Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument /* KOM/2011/0769 slutlig - 2011/0353 (COD) */
MOTIVERING
1.
Bakgrund till förslaget
Allmän bakgrund, motiv och syfte Detta förslag läggs fram som ett led i genomförandet
av det s.k. varupaketet som antogs 2008. Det ingår i ett paket med förslag
för att anpassa tio olika produktdirektiv till beslut nr 768/2008/EG om en
gemensam ram för saluföring av produkter. Unionslagstiftningen om harmonisering för att
säkerställa den fria rörligheten för produkter har i hög grad bidragit till en
fungerande inre marknad. Lagstiftningen utgår från en hög skyddsnivå och ger de
ekonomiska aktörerna möjlighet att visa att produkten överensstämmer med
kraven. Genom att man kan lita på produkterna säkerställs den fria rörligheten.
Genom direktiv 2004/22/EG, som är ett exempel
på unionslagstiftningen om harmonisering, säkerställs fri rörlighet för
mätinstrument. Det innehåller de grundläggande krav som mätinstrument måste
uppfylla för att få tillhandahållas på EU-marknaden. Tillverkarna måste visa
att ett mätinstrument har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande
kraven och måste anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
”M”. Erfarenheterna av att genomföra
unionslagstiftningen om harmonisering har – på ett övergripande plan – visat
att genomförandet och efterlevnaden av denna lagstiftning delvis är både
bristfälliga och inkonsekventa, vilket har lett till följande: 1. Det finns produkter på marknaden som
inte uppfyller kraven eller som är farliga, vilket i sin tur minskar tilliten
till CE-märkningen. 2. De ekonomiska aktörer som följer
lagstiftningen har konkurrensnackdelar i förhållande till de aktörer som
kringgår reglerna. 3. Till följd av olika rutiner för att
kontrollera efterlevnaden behandlas bristfälliga produkter och snedvridning av
konkurrensen mellan ekonomiska aktörer inte på samma sätt överallt. 4. De nationella myndigheterna har
olika rutiner för att utse organ för bedömning av överensstämmelse. 5. Vissa anmälda organ har problem med
kvaliteten. Dessutom har lagstiftningen blivit alltmer
komplex eftersom det ofta finns flera rättsakter för en och samma produkt.
Bristande konsekvens mellan dessa rättsakter gör det allt svårare för
ekonomiska aktörer och myndigheter att tolka och tillämpa lagstiftningen på ett
korrekt sätt. För att komma till rätta med de övergripande
brister i unionslagstiftningen om harmonisering som konstaterats i flera
branscher antog man 2008 ”den nya lagstiftningsramen” som en del av
varupaketet. Syftet är att stärka och komplettera de befintliga reglerna och
förbättra de praktiska aspekterna av tillämpningen och efterlevnaden. Den nya
lagstiftningsramen består av två rättsakter som kompletterar varandra, nämligen
förordning (EG) nr 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll och
beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter. Genom förordning (EG) nr 765/2008
infördes regler för ackreditering (ett verktyg för att utvärdera kompetensen
hos organ för bedömning av överensstämmelse) och krav för organisation och
utförande av marknadskontroll och kontroll av produkter från tredjeländer.
Sedan den 1 januari 2010 är dessa regler direkt tillämpliga i samtliga
medlemsstater. Beslut nr 768/2008/EG innehåller en
gemensam ram för EU:s lagstiftning om harmonisering med avseende på produkter.
Denna ram består av bestämmelser som används i EU-lagstiftningen om produkter
(t.ex. definitioner, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, anmälda organ och
förfaranden i fråga om skyddsåtgärder). Dessa gemensamma bestämmelser har
skärpts för att få till stånd en effektivare tillämpning och efterlevnad av direktiven.
Nya komponenter som är viktiga för att öka säkerheten för produkter på
marknaden har införts, t.ex. vilka skyldigheter importörerna har. Bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG
och förordning (EG) nr 765/2008 hör nära samman och kompletterar varandra.
Beslut nr 768/2008/EG innehåller skyldigheter för de ekonomiska aktörerna
och de anmälda organen så att kontrollmyndigheterna och de myndigheter som
ansvarar för de anmälda organen på ett korrekt sätt ska kunna utföra de
uppgifter som förordning (EG) nr 765/2008 ålägger dem och säkerställa en
effektiv och konsekvent kontroll av att EU:s produktlagstiftning följs. Men till skillnad från förordningen är
bestämmelserna i beslutet inte direkt tillämpliga. För att man ska vara säker
på att alla ekonomiska sektorer som omfattas av unionslagstiftningen om
harmonisering drar nytta av förbättringarna av den nya lagstiftningsramen måste
bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG integreras i den befintliga
produktlagstiftningen. Det framgick av en undersökning som gjordes
efter att varupaketet hade antagits 2008 att större delen av
unionslagstiftningen om harmonisering med avseende på produkter behövde ses
över under de tre närmaste åren, inte bara för att lösa problem som
konstaterats i alla branscher utan också av branschspecifika orsaker. En sådan
översyn skulle automatiskt innebära att den berörda lagstiftningen anpassades
till beslut nr 768/2008/EG, eftersom parlamentet, rådet och kommissionen
har åtagit sig att i möjligaste mån använda beslutets bestämmelser i framtida
produktlagstiftning för att bidra till ett enhetligt regelverk. För ett antal andra direktiv om harmonisering,
däribland direktiv 2004/22/EG, planeras inom den tidsramen ingen översyn med
anledning av branschspecifika problem. För att säkerställa att problem när det
gäller bristande överensstämmelse och anmälda organ ändå åtgärdas i dessa
branscher och för att hela regelverket om produkter ska vara konsekvent, har
det fattats beslut om att inom ramen för ett paket anpassa dessa direktiv till
bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG. Förenlighet med Europeiska unionens politik
och mål på andra områden Initiativet är i linje med inremarknadsakten[1], där det betonas att man måste
stärka konsumenternas förtroende för att produkterna på den inre marknaden håller
god kvalitet samt förbättra marknadskontrollen. Vidare backar det upp kommissionens strategi
för bättre lagstiftning och ett förenklat regelverk.
2.
Samråd med berörda parter och konsekvensanalys
Samråd med berörda parter Anpassningen av direktiv 2004/22/EG till
beslut nr 768/2008/EG har diskuterats med nationella experter som ansvarar
för direktivets genomförande, med andra berörda parter och vid bilaterala möten
med branschorganisationer. Ett offentligt samråd ägde rum juni–oktober
2010 med deltagande av alla branscher som berörs av initiativet. Samrådet
bestod av fyra riktade frågeformulär till ekonomiska aktörer, myndigheter,
anmälda organ och användare. Kommissionen fick in 300 svar. Resultaten har
offentliggjorts på http://ec.europa.eu/enterprise/policies/single-market-goods/regulatory-policies-common-rules-for-products/new-legislative-framework/index_en.htm. Utöver det allmänna samrådet genomfördes ett
särskilt samråd med små och medelstora företag. Under maj–juni 2010 deltog 603
små och medelstora företag i samrådet via Enterprise Europe Network.
Resultaten finns på http://ec.europa.eu/enterprise/policies/single-market-goods/files/new-legislative-framework/smes_statistics_en.pdf. Samrådsförfarandet gav vid handen att
initiativet har ett brett stöd. Man är överens om behovet av att förbättra
marknadskontrollen och systemet för att bedöma och övervaka anmälda organ.
Myndigheterna stöder till fullo detta arbete, eftersom det kommer att förstärka
det befintliga systemet och förbättra samarbetet på EU-nivå. Näringslivet
räknar med rättvisare konkurrensvillkor tack vare effektivare åtgärder mot
produkter som inte uppfyller kraven i lagstiftningen, men också med en
förenkling tack vare anpassningen av lagstiftningen. Det uttrycktes till viss
del farhågor rörande vissa skyldigheter som dock är nödvändiga för att
effektivisera marknadskontrollen. Dessa åtgärder kommer inte att leda till
några större kostnader för näringslivet, och fördelarna med bättre
marknadskontroll torde överväga kostnaderna med råge. Extern experthjälp Konsekvensanalysen för detta genomförandepaket
bygger till stor del på den konsekvensanalys som gjordes för den nya
lagstiftningsramen. Utöver den externa experthjälp som inhämtades i det
sammanhanget har det genomförts kompletterande samråd med branschexperter,
intressegrupper och branschövergripande experter som är verksamma inom områdena
teknisk harmonisering, bedömning av överensstämmelse, ackreditering och
marknadskontroll. Extern experthjälp har även använts för att få
vissa grundläggande uppgifter om sektorn för mätinstrument. I en
utvärderingsrapport uppskattar de externa experterna[2] att direktiv 2004/22/EG är
tillämpligt på ca 345 miljoner mätinstrument som årligen säljs på EU-marknaden
till ett totalt värde av ca 3,25 miljarder euro. Utvärderingen visade att
marknadskontrollernas kvalitet oroar branschen samtidigt som de flesta
myndigheter medger att deras insatser till helt nyligen varit begränsade.
Dessutom verkar de anmälda organen tolka direktivets krav och andra riktlinjer
på olika sätt, och de har inte samma kapacitet. Det har framgått av ett
offentligt samråd[3]
att utvärderingen av direktiv 2004/22/EG kan anses vara slutförd och att de
berörda parterna i huvudsak ställer sig bakom analysen. Bristerna i marknadskontrollen och de anmälda
organens kvalitet kommer delvis att lösas genom att direktiv 2004/22/EG
anpassas till beslut nr 768/2008/EG. Konsekvensanalys Med ledning av den insamlade informationen
gjorde kommissionen en konsekvensanalys där tre alternativ undersöktes och
jämfördes. Alternativ 1 – Inga förändringar av
den nuvarande situationen Detta alternativ innebär inga förändringar av
det nuvarande direktivet, utan endast vissa förbättringar som kan förväntas
till följd av förordning (EG) nr 765/2008. Alternativ 2 – Anpassning till beslut
nr 768/2008/EG på frivillig väg I alternativ 2 nämns möjligheten att
uppmuntra till frivillig anpassning till bestämmelserna i beslut
nr 768/2008/EG, t.ex. genom att presentera dem som bästa praxis i
vägledningsdokument. Alternativ 3 – Anpassning till beslut
nr 768/2008/EG genom lagstiftningsåtgärder Detta alternativ innebär att bestämmelserna i
beslut nr 768/2008/EG integreras i de befintliga direktiven. Alternativ 3
ansågs vara det bästa alternativet av följande skäl: –
Det kommer att förbättra konkurrenskraften för de
företag och anmälda organ som tar allvarligt på sina skyldigheter och inte bara
försöker kringgå systemet. –
Det kommer att leda till att den inre marknaden
fungerar bättre genom att alla ekonomiska aktörer, framför allt importörer och
distributörer, och anmälda organ behandlas lika. –
Det medför inte några större kostnader för de
ekonomiska aktörerna och de anmälda organen. För dem som redan tar sitt ansvar
väntas inga eller mycket små merkostnader. –
Det anses mer effektivt än alternativ 2.
Eftersom alternativ 2 inte innehåller några tvingande åtgärder är det
tveksamt om det får några positiva konsekvenser. –
Alternativ 1 och 2 innehåller inga åtgärder för att
komma till rätta med regelverkets bristande konsekvens och bidrar därför inte
till någon förenkling av regelverket.
3.
förslagets huvuddelar
3.1.
Övergripande definitioner
Genom förslaget
ändras ett antal definitioner som är allmänt förekommande i
unionslagstiftningen om harmonisering så att de genomgående får samma betydelse
i den lagstiftningen.
3.2.
De ekonomiska aktörernas skyldigheter samt krav på
spårbarhet
I förslaget klargörs det vilka skyldigheter
tillverkaren och tillverkarens representant har, och det införs skyldigheter
för importörer och distributörer. Importörerna måste kontrollera att
tillverkarna har gjort den tillämpliga bedömningen av överensstämmelse och
upprättat teknisk dokumentation. De måste också kontrollera med tillverkarna
att myndigheterna på begäran kan få tillgång till denna tekniska dokumentation.
Dessutom måste importörerna kontrollera att mätinstrumenten är korrekt märkta
och åtföljs av bruksanvisningar och annan information. De måste behålla en
kopia av försäkran om överensstämmelse och ange sitt namn och sin adress på produkten
eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller i ett medföljande
dokument. Distributörerna måste kontrollera att mätinstrumenten är försedda med
CE-märkning och tillverkarens och importörens namn samt i förekommande fall att
de åtföljs av erforderlig dokumentation och bruksanvisning. Importörer och distributörer måste samarbeta
med marknadskontrollmyndigheterna och vidta lämpliga åtgärder när de har
levererat mätinstrument som inte uppfyller kraven. Kraven på spårbarhet skärps för alla ekonomiska aktörer. Mätinstrumenten måste vara märkta
med tillverkarens namn och adress och ett nummer som gör det möjligt att
identifiera dem och koppla dem till den tekniska dokumentationen. När ett
mätinstrument importeras måste också importörens namn och adress anges på det.
Dessutom måste alla ekonomiska aktörer kunna uppge för myndigheterna vilken
ekonomisk aktör som har levererat mätinstrumentet till dem eller som de har
levererat mätinstrumentet till.
3.3.
Harmoniserade standarder
Produkter som uppfyller kraven i harmoniserade
standarder presumeras överensstämma med de väsentliga kraven. Den 1 juni
2011 antog kommissionen ett förslag till förordning om europeisk
standardisering[4]
med ett övergripande regelverk för europeisk standardisering. Förslaget till
förordning innehåller bl.a. bestämmelser om kommissionens krav på
standardisering riktade till europeiska standardiseringsorgan, om förfarandet
för invändningar mot harmoniserade standarder och om berörda parters deltagande
i det europeiska standardiseringsarbetet. För att det ska skapas rättslig
klarhet har de bestämmelser i direktiv 2004/22/EG som omfattar dessa frågor
strukits i detta förslag. Bestämmelsen om att harmoniserade standarder utgör
underlag för presumtion om överensstämmelse har ändrats för att klargöra i
vilken utsträckning det ska råda presumtion om överensstämmelse när
standarderna endast delvis omfattar de väsentliga kraven.
3.4.
Bedömning av överensstämmelse och CE-märkning
Direktiv 2004/22/EG anger vilket förfarande
för bedömning av överensstämmelse som tillverkarna måste använda för att visa
att deras mätinstrument uppfyller de grundläggande kraven. Genom förslaget
anpassas dessa förfaranden till de uppdaterade versionerna i beslut
nr 768/2008/EG. Vissa sektorspecifika delar från direktiv 2004/22/EG har
behållits, t.ex. den obligatoriska metrologiska märkningen ”M” som tillägg till
CE-märkningen. De allmänna principerna för CE-märkningen
fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008, och närmare
bestämmelser om hur CE-märkningen och M-märkningen ska anbringas på
mätinstrument har införts i detta förslag.
3.5.
Anmälda organ
Genom förslaget skärps anmälningskriterierna
för anmälda organ. Det klargörs att dotterbolag och underleverantörer också
måste uppfylla kraven för anmälan. Det införs särskilda krav för de anmälande
myndigheterna och förfarandet för anmälan av anmälda organ ändras. Ett anmält
organs kompetens måste bevisas genom ett ackrediteringsintyg. Om ackreditering
inte har använts för att utvärdera ett anmält organs kompetens måste anmälan
åtföljas av dokumentation som visar hur organets kompetens har utvärderats.
Medlemsstaterna får möjlighet att göra invändningar mot en anmälan.
3.6.
Marknadskontroll och skyddsklausulförfarandet
Genom förslaget ändras det nuvarande
skyddsklausulförförandet. Man inför ett led med informationsutbyte mellan
medlemsstaterna och preciserar vilka åtgärder de berörda myndigheterna ska
vidta när de konstaterar att ett mätinstrument inte uppfyller kraven. Ett
verkligt skyddsklausulförfarande – som leder till ett kommissionsbeslut om
huruvida åtgärden är berättigad eller inte – inleds bara om en annan
medlemsstat har invändningar mot en åtgärd som vidtagits mot ett mätinstrument.
Om det inte råder oenighet om den restriktiva åtgärden måste samtliga
medlemsstater vidta lämpliga åtgärder inom sitt territorium.
3.7.
Kommittéförfarande och delegerade akter
Bestämmelserna om hur mätinstrumentkommittén
ska arbeta har anpassats till de nya reglerna om delegerade akter i
artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och de nya
bestämmelserna om genomförandeakter i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna
regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av
sina genomförandebefogenheter[5].
4.
Rättsliga aspekter på förslaget
Rättslig grund Förslaget baseras på artikel 114 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen Både unionen och medlemsstaterna är behöriga
när det gäller den inre marknaden. Subsidiaritetsprincipen är aktuell särskilt
när det gäller de nya bestämmelserna för att förbättra efterlevnaden av
direktiv 2004/22/EG, dvs. importörens och distributörens skyldigheter,
bestämmelserna om spårbarhet, bestämmelserna om bedömningen och anmälan av anmälda
organ samt de ökade skyldigheterna att samarbeta inom ramen för de ändrade
förfarandena för marknadskontroll och skyddsåtgärder. Erfarenheterna av hur lagstiftningen efterlevs
har visat att nationella åtgärder lett till olika förhållningssätt och olika
behandling av ekonomiska aktörer inom EU, vilket undergräver målet för detta
direktiv. Nationella åtgärder för att lösa problemet riskerar att lägga hinder
i vägen för den fria rörligheten för varor. Dessutom är nationella åtgärder
bara tillämpliga inom medlemsstatens territorium. Med tanke på handelns
tilltagande globalisering ökar antalet gränsöverskridande fall hela tiden.
Genom samordnade EU-åtgärder kan målen lättare uppnås och framför allt blir
marknadskontrollen effektivare. Därför är det bäst att vidta åtgärder på
EU-nivå. Problemet med att direktiven är inkonsekventa
kan endast lösas av EU:s lagstiftare. Proportionalitetsprincipen I enlighet med proportionalitetsprincipen går
de föreslagna ändringarna inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de
fastställda målen. De nya eller ändrade skyldigheterna kommer
inte att belasta branschen – särskilt inte de små och medelstora företagen –
eller förvaltningarna i onödan eller medföra onödiga kostnader för dem. I de
fall där ändringarna har konstaterats medföra negativa konsekvenser har man med
hjälp av konsekvensanalysen kunnat välja det alternativ som bäst står i
proportion till de problem som måste lösas. Flera av ändringarna handlar om att
göra det befintliga direktivet tydligare utan att införa nya krav som medför
kostnader. Lagstiftningsteknik Anpassningen till beslut nr 768/2008/EG
kräver flera innehållsändringar av bestämmelserna i direktiv 2004/22/EG.
Av läsbarhetsskäl har man valt att ändra texten genom omarbetning, i enlighet
med det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer
strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter[6]. Ändringarna av direktiv 2004/22/EG gäller
definitionerna, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, den presumtion om
överensstämmelse som harmoniserade standarder ger, försäkran om
överensstämmelse, CE-märkningen, de anmälda organen, skyddsklausulförfarandet
och förfarandena för bedömning av överensstämmelse. Förslaget innebär inga ändringar av
tillämpningsområdet för eller de grundläggande kraven i direktiv 2004/22/EG.
5.
Budgetkonsekvenser
Förslaget påverkar inte EU:s budget.
6.
