Artikel 14 || Artikel 18

Artikel 15 || Artikel 26

Artikel 16 || Artikel 15

Artikel 17 || Artiklarna 19–25

Artikel 18 || Artikel 16

Artikel 19 || Artikel 35

Artikel 20 || Artikel 30

Artikel 21 || Artikel 31

Artikel 22 || Artikel 32

Artikel 23 ||

Artikel 24 || Artikel 37

Bilaga || Artikel 1

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Europeiska satellitnavigeringsprogram, Galileo och Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service)

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[29]

Avdelning 02: Näringsliv

Kapitel 02 05: Europeiska satellitnavigeringsprogram (Egnos och Galileo)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[30]

þ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det bör framhållas att programmen för satellitnavigering (nedan kallade programmen) är unionens flaggskeppsprojekt. De ingår i strategin Europa 2020 och politiken för en hållbar utveckling. Deras mål är att tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som ska leda till omfattande utveckling i många branscher, stärka den tekniska innovationen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, och därigenom skapa arbetstillfällen, intäkter och samhällsekonomisk nytta.

Förslagets mål är att bidra till den europeiska närvaron i rymden och satellittjänsternas utveckling, och i synnerhet att tillhandahålla två satellitnavigeringssystem.

Närmare bestämt syftar Galileoprogrammet till att upprätta ett europeiskt globalt satellitnavigeringssystem (nedan kallat GNSS). Det ska förse användare i hela världen med positionsbestämnings-, tidsbestämnings- och navigeringstjänster som ligger till grund för en rad tillämpningar inom bl.a. transporter, värdepappershantering, elförsörjning, väderprognoser och hantering av vägavgifter.

Egnos är ett europeiskt system utformat för att förbättra det amerikanska GPS-systemets prestanda i Europa. Det förbättrar de befintliga satellitnavigeringstjänsterna så att de kan användas för säkerhetskritiska tillämpningar inom luftfart och sjöfart, såsom flygning och landning av flygplan eller färd med fartyg i hamninlopp.

1.4.2. Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Särskilt mål nr 1

Utveckla och tillhandahålla global infrastruktur och globala satellitnavigeringstjänster (Galileo) till och med 2019

Galileoprogrammets mål enligt förslaget till förordning är att se till att Galileosystemets signaler kan användas för att erbjuda fem olika tjänster:

– En öppen tjänst (Open Service eller OS) som är kostnadsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym.

– En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerhet är avgörande. Denna tjänst uppfyller också kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid systemfel. Utveckling pågår för att omdefiniera SoL-tjänsten för att bättre motsvara användarnas behov, minska tjänstens kostnader och beakta samverkan med motsvarande tjänst inom Egnos.

– En kommersiell tjänst (Commercial Service eller CS) som gör det möjligt att utveckla professionella eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i öppna tjänsten.

– En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som helt reserveras för användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet. Denna tjänst använder störningsokänsliga, krypterade signaler.

– Deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR) som innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.

Delmål nr 1:

Utveckla infrastrukturen för satellitnavigering och tillhandahålla de första Galileo­tjänsterna senast 2014–2015

Målet för Galileoprogrammet är att erbjuda de tre första tjänsterna senast 2014–2015 (OS, PRS och SAR)

Särskilt mål nr 2

Tillhandahålla satellittjänster för att förbättra prestanda hos GPS och successivt öka omfattningen till hela den region som ingår i Europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC) fram till 2020 (Egnos)

Egnosprogrammet kompletterar signalen från det amerikanska GPS-systemet för att ge användarna exaktare positionsbestämning i Europa[31], och det omfattar tre tjänster:

—      En öppen tjänst (OS) för tillämpningar för allmänheten och vanliga användare. Tjänsten omfattar fritt tillgängliga signaler för positionsbestämning. Den förklarades vara i drift[32] i oktober 2009 och används redan inom flera sektorer, t.ex. jordbruket.

—      En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), för säkerhetskritiska tillämpningar, bl.a. inom civil luftfart. Den erbjuder starkare garantier för driften och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i systemet. Det förklarades vara i drift i mars 2011 och används av luftfarten i Europa.

—      En tjänst för spridning av data (Egnos Data Access Service eller EDAS) för påbyggnadstjänster för kommersiella data med kontrollerad tillgång, t.ex. via internet eller från mobiltelefoner.

Delmål nr 2

Vidta de åtgärder som krävs för att se till att driften sker utan avbrott efter 2014 och gradvis förbättra tjänsterna till och med 2020

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Kapitel 02 05: Europeiska satellitnavigeringsprogram (Egnos och Galileo)

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den målgrupp som berörs.