Övriga upplysningar
Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer direktiv 2004/22/EG
att upphöra att gälla. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget är av betydelse för EES och bör
därför omfatta detta. ê 2004/22/EG (anpassad) 2011/0353 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (omarbetning)
(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen Ö Europeiska
unionens funktionssätt Õ , särskilt
artikel 95
Ö 114 Õ , med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[7], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: ê 2004/22/EG skäl
1 (anpassad) Ett antal mätinstrument omfattas av särdirektiv som antagits på grundval
av rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och
metrologiska kontrollmetoder[8]. Tekniskt
föråldrade särdirektiv bör upphävas och ersättas av ett självständigt direktiv
i överensstämmelse med rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod
för teknisk harmonisering och standarder[9]. ò ny (1)
Europaparlamentets och
rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument[10] har ändrats väsentligt flera
gånger. Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas. (2)
Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för
ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93[11]
innehåller regler för ackreditering av organ för bedömning av överensstämmelse,
en ram för marknadskontroll av produkter och för kontroll av produkter från
tredjeländer samt allmänna principer för CE-märkning. (3)
I Europaparlamentets och
rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för
saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG[12] fastställs en gemensam ram med
allmänna principer och referensbestämmelser avsedda att tillämpas som en
enhetlig grund för översyn eller omarbetning av lagstiftning som harmoniserar
villkoren för saluföring av produkter. Direktiv 2004/22/EG bör därför anpassas
till det beslutet. ê 2004/22/EG skäl
2 (4)
Korrekta och kontrollbara mätinstrument kan
användas för olika typer av mätfunktioner. För sådana mätfunktioner som gäller
allmänt intresse, folkhälsa, säkerhet och ordning, miljöskydd och konsumentskydd,
uttag av skatter och avgifter samt handel på lika villkor, och som direkt eller
indirekt påverkar medborgarnas dagliga liv på många sätt kan det vara
nödvändigt att använda sig av lagstadgat kontrollerade instrument. ê 2004/22/EG skäl
3 (anpassad) (5)
Lagstadgad metrologisk kontroll bör inte medföra
hinder för mätinstrumentens fria rörlighet. Hithörande föreskrifter bör vara
lika i alla medlemsstater och bevis på överensstämmelse bör godkännas inom hela
gemenskapen
Ö unionen Õ . ê 2004/22/EG skäl
4 (6)
Lagstadgad metrologisk kontroll kräver
överensstämmelse med bestämda prestandakrav. De prestandakrav som
mätinstrumenten måste uppfylla bör ge en hög skyddsnivå. Bedömningen av
överensstämmelse bör vara mycket tillförlitlig. ê 2004/22/EG skäl
5 (7)
Medlemsstaterna bör som en allmän regel föreskriva
lagstadgad metrologisk kontroll. När lagstadgad metrologisk kontroll
föreskrivs, bör endast mätinstrument som överensstämmer med gemensamma prestandakrav
användas. ê 2004/22/EG skäl
6 (anpassad) (8)
Den valfrihetsprincip som införs genom detta
direktiv Ö 2004/22/EG Õ , och som
innebär att medlemsstaterna själva kan besluta om huruvida de ska eller inte
ska reglera
Ö föreskriva om
användningen av Õ de instrument som
omfattas av detta direktiv, bör endast tillämpas i den mån klausulen inte
leder till illojal konkurrens. ê 2004/22/EG skäl
7 Tillverkarens ansvar för överensstämmelse
med kraven i detta direktiv bör anges särskilt. ê 2004/22/EG skäl
8 (anpassad) (9)
Mätinstruments prestanda påverkas särskilt av
miljön, i synnerhet det omgivande elektromagnetiska fältet. Mätinstruments
tålighet mot elektromagnetiska störningar Ö bör Õ ingår
i detta direktiv och tålighetskraven i Europaparlamentets
och rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989
2004/108/EG av den 15 december 2004
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk
kompatibilitet och om upphävande av direktiv
89/336/EEG[13]
bör därför inte tillämpas. ê 2004/22/EG skäl
17 (anpassad) ð ny (10)
ð För att den fria rörligheten för
mätinstrument i unionen ska säkerställas ï Ö bör Õ medlemsstaterna bör
inte förhindra utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande av mätinstrument
som är försedda med ”CE”-märkning
Ö CE-märkning Õ och tilläggsmärkning
i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. ê 2004/22/EG skäl
18 (anpassad) (11)
Medlemsstaterna bör vidta erforderliga åtgärder för
att förhindra att instrument som inte uppfyller kraven släpps ut på marknaden
och/eller tas i bruk. Medlemsstaternas behöriga myndigheter måste därför
samarbeta på lämpligt sätt för att säkerställa att detta mål omfattar hela gemenskapen
Ö unionen Õ . ò ny (12)
De ekonomiska aktörerna
bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att
mätinstrument uppfyller erforderliga krav, så att man kan säkerställa en hög
nivå i fråga om skydd av allmänna intressen, såsom hälsa och säkerhet och
användarskydd, och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden. (13)
Alla ekonomiska aktörer
som ingår i leverans- och distributionskedjan bör vidta lämpliga åtgärder för
att se till att de endast tillhandahåller sådana mätinstrument på marknaden som
överensstämmer med detta direktiv. Det måste göras en tydlig och proportionell fördelning
av skyldigheterna som motsvarar varje aktörs roll i leverans- och
distributionsprocessen. (14)
Tillverkaren, som
besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som
bäst kan genomföra hela förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Därför
bör även i fortsättningen endast tillverkaren vara skyldig att göra en
bedömning av överensstämmelse. (15)
Det måste finnas
garantier för att de mätinstrument från tredjeländer som förs in på
unionsmarknaden uppfyller kraven i detta direktiv, och det måste framför allt
säkerställas att tillverkarna har underkastat dessa mätinstrument lämpliga
bedömningsförfaranden. Det bör slås fast att importörerna ska se till att de
mätinstrument som de släpper ut på marknaden uppfyller kraven i detta direktiv
och att de inte släpper ut mätinstrument som inte uppfyller dessa krav eller
som utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna ska se till att
förfaranden för bedömning av överensstämmelse har genomförts och att den
produktmärkning och dokumentation som tagits fram av tillverkarna är
tillgänglig för kontroll av tillsynsmyndigheterna. (16)
Distributörerna
tillhandahåller ett mätinstrument på marknaden efter att det har släppts ut på
marknaden av tillverkaren eller importören, och de bör iaktta vederbörlig
omsorg för att se till att deras hantering av mätinstrumentet inte inverkar
negativt på mätinstrumentets överensstämmelse med de tillämpliga reglerna. (17)
Varje importör bör ange
namn och kontaktadress på mätinstrumentet när det släpps ut på marknaden. Undantag
bör medges i de fall då detta inte är möjligt på grund av produktens storlek
eller art. Detta gäller bland annat de fall då importören skulle behöva öppna
förpackningen för att sätta sitt namn och sin adress på produkten. (18)
Alla ekonomiska aktörer som
släpper ut ett mätinstrument på marknaden i eget namn eller under eget
varumärke eller ändrar ett mätinstrument på ett sådant sätt att det kan påverka
överensstämmelsen med kraven i detta direktiv, bör anses vara tillverkare och
bör därför överta tillverkarens skyldigheter. (19)
Distributörer och
importörer är nära marknaden och bör därför vara involverade i de behöriga
nationella myndigheternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på att
delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med alla nödvändiga uppgifter om
det berörda mätinstrumentet. (20)
Marknadskontrollen blir
enklare och effektivare om man kan säkerställa ett mätinstruments spårbarhet
genom hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir det lättare
för myndigheterna för marknadskontroll att spåra den ekonomiska aktör som är
ansvarig för att på marknaden ha tillhandahållit mätinstrument som inte
uppfyller kraven. ê 2004/22/EG skäl
9 (anpassad) ð ny (21)
De grundläggande krav som fastställs i gemenskapslagstiftningen bör
inte vara sådana att de Ö I detta
direktiv bör endast sådana grundläggande krav anges som inte Õ blir till hinder för
den tekniska utvecklingen, och de bör helst vara utformade som prestandakrav. Bestämmelser som syftar till att avlägsna
tekniska handelshinder bör överensstämma med rådets resolution av den
7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder.
ð För att underlätta bedömningen av
överensstämmelse med dessa krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion
om överensstämmelse för mätinstrument som överensstämmer med harmoniserade
standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr [.../...] av den [...] om europeisk standardisering och om
ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG,
2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG[14] och som innehåller detaljerade
tekniska specifikationer av dessa krav. ï ò ny (22)
I förordning (EU)
nr [.../...] [om europeisk standardisering] fastställs ett förfarande för
invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller kraven i
detta direktiv. ê 2004/22/EG skäl
12 (anpassad) (23)
De tekniska specifikationerna och
prestandaspecifikationerna i internationellt överenskomna normerande dokument
får även överensstämma, helt eller delvis, med de grundläggande kraven i detta
direktiv. I dessa fall kan Ö bör Õ användning av
internationellt överenskomna normerande dokument vara Ö tillåtas
som Õ ett alternativ till
användning av harmoniserade standarder och under vissa omständigheter innebära förutsättande av
Ö presumtion
om Õ överensstämmelse. ê 2004/22/EG skäl
13 (24)
Överensstämmelse med de grundläggande kraven i
detta direktiv kan även åstadkommas med hjälp av specifikationer som inte
härrör från någon europeisk teknisk standard eller något internationellt
normerande dokument. Det bör därför vara frivilligt att använda europeiska
tekniska standarder eller internationellt överenskomna normerande dokument. ò ny (25)
För att de ekonomiska
aktörerna ska kunna visa och de behöriga myndigheterna kunna säkerställa att de
mätinstrument som har tillhandahållits på marknaden uppfyller de grundläggande
kraven måste det fastställas förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
Beslut nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre strikta
förfaranden för bedömning av överensstämmelse, allt efter risknivån och den
erforderliga säkerhetsnivån. För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer
och undvika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedömning av
överensstämmelse väljas från dessa moduler. Dessa moduler måste dock anpassas
för att ta hänsyn till särskilda aspekter av metrologisk kontroll. ê 2004/22/EG skäl
14 (anpassad) (26)
Bedömningen av överensstämmelsen av underenheter
bör Ö utföras i enlighet
med Õ uppfylla kraven i
detta direktiv. Om underenheter säljs separat och oberoende av ett instrument,
bör bedömningen av överensstämmelsen göras oberoende av instrumentet i fråga. ê 2004/22/EG skäl
15 (27)
Den ständiga utvecklingen inom mättekniken kan leda
till förändringar när det gäller behovet av bedömning av överensstämmelse. För
varje mätkategori och i förekommande fall underenheter krävs därför ett
lämpligt förfarande eller möjlighet att välja mellan olika, lika tillförlitliga
förfaranden. De fastställda förfarandena överensstämmer med
kraven i rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika
stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för
anbringande och användning av ”CE”-märkning om överensstämmelse, avsedda att
användas i tekniska harmoniseringsdirektiv[15]. Undantag kan emellertid behöva göras i fråga om
dessa moduler för att ta hänsyn till särskilda aspekter av metrologisk
kontroll. Det bör säkerställas att det finns möjlighet att anbringa
”CE”-märkning under tillverkningsprocessen. ò ny (28)
Tillverkarna bör upprätta
en EU-försäkran om överensstämmelse som innehåller närmare uppgifter om
mätinstrumentets överensstämmelse med kraven i detta direktiv och i annan
relevant unionslagstiftning om harmonisering. (29)
CE-märkningen och den
metrologiska tilläggsmärkningen visar att ett mätinstrument överensstämmer med
kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet av en hel process av
bedömning av överensstämmelse. Allmänna principer för CE-märkning och hur den
förhåller sig till annan märkning fastställs i förordning (EG)
nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen och den
metrologiska tilläggsmärkningen ska anbringas bör fastställas i detta direktiv. ê 2004/22/EG skäl
10 (anpassad) ð ny (30)
För att ta hänsyn till skillnader när det gäller
klimatförhållanden eller till de olika nivåer av konsumentskydd som kan
tillämpas på nationell nivå Ö är det
nödvändigt att fastställa Õ kan grundläggande krav
leda till att miljöklasser eller noggrannhetsklasser inrättas
ð i form av grundläggande krav ï . ê 2004/22/EG skäl
11 För att underlätta påvisande av
överensstämmelse med de grundläggande kraven och göra det möjligt att bedöma
att överensstämmelse föreligger är det önskvärt att ha harmoniserade
standarder. Sådana harmoniserade standarder upprättas av privaträttsliga organ
och bör även i fortsättningen vara icke bindande. I detta syfte erkänns Europeiska standardiseringskommittén
(CEN), Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec)
samt Europeiska institutet för telestandarder (ETSI) som behöriga organ för
fastställande av harmoniserade standarder som överensstämmer med de allmänna
riktlinjer för samarbete mellan kommissionen och de europeiska
standardiseringsorganen som undertecknades den 13 november 1984. ò ny (31)
De förfaranden för
bedömning av överensstämmelse som fastställs i detta direktiv kräver att organ
för bedömning av överensstämmelse som medlemsstaterna har anmält till
kommissionen blir involverade. ê 2004/22/EG skäl
16 (anpassad) Den fortsatta utvecklingen inom mättekniken samt den oro som
intressenterna givit uttryck för beträffande certifiering understryker
behovet av konsekventa förfaranden för bedömning av överensstämmelse av
industriella produkter i enlighet med kravet i rådets resolution av den
10 november 2003[16]. ò ny (32)
Erfarenheten har visat
att de kriterier i direktiv 2004/22/EG som organen för bedömning av
överensstämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till kommissionen är
otillräckliga för att säkerställa en enhetligt hög prestationsnivå hos de
anmälda organen i hela unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda
organ utför sina uppgifter på samma nivå och under rättvisa konkurrensvillkor.
Det kräver att man fastställer obligatoriska krav för de organ för bedömning av
överensstämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhandahålla bedömningar
av överensstämmelse. Dessa krav bör ta hänsyn till den fortsatta utvecklingen
inom mätteknik. (33)
För att säkerställa en
enhetlig kvalitetsnivå vid bedömning av överensstämmelse för mätinstrument
måste man också fastställa krav för de anmälande myndigheterna och andra organ
som är involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen av anmälda organ. (34)
Om ett organ för
bedömning av överensstämmelse visar att kriterierna i de harmoniserade
standarderna är uppfyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som
fastställs i detta direktiv. (35)
Det system som fastställs
i detta direktiv bör kompletteras av ackrediteringssystemet i förordning (EG)
nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt för att kontrollera
kompetensen hos organen för bedömning av överensstämmelse bör det också
användas i samband med anmälan. (36)
De nationella offentliga
myndigheterna inom unionen bör betrakta öppen ackreditering enligt förordning
(EG) nr 765/2008 som det bästa sättet att styrka den tekniska kompetensen
hos organen för bedömning av överensstämmelse, för att den nivå som krävs när
det gäller förtroendet för intyg om överensstämmelse ska tryggas. Nationella
myndigheter kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att utföra
denna bedömning på egen hand. I så fall bör de nationella myndigheterna, för
att trygga en rimlig trovärdighetsnivå på bedömningar utförda av andra
nationella myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för att visa
kommissionen och övriga medlemsstater att de utvärderade organen för bedömning
av överensstämmelse uppfyller de relevanta kraven. (37)
Organ för bedömning av
överensstämmelse lägger ofta ut verksamhet kopplad till bedömningen av
överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag. För att
säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de mätinstrument som ska släppas
ut på unionsmarknaden är det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de
underentreprenörer och dotterbolag som utför bedömningarna uppfyller samma krav
som de anmälda organen. Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och
förmåga hos de organ som ska anmälas och tillsynen över de redan anmälda
organen också täcker den verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och
dotterbolag. (38)
Anmälningsförfarandet
måste bli effektivare och öppnare, och det måste framför allt anpassas till ny
teknik för att möjliggöra elektronisk anmälan. (39)
Eftersom de
anmälda organen får erbjuda sina tjänster i hela unionen bör medlemsstaterna
och kommissionen beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält
organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under vilken eventuellt
tvivel eller osäkerhet om kompetensen hos organen för bedömning av
överensstämmelse kan redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ. ê 22/2004 skäl 17
(anpassad) Medlemsstaterna bör inte förhindra utsläppande
på marknaden och/eller ibruktagande av mätinstrument som är försedda med
”CE”-märkning och tilläggsmärkning i enlighet med bestämmelserna i detta
direktiv. ê 22/2004 skäl 18 Medlemsstaterna bör vidta
erforderliga åtgärder för att förhindra att instrument som inte uppfyller
kraven släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk. Medlemsstaternas behöriga
myndigheter måste därför samarbeta på lämpligt sätt för att säkerställa att
detta mål omfattar hela gemenskapen. ò ny (40)
Av konkurrensskäl är det
av avgörande betydelse att anmälda organ tillämpar förfarandena för bedömning
av överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktörerna i onödan. Av samma
skäl och för att säkerställa likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en
enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedömning av överensstämmelse
säkerställas. Detta kan bäst uppnås genom samordning och samarbete mellan de
anmälda organen. (41)
För att skapa rättslig
säkerhet måste man klargöra att de regler om marknadskontroll i unionen och
kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden som fastställs i
förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på mätinstrument. (42)
Direktiv 2004/22/EG
innehåller redan föreskrifter om ett förfarande i fråga om skyddsåtgärder för
att kommissionen ska kunna undersöka om den åtgärd som en medlemsstat vidtagit
mot ett mätinstrument som den anser inte uppfyller kraven är berättigad. För
att öka tydligheten och minska handläggningstiden måste det befintliga
skyddsklausulförfarandet förbättras, så att det blir effektivare och man kan
dra fördel av den sakkunskap som finns i medlemsstaterna. (43)
Det befintliga systemet
bör kompletteras med ett förfarande genom vilket berörda parter underrättas om
planerade åtgärder när det gäller mätinstrument som utgör en risk för aspekter
av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta direktiv. Därigenom bör
myndigheterna för marknadskontroll, i samarbete med de berörda ekonomiska
aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigare skede med avseende på sådana
mätinstrument. (44)
Om medlemsstaterna och
kommissionen är överens om att en medlemsstats skyddsåtgärd är berättigad, bör
kommissionen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande
överensstämmelsen kan anses bero på brister i en harmoniserad standard. ê 2004/22/EG skäl
19 Tillverkare bör underrättas om
skälen till negativa beslut som rör deras produkter och om de rättsmedel som
står till deras förfogande. ê 2004/22/EG skäl
20 Tillverkare bör under skälig övergångsperiod
erbjudas möjlighet att utnyttja sådana rättigheter som de erhållit före
ikraftträdandet av detta direktiv. ê 2004/22/EG skäl
21 (45)
Nationella specifikationer för de lämpliga
nationella kraven vid användning bör inte påverka bestämmelserna om
ibruktagande i detta direktiv. ê 2004/22/EG skäl
22 (anpassad) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i
enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden
som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[17]. ê 2004/22/EG skäl
23 Mätinstrumentkommitténs verksamhet
bör omfatta samråd med företrädare för berörda parter. ê 2004/22/EG skäl
24 (anpassad) Direktiv 71/318/EEG, 71/319/EEG, 71/348/EEG, 73/362/EEG, 75/33/EEG,
såvitt avser de mätare som definieras i bilaga MI-001 till det här direktivet,
75/410/EEG, 76/891/EEG, 77/95/EEG, 77/313/EEG, 78/1031/EEG och 79/830/EEG bör
därför upphävas. ò ny (46)
Det är nödvändigt att fastställa
övergångsbestämmelser om att mätinstrument som redan har släppts ut på
marknaden i enlighet med direktiv 2004/22/EG ska få tillhandahållas på
marknaden och tas i bruk. (47)
Medlemsstaterna bör
föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har
utfärdats med tillämpning av detta direktiv och se till att dessa påföljder
tillämpas. Påföljderna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. (48)
För att säkerställa
enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen
tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den
16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för
medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[18].
(49)
Granskningsförfarandet
bör användas för antagande av genomförandebeslut som gäller invändningar mot
internationellt överenskomna normerande dokument som kommissionen anser vara
berättigade och då hänvisningarna till de normerande dokumenten i fråga redan
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eftersom
sådana beslut skulle kunna påverka den presumerade överensstämmelsen med de
tillämpliga grundläggande kraven. (50)
Med hänsyn till
utvecklingen inom mätteknik bör befogenheten att anta akter i enlighet med
artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras
till kommissionen när det gäller ändringar av de instrumentspecifika bilagorna.
Det är mycket viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet genomför
lämpliga samråd, även på expertnivå. (51)
Kommissionen bör när den
utarbetar och upprättar delegerade akter se till att relevanta dokument
samtidigt, i tid och på lämpligt sätt översänds till Europaparlamentet och
rådet. (52)
Eftersom målet för detta
direktiv, nämligen att se till att mätinstrument på marknaden uppfyller krav
som tillgodoser en hög skyddsnivå avseende allmänna intressen som omfattas av
detta direktiv samtidigt som man säkerställer att den inre marknaden fungerar, inte
i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och målet därför, på
grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan
unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5
i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med
proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad
som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (53)
Skyldigheten att
införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de
bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till tidigare
direktiv. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de
tidigare direktiven. (54)
Detta direktiv bör inte
påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för
införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som
anges i del B i bilaga XIII. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL 1 Ö ALLMÄNNA
BESTÄMMELSER Õ Artikel 31 Syfte Genom detta direktiv fastställs de krav som de anordningar och system
som avses i artikel 1 Ö mätinstrument Õ måste uppfylla för
att få släppas ut ð tillhandahållas ï på marknaden och/eller tas i bruk för de uppgifter Ö mätfunktioner Õ som avses i artikel 2.13.1. Artikel 12 Räckvidd 1. Detta direktiv ska tillämpas på de Ö mätinstrument Õ anordningar och system
med mätfunktion som anges i de instrumentspecifika bilagorna III–XII Ö , nedan kallade
instrumentspecifika bilagor, Õ rörande vattenmätare
(MI-001), gasmätare och volymomvandlare (MI-002), aktiva elenergimätare
(MI-003), värmemätare (MI-004), mätsystem för kontinuerlig och dynamisk mätning
av mängder av andra vätskor än vatten (MI-005), automatiska vågar (MI-006),
taxametrar (MI-007), längdmått (MI-008), dimensionsmätinstrument (MI-009) och
avgasmätare (MI-010). ê 2004/22/EG 2. I fråga om krav på elektromagnetisk tålighet utgör detta
direktiv ett särdirektiv i enlighet med artikel 2.2
1.4 i direktiv 2004/108/EG 89/336/EEG.
Direktiv 2004/108/EG 89/336/EEG
fortsätter att vara tillämpligt på utsläppskraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 23 Ö Valfrihet Õ 1. Medlemsstaterna får, i de fall de
anser det vara befogat, föreskriva om användningen av de mätinstrument som anges i artikel 1
för mätfunktioner som avser allmänt intresse, folkhälsa, allmän säkerhet, den
allmänna ordningen, miljöskydd, konsumentskydd, uttag av skatter och avgifter
och handel på lika villkor. ê 2004/22/EG 2. Om medlemsstaterna inte föreskriver
om sådan användning ska de underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om
skälen till detta. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 4 Definitioner I detta direktiv Ö avses med Õ används följande
beteckningar med de betydelser som här anges: ê 2004/22/EG (anpassad) a)1. mätinstrument:
varje slags
anordning eller system som har en mätfunktion som omfattas av artiklarna
1 och 3 artikel 2.1, b)2. underenhet:
en
fysisk utrustning såsom den anges i de specifika bilagorna, som fungerar
självständigt och som utgör ett mätinstrument tillsammans med andra
underenheter med vilka den är kompatibel, eller ett mätinstrument med vilket
den är kompatibel, c)3. lagstadgad
metrologisk kontroll: en kontroll av ett mätinstruments mätfunktioner avsedda
för tillämpningsområdet med hänsyn till allmänt intresse, folkhälsa, allmän
säkerhet, den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter,
konsumentskydd och handel på lika villkor, ê 2004/22/EG (anpassad) i)4. normerande
dokument: ett
dokument som innehåller de tekniska specifikationer som fastställts av
Internationella organisationen för legal metrologi Ö , nedan kallad OIML Õ (Organisation
Internationale de Métrologie Légale, OIML) och som omfattas av det förfarande som fastställs
i artikel 16.1, e)5. utsläppande
på marknaden: det
första tillfälle då ett instrument avsett för en slutanvändare mot eller utan
betalning görs tillgängligt inom gemenskapen Ö tillhandahållande
för första gången av ett mätinstrument på unionsmarknaden Õ , ò ny 6. tillhandahållande på marknaden: leverans av ett mätinstrument för
distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell
verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt, ê 2004/22/EG (f)7. ibruktagande: den första
användningen av ett instrument avsett för slutanvändaren för de ändamål för
vilka den är avsedd, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny d)8. tillverkare:
en
fysisk eller juridisk person som ansvarar för att
ð tillverkar eller som låter konstruera
eller tillverka ett ï mätinstrumentet stämmer överens
med detta direktiv, och som släpper ut det på marknaden
ð och saluför detta mätinstrument ï i sitt
eget namn ð eller under eget varumärke ï och/eller
tar det i bruk för egna ändamål, ê 2004/22/EG (anpassad) g)9. tillverkarens
representant: en
fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen Ö unionen Õ och som enligt
skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra de specificerade
Ö särskilda Õ uppgifter som följer av direktivet, ò ny 10. importör:
fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut ett
mätinstrument från ett tredjeland på unionsmarknaden, 11. distributör:
fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller
importören, som tillhandahåller ett mätinstrument på marknaden, 12. ekonomisk aktör:
tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören, 13. teknisk specifikation:
dokument där det fastställs vilka tekniska krav som ett mätinstrument ska
uppfylla, ê 2004/22/EG ð ny h)14. harmoniserad
standard: ð harmoniserad standard enligt
definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr [../..] [om
europeisk standardisering], ï en teknisk specifikation som har fastställts av
Europeiska organisationen för standardisering (CEN), Europeiska organisationen
för standardisering inom elområdet (Cenelec) eller Europeiska institutet för
telestandarder (ETSI), eller av två eller alla dessa organ gemensamt, på
anmodan av kommissionen i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett
informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och
beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster[19], och som utarbetats i överensstämmelse med de
allmänna riktlinjer som överenskommits mellan kommissionen och de europeiska
standardiseringsorganen. ò ny 15. ackreditering:
ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG)
nr 765/2008, 16. nationellt ackrediteringsorgan:
nationellt ackrediteringsorgan enligt definitionen i artikel 2.11 i
förordning (EG) nr 765/2008, 17. bedömning av
överensstämmelse: process där det visas huruvida kraven i detta direktiv
för ett mätinstrument har uppfyllts, 18. organ för
bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av
överensstämmelse, bland annat kalibrering, provning, certifiering och kontroll, 19. återkallelse:
åtgärd för att dra tillbaka ett mätinstrument som redan tillhandahålls
slutanvändaren, 20. tillbakadragande:
åtgärd för att förhindra att ett mätinstrument i leveranskedjan tillhandahålls
på marknaden, 21. CE-märkning:
märkning genom vilken tillverkaren visar att mätinstrumentet överensstämmer med
de tillämpliga kraven i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver
CE-märkning, 22. unionslagstiftning
om harmonisering: unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för
saluföring av produkter. ê 2004/22/EG Artikel 5 Tillämplighet på underenheter ê 2004/22/EG (anpassad) När det finns specifika bilagor med
grundläggande krav för underenheter ska bestämmelserna i detta direktiv
också tillämpas på sådana underenheter. ê 2004/22/EG Underenheter och mätinstrument får bedömas
oberoende och separat för att fastställa överensstämmelse. Artikel 6 Grundläggande krav och bedömning av
överensstämmelse ê 2004/22/EG 1. Ett mätinstrument ska uppfylla de grundläggande krav som anges i
bilaga I och i den relevanta instrumentspecifika bilagan. ê 2004/22/EG ð ny Medlemsstaterna får om det behövs för korrekt
användning av instrumentet kräva att den information som anges i punkt 9 i bilaga I eller i
de relevanta instrumentspecifika bilagorna, ska lämnas på det eller de
officiella språken i den medlemsstat där instrumentet släpps ut ð tillhandahålls ï på marknaden. 2. Bedömningen av
huruvida ett mätinstrument uppfyller de grundläggande kraven skall ske i
enlighet med bestämmelserna i artikel 9. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 87 Utsläppande Ö Tillhandahållande Õ på marknaden och
ibruktagande ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 1. Medlemsstaterna får inte, av skäl som
omfattas av detta direktiv, förhindra utsläppande
ð tillhandahållande ï på marknaden och/eller ibruktagande av mätinstrument som är försedda
med ”CE”-märkning
Ö CE-märkning Õ och metrologisk
tilläggsmärkning enligt artikel 723. 2. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga
åtgärder för att se till att mätinstrument får släppas ut
ð tillhandahålls ï på marknaden och/eller tas i bruk endast om de uppfyller kraven i
detta direktiv. ê 2004/22/EG (anpassad) 3. En medlemsstat får kräva att ett
mätinstrument uppfyller de bestämmelser för ibruktagande som motiveras av
lokala klimatförhållanden. I detta fall ska medlemsstaten välja lämpliga övre
och undre temperaturgränser från tabell 1 i bilaga I och får dessutom
ange fuktighetsvillkor (kondenserande eller icke-kondenserande) och om den
avsedda placeringen för användning är öppen eller sluten. ê 2004/22/EG 4. När olika noggrannhetsklasser fastställs
för ett mätinstrument gäller följande: a) I de instrumentspecifika
bilagorna får det under rubriken ”Ibruktagande” anges vilken eller vilka
noggrannhetsklasser som ska användas för särskilda ändamål. b) I alla andra fall får en
medlemsstat fastställa vilka noggrannhetsklasser som ska användas för särskilda
ändamål inom de klasser som fastställts, under förutsättning att det är
tillåtet att använda alla noggrannhetsklasser inom dess territorium. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny I såväl fall Ö Vid tillämpning
av led Õ a som fall
Ö eller Õ b får mätinstrument
av högre noggrannhetsklass användas enligt ägarens val. 5. Medlemsstaterna får inte förhindra att instrument
Ö mätinstrument Õ som inte
överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv visas på mässor och
utställningar, vid demonstrationer osv. Ö eller vid
liknande evenemang Õ , under
förutsättning att det tydligt och klart anges att de inte överensstämmer med
bestämmelserna och inte får släppas ut
ð tillhandahållas ï på marknaden och/eller tas i bruk förrän de uppfyller kraven i bestämmelserna. ò ny KAPITEL
2 DE
EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER Artikel 8
[artikel R2 i beslut nr 768/2008/EG] Tillverkarnas skyldigheter 1. Tillverkarna
ska, när de släpper ut mätinstrument på marknaden och/eller tillhandahåller dem
för ibruktagande, se till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet
med de grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna. 2. Tillverkarna
ska utarbeta den erforderliga tekniska dokumentationen enligt artikel 19
och utföra eller låta utföra den tillämpliga bedömningen av överensstämmelse
enligt artikel 18. Om bedömningen har visat
att mätinstrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska
tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen
och den metrologiska tilläggsmärkningen. 3. Tillverkarna
ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i
tio år efter att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden. 4. Tillverkarna
ska se till att det finns rutiner som säkerställer att serietillverkningen
fortsätter att överensstämma med kraven. Det ska också tas hänsyn till
ändringar i mätinstrumentets konstruktion eller egenskaper och ändringar i de
harmoniserade standarderna eller de tekniska specifikationer som det hänvisas
till vid försäkran om överensstämmelse för ett mätinstrument. När det anses lämpligt
med tanke på mätinstrumentens prestanda ska tillverkarna utföra slumpvis
provning av mätinstrument som tillhandahålls på marknaden, granska och vid behov
registerföra inkomna klagomål, mätinstrument som inte överensstämmer med kraven
och återkallelser av mätinstrument samt informera distributörerna om all sådan
övervakning. 5. Tillverkarna
ska se till att mätinstrumenten är försedda med typnummer, partinummer,
serienummer eller annan identifieringsmärkning eller, om detta inte är möjligt
på grund av mätinstrumentens storlek eller art, se till att den erforderliga
informationen lämnas på förpackningen eller i ett medföljande dokument. 6. Tillverkarna
ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en
kontaktadress på mätinstrumentet eller, om detta inte är möjligt, på
förpackningen eller i ett medföljande dokument. Den angivna adressen ska gå
till en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. 7. Tillverkarna
ska se till att mätinstrumentet åtföljs av en bruksanvisning och information
enligt punkt 9.3 i bilaga I på ett språk som lätt kan förstås av
slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten. 8. Tillverkare
som anser eller har skäl att tro att ett mätinstrument som de har släppt ut på
marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de
korrigerande åtgärder som krävs för att få mätinstrumentet att överensstämma
med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla det.
Om mätinstrumentet utgör en risk ska tillverkarna dessutom omedelbart
underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har
tillhandahållit mätinstrumentet, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet
den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits. 9. Tillverkarna
ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten all
information och dokumentation som behövs för att visa att mätinstrumentet
överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den
myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de
åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de mätinstrument som de har
släppt ut på marknaden. Artikel 9 [artikel R3
i beslut nr 768/2008/EG] Tillverkarens representant 1. Tillverkarna
får genom skriftlig fullmakt utse en representant. Skyldigheterna i
enlighet med artikel 8.1 och upprättandet av teknisk dokumentation får
inte delegeras till tillverkarens representant. 2. Tillverkarens
representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren.
Fullmakten ska ge tillverkarens representant rätt att bl.a. a) inneha
EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen för att kunna
uppvisa dem för de nationella myndigheterna i tio år efter att mätinstrumentet
har släppts ut på marknaden, b) på motiverad
begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information
och dokumentation som behövs för att visa att ett mätinstrument överensstämmer
med kraven, c) på begäran
samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna om de åtgärder som vidtas
för att undanröja riskerna med de mätinstrument som omfattas av fullmakten. Artikel 10
[artikel R4 i beslut nr 768/2008/EG] Importörernas skyldigheter 1. Importörerna
får endast släppa ut sådana mätinstrument på unionsmarknaden som överensstämmer
med den tillämpliga lagstiftningen. 2. Innan
importörerna släpper ut ett mätinstrument på marknaden och/eller
tillhandahåller ett mätinstrument för ibruktagande ska de se till att
tillverkaren har utfört bedömningen av överensstämmelse. De ska se till att
tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att mätinstrumentet är
försett med CE-märkning och den metrologiska tilläggsmärkningen och åtföljs av
erforderliga dokument samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i
artikel 8.5 och 8.6. Om en importör anser
eller har skäl att tro att ett mätinstrument inte överensstämmer med de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna får importören inte släppa ut mätinstrumentet på marknaden förrän det
överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om mätinstrumentet utgör en risk ska
importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om
detta. 3. Importörerna
ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en
kontaktadress på mätinstrumentet eller, om detta inte är möjligt, på
förpackningen eller i ett medföljande dokument i enlighet med punkt 9.2 i
bilaga I. 4. Importörerna
ska se till att mätinstrumentet åtföljs av en bruksanvisning och information
enligt punkt 9.3 i bilaga I på ett språk som lätt kan förstås av
slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemsstaten. 5. Importörerna
ska, så länge de har ansvar för ett mätinstrument, se till att lagrings- eller
transportförhållandena inte äventyrar mätinstrumentets överensstämmelse med de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna. 6. När det
anses lämpligt med tanke på mätinstrumentens prestanda ska importörerna utföra
slumpvis provning av saluförda mätinstrument, granska och vid behov
registerföra inkomna klagomål, mätinstrument som inte överensstämmer med kraven
och återkallelser av mätinstrument samt informera distributörerna om all sådan
övervakning. 7. Importörer
som anser eller har skäl att tro att ett mätinstrument som de har släppt ut på
marknaden inte överensstämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de
korrigerande åtgärder som krävs för att få mätinstrumentet att överensstämma
med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla det.
Om mätinstrumentet utgör en risk ska importörerna dessutom omedelbart
underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de har
tillhandahållit mätinstrumentet, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet
den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits. 8. Under tio
år efter att mätinstrumentet släppts ut på marknaden ska importörerna kunna
uppvisa EU-försäkran om överensstämmelse för marknadskontrollmyndigheterna och
se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska
dokumentationen. 9. Importörerna
ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten all
information och dokumentation som behövs för att visa att mätinstrumentet
överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den
myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de
åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de mätinstrument som de har
släppt ut på marknaden. Artikel 11
[artikel R5 i beslut nr 768/2008/EG] Distributörernas skyldigheter 1. När
distributörerna tillhandahåller ett mätinstrument på marknaden och/eller låter
det tas i bruk ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i
detta direktiv uppfylls. 2. Innan
distributörerna tillhandahåller ett mätinstrument på marknaden och/eller för
ibruktagande ska de kontrollera att mätinstrumentet är försett med CE-märkning
och den metrologiska tilläggsmärkningen, att det åtföljs av erforderliga
dokument och av en bruksanvisning och information enligt punkt 9.3 i
bilaga I, på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna i den
medlemsstat där mätinstrumentet ska tillhandahållas på marknaden och/eller tas
i bruk samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i
artiklarna 8.5, 8.6 och 10.3. Om en distributör anser
eller har skäl att tro att ett mätinstrument inte överensstämmer med de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna får distributören inte tillhandahålla mätinstrumentet på marknaden
eller låta det tas i bruk förrän det överensstämmer med de tillämpliga kraven.