De europeiska satellitnavigeringsprogrammen inleddes för över ett årtionde sedan med den politiska inriktningen att utveckla och driva ett världstäckande system med vilket Europeiska unionen kunde vinna strategiska och ekonomiska fördelar och tillhandahålla satellitnavigeringstjänster som är helt anpassade till civila ändamål.

Galileo och Egnos kommer att medföra stora socioekonomiska fördelar för Europeiska unionen av följande skäl:

i) Direkta fördelar på grund av tillväxten på nedströmsmarknaderna för satellittjänster (mottagare och tillämpningar). Om exempelvis fler flygplan förses med GNSS-mottagare ökar tillverkarnas intäkter.

ii) Indirekta fördelar på grund av framväxten av nya tillämpningar. Om flyg tar kortare tid tack vare bättre navigering, förorenar flygplanen mindre och passagerarna vinner dyrbar tid. Dessutom medför säkrare transportmedel och effektivare räddningstjänster att fler liv kan räddas.

iii) Direkta fördelar på grund av tillväxten på uppströmsmarknaderna och avknoppad teknik inom andra sektorer. Investeringarna i GNSS-segmentet uppströms gynnar industrin. Dessutom kommer andra sektorer också att gynnas av utvecklingen inom rymdindustrin. Exempelvis kan instrument som konstruerats för att kontrollera och övervaka raketernas strukturella sundhet eller bränsletankar också användas inom fordonsindustrin, bygg- och anläggningssektorn, energiindustrin och försörjningssektorn.

Även om det system som ska byggas upp inom Galileoprogrammet blir självständigt, kommer dess tjänster att optimeras tack vare dess kompatibilitet med andra system som det amerikanska GPS eller det ryska Glonass. På så sätt kan samarbete med andra länder som tillhandahåller satellitnavigeringstjänster leda till största möjliga nytta för användare, allmänhet och ekonomin i stort.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Särskilt mål nr 1

Målet för Galileoprogrammet är att utveckla och tillhandahålla global infrastruktur och globala tjänster för satellitnavigering. För detta mål behöver infrastrukturen underhållas löpande och dess beståndsdelar vid behov ersättas.

Indikator för Galileos infrastruktur:

–        Sammanlagt antal satelliter i drift: 18 satelliter senast 2015, 30 senast 2019.

–        Version av markinfrastrukturen i drift: v2 senast 2015.

Indikator för Galileos tjänster:

–        Antal tjänster som tillhandahålls: de tre första tjänsterna senast 2015, fem tjänster senast 2020.

Särskilt mål nr 2

Målet för Egnosprogrammet är att tillhandahålla förbättrade satellitnavigeringstjänster i hela Europa. Dess infrastruktur behöver hållas i driftdugligt skick och den nuvarande täckningen behöver utökas till hela Europeiska unionen, så att användarna kan utnyttja tjänsterna utan diskriminering i hela unionen.

Indikatorer för Egnos geografiska täckning:

–        Antal ändringar av tjänsterna som lämnats till certifieringsmyndigheterna: 3 under perioden 2014–2020.

Ändringarna ska omsättas i offentligt tillgängliga handlingar om tjänstedefinitioner.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Satellitnavigering är genom sin förmåga att bestämma läge, hastighet och tid med hög precision och tillförlitlighet avgörande för effektivisering på många områden. Erfarenheterna av det amerikanska GPS-systemet har visat på fördelarna med satellitnavigering i det att GPS i USA numera betraktas som den femte allmännyttiga tjänsten efter vatten, el, gas och telefon. Militära och civila amerikanska användare har blivit mycket beroende av GPS. Flera andra länder har också insett sitt beroende och bygger nu upp sina egna globala satellitnavigeringssystem (GNSS).

I dag har de europeiska användarna av satellitnavigering inget annat val än att använda det amerikanska GPS eller det ryska Glonass för positionsbestämning eller navigering. Således blir den europeiska ekonomin alltmer beroende av en militär infrastruktur som inte kontrolleras av Europa och i grunden inte är avsedd att tjäna de europeiska ekonomiska intressena. De här systemen har också allvarliga tillgänglighetsbrister, särskilt i tätbebyggda områden[33]. De ger inte heller de europeiska civila användarna någon tillfredsställande garanti för tjänstens kvalitet eller kontinuitet.