Om mätinstrumentet utgör en risk ska distributören dessutom informera
tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna om detta. 3. Distributörerna
ska, så länge de har ansvar för ett mätinstrument, se till att lagrings- eller
transportförhållandena inte äventyrar mätinstrumentets överensstämmelse med de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna. 4. Distributörer
som anser eller har skäl att tro att ett mätinstrument som de har
tillhandahållit på marknaden eller för ibruktagande inte överensstämmer
med detta direktiv ska försäkra sig om att det vidtas nödvändiga korrigerande
åtgärder för att få mätinstrumentet att överensstämma med kraven eller, om så
är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla artikeln. Om mätinstrumentet
utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna
i de medlemsstater där de har tillhandahållit mätinstrumentet, och lämna
detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de
korrigerande åtgärder som vidtagits. 5. Distributörerna
ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge myndigheten den
information och dokumentation som behövs för att visa att mätinstrumentet
överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om
de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de mätinstrument som de
tillhandahållit på marknaden. Artikel 12
[artikel R6 i beslut nr 768/2008/EG] De fall när importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som
tillverkaren Importörer eller
distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma
skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 8 när de släpper ut ett
mätinstrument på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar
ett mätinstrument som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att
överensstämmelsen med kraven i detta direktiv kan påverkas. Artikel 13
[artikel R7 i beslut nr 768/2008/EG] Identifiering av de ekonomiska aktörerna De ekonomiska
aktörerna ska på begäran identifiera följande aktörer för
marknadskontrollmyndigheterna i tio år: a) Alla ekonomiska
aktörer som har levererat ett mätinstrument till dem. b) Alla ekonomiska
aktörer som de har levererat ett mätinstrument till. De ekonomiska
aktörerna ska kunna ge den information som avses i första stycket i tio år
efter att de har fått mätinstrumentet levererat och i tio år efter att de har
levererat mätinstrumentet. ê 2004/22/EG (anpassad) KAPITEL 3 Ö MÄTINSTRUMENTENS
ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN Õ Artikel 1314 [artikel R8 i beslut nr 768/2008/EG] Harmoniserade
standarder och normerande dokument Ö Presumtion om överensstämmelse Õ ê 2004/22/EG 1. Medlemsstaterna
skall förutsätta att ett mätinstrument uppfyller de grundläggande krav som
avses i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, såvitt
avser mätinstrumentet som står i överensstämmelse med de delar av nationella
standarder - genom vilka den europeiska harmoniserade standarden för
instrumentet tillämpas nationellt - som motsvarar de delar av den europeiska harmoniserade standarden till vilka
det finns hänvisningar offentliggjorda i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Om ett
mätinstrument endast delvis står i överensstämmelse med de delar av de
nationella standarder som avses i första stycket, skall medlemsstaterna
förutsätta att det uppfyller de grundläggande krav som motsvarar de delar av de
nationella standarderna som instrumentet står i överensstämmelse med. Medlemsstaterna
skall offentliggöra hänvisningar till de nationella standarder som avses i
första stycket. 2. Medlemsstaterna
skall förutsätta att ett mätinstrument uppfyller de grundläggande krav som
avses i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, såvitt avser
mätinstrumentet som står i överensstämmelse med motsvarande delar av de
normerande dokument och förteckningar som avses i artikel 16.1 a och till
vilket det finns hänvisningar offentliggjorda i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Om ett
mätinstrument endast delvis står i överensstämmelse med det normerande
dokument som avses i första stycket, skall medlemsstaterna förutsätta att
instrumentet uppfyller de grundläggande krav som motsvarar de normerande delar
som instrumentet står i överensstämmelse med. Medlemsstaterna
skall offentliggöra uppgifter om de normerande dokument som avses i första
stycket. ò ny 1. Mätinstrument
som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till
vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning ska presumeras överensstämma med de grundläggande krav i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna som omfattas av
dessa standarder eller delar av dem. 2. Mätinstrument
som överensstämmer med de normerande dokument eller delar av dem till vilka
hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning
ska presumeras överensstämma med de krav i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna som omfattas av dessa normerande dokument eller
delar av dem. ê 2004/22/EG (anpassad) 3. En tillverkare får använda de
tekniska lösningar som uppfyller de grundläggande krav som avses i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna (MI-001-MI-010)
III–XII. För att kunna åberopa förutsättande av
Ö presumtion
om Õ överensstämmelse ska
tillverkaren dessutom korrekt tillämpa de lösningar som anges antingen i Ö de Õ relevanta europeiska
harmoniserade standarder eller i motsvarande delar av de normerande dokument och förteckningar
som avses i punkterna 1 och 2. ê 2004/22/EG (anpassad) 4. Medlemsstaterna ska förutsätta
Ö presumera Õ överensstämmelse med
de lämpliga provningar som anges under led i i artikel 1019.3 om motsvarande provningsprogram har
utförts i enlighet med de relevanta dokument som avses i punkterna 1-31, 2 och 3, och om överensstämmelse med
de grundläggande kraven säkerställs genom provningsresultaten. ò ny [Artikel 15] [När en harmoniserad
standard uppfyller de krav som den omfattar och som föreskrivs i bilaga I
och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna eller artikel 28 ska
kommissionen offentliggöra hänvisningarna till denna standard i Europeiska
unionens officiella tidning.] ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Artikel 16 Mätinstrumentkommitténs
uppgifter
Ö Offentliggörande av hänvisningar
till normerande dokument Õ 1. ð När ett normerande dokument uppfyller
de krav som det omfattar och som föreskrivs i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna får kommissionen ï På begäran av en medlemsstat eller på eget
initiativ får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 15.2 vidta
lämpliga åtgärder i syfte att a) identifiera
normerande dokument som upprättats av OIML och i en förteckning ange de delar
därav som, om de följs, innebär förutsättande av överensstämmelse med
motsvarande grundläggande krav i detta direktiv, b) i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning
offentliggöra hänvisningar till de Ö det Õ normerande Ö dokumentet Õ dokument och den
förteckning som avses i led a. ê 2004/22/EG (anpassad)
Artikel
17 Ö Strykning av hänvisningar till
normerande dokument Õ 3. När en medlemsstat eller kommissionen anser att ett normerande
dokument, som det hänvisas till i C-serien av Europeiska
unionens officiella tidning i enlighet med punkt 1 b inte
till fullo uppfyller de grundläggande krav Ö som den omfattar
och som anges Õ avses i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, ska medlemsstaten eller
kommissionen Ö avgöra Õ ta upp frågan i
Mätinstrumentkommittén och redovisa sina skäl för detta. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i
artikel 15.2 underrätta medlemsstaterna om huruvida
det är nödvändigt att upphäva hänvisningarna
hänvisningen till det berörda
normerande dokumentet , vilka offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidningen
Ö ska
strykas Õ . ò ny Dessa beslut ska
antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 918 Ö Förfaranden
för Õ bedömning av överensstämmelse ê 2004/22/EG Bedömning av huruvida ett mätinstrument
överensstämmer med de relevanta grundläggande kraven ska utföras med användning
av ett av de förfaranden – enligt tillverkarens val – för bedömning av
överensstämmelse som anges i den instrumentspecifika bilagan. Tillverkaren skall vid behov tillhandahålla
teknisk dokumentation för specifika instrument eller grupper av instrument i
enlighet med artikel 10. ê 2004/22/EG (anpassad) De moduler Ö Förfarandena Õ för bedömning av
överensstämmelse som
dessa förfaranden består av är beskrivna Ö anges Õ i bilagorna
A-H1 bilaga II. ê 2004/22/EG Alla dokument och all skriftväxling rörande
bedömning av överensstämmelse ska avfattas på det eller de officiella språken i
den medlemsstat där det anmälda organet som genomför förfarandena för bedömning
av överensstämmelse är etablerat, eller på ett språk som godtas av detta organ. Artikel 1019 Teknisk dokumentation 1. Den tekniska dokumentationen ska på ett
begripligt sätt återge mätinstrumentets konstruktion, tillverkning och
funktionssätt och ska möjliggöra en bedömning av om det uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. ê 2004/22/EG (anpassad) 2. Den tekniska dokumentationen ska vara
tillräckligt detaljerad för att säkerställa Ö överensstämmelse
när det gäller Õ ê 2004/22/EG a) definitionen av metrologiska egenskaper, ê 2004/22/EG (anpassad) b) att
Ö reproducerbarhet
av Õ de tillverkade
instrumentens metrologiska prestanda går att reproducera när de är
korrekt inställda med hjälp av därför avsedda hjälpmedel, och c) instrumentets integritet. 3. Den tekniska dokumentationen ska, i den mån
det är av betydelse för bedömning och fastställande av typ och/eller
instrument, omfatta ê 2004/22/EG (anpassad) a) en allmän beskrivning av
instrumentet, b) övergripande konstruktions- och
tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, underenheter, kretsar
etc., c) tillverkningsförfaranden som
säkerställer en jämn produktionskvalitet, d) om så erfordras, en beskrivning
av de elektroniska anordningarna med ritningar, diagram, flödesschema över den
logiska och den allmänna information som förklarar deras egenskaper och
funktion, e) beskrivningar och förklaringar
som behövs för förståelsen av led b, c och d, inklusive instrumentets
funktionssätt, f) en lista över de standarder och/eller
de normerande dokument som avses i artikel 1314 och som tillämpats helt eller delvis, g) beskrivningar av de lösningar
som använts för att uppfylla de grundläggande kraven, när de standarder
och/eller de normerande dokument som avses i artikel 1314 inte har tillämpats, h) resultat från
konstruktionsberäkningar Ö och Õ undersökningar etc., ê 2004/22/EG i) lämpliga provningsresultat då så
behövs för att visa att typen och/eller instrumentet stämmer överens med ê 2004/22/EG –
kraven i detta direktiv under nominella driftsförhållanden
och under särskilda störningar i miljön, –
hållbarhetsspecifikationer för gas-, vatten- och
värmemätare samt för andra vätskor än vatten, ê 2004/22/EG (anpassad) j) EG-typintyg Ö EU-typintyg Õ eller EG-intyg
Ö EU-intyg Õ om
konstruktionskontroll för instrument som innehåller delar som är identiska med
dem som ingår i konstruktionen. ê 2004/22/EG 4. Tillverkaren ska specificera var
förseglingar och märkningar har anbringats. 5. Tillverkaren ska ange villkoren för
överensstämmelse med gränssnitt och underenheter i erforderliga fall. ê 2004/22/EG Artikel 11 Anmälan 1. Medlemsstaterna
skall till övriga medlemsstater och till kommissionen anmäla de organ under
deras jurisdiktion som de utsett till att utföra de uppgifter som är förbundna
med de moduler för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 9,
tillsammans med uppgift om de identifikationsnummer som kommissionen tilldelat
organen i enlighet med punkt 4 i den här
artikeln, uppgift om vilka slags mätinstrument respektive organ har utsetts
för, samt i tillämpliga fall uppgift om de noggrannhetsklasser för
mätinstrumenten, det mätområde, den mätteknik och alla de övriga egenskaper hos
mätinstrumenten som begränsar anmälans räckvidd. 2. Medlemsstaterna
skall tillämpa kriterierna i artikel 12 när de utser sådana organ. Organ som
uppfyller kriterierna i de nationella standarder som införlivar de relevanta
harmoniserade standarderna, till vilka en hänvisning har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, skall antas uppfylla de motsvarande kriterierna.
Medlemsstaterna skall offentliggöra hänvisningarna till dessa nationella
standarder. 3. En medlemsstat
som har anmält ett organ skall –
se till att
organet även i fortsättningen uppfyller kriterierna i artikel 12, –
återkalla sin
anmälan om den finner att organet inte längre uppfyller dessa kriterier. Medlemsstaten
skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om varje sådant återkallande. 4. Varje organ som
skall anmälas skall tilldelas ett identifikationsnummer av kommissionen.
Kommissionen skall offentliggöra förteckningen över anmälda organ i C-serien av
Europeiska
unionens officiella tidning, tillsammans med de uppgifter om anmälans
räckvidd som avses i punkt 1, och hålla förteckningen aktuell. Artikel 12 Kriterier som
skall uppfyllas av de organ som utses Medlemsstaterna
skall tillämpa följande kriterier när de utser organ i enlighet med artikel
11.1. 1. Organet, dess direktör
och personal som deltar i uppgifterna att bedöma överensstämmelse får inte vara
konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör eller användare av de
mätinstrument som kontrolleras, och inte heller vara representant för någon av
dessa personer. De får dessutom inte vara
direkt engagerade i konstruktion, tillverkning, marknadsföring eller underhåll
av mätinstrumenten eller representera de parter som är engagerade i dessa
aktiviteter. Föregående kriterier utesluter emellertid inte på något sätt möjligheten
till utbyte av teknisk information mellan tillverkaren och organet, i syfte att
användas för bedömningen av överensstämmelse. 2. Organet, dess
direktör och personal som deltar i uppgifterna att bedöma överensstämmelse
skall vara fria från varje påtryckning och incitament, i synnerhet
ekonomiska incitament, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras
bedömning av överensstämmelse. Särskilt gäller detta påtryckningar och
incitament från personer eller grupper som har intresse av hur bedömningen utfaller. 3. De uppgifter som
ingår i bedömning av överensstämmelse skall utföras med högsta yrkesmässiga
integritet och fordrar sakkunskap inom metrologiområdet. Om organet anlitar
underleverantörer för bestämda uppgifter, skall det först försäkra sig om
att underleverantören uppfyller kraven i detta direktiv och då särskilt i denna
artikel. Organet skall ge den anmälande myndigheten tillgång till de relevanta
handlingarna med bedömningar av underleverantörens kvalifikationer och det
utförda arbetet i enlighet med detta
direktiv. 4. Organet skall vara
i stånd att utföra alla de uppgifter för bedömning av överensstämmelse som
organet utsetts att utföra, oavsett om uppgifterna utförs av organet självt
eller av annan part för dess räkning och på dess ansvar. Det skall ha
nödvändig personal till sitt förfogande och tillgång till nödvändiga
anordningar för att korrekt utföra de tekniska och administrativa uppgifter som
ingår i en bedömning av överensstämmelse. 5. Organets personal
skall ha –
god teknisk utbildning
och yrkesutbildning, som omfattar samtliga de uppgifter för bedömning av
överensstämmelse som organet utsetts att utföra, –
tillfredsställande
kunskaper om gällande föreskrifter för de kontroller som de utför, samt
tillräcklig erfarenhet av sådana uppgifter, –
den förmåga som
krävs för att upprätta intyg, redovisningar och rapporter för att visa att
uppgifterna har utförts. 6. Organets, dess
direktörs och personals opartiskhet måste garanteras. Den ekonomiska
ersättningen till organet får inte bero på resultatet av utförda uppgifter.
Ersättning till organets direktör och personal får varken bero på antalet
utförda uppgifter eller resultaten av dessa. 7. Organet skall
teckna en ansvarsförsäkring, såvida inte dess privaträttsliga ansvar omfattas
av den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. 8. Organets direktör
och personal skall iaktta tystnadsplikt avseende all information som erhålls
vid utförandet av tjänster som omfattas av detta direktiv. Undantag råder
gentemot den myndighet i medlemsstaten som utsåg organet. Artikel 14 Ständiga kommittén När en medlemsstat
eller kommissionen anser att en europeisk harmoniserad standard, som avses i
artikel 13.1, inte helt överensstämmer med de grundläggande krav som avses i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, skall
medlemsstaten eller kommissionen ta upp frågan i den ständiga kommitté som
inrättats i enlighet med artikel 5 i direktiv 98/34/EG och redovisa sina skäl
för detta. På grundval av
kommitténs yttrande skall kommissionen underrätta medlemsstaterna om
huruvida det är nödvändigt att upphäva hänvisningarna till de nationella
standarderna i det offentliggörande som avses i artikel 13.1 tredje stycket. ò ny Artikel 20
[artikel R10 i beslut nr 768/2008/EG] EU-försäkran om överensstämmelse 1. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de grundläggande kraven i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna har visats vara
uppfyllda. 2. EU-försäkran
om överensstämmelse ska utformas i enlighet med mallen i bilaga III till
beslut nr 768/2008/EG, innehålla de uppgifter som anges i de relevanta
modulerna i bilaga II till detta direktiv och regelbundet uppdateras.
Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den
medlemsstat där mätinstrumentet släpps ut eller tillhandahålls på marknaden. 3. Om ett
mätinstrument omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på
EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse
upprättas för alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka
unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning. 4. Genom att
upprätta EU-försäkran om överensstämmelse tar tillverkaren ansvar för att
mätinstrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 721 Märkning om överensstämmelse 1. Att ett mätinstrument överensstämmer med alla bestämmelser i detta
direktiv ska anges genom anbringande av ”CE”-märkning Ö CE-märkning Õ samt metrologisk
tilläggsmärkning enligt artikel 1722. 2. ”CE”-märkning och metrologisk tilläggsmärkning
skall anbringas av tillverkaren eller på dennes ansvar. Dessa märkningar får
anbringas på instrumentet under tillverkningsprocessen om detta är motiverat. ê 2004/22/EG 3. Det skall vara förbjudet att märka mätinstrument
så att tredje part kan förväxla märkningen med ”CE”-märkning och/eller
metrologisk tilläggsmärkning när det gäller innebörd och form. Mätinstrument
får märkas på andra sätt, förutsatt att ”CE”-märkningens och den
metrologiska tilläggsmärkningens synlighet och läsbarhet inte försämras. 4. När mätinstrumentet omfattas av andra direktiv
vilka inbegriper andra aspekter som kräver anbringande av ”CE”-märkning skall
det av märkningen framgå att instrumentet i fråga också förutsätts stämma
överens med de andra direktiven som tillämpas. I ett sådant fall skall
publikationshänvisningen för dessa direktiv till Europeiska unionens officiella tidning lämnas i de dokument, meddelanden eller
anvisningar som föreskrivs i dessa direktiv och som medföljer sådana
produkter. Artikel 17 Märkningar 1. Den
”CE”-märkning som avses i artikel 7 består av symbolen ”CE” så som den är
utformad enligt punkt I.B d i bilagan till beslut 93/465/EEG. ”CE”-märkningen
skall vara minst 5 mm hög. ê 2004/22/EG (anpassad) 2. Den metrologiska tilläggsmärkningen består av
ett versalt ”M” samt de två sista siffrorna i årtalet för märkningens
anbringande, båda inskrivna i en rektangel. Rektangelns höjd skall vara den
samma som ”CE”-märkningens höjd. Den metrologiska tilläggsmärkningen skall
följa omedelbart efter ”CE”-märkningen. ê 2004/22/EG 3. Om det i
förfarandet för bedömning av överensstämmelse föreskrivs att märkning skall ske
med identifikationsnumret för det berörda anmälda organ som avses i artikel
11, skall detta nummer följa efter ”CE”-märkningen och den metrologiska
tilläggsmärkningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 4. När ett mätinstrument består av ett antal
enheter, som inte är underenheter och som fungerar tillsammans skall
märkningarna anbringas på instrumentets huvudenhet. ê 2004/22/EG När ett
mätinstrument är för litet eller för känsligt för att ”CE”-märkningen och den
metrologiska tilläggsmärkningen skall kunna anbringas, skall märkningarna
finnas på den eventuella förpackningen och i den åtföljande dokumentation som
krävs enligt detta direktiv. 5. ”CE”-märkningen
och den metrologiska tilläggsmärkningen skall vara outplånliga. Det berörda
anmälda organets identifikationsnummer skall vara outplånligt eller vara
sådant att det förstörs automatiskt om det tas bort. All märkning skall vara
klart synliga eller lätt tillgängliga. ò ny Artikel 22
[artikel R11 i beslut nr 768/2008/EG] Allmänna principer för CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning CE-märkningen ska
omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning
(EG) nr 765/2008. ê 2004/22/EG (anpassad)
17.2. Den metrologiska tilläggsmärkningen Ö ska Õ består av
ett versalt ”M” samt de två sista siffrorna i årtalet för märkningens
anbringande, båda inskrivna i en rektangel. Rektangelns höjd ska vara densamma
som ”CE”-märkningens
Ö CE-märkningens Õ höjd. Den metrologiska
tilläggsmärkningen skall följa omedelbart efter ”CE”-märkningen. ò ny Artikel 23
[artikel R12 i beslut nr 768/2008/EG] Regler och villkor för anbringande av CE-märkning och metrologisk
tilläggsmärkning 1. CE-märkningen
och den metrologiska tilläggsmärkningen ska anbringas på mätinstrumentet eller
dess märkskylt så att de är synliga, lätt läsbara och outplånliga. Om detta
inte är möjligt eller lämpligt på grund av mätinstrumentets art, ska märkningen
anbringas på förpackningen och på de medföljande dokumenten, om den berörda
lagstiftningen föreskriver sådana. ê 2004/22/EG 4.2. När
ett mätinstrument består av ett antal enheter, som inte är underenheter och som
fungerar tillsammans ska märkningarna anbringas på instrumentets huvudenhet. ò ny 3. CE-märkningen
och den metrologiska tilläggsmärkningen ska anbringas innan mätinstrumentet
släpps ut på marknaden. ê 2004/22/EG (anpassad) 2.4. ”CE”-märkning och
metrologisk tilläggsmärkning Ö CE-märkningen
och den metrologiska tilläggsmärkningen Õ skall anbringas av tillverkaren eller på dennes
ansvar. Dessa märkningar får anbringas på
instrumentet under tillverkningsprocessen om detta är motiverat. 5. Den metrologiska tilläggsmärkningen ska följa omedelbart
efter ”CE”-märkningen
Ö CE-märkningen Õ . ò ny CE-märkningen och den
metrologiska tilläggsmärkningen ska åtföljas av det anmälda organets
identifikationsnummer, om organet medverkar i produktionskontrollen. Det anmälda organets
identifikationsnummer ska anbringas av organet självt, eller efter dess
anvisningar, av tillverkaren eller dennes representant. 6. CE-märkningen,
den metrologiska tilläggsmärkningen och i tillämpliga fall det
identifikationsnummer som avses i punkt 5 får åtföljas av ett piktogram
eller något annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt
användningsområde. Det berörda anmälda
organets identifikationsnummer ska vara outplånligt eller vara sådant att det
förstörs automatiskt om det tas bort. KAPITEL 4 ANMÄLAN AV ORGAN
FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE Artikel 24
[artikel R13 i beslut nr 768/2008/EG] Anmälan 1. Medlemsstaterna
ska anmäla till kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka organ som fått
i uppdrag att utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med detta
direktiv. Anmälan ska innehålla information om vilka slags mätinstrument
respektive organ har utsetts för och, i tillämpliga fall, om de
noggrannhetsklasser för mätinstrumenten, det mätområde, den mätteknik och alla
de övriga egenskaper hos mätinstrumenten som begränsar anmälans räckvidd. ê 2004/22/EG (anpassad) 2. Om en medlemsstat inte har infört nationell lagstiftning för
sådana mätfunktioner som anges Ö avses Õ i artikel 23 ska den behålla rätten att utse och
anmäla ett organ för att utföra de uppgifter som avser det instrumentet Ö de berörda
mätinstrumenten Õ . ò ny Artikel 25
[artikel R14 i beslut nr 768/2008/EG] Anmälande myndigheter 1. Medlemsstaterna
ska utse en anmälande myndighet med ansvar för att inrätta och genomföra de
förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av
överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ, inklusive överensstämmelse
med bestämmelserna i artikel 30. 2. Medlemsstaterna
får besluta att den bedömning och kontroll som avses i punkt 1 ska utföras
av ett nationellt ackrediteringsorgan i den betydelse som anges i och i
enlighet med förordning (EG) nr 765/2008. 3. Om den
anmälande myndigheten delegerar eller på annat sätt överlåter den bedömning,
anmälan eller kontroll som avses i punkt 1 till ett organ som inte är
offentligt, ska det organet vara en juridisk person och ska i tillämpliga delar
uppfylla kraven i artikel 26.1–26.6. Dessutom ska detta organ ha vidtagit
åtgärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan uppstå i samband med
dess verksamhet. 4. Den
anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för de uppgifter som utförs av
det organ som avses i punkt 3. Artikel 26
[artikel R15 i beslut nr 768/2008/EG] Krav på de anmälande myndigheterna 1. En
anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant sätt att det inte uppstår
någon intressekonflikt med organen för bedömning av överensstämmelse. 2. En
anmälande myndighet ska vara organiserad och fungera på ett sådant sätt att
dess verksamhet är objektiv och opartisk. 3. En
anmälande myndighet ska vara organiserad på ett sådant sätt att alla beslut som
rör anmälan av ett organ för bedömning av överensstämmelse fattas av annan
behörig personal än den som har gjort bedömningen. 4. En
anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra sådan verksamhet som utförs
av organ för bedömning av överensstämmelse, och får inte heller erbjuda eller
utföra konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund. 5. En
anmälande myndighet ska skydda erhållen konfidentiell information. 6. En
anmälande myndighet ska ha tillräckligt många anställda med lämplig kompetens
för att kunna utföra sina uppgifter. Artikel 27
[artikel R16 i beslut nr 768/2008/EG] De anmälande myndigheternas informationsskyldighet Medlemsstaterna ska
informera kommissionen om sina förfaranden för bedömning och anmälan av organ
för bedömning av överensstämmelse och för kontroll av anmälda organ samt om
eventuella ändringar. Kommissionen ska
offentliggöra denna information. Artikel 28
[artikel R17 i beslut nr 768/2008/EG] Krav avseende anmälda organ 1. När det
gäller anmälan ska organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven i
punkterna 2–11. 2. Ett organ
för bedömning av överensstämmelse ska inrättas i enlighet med nationell rätt
och vara en juridisk person. 3. Ett organ
för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan oberoende av
den organisation eller det mätinstrument som den bedömer. Detta organ får vara ett
organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som
företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, leverans,
installation, användning eller underhåll av de mätinstrument som det bedömer,
förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns
några intressekonflikter. 4. Ett organ
för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som
ansvarar för att bedömningen av överensstämmelse görs får inte utgöras av den
som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder
eller underhåller de mätinstrument som bedöms och inte heller av den som
företräder någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av bedömda
mätinstrument som är nödvändiga för verksamheten inom organet för bedömning av
överensstämmelse eller användning av mätinstrumenten för personligt bruk. Ett organ för bedömning
av överensstämmelse, dess högsta ledning och bedömningspersonal får varken
delta direkt i konstruktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning
eller underhåll av dessa mätinstrument eller företräda parter som bedriver
sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras
objektivitet och integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för
vilken de har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster. Andra stycket utesluter
emellertid inte möjligheten till utbyte av teknisk information mellan
tillverkaren och organet, i syfte att användas för bedömningen av
överensstämmelse. Organ för bedömning av
överensstämmelse ska se till att deras dotterbolags eller underentreprenörers
verksamhet inte påverkar sekretessen, objektiviteten eller opartiskheten i
organens bedömningar av överensstämmelse. 5. Organ för
bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av
överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på
det specifika området och vara fria från alla påtryckningar och incitament, i
synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras
bedömning av överensstämmelse; detta gäller särskilt påtryckningar och
incitament från personer eller grupper av personer som berörs av denna
verksamhet. 6. Ett organ
för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende
bedömning av överensstämmelse som fastställs i artikel 24 för ett sådant
organ och för vilka det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av
organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess
ansvar. Vid alla tidpunkter och
vid varje bedömning av överensstämmelse och för varje typ eller kategori av
mätinstrument för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av
överensstämmelse ha följande till sitt förfogande: a) Erforderlig
personal med teknisk kunskap och tillräcklig erfarenhet för att utföra
bedömningen av överensstämmelse. b) Erforderliga
beskrivningar av förfarandena för att utföra bedömningar av överensstämmelse;
dessa förfaranden måste medge insyn och kunna reproduceras. Organet ska ha
lämpliga rutiner och förfaranden för att skilja mellan de uppgifter som det
utför i sin egenskap av anmält organ och all annan verksamhet. c) Förfaranden som
gör det möjligt för organet att utöva sin verksamhet med vederbörlig hänsyn
tagen till ett företags storlek, bransch och struktur, det berörda
mätinstrumentets tekniska komplexitet och eventuell massproduktion eller
serietillverkning. Det ska ha de nödvändiga
medlen för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna
i samband med bedömningen av överensstämmelse och ha tillgång till den
utrustning och de hjälpmedel som är nödvändiga. 7. Den
personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse ska ha a) fullgod teknisk
och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse
på det område inom vilket organet för bedömning av överensstämmelse har
anmälts, b) tillfredsställande
kunskap om kraven för de bedömningar som de gör och befogenhet att utföra dessa
bedömningar, c) tillräcklig
kännedom och insikt om de grundläggande kraven i bilaga I och i de
relevanta instrumentspecifika bilagorna, de tillämpliga harmoniserade
standarderna och normerande dokumenten samt de relevanta bestämmelserna i
unionslagstiftningen om harmonisering och nationell lagstiftning, d) förmåga att
upprätta intyg, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har gjorts. 8. Det ska
garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning
och bedömningspersonal är opartiska. Ersättningen till den
högsta ledningen för och bedömningspersonalen vid organet för bedömning av
överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som görs eller
resultaten av bedömningarna. 9. Organ för
bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, om inte staten tar på
sig ansvaret enligt nationell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt
ansvar för bedömningen av överensstämmelse. 10. Personalen
vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt
beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter i
enlighet med artikel 24 eller de nationella bestämmelser som genomför
unionslagstiftningen, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat
där verksamheten utförs. Immaterialrätten ska vara skyddad. 11. Organ för
bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller se till att deras
bedömningspersonal känner till, det relevanta standardiseringsarbetet och det
arbete som utförs i samordningsgruppen för anmälda organ, som inrättats i
enlighet med relevant unionslagstiftning om harmonisering, och de ska som
generella riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som är
resultatet av gruppens arbete. Artikel 29
[artikel R18 i beslut nr 768/2008/EG] Presumtion om överensstämmelse Ett organ för
bedömning av överensstämmelse som kan visa att det uppfyller kriterierna i de
relevanta harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska
presumeras uppfylla kraven i artikel 28, förutsatt att dessa krav omfattas
av de tillämpliga harmoniserade standarderna. Artikel 30
[artikel R20 i beslut nr 768/2008/EG] Dotterbolag och underentreprenörer till anmälda organ 1. Om det
anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med anknytning till bedömningen
av överensstämmelse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det
se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i
artikel 28 och informera den anmälande myndigheten om detta. 2. De anmälda
organen ska ta det fulla ansvaret för underentreprenörernas eller
dotterbolagens uppgifter, oavsett var dessa är etablerade. 3. Verksamhet
får läggas ut på underentreprenad eller utföras av ett dotterbolag endast om
kunden går med på det. 4. De anmälda
organen ska se till att den anmälande myndigheten har tillgång till de
relevanta dokumenten rörande bedömningen av underentreprenörens eller
dotterbolagets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem i enlighet med
artikel 24. Artikel 31
[artikel R22 i beslut nr 768/2008/EG] Ansökan om anmälan 1. Organet
för bedömning av överensstämmelse ska lämna in en ansökan om anmälan till den
anmälande myndigheten i den medlemsstat där det är etablerat. 2. Ansökan
ska åtföljas av en beskrivning av de bedömningar av överensstämmelse, den eller
de moduler för bedömning av överensstämmelse och det eller de mätinstrument som
organet anser sig ha kompetens för samt ett ackrediteringsintyg, om det finns
ett sådant, som utfärdats av ett nationellt ackrediteringsorgan och där det
intygas att organet för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i
artikel 28. 3. Om organet
för bedömning av överensstämmelse inte kan uppvisa något ackrediteringsintyg
ska det ge den anmälande myndigheten alla underlag som krävs för kontroll,
erkännande och regelbunden tillsyn av att det uppfyller kraven i
artikel 28. Artikel 32
[artikel R23 i beslut nr 768/2008/EG] Anmälningsförfarande 1. De
anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ för bedömning av
överensstämmelse som har uppfyllt kraven i artikel 28. 2. De ska
underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det
elektroniska anmälningsverktyg som utvecklats och förvaltas av kommissionen. 3. Anmälan
ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av överensstämmelse,
modulerna för bedömning av överensstämmelse och de berörda mätinstrumenten samt
ett relevant intyg om kompetens. 4. Om en
anmälan inte grundar sig på ett sådant ackrediteringsintyg som avses i
artikel 31.2 ska den anmälande myndigheten ge kommissionen och de andra
medlemsstaterna de skriftliga underlag som styrker att organet för bedömning av
överensstämmelse har erforderlig kompetens och att de system som behövs för att
se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att uppfylla kraven i
artikel 28 har inrättats. 5. Det
berörda organet får bedriva verksamhet som anmält organ endast om kommissionen
eller de andra medlemsstaterna inte har rest invändningar inom två veckor efter
anmälan, i de fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader
efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används. Endast ett sådant organ
ska anses vara ett anmält organ vid tillämpningen av detta direktiv. 6. Kommissionen
och de andra medlemsstaterna ska hållas underrättade om alla relevanta
ändringar av anmälan. Artikel 33
[artikel R24 i beslut nr 768/2008/EG] Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda organ 1. Kommissionen
ska tilldela varje anmält organ ett identifikationsnummer. Organet ska tilldelas
ett enda nummer även om det anmäls i enlighet med flera unionsakter. 2. Kommissionen
ska offentliggöra förteckningen över de organ som anmälts i enlighet med detta
direktiv, tillsammans med de identifikationsnummer som de har tilldelats och
den verksamhet som de har anmälts för. Kommissionen ska se till
att denna förteckning hålls aktuell. Artikel 34
[artikel R25 i beslut nr 768/2008/EG] Ändringar i anmälan 1. Om en
anmälande myndighet har konstaterat eller har informerats om att ett anmält
organ inte längre uppfyller de krav som anges i artikel 28 eller att det
underlåter att fullgöra sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall,
beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller fullgöra
skyldigheterna är, begränsa anmälan eller återkalla den tillfälligt eller
slutgiltigt. Den ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra
medlemsstaterna om detta. 2. I händelse
av begränsning, tillfällig återkallelse eller återkallelse av anmälan eller om
det anmälda organet har upphört med verksamheten ska den anmälande
medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att det anmälda organets
dokumentation antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas
tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och
marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran. Artikel 35
[artikel R26 i beslut nr 768/2008/EG] Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens 1. Kommissionen
ska undersöka alla fall där den tvivlar på att ett anmält organ har erforderlig
kompetens eller att ett anmält organ alltjämt uppfyller de krav och fullgör de
skyldigheter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts uppmärksam
på att det föreligger sådana tvivel. 2. Den
anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om
grunderna för anmälan eller det anmälda organets fortsatta kompetens. 3. Kommissionen
ska se till att all känslig information som erhållits i samband med
undersökningarna behandlas konfidentiellt. 4. Om
kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte uppfyller eller inte längre
uppfyller kraven för anmälan ska den meddela detta till den anmälande
medlemsstaten och anmoda medlemsstaten att vidta erforderliga korrigerande
åtgärder, t.ex. vid behov återta anmälan. Artikel 36
[artikel R27 i beslut nr 768/2008/EG] De anmälda organens operativa skyldigheter 1. Anmälda
organ ska utföra bedömningar av överensstämmelse i enlighet med förfarandena
för bedömning av överensstämmelse i bilaga II. 2. Bedömningarna
av överensstämmelse ska vara proportionella så att de ekonomiska aktörerna inte
belastas i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när de utför
sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, bransch och
struktur och till mätinstrumentets tekniska komplexitet och eventuell
massproduktion eller serietillverkning. Samtidigt ska de dock
respektera den grad av noggrannhet och skyddsnivå som krävs för att
mätinstrumentet ska överensstämma med bestämmelserna i detta direktiv. 3. Om ett
anmält organ konstaterar att en tillverkare inte uppfyller de grundläggande
kraven i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna eller
motsvarande harmoniserade standarder, normerande dokument eller tekniska
specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder,
och det ska inte utfärda något intyg om överensstämmelse. 4. Om ett
anmält organ vid kontroll av överensstämmelse efter att ett intyg har utfärdats
konstaterar att ett mätinstrument inte längre uppfyller kraven, ska det begära
att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och det ska vid behov
tillfälligt eller slutgiltigt återkalla intyget. 5. Om inga
korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det
anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner eller
återkalla det tillfälligt eller slutgiltigt. Artikel 37 Överklagande av de anmälda organens beslut Medlemsstaterna ska
se till att det finns ett förfarande för överklagande av de anmälda organens
beslut. Artikel 38
[artikel R28 i beslut nr 768/2008/EG] De anmälda organens informationsskyldighet 1. De anmälda
organen ska informera den anmälande myndigheten om följande: a) Avslag,
begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse av intyg. b) Omständigheter
som inverkar på omfattningen av och villkoren för anmälan. c) Begäran från
marknadskontrollmyndigheterna om information om bedömningar av
överensstämmelse. d) På begäran,
bedömningar av överensstämmelse som gjorts inom ramen för anmälan och all annan
verksamhet, inklusive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad. 2. De anmälda
organen ska ge de andra organ som anmälts i enlighet med detta direktiv och som
utför liknande bedömningar av överensstämmelse som täcker samma mätinstrument,
relevant information om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva
resultat av bedömningar av överensstämmelse. Artikel 39
[artikel R29 i beslut nr 768/2008/EG] Utbyte av erfarenhet Kommissionen ska se
till att det förekommer utbyte av erfarenhet mellan de myndigheter i
medlemsstaterna som ansvarar för riktlinjerna för anmälan. Artikel 40
[artikel R30 i beslut nr 768/2008/EG] Samordning av anmälda organ Kommissionen ska se
till att det upprättas samordning och samarbete mellan de organ som anmälts i
enlighet med detta direktiv och att samordningen och samarbetet bedrivs på ett
tillfredsställande sätt genom en eller flera sektorspecifika eller
sektorsövergripande grupper av anmälda organ. Medlemsstaterna ska
se till att de organ som de har anmält deltar i den eller dessa gruppers arbete
direkt eller genom utsedda representanter. ê 2004/22/EG (anpassad) KAPITEL 5 Ö MARKNADSKONTROLL
I UNIONEN, KONTROLL AV MÄTINSTRUMENT SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN OCH
FÖRFARANDEN I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER Õ ê 2004/22/EG Artikel 18 Marknadsövervakning
och administrativt samarbete 1. Medlemsstaterna
skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att mätinstrument som
omfattas av lagstadgad metrologisk kontroll men som inte stämmer överens med de
tillämpliga bestämmelserna i detta direktiv varken släpps ut på marknaden eller
tas i bruk. 2.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall bistå varandra för att uppfylla
skyldigheten att utföra marknadsövervakning. Det innebär
särskilt att de behöriga myndigheterna skall utbyta –
information om i
vilken utsträckning som de instrument de kontrollerar överensstämmer med
bestämmelserna i detta direktiv, samt om resultatet av sådana kontroller, –
EG-typintyg och
EG-intyg om konstruktionskontroll och bilagor till dessa som utfärdats av
anmälda organ samt tillägg, ändringar och återkallanden som rör redan utfärdade
intyg, –
godkännanden av
kvalitetssystem som utfärdats av anmälda organ samt information om
godkännanden av kvalitetssystem som vägrats eller återkallats, –
bedömningsrapporter
som utarbetats av anmälda organ, när de begärs av andra myndigheter. 3. Medlemsstaterna
skall se till att all nödvändig information om intyg och godkännanden av
kvalitetssystem görs tillgänglig för de organ de har anmält. 4. Varje
medlemsstat skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka
behöriga myndigheter den har utsett för sådant informationsutbyte. ò ny Artikel 41 Marknadskontroll i unionen och kontroll av mätinstrument som förs in på
unionsmarknaden Artiklarna 15.3
och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på mätinstrument. Artikel 42
[artikel R31 i beslut nr 768/2008/EG] Förfaranden för att hantera mätinstrument som utgör en risk 1. Om en
medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har vidtagit åtgärder i enlighet med
artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga
skäl att anta att ett mätinstrument som omfattas av detta direktiv utgör en
risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta
direktiv, ska de göra en utvärdering av mätinstrumentet omfattande alla de krav
som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs
samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna. Om
marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att mätinstrumentet
inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den berörda
ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att
mätinstrumentet ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka mätinstrumentet från
marknaden eller återkalla det inom en rimlig tid som de fastställer i
förhållande till typen av risk. Marknadskontrollmyndigheterna
ska informera det berörda anmälda organet om detta. Artikel 21 i
förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra
stycket. 2. Om
marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte
bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de
andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har
ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta. 3. De
ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas
i fråga om alla berörda mätinstrument som de har tillhandahållit på
unionsmarknaden. 4. Om den
berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den
tid som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna
vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa
tillhandahållandet av mätinstrumentet på sin nationella marknad, dra tillbaka
mätinstrumentet från den marknaden eller återkalla det. Marknadskontrollmyndigheterna
ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa
åtgärder. 5. I den
information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga uppgifter ingå,
särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera det mätinstrument som
inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse
som görs gällande och den risk mätinstrumentet utgör, vilken typ av nationell
åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens
synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen
beror på någon av följande omständigheter: a) Mätinstrumentet
uppfyller inte kraven med avseende på de aspekter av skydd i allmänhetens
intresse som omfattas av detta direktiv. b) De
harmoniserade standarder eller normerande dokument som avses i artikel 14
och utgör underlag för presumtion om överensstämmelse är bristfälliga. 6. Andra
medlemsstater än den som inledde förfarandet ska utan dröjsmål informera
kommissionen och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om
eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på
det berörda mätinstrumentets bristande överensstämmelse med kraven samt
eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden. 7. Om varken
en medlemsstat eller kommissionen inom två månader efter mottagandet av den
information som avses i punkt 4 har rest invändningar mot en tillfällig
åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara berättigad. 8. Medlemsstaterna
ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot det
berörda mätinstrumentet. Artikel 43
[artikel R32 i beslut nr 768/2008/EG] Unionens förfaranden i fråga om skyddsåtgärder 1. Om det,
efter att förfarandet i artikel 42.3 och 42.4 slutförts, har rests
invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit eller om kommissionen
anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska
kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de
berörda ekonomiska aktörerna och därefter utvärdera den nationella åtgärden. På
grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen besluta om den nationella
åtgärden är berättigad eller inte. Kommissionen ska rikta
beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den eller de
berörda ekonomiska aktörerna beslutet. 2. Om den
nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de
åtgärder som krävs för att säkerställa att det mätinstrument som inte uppfyller
kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta.