I politiskt hänseende insåg EU när GPS togs i drift i början av 1990-talet att Europa behövde sitt eget globala satellitnavigeringssystem[34]. Långt innan GNSS-baserade tillämpningar fick någon större spridning, t.ex. i form av lokaliseringstjänster eller mottagare i fordon, insåg rådet och parlamentet att behovet av navigationshjälpmedel skulle öka. Det är framför allt den europeiska självständigheten i fråga om satellitnavigering som motiverat denna satsning. De politiska syftena är följande:

•        Införa en självständig, civilt kontrollerad global infrastruktur för satellitbaserad navigering och positionsbestämning, som garanterar avbrottsfria tjänster och ger Europa en strategisk fördel. Det har dock visat sig att det är lämpligt att eftersträva[35] driftskompatibilitet med andra system, särskilt det amerikanska GPS, för att optimera tjänsternas kvalitet och samhällsnytta.

•        Stärka den europeiska ekonomiska infrastrukturens tålighet med hjälp av ett reservsystem i händelse av fel i de andra systemen.

•        Ta vara på de indirekta ekonomiska fördelarna som gör att det europeiska civilsamhället kan räkna med exaktare, mer tillgängliga och mindre störningskänsliga signaler, genom att utnyttja de nya möjligheterna med satellitnavigering med hög precision i betydligt större omfattning än vad som är möjligt i dag.

•        Visa Europas förmåga att bygga upp, installera och driva komplex, storskalig rymdinfrastruktur.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

EU:s rätt att agera vilar på artikel 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och förordningen om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) (GNSS-förordningen).

De system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur inom de transeuropeiska näten, vars bruk sträcker sig långt utöver medlemsstaternas gränser. Dessutom kan tjänsterna från de systemen bidra till de transeuropeiska nätens utveckling inom transportinfrastruktur, telekommunikationer och energi.

Inga medlemsstater förmår att ensamma bygga upp system för satellitnavigering, eftersom detta överstiger deras ekonomiska och tekniska förmåga. Därför krävs handling på EU-nivå för att göra det.

Vidare föreskrivs i GNSS-förordningen att EU ska vara ägare till alla materiella tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. I egenskap av ägare respektive innehavare bör EU därför se till att alla förutsättningar föreligger för förvaltning och drift av systemen när de första positionsbestämningstjänsterna tas i drift 2014–2015. Därför är styrningen definitionsmässigt europeisk.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Även om det blir första gången som EU står som ägare till infrastruktur av denna omfattning och som kommissionen förvaltar ett så komplext program, medför erfarenheterna sedan 2007 att stora förbättringar kan göras i det fortsatta genomförandet av Galileo och Egnos.

Som sägs i kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Halvtidsöversyn av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen[36] och i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen kan följande lärdomar dras:

Programmets förvaltning

Efter omläggningen av programmen 2008 införde kommissionen i sin organisation en struktur för förvaltning av programmen i deras nuvarande faser. Stora framsteg har gjorts, men programmens förvaltning bör utvecklas så att mer driftsinriktade uppgifter kan fullgöras.

När det gäller samspelet mellan de berörda parterna, främst Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS, innebär den nya ansvarsfördelningen att Europeiska rymdorganisationen blir ett genomförandeorgan för EU, vilket har visat sig ändamålsenligt, men organisationen bör anpassas till programmens utveckling och den framtida driften.

Kostnadskontroll och finansiering

Galileo och Egnos är komplexa projekt. Deras utveckling vilar i hög grad på ny teknik som särskilt utformats för programmens behov. Därför är det svårt att satsa på en enda modell för att hålla nere kostnaderna, då flera faktorer påverkar kostnaderna och ett stort antal risker kan äventyra ett smidigt genomförande av programmen.

Tidigare har programmen försenats och fördyrats, särskilt med tanke på medlemsstaternas skärpta säkerhetskrav. Som sägs i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[37],och som rådet och Europaparlamentet efterlyst, måste man fortsätta att sträva efter att hålla nere kostnaderna. Detta tar sig uttryck i de nya formerna för styrning, och redan nu agerar kommissionen för att begränsa risker och kostnader.

– Alla risker med programmet sammanställs i ett centralt register, uppdelade efter risker med den industriella leveranskedjan, risker med Europeiska rymdorganisationen, risker med Europeiska byrån för GNSS, risker med externa faktorer såsom politiska beslut och säkerhetskrav samt risker med interna faktorer såsom programmens organisation. Till varje risk knyts en sannolikhet för att inträffa och en grad av inverkan. Riskregistret innehåller också en förteckning över åtgärder som ska minska sannolikheten att en risk förverkligas.