Om den nationella åtgärden anses vara omotiverad ska den berörda medlemsstaten
upphäva åtgärden. 3. Om den
nationella åtgärden anses vara berättigad och mätinstrumentets bristande
överensstämmelse kan tillskrivas brister i de harmoniserade standarder som
avses i artikel 42.5 b i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det
förfarande som föreskrivs i artikel 8 i förordning (EU) nr [….] [om
europeisk standardisering]. ê 2004/22/EG (anpassad) a)4. Finner kommissionen att
de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit är befogade
Ö Om den
nationella åtgärden anses vara berättigad Õ , skall den genast meddela detta till den
medlemsstat som vidtagit åtgärderna, liksom till övriga medlemsstater. Den behöriga
medlemsstaten skall vidta erforderliga åtgärder mot den som anbringat
märkningen och skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om
detta. Om den Ö och mätinstrumentets Õ bristande
överensstämmelsen
kan tillskrivas brister i standarderna eller de normerande dokumenten, Ö dokument som
avses i artikel 42.5 b Õ ska kommissionen , efter samråd med
berörda parter, snarast möjligt ta upp frågan i den relevanta kommitté som
avses Ö tillämpa det
förfarande som föreskrivs Õ i artikel 17 14 eller 15. ò ny Artikel 44
[artikel R33 i beslut nr 768/2008/EG] Mätinstrument som uppfyller kraven men utgör en risk för allmänheten 1. Om en
medlemsstat, efter en utvärdering i enlighet med artikel 42.1, konstaterar
att mätinstrumentet visserligen uppfyller kraven i detta direktiv men utgör en
risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse, ska den ålägga den berörda
ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att
säkerställa att det berörda mätinstrumentet när det har släppts ut på marknaden
inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka eller återkalla
mätinstrumentet från marknaden inom en rimlig tid som medlemsstaten fastställer
i förhållande till typen av risk. 2. De
ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korrigerande åtgärder i fråga
om alla berörda mätinstrument som de har tillhandahållit på unionsmarknaden. 3. Medlemsstaten
ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna.
Informationen ska innehålla alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter
som krävs för att kunna identifiera mätinstrumentet, dess ursprung och
leveranskedja, den risk mätinstrumentet utgör, vilken typ av nationella
åtgärder som vidtagits och deras varaktighet. 4. Kommissionen
ska utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda
ekonomiska aktörerna och därefter utvärdera de nationella åtgärderna. På
grundval av utvärderingsresultaten ska kommissionen besluta om åtgärderna är
berättigade eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder. 5. Kommissionen
ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och den
eller de berörda ekonomiska aktörerna beslutet. Artikel 45
[artikel R34 i beslut nr 768/2008/EG] Formell bristande överensstämmelse 1. Utan att
det påverkar tillämpningen av artikel 42 ska en medlemsstat, om den
konstaterar något av följande, ålägga den berörda ekonomiska aktören att
åtgärda den bristande överensstämmelsen: a) CE-märkningen,
den metrologiska tilläggsmärkningen eller det anmälda organets
identifikationsnummer, om organet medverkar i produktionskontrollen, har
anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller
artikel 23 i detta direktiv. b) CE-märkningen,
den metrologiska tilläggsmärkningen eller det anmälda organets
identifikationsnummer, om organet medverkar i produktionskontrollen, har inte
anbringats. c) Det har inte
upprättats någon EU-försäkran om överensstämmelse. d) EU-försäkran om
överensstämmelse har inte upprättats på ett korrekt sätt. e) Den tekniska
dokumentationen är antingen inte tillgänglig eller inte komplett. 2. Om sådan
bristande överensstämmelse som avses i punkt 1 fortsätter ska den berörda
medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda
tillhandahållandet av mätinstrumentet på marknaden eller se till att det
återkallas eller dras tillbaka från marknaden. ê 2004/22/EG Artikel 19 Skyddsklausul 1. Om en
medlemsstat slår fast att samtliga eller en del av de mätinstrument av en viss
modell, vilka är försedda med ”CE”-märkning och metrologisk tilläggsmärkning,
inte uppfyller de grundläggande krav avseende metrologisk prestanda som
anges i detta direktiv, förutsatt att instrumenten är riktigt installerade och
används i enlighet med tillverkarens anvisningar, skall den vidta alla
erforderliga åtgärder för att återkalla dessa instrument från marknaden,
förbjuda eller inskränka deras fortsatta
utsläppande på marknaden, eller förbjuda eller inskränka fortsatt bruk av dem. När medlemsstaten
fattar beslut om ovannämnda åtgärder skall den beakta huruvida den bristande
överensstämmelsen är systematisk eller bara är tillfällig. Om medlemsstaten
har slagit fast att den bristande överensstämmelsen är systematisk, skall den
genast underrätta kommissionen om vidtagna åtgärder och uppge skälen för sitt
beslut. 2. Kommissionen
skall snarast möjligt inleda samråd med berörda parter. ê 2004/22/EG (anpassad) a) Finner kommissionen att de åtgärder som den
berörda medlemsstaten vidtagit är befogade, skall den genast meddela detta till
den medlemsstat som vidtagit åtgärderna, liksom till övriga medlemsstater. Den behöriga medlemsstaten skall vidta
erforderliga åtgärder mot den som anbringat märkningen och skall underrätta
kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta. Om den bristande överensstämmelsen kan tillskrivas
brister i standarderna eller de normerande dokumenten, skall kommissionen,
efter samråd med berörda parter, snarast möjligt ta upp frågan i den relevanta
kommitté som avses i artikel 14 eller 15. ê 2004/22/EG b) Finner kommissionen
att de åtgärder som medlemsstaten vidtagit är obefogade, skall den genast
meddela detta till den medlemsstaten, liksom till den berörda tillverkaren
eller den som representerar honom. Kommissionen skall
se till att medlemsstaterna informeras om hur förfarandet fortlöper och om
vad som blev dess resultat. Artikel 20 Otillbörligt
anbringade märkningar 1. När en
medlemsstat konstaterar att ”CE”-märkningen och den metrologiska
tilläggsmärkningen otillbörligen anbringats på ett mätinstrument, skall den
ålägga tillverkaren eller dennes representant –
att bringa
mätinstrumentet i överensstämmelse med de bestämmelser om ”CE”-märkning och
metrologisk tilläggsmärkning som inte omfattas av artikel 19.1, och –
att upphöra med
överträdelsen i enlighet med de villkor medlemsstaten fastställer. 2. Om den
bristande överensstämmelse som beskrivs ovan kvarstår skall medlemsstaten vidta
alla erforderliga åtgärder för att inskränka eller förbjuda utsläppande på
marknaden av det berörda mätinstrumentet eller se till att det återkallas
från marknaden eller att den fortsatta användningen av det förbjuds eller
inskränks i enlighet med förfarandena i artikel 19. Artikel 21 Beslut som innebär
avslag eller inskränkning Varje beslut som
fattas med stöd av detta direktiv och som innebär krav på återkallande av
ett mätinstrument från marknaden eller förbud eller inskränkning av dess
utsläppande på marknaden eller ibruktagande, skall innehålla en fullständig
redogörelse för grunderna till beslutet. Ett sådant beslut skall genast delges berörd part, som samtidigt skall
underrättas om vilka rättsmedel han har enligt gällande lag i den aktuella
medlemsstaten, samt vilka tidsfrister som gäller för dem. ê 2004/22/EG (anpassad) KAPITEL 6 Ö KOMMITTÉFÖRFARANDE
OCH DELEGERADE AKTER Õ Artikel 1546 Mätinstrumentkommittén Ö Kommittéförfarande Õ 1. Kommissionen ska biträdas av
mätinstrumentkommittén. Ö Kommittén ska
vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Õ 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i
beslut 1999/468/EG Ö artikel 5
i förordning (EU) nr 182/2011 Õ tillämpas , med beaktande av
bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. ò ny 3. Om kommitténs
yttrande ska erhållas genom skriftligt förfarande ska detta förfarande avslutas
utan resultat om ordföranden för kommittén inom tidsgränsen för avgivande av
ett yttrande beslutar detta eller om en enkel majoritet av kommitténs medlemmar
begär det. ê 1137/2008 3. När det
hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i
beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i
artikel 8 i det beslutet. ê 2004/22/EG 5. Kommissionen
skall säkerställa att relevant information om planerade åtgärder i enlighet med
artikel 16 i god tid görs tillgänglig för berörda parter. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 1647 Mätinstrumentkommitténs uppgifter Ö Ändringar av
bilagorna Õ ò ny Kommissionen ska ha
rätt att anta delegerade akter enligt artikel 48 med avseende på ändringar
av de instrumentspecifika bilagorna III–XII. ê 1137/2008 (anpassad) 2. Kommissionen
får på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ införa ändringar i de
instrumentspecifika bilagorna (MI-001 till MI-010), i fråga om
Ö Dessa ändringar
gäller Õ följande parametrar: a) Största tillåtna fel och
noggrannhetsklasser. b) Nominella driftsförhållanden. c) Kritiska avvikelsevärden. d) Störningar. Dessa åtgärder som
avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, ska antas i enlighet
med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.3. ê 2004/22/EG 4. Medlemsstaterna
får vidta lämpliga åtgärder för att rådgöra med berörda parter på nationell
nivå om det arbete som OIML utför inom ramen för detta direktivs räckvidd. ò ny Artikel 48 Utövande av delegering 1. Kommissionens
rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna
artikel. 2. Den
delegering av befogenhet som avses i artikel 47 ska ske på obestämd tid
från och med den [the date set out in the second subparagraph of Article 51]. 3. Den
delegering av befogenhet som avses i artikel 47 får när som helst
återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande
avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får
verkan dagen efter att det har offentliggjorts i Europeiska unionens
officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet.
Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. 4. När
kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta
Europaparlamentet och rådet. 5. En
delegerad akt som antas i enlighet med artikel 46 ska endast träda i kraft
om varken Europaparlamentet eller rådet inom en period på två månader från delgivningsdagen
har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet
före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de inte
tänker invända mot den delegerade akten. Fristen ska förlängas med två
månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. ê 2004/22/EG (anpassad) KAPITEL 7 Ö ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
OCH SLUTBESTÄMMELSER Õ ê 2004/22/EG Artikel 23 Övergångsbestämmelser Genom undantag
från artikel 8.2 skall medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden och
ibruktagande av mätinstrument, som uppfyller de regler som är tillämpliga före
den 30 oktober 2006, för mätfunktioner för vilka medlemsstaterna har
föreskrivit användning av i laga ordning kontrollerade mätinstrument, fram till dess att typgodkännandet för dessa
mätinstrument har löpt ut, eller för typgodkännanden med obegränsad giltighet,
under en period av högst tio år från och med den 30 oktober 2006. ê 2006/96/EG För denna
övergångsperiod skall myntvalörerna för Bulgarien och Rumänien enligt kapitel
IV punkt 4.8.1 i bilagan till direktiv 71/348/EEG fastställas till 1
стотинка (1 stotinka) 1 ny leu. ò ny Artikel 49 Påföljder Medlemsstaterna ska
föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har
utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs
för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara
effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska
anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den [the date set out in
the second subparagraph of Article 51], och alla senare ändringar som
gäller dem så snart som möjligt. Artikel 50 Övergångsbestämmelser 1. Medlemsstaterna
får inte förhindra att mätinstrument som omfattas av och är förenliga med
direktiv 2004/22/EG och som släppts ut på marknaden före den [the date set
out in the second subparagraph of Article 51] tillhandahålls på marknaden
och/eller tas i bruk. Intyg om
överensstämmelse som utfärdats enligt direktiv 2004/22/EG ska vara giltiga i
enlighet med det här direktivet till och med den [the date set out in the
second subparagraph of Article 51] om de inte löper ut före denna dag. 2. Artikel 23
i direktiv 2004/22/EG ska gälla till och med den 30 oktober 2016. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 24 Införlivande i nationell lagstiftning 1. Medlemsstaterna skall före den 30 april 2006
anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som
är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta
kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall
de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen
skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser
från och med den 30 oktober 2006. ê Artikel 51 Införlivande 1. Medlemsstaterna ska senast den [insert
date – 2 years after adoption] anta och offentliggöra de lagar och andra
författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 4.5–4.22, 8, 9, 10,
11, 13, 14, [15], 20, 22, 23.1, 23.3, 23.5, 23.6, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30,
31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 49 och 50 och
bilaga II. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa
bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och
detta direktiv. De ska tillämpa dessa bestämmelser från och
med den [day after the date set out in the first subparagraph]. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser
ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan
hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att
hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som
upphävts genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv.
Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska
formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda. ê 2004/22/EG (anpassad) 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen
överlämna texten till de Ö centrala Õ bestämmelser i
nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta
direktiv. Artikel 2252 Upphävanden Följande direktiv upphör att gälla från och med
den 30 oktober 2006 utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23: –
Rådets direktiv 71/318/EEG av den 26 juli
1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gasvolymmätare[20]. –
Direktiv 71/319/EEG av den 26 juli 1971 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för mätare för andra vätskor än
vatten[21]. –
Direktiv 71/348/EEG av den 12 oktober 1971 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillsatsutrustning till mätare
för andra vätskor än vatten[22]. –
Direktiv 73/362/EEG av den 19 november 1973
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om längdmått[23]. –
Direktiv 75/33/EEG av den 17 december 1974 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kallvattenmätare, såvitt avser
de mätare som definieras i bilaga MI-001 i det här direktivet[24]. –
Direktiv 75/410/EEG av den 24 juni 1975 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bandvågar[25]. –
Direktiv 76/891/EEG av den 4 november 1976 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för mätare för elektrisk
energi[26]. –
Direktiv 77/95/EEG av den 21 december 1976 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om taxametrar[27]. –
Direktiv 77/313/EEG av den 5 april 1977 om
tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om mätsystem för andra vätskor än
vatten[28]. –
Direktiv 78/1031/EEG av den 5 december 1978
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om automatiska kontroll- och
sorteringsvågar[29]. –
Direktiv 79/830/EEG av den 11 september 1979
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare[30]. ò ny Utan att det
påverkar tillämpningen av artikel 50 ska direktiv 2004/22/EG, ändrat genom de
akter som anges i bilaga XIII, upphöra att gälla den [the date set out
in the second subparagraph of Article 51], dock utan att det påverkar
medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande med
nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i
bilaga XIII. Hänvisningar till
det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska
läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XIV. ê 2004/22/EG Artikel 25 Översynsklausul Europaparlamentet
och rådet uppmanar kommissionen att före den 30 april 2011 avge rapport om
detta direktivs genomförande, bland annat på grundval av rapporter från
medlemsstaterna, samt att i lämpliga fall överlämna ett förslag till
ändringar. Europaparlamentet
och rådet uppmanar kommissionen att utvärdera om förfarandena för bedömning om
överensstämmelse av industriella produkter tillämpas korrekt, och vid behov
föreslå ändringar för att skapa en enhetlig certifiering. ê 2004/22/EG (anpassad) Artikel 2653 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft samma dag som det
offentliggörs Ö den tjugonde
dagen efter det att det har offentliggjorts Õ i Europeiska
unionens officiella tidning. Artiklarna 1, 2, 3, 4.1–4.4, 5, 6, 7, 16, 17,
18, 19, 21, 23.2 och 23.4 samt bilagorna I, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X,
XI och XII ska tillämpas från och med den [the date set out in the second
subparagraph of Article 51]. ê 2004/22/EG Artikel 2754 Adressater Detta direktiv riktar sig till
medlemsstaterna. Utfärdat i […] På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande ê 2004/22/EG BILAGA I GRUNDLÄGGANDE KRAV Mätinstrument ska ha hög metrologisk
tillförlitlighet, så att de som berörs av dem kan ha förtroende för
mätresultatet. Mätinstrumentens konstruktion och tillverkning ska ligga på en
hög kvalitetsnivå i fråga om mätteknik och mätresultatens säkerhet. ê 2004/22/EG (anpassad) De Ö grundläggande Õ krav som ska
uppfyllas av mätinstrumenten redovisas nedan. De kompletteras med särskilda
krav i bilagorna MI-001-MI-010 III–XII. Där finns mer detaljerade
uppgifter rörande vissa delar av de allmänna kraven. I de tekniska lösningar som används för att
uppfylla Ö de
grundläggande Õ kraven ska man ta
hänsyn till mätinstrumentets avsedda användning och till sådan felaktig
användning som kan förutses. ê 2004/22/EG DEFINITIONER Mätstorhet || || Storhet som ska mätas. Influensstorhet || || Storhet annan än mätstorheten och som påverkar mätresultatet. Nominella driftsförhållanden || || Nominella värden på den mätstorhet och de influensstorheter som utgör de normala betingelser under vilka mätinstrumentet används. Störning || || En influensstorhet med ett värde inom de gränser som fastställs i det tillämpliga kravet men utanför mätinstrumentets specificerade nominella driftsförhållanden. En influensstorhet är en störning om de nominella operativa förhållandena för den influensstorheten inte specificeras. Kritiskt avvikelsevärde || || Gräns ovanför vilken mätresultatets avvikelse från det sanna värdet betraktas som icke önskvärd. Materialiserat mått || || Anordning avsedd att, på ett permanent sätt vid användning, återge eller tillhandahålla ett eller flera kända värden av en given storhet. Direktförsäljning || || En affärstransaktion räknas som direktförsäljning om samtliga följande villkor är uppfyllda: – Priset som ska betalas är baserat på mätresultatet. – Åtminstone en av de parter som är engagerade i den transaktion som avser mätning är konsument eller varje annan part som kräver en liknande skyddsnivå. – Alla parter i transaktionen godtar mätresultatet där och då. Klimatmässiga miljöer || || Villkor under vilka mätinstrument får användas. För att hantera skillnader i klimat mellan medlemsstaterna har ett område med temperaturgränser definierats. Distribution || || Med distribution avses leverans av el, gas, värme eller vatten. ê 2004/22/EG (anpassad) Ö GRUNDLÄGGANDE Õ KRAV ê 2004/22/EG 1. Tillåtna fel 1.1. Mätfelet får inte, under nominella
driftsförhållanden och i frånvaro av störningar, överskrida det värde på
största tillåtna fel som anges i de tillämpliga instrumentspecifika kraven. Om inget annat anges i de instrumentspecifika
bilagorna, uttrycks det största tillåtna felet som en avvikelse uppåt eller
nedåt från det sanna mätvärdet. 1.2. Under nominella driftsförhållanden och i
närvaro av störningar gäller det prestandakrav som anges i de tillämpliga
instrumentspecifika kraven. När instrumentet är avsett för användning i
ett permanent, kontinuerligt elektromagnetiskt fält ska tillåtna prestandan
under inverkan av det utstrålade elektromagnetiska fältet (amplitudmodulerad
provning) ligga inom det största tillåtna felet. 1.3. Tillverkaren ska specificera de
klimatmässiga, mekaniska och elektromagnetiska miljöer där mätinstrumentet är
avsett att användas, strömkälla och andra influensstorheter som kan inverka på
dess noggrannhet med hänsyn till de krav som anges i de tillämpliga
instrumentspecifika bilagorna. 1.3.1. Klimatmässiga miljöer Tillverkaren ska ange den övre och den nedre
temperaturgränsen från något av värdena i tabell 1, om inte annat anges i
bilagorna MI-001-MI-010 III–XII, och lämna uppgift om huruvida
instrumentet är konstruerat för kondenserande eller icke-kondenserande
fuktighet samt om instrumentets avsedda placering, dvs. öppen eller sluten. Tabell 1 || Temperaturgränser Övre temperaturgräns || 30 °C || 40 °C || 55 °C || 70 °C Nedre temperaturgräns || 5 °C || – 10 °C || – 25 °C || – 40 °C 1.3.2. a) Mekaniska miljöer delas
in i klasserna M1–M3 enligt följande beskrivning: M1 || || Denna klass avser instrument som används i utrymmen med vibrationer och stötar av mindre betydelse, t.ex. för mätinstrument monterade på lätta bärande konstruktioner som är utsatta för försumbara vibrationer och stötar från lokala sprängnings- eller pålningsarbeten, slående i dörrar etc. M2 || || Denna klass avser instrument som används i utrymmen med betydande eller höga vibrations- och stötnivåer, som t.ex. härrör från maskiner och förbipasserande fordon i närheten eller som förekommer intill tunga maskiner, bandtransportörer etc. M3 || || Denna klass avser instrument som används i utrymmen där vibrations- och stötnivåerna är höga och mycket höga, t.ex. för mätinstrument som monterats direkt på maskiner, bandtransportörer etc. b) Följande influensstorheter ska
beaktas när det gäller mekaniska miljöer: –
Vibration. –
Mekanisk stöt. 1.3.3. a) Elektromagnetiska miljöer
delas in i klasserna E1, E2 och E3 enligt beskrivningarna nedan, om inte annat
anges i de relevanta instrumentspecifika bilagorna: E1 || || Denna klass avser mätinstrument som används på platser med elektromagnetiska störningar som motsvarar sådana störningar som sannolikt påträffas i byggnader avsedda för bostäder, handel och kontor samt lätt industri. E2 || || Denna klass avser mätinstrument som används på platser med elektromagnetiska störningar som motsvarar sådana störningar som sannolikt påträffas i andra industribyggnader. E3 || || Denna klass avser mätinstrument som tillförs el från ett fordonsbatteri. Dessa mätinstrument ska uppfylla kraven för E2 samt följande tilläggskrav: – Spänningsreduceringar som orsakas av att startmotorkretsarna i förbränningsmotorer aktiveras. – Belastningstransienter som uppstår när ett urladdat batteri kopplas ur medan motorn är igång. b) Följande influensstorheter ska
beaktas när det gäller elektromagnetiska miljöer: –
Spänningsavbrott. –
Kortvariga spänningsreduceringar. –
Spänningstransienter på matarledningar och/eller
signalledningar. –
Elektrostatiska urladdningar. –
Radiofrekventa elektromagnetiska fält. –
Överförda radiofrekventa elektromagnetiska fält på
matarledningar och/eller signalledningar. –
Överspänningar på matarledningar och/eller
signalledningar. 1.3.4. Andra influensstorheter som ska beaktas
då så är lämpligt: –
Nätspänningsvariation. –
Nätfrekvensvariation. –
Magnetfält som uppstår på grund av
spänningsfrekvens. –
Andra storheter som skulle kunna ha en avgörande
inverkan på mätinstrumentets noggrannhet. ê 2004/22/EG 1.4. Vid genomförandet av provningarna enligt
detta direktiv gäller följande: ê 2004/22/EG 1.4.1. Grundregler för provning och
felbestämning De grundläggande krav som fastställs i punkt
1.1 och 1.2 ska kontrolleras för varje influensstorhet. Om inte annat anges i
den tillämpliga instrumentspecifika bilagan ska dessa grundläggande krav
tillämpas när varje influensstorhet appliceras separat, varvid dess inverkan
bedöms, och alla andra faktorer hållas relativt konstanta vid ett värde som
ligger nära det normala. Metrologiska provningar ska utföras med eller
utan applicerad influensstorhet, beroende på vilket förhållande som är det
normala driftstillståndet för mätinstrumentet när den aktuella
influensstorheten sannolikt kan uppträda. 1.4.2. Luftfuktighet a) Beroende på vilken klimatmiljö mätinstrumentet är avsett att
användas i, kan lämpligt provningsförhållande vara antingen fuktig värme i
stationärt tillstånd (icke-kondenserande tillstånd) eller cyklisk fuktig värme
(kondenserande tillstånd). b) Provning med cyklisk fuktig värme är lämplig när
kondensation är av betydelse, eller när inträngningen av ånga påskyndas av
utandningseffekten. Under förhållanden med icke-kondenserande luftfuktighet är
fuktig värme i stationärt tillstånd lämpligt provningsförhållande. 2. Reproducerbarhet Mätning av samma mätstorhet på en annan plats
eller av en annan användare, med alla övriga omständigheter oförändrade, ska
leda till att de på varandra följande mätresultaten blir nära överensstämmande.