– Kommissionen överväger möjligheten att lägga om SoL-tjänsten för att minska dess inverkan på totalkostnaderna.

– Kommissionen strävar efter effektiv förvaltning av programmen, vilket torde förebygga avvikelser och göra det möjligt att införa en tillförlitlig styrning för framtiden.

Kommissionen verkar i samarbete med Europeiska rymdorganisationen för att industrin ska hålla nere sina kostnader för beståndsdelarna i Galileos infrastruktur.

– Kompletterande åtgärder vidtas inom programmet för att hålla nere kostnaderna, t.ex. genom optimerad löptid på avtal, nya upphandlingar av kompletterande satelliter eller dubbla leverantörer av uppskjutningsfordon.

– Kommissionen vinnlägger sig om att stärka sitt samarbete med experter (oberoende experter och medlemsstaternas experter) för att bedöma systemens tekniska krav, kostnader och tänkbara alternativ.

Säkerhetskrav

Vad gäller säkerhet bör det erinras om att kommissionen enligt förordningen ansvarar för förvaltningen av systemens säkerhet, och att kommissionens handlingsfrihet på detta område är kringskuren på två sätt:

– För det första är det i praktiken medlemsstaterna som fastställer säkerhetskraven. Hoten mot känslig infrastruktur, som satellitnavigeringsinfrastrukturen, är föränderliga till karaktären. Systemens utformning måste därför hela tiden anpassas till hotbildens utveckling. En del av denna riskhantering är medlemsstaternas ansvar.

– För det andra anförtros enligt den nu gällande GNSS-förordningen (EG) nr 683/2008 säkerhetsackrediteringen av systemen till Europeiska byrån för GNSS. Att skilja på förvaltning och ackreditering är god förvaltningssed, och är brukligt och nödvändigt för den här typen av projekt.

I bägge fallen kan val och beslut få stora konsekvenser för programmens kostnader och tidplan.

Med tanke på säkerhetskravens konsekvenser för kostnader och tidhållighet framhåller kommissionen att det är viktigt att ändra programmens styrning och lägga ut mer ansvar på de olika berörda parterna (särskilt uppdragstagare och i de allmänna villkoren i delegeringsavtal).

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Samverkan med andra befintliga eller framtida rymdprogram är möjliga, t.ex. för att vidga användarbasen (tillämpningar för nedströmsmarknaden) eller för att skydda Galileosystemets rymdsegment, även vid uppskjutning.

Det är också aktuellt att sträva efter samverkansfördelar med andra avdelningar vid kommissionen när det gäller forskning och innovation. Tillämpningar och teknik för satellitnavigering kan påverka olika branscher och samhällssektorer, såsom informationsteknik, transporter och energi. Det är viktigt att se till att programmen för forskning och innovation samordnas inom kommissionen för att optimera deras avkastning.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

¨         Förslaget eller initiativet ska gälla från [] till []

¨         Det påverkar resursanvändningen från 2014 till ÅÅÅÅ

þ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid[38]

– Genomförande med tilltagande intensitet från 2008 till 2020.

– Därefter drift i stadig takt.

1.7. Planerade metoder för genomförandet[39]

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– þ  byråer/organ inrättade av unionen[40]

– þ  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning[41]

– þ  internationella organisationer[42]

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Den nuvarande styrningen utformades för Galileos utformnings- och installationsfaser och för Egnos inledande driftsfas 2008–2013. Styrningen behöver ses över eftersom Galileos installationsfas kommer att fortsätta efter 2013 och en ny fas av programmet inleds 2014 då de första tjänsterna tillhandahålls. Styrningen av Egnos bör också struktureras eftersom systemet gått in i sin driftsfas.

För Galileos driftsfas behövs en stabil, varaktig och långsiktig styrning. Den bör optimera och rationalisera användningen av befintliga resurser och underlätta en successiv övergång mellan installationsfasen och driftsfasen utan avbrott i tjänsterna. Styrningen bör också anpassas till de olika tjänster som erbjuds, eftersom krav och användare är olika.

Kommissionen kommer främst att sköta den allmänna strategiska övervakningen av programmen. Kommissionen kan lägga ut förvaltningen av operativ verksamhet på Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen i enlighet med deras behörighetsområden.

Kommissionen kan också rådfråga experter och nationella rymdorgan om tekniska frågor.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder.

Kommissionen ska se till att det i alla avtal som tecknas inom programmen ingår villkor om övervakning och ekonomiska kontroller. I alla former för uppföljning och utvärdering ska särskild vikt fästas vid kontroll av programmens kostnader och tillhandahållande av tjänster utan försening.

Ibland kan bistånd från externa tekniska experter behöva anlitas för att följa upp programmens genomförande. På grundval av kontroller på plats kommer kommissionen i förekommande fall att se till att belopp, villkor och tidpunkt för utbetalning av tidigare beviljat ekonomiskt stöd ändras.

Kommissionen kommer att lägga fram

- senast den 30 juni 2014 ett förslag till strategi med huvudsakliga åtgärder, preliminär budget och tidplan för uppfyllelse av målen för Galileo och Egnos,

- senast den 15 december varje år ett årligt arbetsprogram för nästa år där strategin omsätts i detaljerade åtgärder och indikatorer,

- senast den 15 mars efterföljande år en årlig lägesrapport med en utvärdering av genomförandet av det årliga arbetsprogrammet,

- senast den 30 juni 2018 och tillräckligt tidigt för förberedelserna inför nästa fleråriga budgetram en halvtidsutvärdering av Galileo- och Egnosprogrammen med inriktning på kvantitativa och kvalitativa resultat.

Förutom dessa standardåtgärder kommer kommissionen inom ramen för sina befogenheter att strategiskt övervaka Galileo- och Egnosprogrammen stärka formerna för uppföljning och utvärdering av det organ som förvaltar programmen genom att ålägga detta att lämna in årliga förvaltningsplaner och lägesrapporter, genom att hålla regelbundna möten om programmens framåtskridande och genom att utföra ekonomi- och teknikrevision.

Dessutom bör medlemsstaterna medverka i uppföljningen av programmen, t.ex. genom att deras tekniska kompetens tas i anspråk för övervakningen av programmens tekniska utveckling och genom att de får föreslå prestandaindikatorer för bedömning av programmen.

I den löpande förvaltningen kommer slutligen kommissionen att införa en riskhanteringsmekanism och använda lämpliga förvaltningsredskap för att hålla nere programmens kostnader med hjälp av bättre kostnadsskattningar, med ledning av tidigare erfarenheter och det faktiska genomförandet av systemen.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

I centrum för kommissionens arbete står riskhantering, vars betydelse framhölls vid omläggningen av styrningen 2007. Alla risker med programmen har sammanställts i ett register, uppdelade i risker med den industriella leveranskedjan, risker med ESA, risker med Europeiska byrån för GNSS, risker med externa faktorer som politiska beslut och säkerhetskrav samt risker med interna faktorer som programmens organisation. Till varje risk knyts en sannolikhet att inträffa och en grad av inverkan. Riskregistret omfattar också en förteckning över åtgärder för att minska sannolikheten att risken förverkligas. Riskerna är klassificerade enligt följande:

• Teknikrisker: satellitnavigering bygger på den senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas.

• Industririsker: i uppbyggnaden av denna infrastruktur deltar många industriaktörer i flera länder, som måste samordnas effektivt så att processen utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt i säkerhetshänseende.

• Marknadsrisker: det måste undvikas att tekniska prestanda blir lägre än vad som tillkännagetts, eftersom det kan skada systemens anseende hos användare i världen och leda till att de inte utnyttjas. Det måste också säkerställas att det finns tillförlitliga mottagare tillgängliga från och med 2014–2015 för Galileos inledningstjänster, särskilt PRS.

• Förseningsrisker: varje försening kan äventyra möjligheterna att etablera systemen och kan medföra kostnadsöverskridanden.

• Styrningsrisker: i programmens styrning deltar olika organ som måste samarbeta, så det är viktigt att garantera stabilitet och ordning. Dessutom måste hänsyn tas till olika åsikter hos de involverade aktörerna, särskilt medlemsstaterna, i flera viktiga frågor. Här bör man överväga riskdelning, särskilt av ekonomiska risker och säkerhetsrisker, mellan de aktörer som har bäst möjligheter att bära dem.