Skillnaden mellan mätresultaten ska vara liten jämfört med största tillåtna
fel. 3. Repeterbarhet Mätning av samma mätstorhet under samma
mätningsmässiga omständigheter ska leda till att de på varandra följande
mätresultaten blir nära överensstämmande. Skillnaden mellan mätresultaten ska
vara liten jämfört med största tillåtna fel. 4. Diskriminationsförmåga och känslighet Mätinstrumentet ska vara tillräckligt känsligt
och diskriminationströskeln tillräckligt låg för den avsedda mätfunktionen. 5. Hållbarhet Mätinstrumentet ska vara konstruerat så att
det bibehåller tillfredsställande stabilitet i fråga om sina metrologiska
egenskaper under en tid som tillverkaren beräknat, förutsatt att det är rätt
installerat och underhållet samt att det används i enlighet med tillverkarens
anvisningar under de miljöförhållanden som det är avsett för. 6. Tillförlitlighet Mätinstrumentet ska konstrueras för att så
långt som möjligt minska verkan av ett fel som skulle ge ett felaktigt
mätresultat, såvida inte förekomsten av ett sådant fel är uppenbar. 7. Lämplighet 7.1. Mätinstrumentet får inte ha egenskaper
som sannolikt underlättar bedräglig användning, samtidigt som möjligheterna
till oavsiktligt felaktig användning ska vara minimala. 7.2. Mätinstrumentet ska vara lämpligt för det
avsedda ändamålet med hänsyn till de praktiska arbetsförhållandena, och det får
inte heller ställas orimliga krav på den avsedda användaren för att erhålla
riktiga mätresultat. 7.3. Fel i mätinstrument som används för
distribution vid flöden och spänningar utanför det kontrollerade mätområdet ska
inte vara onödigt systematiska. 7.4. När mätinstrumentet är konstruerat för
mätning av över tiden konstanta värden, ska mätinstrumentet vara okänsligt för
små variationer i mätstorhetens värde eller reagera på lämpligt sätt. 7.5. Mätinstrumentet ska vara robust, och de
ingående material som används ska vara lämpliga för de omständigheter under
vilka mätinstrumentet är avsett att användas. 7.6. Mätinstrumentet ska vara konstruerat så
att det går att kontrollera mätfunktionerna efter det att instrumentet har
släppts ut på marknaden och tagits i bruk. Vid behov ska särskild utrustning
eller programvara för denna kontroll ingå i instrumentet. Provningsförfarandet
ska beskrivas i instruktionsboken. När ett mätinstrument är försett med flera
programvaror som erbjuder andra funktioner än mätfunktionen, ska den
programvara som är väsentlig för mätegenskaperna kunna identifieras och får
inte på ett oacceptabelt sätt påverkas av någon av de andra programvarorna. 8. Skydd mot förvanskning 8.1. Mätinstrumentets metrologiska egenskaper
får inte på ett oacceptabelt sätt påverkas av att någon annan anordning ansluts
till det, av någon egenskap hos den anslutna anordningen i sig eller av någon
längre bort belägen anordning som har förbindelse med mätinstrumentet. 8.2. Fysiska utrustningskomponenter som är av
avgörande betydelse för de metrologiska egenskaperna ska vara konstruerade så
att de kan skyddas. Det inbyggda skyddet ska vara sådant att eventuell påverkan
ska kunna påvisas. 8.3. Programvara som är av avgörande betydelse
för de metrologiska egenskaperna ska bära identifikation som sådan och vara
skyddad. Programvarans identifikation ska lätt kunna
tillhandahållas genom mätinstrumentet. Tecken på gjorda ingrepp ska vara tillgängliga
under en rimligt lång tidsperiod. 8.4. Mätdata, programvara som är av avgörande
betydelse för mätegenskaperna och metrologiskt viktiga parametrar som lagras
eller överförs ska vara skyddade på lämpligt sätt mot oavsiktlig eller
avsiktlig förvanskning. 8.5. För mätinstrument som används vid
distribution ska mätvärdesvisaren för totalt levererad kvantitet, eller de
mätvärdesvisare från vilka man kan avläsa den totalt levererade kvantiteten och
vars värden helt eller delvis ligger till grund för avgiftsdebitering, inte
kunna nollställas då de är i bruk. 9. Information som ska vara anbringad på och åtfölja mätinstrumentet 9.1. Mätinstrumentet ska vara försett med
följande påskrifter: a) Tillverkarens märke eller firmanamn. b) Uppgifter om mätinstrumentets noggrannhet. ê 2004/22/EG I tillämpliga fall ska dessutom finnas ê 2004/22/EG c) uppgifter av betydelse beträffande användningsvillkoren, d) mätkapacitet, e) mätområde, f) identifikationsmärkning, ê 2004/22/EG (anpassad) g) numret på EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ eller EG-intyget
Ö EU-intyget Õ om
konstruktionskontroll, ê 2004/22/EG h) uppgifter om huruvida ytterligare anordningar för
metrologiska resultat stämmer överens med bestämmelserna i detta direktiv om
lagstadgad metrologisk kontroll. 9.2. Då mätinstrumentet är för litet eller har
för känslig uppbyggnad för att de nödvändiga uppgifterna ska kunna anbringas,
ska lämplig märkning finnas på den eventuella förpackningen och i den
åtföljande dokumentation som krävs enligt bestämmelserna i detta direktiv. 9.3. Mätinstrumentet ska åtföljas av en
bruksanvisning, om det inte är så enkelt att använda att detta är onödigt.
Bruksanvisningen ska vara enkel att förstå och i förekommande fall innehålla a) uppgifter om nominella driftsförhållanden, b) mekaniska och elektromagnetiska miljöklasser, c) den övre och den nedre temperaturgränsen, uppgift om
kondensering är möjlig eller ej, öppen eller sluten placering, d) anvisningar för installation, underhåll, reparationer och
tillåtna justeringar, e) anvisningar för korrekt användning samt eventuella särskilda
användningsvillkor, f) villkor för överensstämmelse med gränssnitt, underenheter
eller mätinstrument. 9.4. För grupper av identiskt lika
mätinstrument som används på samma plats eller mätinstrument som används vid
distribution krävs det inte nödvändigtvis separata instruktionsböcker. 9.5. Om annat inte anges i en
instrumentspecifik bilaga, ska skaldelsvärdet för ett uppmätt värde ha formen
1 × 10n, 2 × 10n eller
5 × 10n, där n är ett heltal eller noll. Måttenheten eller
dess beteckning ska stå nära talvärdet. 9.6. Ett materialiserat mått ska märkas med
ett nominellt värde eller en skala som följs av den använda måttenheten. ê 2004/22/EG (anpassad) 9.7. Utförandet av de använda måttenheterna
med tillhörande beteckningar ska vara i enlighet med de bestämmelser i gemenskapslagstiftningen
Ö unionslagstiftningen Õ som gäller
måttenheter och deras beteckningar. ê 2004/22/EG 9.8. Alla de märkningar och påskrifter som är
föreskrivna i de gällande kraven ska vara tydliga, outplånliga, entydiga och
omöjliga att överföra. 10. Indikering av mätresultatet 10.1. Mätresultatet ska presenteras med en
display eller en pappersutskrift. 10.2. Mätvärdespresentationen ska vara tydlig
och entydig och vara åtföljd av sådana markeringar och påskrifter som behövs
för att upplysa användaren om innebörden av mätresultatet. Man ska enkelt kunna
läsa av det presenterade resultatet under normala användningsförhållanden.
Ytterligare resultatangivelser får presenteras förutsatt att förväxling med
metrologiskt kontrollerade resultatangivelser inte kan uppstå. 10.3. När utskrift används ska skriften eller
registreringen vara lättläst och outplånlig. 10.4. Mätinstrument för affärstransaktioner
som utgör direktförsäljning ska vara konstruerade så att, när de är
installerade på avsett sätt, mätresultatet visas för transaktionens båda
parter. Varje kvitto som är väsentligt i samband med direktförsäljning och som
konsumenten erhållit genom en tillsatsanordning som inte stämmer överens med de
tillämpliga kraven i detta direktiv, ska förses med lämpliga begränsande
upplysningar. 10.5. Oavsett om ett mätinstrument som är
avsett för förbrukningsmätning kan avläsas på avstånd ska det ändå vara försett
med en metrologiskt kontrollerad mätvärdesvisare som är tillgänglig för
konsumenten utan att använda verktyg. Det värde som avläses på denna visare
utgör det mätresultat som ska ligga till grund för avgiftsdebiteringen. 11. Vidarebearbetning av data för avslut av affärstransaktioner 11.1. Mätinstrument som är avsedda för annat
än mätning av distribution ska på ett varaktigt sätt registrera mätresultatet
tillsammans med en identifikation av den enskilda transaktionen, när samtliga
följande villkor är uppfyllda: a) Mätningen går inte att upprepa. b) Mätinstrumentet är normalt avsett att användas då en av
affärsparterna är frånvarande. 11.2. Dessutom ska ett varaktigt bevis på mätresultatet
och identifikationen av transaktionen tillhandahållas på begäran direkt efter
avslutad mätning. 12. Bedömning av huruvida mätinstrumentet uppfyller kraven i direktivet Mätinstrumentet ska vara konstruerat så att
man lätt kan bedöma huruvida det uppfyller de tillämpliga kraven i detta
direktiv. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny BILAGA AII Ö 1. MODUL A: Õ FÖRSÄKRAN OM
ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN
TILLVERKNINGSKONTROLL 1. Den försäkran om överensstämmelse som grundar
sig på iIntern tillverkningskontroll är det
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs nedan i punkterna 2, 3 och 4 och säkerställer
och försäkrar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv. 2. Teknisk dokumentation 2. Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i
artikel 1019.
Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma Ö om Õ instrumentets överensstämmelse med de
tillämpliga Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven Ö och Õ i detta direktiv. Dokumentationen
skall ð innehålla en tillfredsställande analys
och bedömning av riskerna. ï ð Den tekniska dokumentationen ska
innehålla de tillämpliga kraven och, ï Ö i den mån det
krävs för bedömningen, Õ ð även en beskrivning av ï omfatta instrumentets
konstruktion, tillverkning och funktionssätt , i den mån det är av betydelse för sådan
bedömning. 3. Tillverkaren skall hålla den tekniska
dokumentationen tillgänglig för de nationella myndigheterna under tio år efter
det att det sista instrumentet har tillverkats. 3.
Tillverkning 4. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade
mätinstrumenten uppfyller
Ö överensstämmer
med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 och med Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. 4. Skriftlig Ö Märkning
om överensstämmelse och Õ
försäkran om överensstämmelse 54.1.
Tillverkaren ska anbringa ”CE”-märkningen Ö CE-märkningen Õ och den metrologiska
tilläggsmärkningen på varje mätinstrument som överensstämmer med de tillämpliga
kraven i detta direktiv. 54.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas för en modell av mätinstrumentet och skall hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den tillsammans med den tekniska dokumentationen Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument,
i sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. 5. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3 och 5.2 kan Ö punkt 4
får Õ fullgöras av tillverkarens
representant, för dennes räkning och på dennes ansvar, Ö av
tillverkarens representant, Õ ð förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . ê 2004/22/EG Om tillverkaren
inte är etablerad inom gemenskapen och inte har någon representant skall
skyldigheterna enligt punkterna 3 och 5.2 vila på den person som släpper ut
instrumentet på marknaden. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA A1 Ö 2.
MODUL A2: Õ FÖRSÄKRAN OM
ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN
TILLVERKNINGSKONTROLL Ö OCH
ÖVERVAKADE PRODUKTKONTROLLER MED SLUMPVISA INTERVALL Õ SAMT PRODUKTPROVNING AV
ETT ANMÄLT ORGAN ê 2004/22/EG 1. Den försäkran
om överensstämmelse som grundar sig på intern tillverkningskontroll samt
produktprovning av ett anmält organ är det förfarande för bedömning av överensstämmelse
genom vilket tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga
och säkerställer och försäkrar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. ò ny 1. Intern tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller med
slumpvisa intervall är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom
vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3, 4 och 5 och
säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 2. Teknisk dokumentation 2. Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i
artikel 1019.
Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma Ö om Õ instrumentets överensstämmelse med de
tillämpliga Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven ð och innehålla en tillfredställande
analys och bedömning av riskerna. ï i detta
direktiv. Dokumentationen skall omfatta Ö Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av Õ instrumentets
konstruktion, tillverkning och funktionssätt , i den mån det är av betydelse för sådan
bedömning. 3. Tillverkaren skall hålla den tekniska
dokumentationen tillgänglig för de nationella myndigheterna under tio år efter
det att det sista instrumentet har tillverkats. 3.