• Ansvarsrisker: som all infrastruktur kan de två europeiska satellitsystemen direkt eller indirekt vålla skada för användare eller tredje man. Enligt kommissionens bedömning av rättsläget finns det ingen adekvat rättslig ram för en lämplig avvägning mellan de drabbades intressen och intressena för dem som äger och driver satellitnavigeringssystemen. Därför bör lämpliga initiativ tas på både europeisk och internationell nivå för att råda bot på situationen före 2014. Kommissionen genomför därför undersökningar i samverkan med andra internationella instanser.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Merparten av anslagen handhas med indirekt förvaltning enligt delegeringsavtal. Det bör påpekas att GNSS-budgeten genomförs genom upphandling. Internkontrollen bygger på förhandskontroller av upphandlingsförfarandena (bedömning och val av uppdragstagare) samt uppföljning av transaktioner enligt delegeringsavtal och av projektförvaltningsplaner där man angett ansvar för alla berörda parter och infört exakta rutiner för arbetsflöde och kontroller. Närmare bestämt handlar det om följande:

- Deltagande i regelbundna möten (förvaltningsmöten och tekniska möten).

- Skyldighet att lämna kvartalsrapporter om läget i programmen.

- Skyldighet att lämna kvartalsrapporter om ianspråktagande av unionsmedel, med tydlig uppdelning av ianspråktagande efter avtal med företag samt aktuella förteckningar över använda resurser.

För upphandlingar kommer kontrollmetoderna inte att ändras, utan fortsätta att inriktas huvudsakligen på slutförande av tekniska etapper som är juridiskt knutna till avtalsenliga utbetalningar.

Kommissionens administrativa uppgifter består i att följa upp betalningar gjorda av utanordnaren till företag med ledning av ovannämnda rapporter. Ett team med minst 5–10 heltidsekvivalenter krävs för att kontrollera att delegeringsavtal genomförs administrativt och tekniskt korrekt. Kommissionen kommer att kontrollera att det inte förekommer någon dubbel finansiering av vissa delar genom Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation.

Som sägs i punkt 1.5.3 har kommissionen sammanställt ett riskregister för att få överblick över de faktorer som kan påverka programmen.

Som sägs i artikel 29 i förordningen kommer de organ som förvaltar programmen att få erforderligt tekniskt bistånd.

På grund av GNSS-programmens mycket tekniska, specialiserade art förväntas inga större ändringar av kontrollerna.

Felfrekvensen förväntas bli ungefär lika hög som nu. Varje år genomförs revisioner för att kontrollera föregående års transaktioner. Felfrekvensen var 2009 lägre än 1 % (den rekommenderade ekonomiska korrektionen som andel av de totala utbetalade beloppen). Felfrekvensen kan till och med komma att minska på grund av revisorernas rekommendationer till Europeiska rymdorganisationen. Med tanke på avtalens karaktär kan denna felfrekvens tänkas gälla för hela GNSS-programmens budget.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade).

I avtal enligt denna förordning, inklusive avtal med deltagande tredjeländer och internationella organisationer, ingår villkor om uppföljning och ekonomiska kontroller som utförs av kommissionen eller dess ombud samt om revisioner som utförs av revisionsrätten eller OLAF, vid behov på plats.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

|| Diff./Icke-diff. ([43]) || från Efta-länder[44] || från kandidat­länder[45] || från tredje­länder[46] || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

[1] || 02010405 Europeiska satellitnavigerings­program (Egnos och Galileo) — Administrativa utgifter || Icke-diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

[1] || 020501 Europeiska satellitnavigerings­program (Egnos och Galileo) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd.

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nr [Beteckning………………………………..] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat­länder || från tredje­länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

[1] || 020503 Färdigställande av europeiska satellitnavigeringsprogram (Egnos och Galileo) || Diff. || JA || NEJ || JA || NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 1 || Smart tillväxt för alla

GD Näringsliv || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || Åren 2023–2030 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || || ||

020501 || Åtaganden || (1) || 1 163,5 || 1 187,5 || 990,25 || 1 010 || 799,75 || 1 049,5 || 1 668 || 0 || 0 || 0 || 7 868,5

Betalningar || (2) || 1 011,5 || 1 181,5 || 955,25 || 1 011 || 672,75 || 1 010,5 || 898 || 500 || 480 || 148 || 7 868,5

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[47] || || || || || || || || ||

02010405 || || (3) || 3,5 || 3,5 || 3,75 || 4 || 4,25 || 4,5 || 5 || 0 || 0 || 0 || 28,5

TOTALA anslag för GD Näringsliv || Åtaganden || =1+1a +3 || 1 167 || 1 191 || 994 || 1 014 || 804 || 1 054 || 1 673 || 0 || 0 || 0 || 7 897

Betalningar || =2+2a +3 || 1 015 || 1 185 || 959 || 1 015 || 677 || 1 015 || 903 || 500 || 480 || 148 || 7 897

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || x || || || || || || ||

Betalningar || (5) || x || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || x || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || x || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || x || || || || || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: Näringsliv ||

Ÿ Personalresurser || 9,773 || 9,773 || 9,773 || 9,773 || 9,392 || 8,884 || 8,884 || 66,252

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 5,950

GD Näringsliv TOTALT || Anslag || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,242 || 9,734 || 9,734 || 72,202[48]

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden =  summa betalningar) || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,242 || 9,734 || 9,734 || 72,202

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022 || 2023–2030 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 1 177,623 || 1 201,623 || 1 004,623 || 1 024,623 || 814,242 || 1 063,734 || 1 682,734 || 0,000 || 0,000 || 0,000 || 7 969,202

Betalningar || 1 025,623 || 1 195,623 || 969,623 || 1 025,623 || 687,242 || 1 024,734 || 912,734 || 500,000 || 480,000 || 148,000 || 7 969,202

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

¨         Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

þ         Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål och resultat­beteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT ||

RESULTAT

Typ[49] || Typ || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Antal || Total kost­nad || Totalt antal || Total kostnad

SÄRSKILT MÅL nr 1[50] Utveckla och tillhandahålla infrastruktur och tjänster för global satellitnavigering (Galileo) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Galileo || 5 tjänster || – || 3 || 930,5 || 3 || 942,5 || 3 || 744,25 || 3 || 763 || 3 || 552,75 || 3/5 || 802,5 || 5 || 1 421 || 5 || 6 156,5

Delsumma särskilt mål nr 1 || || 930,5 || || 942,5 || || 744,25 || || 763 || || 552,75 || || 802,5 || || 1 421 || || 6 156,5

SÄRSKILT MÅL nr 2[51] Tillhandahålla tjänster för förbättrade GPS-prestanda i Europa (Egnos) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Egnos || 3 tjänster || – || 3 || 233 || 3 || 245 || 3 || 246 || 3 || 247 || 3 || 247 || 3 || 247 || 3 || 247 || 3 || 1 712

Delsumma särskilt mål nr 2 || || 233 || || 245 || || 246 || || 247 || || 247 || || 247 || || 247 || || 1 712

TOTALA KOSTNADER || – || 1 163,5 || – || 1 187,5 || – || 990,25 || – || 1 010 || – || 799,75 || – || 1 049,5 || – || 1 668 || – || 7 868,5

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

¨         Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk.

þ         Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 9,773 || 9,773 || 9,773 || 9,773 || 9,392 || 8,884 || 8,884 || 66,252

Övriga administrativa utgifter || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 0,850 || 5,950

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,242 || 9,734 || 9,734 || 72,202

Belopp utanför RUBRIK 5[52] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Övriga administrativa utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALT || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,623 || 10,242 || 9,734 || 9,734 || 72,202

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

¨         Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

þ         Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

02 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 63 || 63 || 63 || 63 || 60 || 56 || 56

02 01 01 02 (vid delegationer) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

02 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[53]

02 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 26 || 26 || 26 || 26 || 26 || 26 || 26

02 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

02 01 04 aa [54] || - vid huvudkontoret[55] || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

- vid delegationerna || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

02 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Annan budgetrubrik (ange vilken) || – || – || – || – || – || – || –

TOTALT || 89 || 89 || 89 || 89 || 86 || 82 || 82

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Personalbehovet kommer att täckas av anställda vid generaldirektoratet som redan sysslar med förvaltning av åtgärden eller omplaceras inom generaldirektoratet, i förekommande fall kompletterat med eventuella tilläggsanslag till det förvaltande generaldirektoratet enligt det årliga budgetförfarandet inom befintliga budgetramar. GD Näringsliv räknar med att vissa uppgifter läggs ut på ett befintligt organ. Belopp och fördelning kommer vid behov att ändras beroende på hur denna utläggning fortskrider.

Tjänstemän och tillfälligt anställda || - Övervaka genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen syftande till installation och effektiv, enhetlig drift av Egnos och Galileo. - Tillhandahålla rättsliga bedömningar som underlag för politiska beslut. - Se till att föreslagna lösningar överensstämmer med gällande regler. - Sörja för en sund ekonomisk förvaltning. - Vidta de åtgärder som krävs för effektiv kostnadskontroll. - Förvalta verksamhet med anknytning till internationellt samarbete.

Extern personal || Understödja ovannämnda uppgifter.

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

þ         Förslaget/initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen 2014–2020 enligt kommissionens meddelande KOM(2011) 500 av den 29 juni 2011.

¨         Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[56].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– ¨ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

– þ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Förhandlingar pågår för närvarande med Norge och Schweiz, men något formellt avtal har ännu inte ingåtts och torde inte ingås inom den närmaste framtiden. Därför kan inga bidrag från tredje part beaktas i detta skede. Det bör noteras att dessa länder inte kommer att direkt medfinansiera GNSS-programmen som sådana (så det tillkommer alltså inga ytterligare medel i form av inkomster i unionsbudgeten), utan de kommer att lämna ett externt bidrag.

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

Inga inkomster har beaktats innan konstellationen blir färdig, då de första tjänsternas prestanda inte torde leva upp till de potentiella användarnas förväntningar innan infrastrukturen är helt installerad.

Innan dess bör formerna för förvaltning av inkomster analyseras, så att man kan fastställa vilken slags enhet (offentlig eller privat) som ska kassera in inkomsterna, exakt vilka inkomster som kan bli aktuella samt hur stora de kan bli.

– þ  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– þ         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[57]

2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

|| || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

[2]               KOM(2011) 5 slutlig.

[3]               KOM(2011)500 slutlig. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En budget för Europa 2020.

[4]               KOM(2011) 398 slutlig. Förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

[5]               KOM(2010) 308.

[6]               EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.

[7]               EUT C […], […], s. […].

[8]               EUT C […], […], s. […].

[9]               KOM(2010) 614 slutlig/2.

[10]             KOM(2011) 152.

[11]             EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[12]             KOM(2011) 398 slutlig.

[13]             KOM(2011)500 slutlig.

[14]             EUT L 276, 20.10.2010, s. 1.

[15]             EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.

[16]             EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.

[17]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[18]             EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

[19]             EUT L 138, 28.5.2002, s. 1.

[20]             EUT L 287, 4.11.2011, s. 1.

[21]             EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

[22]             EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.

[23]             EUT C 304, 15.10.2011, s. 7.

[24]             EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.

[25]             EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

[26]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

[27]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[28]             EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

[29]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[30]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[31]             Den europeiska regionen inom Egnossystemet består av de 44 länder som är medlemmar av Europeiska civila luftfartskonferensen.

[32]             Egnos öppna tjänst definieras i detta dokument: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/satnav/egnos/files/brochures-leaflets/egnos-os-sdd_en.pdf

[33]             Undersökning av hur bortfall av GPS-signalen påverkar brittiska kommersiella tjänster och myndighetstjänster (2001): http://www.ofcom.org.uk/static/archive/ra/topics/research/topics/other/gpsreport/gps-report.pdf

[34]             Council Resolution on the European contribution to the development of a Global Navigation Satellite System (GNSS), 19 december 1994 (svensk version ej tillgänglig).

[35]             Internationellt avtal av den 26 juni 2004 om främjande, tillhandahållande och användning av de satellitbaserade navigationssystemen Galileo och GPS och relaterade tillämpningar.

[36]             KOM(2011) 5 slutlig.

[37]             KOM(2011) 500 slutlig.

[38]             Galileoprogrammet består av fyra faser: utformning, utveckling, installation och drift. Installationsfasen avslutas 2019. Fasen med fullständig drift kommer då att pågå och fortsätta efter 2020, så att systemets drift och upprustningar av konstellationen fortgår i åratal för att undvika avbrott i tjänsterna.

[39]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[40]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. Europeiska byrån för GNSS kommer att medverka i förvaltningen av satellitnavigeringsprogrammen.

[41]             De europeiska nationella rymdorganen.

[42]             ESA (Europeiska rymdorganisationen).

[43]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[44]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Förhandlingar ska inledas med Norge så att landet kan bidra till budgeten 2014–2020.

[45]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

[46]             Förhandlingar pågår med Schweiz så att landet kan bidra till budgeten 2014–2020.

[47]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster).

[48]             Personalminskningen beror direkt på den nya styrningen och utläggningen av vissa delar av driften av systemen på Europeiska byrån för GNSS, vilket kommer att redovisas närmare i samband med ändringen av förordning 912/2010 om byrån. Den tekniska personalen, som för närvarande är anställd av kommissionen, ska överföras till byrån så att byrån kan fullgöra sina nya uppgifter.

[49]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[50]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Särskilt mål…”.

[51]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Särskilt mål…”.

[52]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[53]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[54]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[55]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[56]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[57]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.