Tillverkning 4. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade
mätinstrumenten överensstämmer med Ö den tekniska
dokumentation som avses i punkt 2 och med Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. 4. Produktkontroller Ö Instrumentkontroller Õ 5. Ett anmält organ,
som tillverkaren valt, ska genomföra eller låta genomföra produktkontroller
Ö instrumentkontroller Õ med lämpliga
intervaller som det själv fastställer för att kontrollera kvaliteten på interna
produktkontroller
Ö instrumentkontroller Õ med beaktande av
bl.a. instrumentens tekniska komplexitet och produktionsmängden. Ett lämpligt
stickprov av de färdiga produkterna Ö mätinstrumenten Õ, vilket tagits
Ö taget på
plats Õ av det anmälda
organet innan produkterna släppts ut på marknaden, ska undersökas och lämpliga
provningar enligt de dokument som nämns i artikel 13 Ö relevanta
delarna av de harmoniserade standarderna och/eller de tekniska
specifikationerna Õ , eller likvärdiga
provningar, ska genomföras för att kontrollera att instrumenten överensstämmer
med de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om dokument saknas, ska det berörda
anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG Om ett relevant antal instrument i stickprovet
inte överensstämmer med en godtagbar kvalitetsnivå, ska det anmälda organet
vidta lämpliga åtgärder. ò ny Om provningarna utförs av ett anmält organ ska tillverkaren, under
organets ansvar, anbringa det anmälda organets identifikationsnummer under
tillverkningen. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 5. Skriftlig Ö märkning
om överensstämmelse och Õ
försäkran om överensstämmelse 65.1. På varje mätinstrument
som överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv skall
tillverkaren anbringa ”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen
samt, på ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5, det senares
identifikationsnummer Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv på varje enskilt mätinstrument som uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv Õ . 65.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas för varje Ö en Õ modell av
mätinstrumentet och skall
hållas tillgänglig Ö kunna uppvisa
den tillsammans med den tekniska dokumentationen Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet Ö vilken
instrumentmodell Õ den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på
begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument,
i sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. 6. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 7. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3 och 6.2 kan Ö punkt 5
får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, ð förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . ê 2004/22/EG Om tillverkaren
inte är etablerad inom gemenskapen och inte har någon representant skall
skyldigheterna enligt punkterna 3 och 6.2 vila på den person som släpper ut
instrumentet på marknaden. ê 2004/22/EG (anpassad) 3. BILAGA
Ö MODUL Õ B: Ö EU-TYPKONTROLL Õ TYPKONTROLL 1. Typkontroll Ö EU-typkontroll Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ
undersöker den
Ö ett
instruments Õ tekniska
konstruktionen av
ett mätinstrument samt förvissar sig om Ö och
kontrollerar Õ och intygar att den
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv som gäller för mätinstrumentet. 2. Ö EU-typkontroll Õ Typkontroll
kan utföras på något av följande sätt. ê 2004/22/EG Det anmälda organet bestämmer vilket
tillämpligt sätt som ska användas och vilka provexemplar som erfordras. ê 2004/22/EG (anpassad) a) Undersökning av ett sådant
provexemplar av det kompletta mätinstrumentet Ö (produktionstyp) Õ som är
representativt för produktionen i fråga. b) Undersökning av flera provexemplar av en eller
flera kritiska delar av mätinstrumentet, varvid provexemplaren skall vara
representativa för produktionen i fråga, samt Bedömning av
den tekniska konstruktionens lämplighet för mätinstrumentets övriga delar
genom granskning av den tekniska dokumentation och de underlag som nämns i
punkt 3 Ö samt
undersökning av provexemplar av en eller flera kritiska delar av instrumentet,
varvid provexemplaren ska vara representativa för produktionen (kombination av
produktionstyp och konstruktionstyp) Õ . c) Bedömning av den tekniska konstruktionens
lämplighet för mätinstrumentet
genom granskning av den tekniska dokumentation och de underlag som nämns i
punkt 3, utan undersökning av provexemplar Ö (konstruktionstyp) Õ . 3. Ansökan om typkontroll skall inges av tillverkaren
till ett anmält organ efter eget val Ö Tillverkaren
ska lämna in ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ Õ . ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla följande: ê 2004/22/EG (anpassad) –
Tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges
av dennes
Ö tillverkarens Õ representant, även den senares
Ö dennes Õ namn och adress. ê 2004/22/EG –
En skriftlig försäkran att samma ansökan inte har
ingetts till något annat anmält organ. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
Den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 1019. Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven i detta
direktiv Ö och innehålla
en tillfredställande analys och bedömning av riskerna Õ . Dokumentationen
skall omfatta Ö Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av Õ instrumentets
konstruktion, tillverkning och funktion , i den mån det är av betydelse för sådan
bedömning. Ö Den tekniska
dokumentationen ska dessutom i tillämpliga fall innehålla följande: Õ –
De provexemplar som det anmälda organet kräver och som
är representativa för produktionen i fråga. Ö Det anmälda
organet Õ ð kan vid behov begära in fler
provexemplar för att genomföra provningsprogrammet ï . –
Det underlag som visar den tekniska konstruktionens lämplighet vad avser
de delar av mätinstrumentet för vilka inga provexemplar krävs Ö Underlag som
visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är
lämplig Õ . I detta underlag skall
omnämnas varje dokument av betydelse som har tillämpats, särskilt när de
tillämpliga dokument som nämns i artikel 13 Ö underlaget ska
man ange alla dokument som har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna Õ inte har tillämpats
fullt ut,.
och vidare skall
det, när så erfordras, Ö Underlaget ska
vid behov Õ innehålla resultaten
av provningar som genomförts i tillverkarens laboratorium eller i något annat
provningslaboratorium för dennes räkning och på dennes ansvar. ê 2004/22/EG 4. Det anmälda organet ska göra följande: ò ny I fråga om instrumentet: 4.1. Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att
bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet. ê 2004/22/EG (anpassad) I fråga om provexemplaren: 4.12. Granska den tekniska dokumentationen, förvissa sig
om Ö Kontrollera Õ att provexemplaren
har tillverkats i överensstämmelse med denna samt Ö den tekniska
dokumentationen och Õ identifiera såväl de
delar som har konstruerats i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i de
relevanta dokument
som avses i artikel 13 Ö harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna Õ , som de delar som
har konstruerats utan att de tillämpliga bestämmelserna i dessa dokument
Ö standarder Õ har följts. 4.23. Genomföra eller låta genomföra
lämpliga undersökningar och provningar för att, när tillverkaren har valt att
använda de tekniska lösningarna i de relevanta dokument som avses i artikel 13 Ö harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna Õ , kontrollera om Ö att Õ dessa lösningar har
använts på rätt sätt. 4.34. Genomföra eller låta genomföra
lämpliga undersökningar och provningar för att, när tillverkaren har valt att inte använda de tekniska
lösningarna i de relevanta dokument som avses i artikel 13 Ö harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna inte
har tillämpats Õ , kontrollera om Ö att Õ de lösningar som
tillverkaren har använt uppfyller de motsvarande grundläggande kraven i detta
direktiv. 4.45. I samråd med sökanden Ö tillverkaren Õ bestämma var
undersökningar och provningar ska genomföras. ê 2004/22/EG I fråga om övriga delar av mätinstrumentet: 4.56. Granska den tekniska dokumentationen
och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet för
mätinstrumentets övriga delar. I fråga om
tillverkningsprocessen: 4.6. Granska den
tekniska dokumentationen för att förvissa sig om att tillverkaren har
tillräckliga resurser för att åstadkomma en jämn produktionskvalitet. ê 2004/22/EG (anpassad) 5.1. Det anmälda
organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som
har vidtagits i enlighet med punkt 4 och vad de har resulterat i. Utan att
det påverkar bestämmelserna
i artikel 12.8 får det anmälda Ö organets
skyldigheter gentemot de anmälande myndigheterna får Õ organet endast med tillverkarens
samtycke Ö inte Õ offentliggöra hela
eller delar av innehållet i denna rapport Ö utan tillverkarens
samtycke Õ . 5.26. Om
den tekniska
konstruktionen uppfyller de krav Ö typen uppfyller
kraven Õ i detta direktiv som är tillämpliga på
mätinstrumentet, ska det anmälda organet utfärda ett EG-typintyg
Ö EU-typintyg Õ till tillverkaren.
Intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress och, i förekommande fall, dennes representants
namn och adress, slutsatser från undersökningen, (eventuella) villkor för
intygets giltighet samt erforderliga uppgifter för identifiering av
instrumentet Ö eventuella
giltighetsvillkor samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända
typen Õ . En eller flera
bilagor får fogas till intyget. Intyget och bilagorna till detta ska innehålla
all relevant
information för
bedömning av överensstämmelse och kontroll av Ö som behövs för
att bedöma om de tillverkade produkterna överensstämmer med den undersökta
typen och för att kontrollera Õ instrument i bruk.
För att möjliggöra bedömning av tillverkade instruments överensstämmelse med
den undersökta typen vad avser reproducerbarhet av metrologisk prestanda, när
de är korrekt inställda med hjälp av lämpliga medel, ska innehållet särskilt
omfatta ê 2004/22/EG –
instrumenttypens metrologiska egenskaper, –
åtgärder som krävs för att garantera instrumentets
integritet (försegling, identifikation av programvara, osv.), –
information om andra aspekter som är nödvändiga för
en identifiering av instrumentet och för att kontrollera att det uppvisar yttre
typöverensstämmelse, –
vid behov all specifik information som krävs för
att verifiera de tillverkade instrumentens egenskaper, –
när det gäller underenheter, all nödvändig
information för att säkerställa överensstämmelsen med andra underenheter eller
mätinstrument. Intyget ska ha en giltighetstid på tio år från
datum för utfärdandet och kan förlängas med tio år i taget. ò ny Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det
anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg och underrätta den sökande om
detta samt utförligt motivera avslaget. 7. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och
om denna ger vid handen att den godkända typen inte längre uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs
ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta
tillverkaren om detta. ê 2004/22/EG 5.3. Det anmälda
organet skall utarbeta en bedömningsrapport om detta och hålla den tillgänglig
för den medlemsstat som utsåg organet. ê 2004/22/EG (anpassad) 68. Alla de ändringar av
instrumentet som kan påverka dess överensstämmelse med de grundläggande
kraven eller villkoren för intygets giltighet, skall av tillverkaren meddelas
till det anmälda organ som innehar den tekniska dokumentationen rörande
EG-typintyget Ö Tillverkaren
ska underrätta det anmälda organ som har den tekniska dokumentationen rörande
EU-typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka
instrumentets överensstämmelse med de grundläggande kraven i detta
direktiv Õ. För sådana
ändringar krävs ytterligare godkännande i form av ett tillägg till det
ursprungliga EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ . 79.
Varje anmält organ ska omedelbart underrätta den medlemsstat som utsåg det om
Ö sina anmälande
myndigheter om Õ utfärdade EG-typintyg och bilagor till dessa, Ö de EU-typintyg
och/eller Õ tillägg Ö till detta som
det har utfärdat Õ och ändringar som rör
redan utfärdade intyg. ò ny eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge de
anmälande myndigheterna tillgång till förteckningen över de intyg och/eller
tillägg till dessa som det har vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på
annat sätt belagt med restriktioner. Kommissionen, medlemsstaterna
och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget
och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på
begäran få en kopia av den tekniska dokumentationen och av resultaten från de
undersökningar som utförts av det anmälda organet. ê 2004/22/EG Varje anmält organ
skall genast underrätta den medlemsstat som utsåg det om återkallandet av ett
EG-typintyg. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Det anmälda organet ska bevara den tekniska dokumentationen, inklusive den
dokumentation som lämnats av tillverkaren, fram till dess att intygets
giltighetstid löper ut Ö förvara en
kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg och av det tekniska underlaget, inklusive
dokumentation från tillverkaren, så länge som intyget är giltigt Õ . 89.
Tillverkaren ska bevara
en kopia av EG-typintyget samt bilagor, tillägg och ändringar till detta,
tillsammans med den tekniska dokumentationen, under minst tio år efter det
att det sista mätinstrumentet har tillverkats Ö för de
nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-typintyget med bilagor
och tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter att
produkten har Õ ð släppts ut på marknaden ï . 910.
Tillverkarens representant får inlämna den ansökan som avses i punkt 3 och
fullgöra de
skyldigheter som anges i punkterna 6 och 8 Ö skyldigheterna
enligt punkterna 7 och 9, förutsatt att de specificeras i fullmakten Õ . När tillverkaren inte är etablerad inom
gemenskapen och inte har någon representant, skall ansvaret för att på begäran
tillhandahålla den tekniska dokumentationen vila på den person som tillverkaren
utsett. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 4. BILAGA
Ö MODUL Õ C: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN
TILLVERKNINGSKONTROLL 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse med typ som grundar sig
på intern tillverkningskontroll är den del av ett förfarande för bedömning av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som
föreskrivs i denna bilaga punkterna 2 och 3 och säkerställer och
försäkrar att de berörda mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt
beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med Ö den
godkända Õ typen enligt
beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv. 3. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 3.1. Tillverkaren ska anbringa ”CE”-märkningen
Ö CE-märkningen Õ och den metrologiska
tilläggsmärkningen Ö enligt detta
direktiv Õ på varje Ö enskilt Õ mätinstrument
som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 3.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas för varje Ö en Õ modell av
mätinstrumentet och skall
hållas tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. 4. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 4. Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 3.2 kan Ö 3 får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . ê 2004/22/EG När tillverkaren
inte är etablerad inom gemenskapen och inte har någon representant, skall
skyldigheterna enligt punkt 3.2 vila på den person som släpper ut instrumentet
på marknaden. ê 2004/22/EG (anpassad) 5. BILAGA
Ö MODUL Õ C12: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN
TILLVERKNINGSKONTROLL SAMT PRODUKTPROVNING AV ETT ANMÄLT ORGAN Ö OCH
ÖVERVAKADE INSTRUMENTKONTROLLER MED SLUMPVISA INTERVALL Õ 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse med typ som grundar sig
på intern tillverkningskontroll samt produktprovning av ett anmält organ
Ö och övervakade
instrumentkontroller med slumpvisa intervall Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2, 3 och 4 och säkerställer
och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 3. Produktkontroller
Ö Instrumentkontroller Õ 3. Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska genomföra eller låta
genomföra produktkontroller
Ö instrumentkontroller Õ med lämpliga
intervaller som det själv bestämmer Ö för att
kontrollera kvaliteten på interna instrumentkontroller, Õ med beaktande av
bl.a. instrumentens tekniska komplexitet och produktionsmängden. Ett lämpligt
stickprov av de färdiga produkterna Ö mätinstrumenten Õ, vilket tagits
Ö taget på
plats Õ av det anmälda
organet innan produkterna släppts ut på marknaden, ska undersökas och lämpliga
provningar enligt de relevanta dokument som avses i artikel 13 Ö delarna av de
harmoniserade standarderna, de normerande dokumenten och/eller de tekniska
specifikationerna Õ, eller likvärdiga
provningar, ska genomföras för att kontrollera att produkten Ö instrumenten Õ överensstämmer med
typen enligt EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. Om dokument
saknas, skall det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som
skall utföras. Om ett visst, relevant antal instrument i
stickprovet
inte överensstämmer med en godtagbar kvalitetsnivå, ska det anmälda organet
vidta lämpliga åtgärder. ò ny Den metod för acceptansprovning som ska användas är avsedd att avgöra
om tillverkningen av instrumentet sker inom godkända gränsvärden, för att
säkerställa att instrumentet överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna. Om provningarna utförs av ett anmält organ ska tillverkaren, under
organets ansvar, anbringa det anmälda organets identifikationsnummer under
tillverkningen. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 4. Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ Skriftlig
försäkran om överensstämmelse 4.1. På varje mätinstrument som överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget skall tillverkaren anbringa
”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det
anmälda organ som avses i punkt 3, det senares identifikationsnummer
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv på varje instrument som överensstämmer med typen enligt beskrivningen
i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv Õ . 4.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En
Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas för varje Ö en Õ modell av
mätinstrumentet och skall
hållas tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de
nationella myndigheterna under Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på
begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. 5. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 5. Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4.2 kan
Ö 4 får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . ê 2004/22/EG Om tillverkaren
inte är etablerad inom gemenskapen och inte har någon representant skall
skyldigheterna enligt punkt 4.2 vila på den person som släpper ut instrumentet
på marknaden. ê 2004/22/EG (anpassad) 6. BILAGA
Ö MODUL Õ D: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV TILLVERKNINGEN
Ö PRODUKTIONEN Õ 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse med typ som grundar sig
på kvalitetssäkring av tillverkningen Ö produktionen Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2 och 5 och säkerställer och
försäkrar att de berörda mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt
beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för
tillverkning, kontroll av färdiga produkter Ö instrument Õ och provning av det
berörda mätinstrumentet enligt punkt 3, samt vara föremål för övervakning
enligt punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla ò ny –
tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress, –
en skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ, ê 2004/22/EG –
alla upplysningar av betydelse för den berörda
kategorin av mätinstrument, –
dokumentation av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) –
den tekniska dokumentationen för den godkända typen
samt en kopia av EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ . ê 2004/22/EG (anpassad) 3.2. Genom Kvalitetssystemet ska det
säkerställas
att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren
har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet Ö instrumentkvalitet Õ , –
de Ö motsvarande Õ metoder, processer
och systematiska förfaranden som ska användas vid tillverkning,
kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, –
de undersökningar och provningar som ska utföras
före, under och efter tillverkningen samt hur ofta de ska utföras, –
kvalitetsdokument, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den berörda
personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning sker av att erforderlig produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ uppnås och att
kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall förutsätta
överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller motsvarande
specifikationer i en nationell standard som omsätter motsvarande harmoniserade
standard, från och med det att hänvisningarna har offentliggjorts Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikationer Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna
besitta erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det
aktuella instrumentområdet och den berörda instrumenttekniken, och känna
till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens lokaler
Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . ò ny Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i
punkt 3.1 femte strecksatsen för att kontrollera att tillverkaren känner
till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som
krävs för att säkerställa att instrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Tillverkaren ska underrättas om beslutet.
Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen Ö revisionen Õ samt ett motiverat
beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att
upprätthålla Õ det så att det
förblir ändamålsenligt och effektivt. 3.5. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet. ê 2004/22/EG (anpassad) Det anmälda organet ska ta ställning till
ändringsförslagen samt avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande
uppfyller kraven i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. 4. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs
ansvar 4.1. Syftet med övervakningen är att försäkra
sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet. 4.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och lagring, samt förse organet med all erforderlig information,
särskilt i fråga om ê 2004/22/EG –
dokumentationen av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 4.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar
kvalitetssystemet, samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 4.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller låta utföra produktprovningar Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har
genomförts, en provningsrapport. 5. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 5.1. På varje mätinstrument, som överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven
i detta direktiv, skall tillverkaren anbringa ”CE”-märkningen, den
metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det anmälda organ som avses
i punkt 3.1, det senares identifikationsnummer Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som överensstämmer med typen
enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv Õ . 5.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas för varje modell av mätinstrumentet och skall hållas tillgänglig
Ö kunna uppvisa den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på
begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: ê 2004/22/EG (anpassad) –
Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 andra strecksatsen. ê 2004/22/EG –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i
punkt 3.5. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda
organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4. ê 2004/22/EG 7. Varje anmält
organ skall med jämna mellanrum förse den medlemsstat som utsåg det med en
lista över bifall eller avslag på ansökningar om godkännande av kvalitetssystem
och skall genast underrätta denna medlemsstat om återkallade godkännanden av
kvalitetssystem. ò ny 7. Varje anmält organ ska omedelbart underrätta sina anmälande
myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller
återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna
tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har
vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkarens representant 8. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5.2
och 6 kan
Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 7. BILAGA
Ö MODUL Õ D1: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV TILLVERKNINGEN Ö PRODUKTIONEN Õ 1. Den försäkran om överensstämmelse som grundar sig
på kKvalitetssäkring av tillverkningen
Ö produktionen Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2, 4 och 7 och säkerställer
och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Teknisk dokumentation 2. Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i
artikel 1019.
Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven i detta direktiv.
Dokumentationen
skall Ö och innehålla
en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för
bedömningen, även en beskrivning av Õ omfatta
instrumentets konstruktion Ö ,
tillverkning Õ och funktionssätt , i den mån det är av
betydelse för sådan bedömning. 3. Tillverkaren ska hålla den tekniska
dokumentationen tillgänglig för de nationella myndigheterna under Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . 4. Tillverkning 4. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för
tillverkning, kontroll av färdiga produkter Ö instrument Õ och provning av det
berörda mätinstrumentet enligt punkt 5, samt vara föremål för övervakning enligt
punkt 6. 5. Kvalitetssystem 5.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla ò ny –
tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress, –
en skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ, ê 2004/22/EG –
alla upplysningar av betydelse för den berörda
kategorin av mätinstrument, –
dokumentation av kvalitetssystemet, –
den tekniska dokumentation som avses i punkt 2. ê 2004/22/EG (anpassad) 5.2. Genom Kvalitetssystemet ska det
säkerställas
att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
de tillämpliga kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som
tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt
och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet Ö instrumentkvalitet Õ , –
de Ö motsvarande Õ metoder, processer
och systematiska förfaranden som ska användas vid tillverkning,
kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, ê 2004/22/EG –
de undersökningar och provningar som ska utföras
före, under och efter tillverkningen samt hur ofta de ska utföras, ê 2004/22/EG (anpassad) –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning sker av att erforderlig produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ uppnås och att
kvalitetssystemet fungerar effektivt. 5.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 5.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall förutsätta
överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller motsvarande
specifikationer i en nationell standard som omsätter motsvarande
harmoniserade standard, från och med det att hänvisningarna har offentliggjorts Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikation Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna besitta
erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det
aktuella instrumentområdet och den berörda instrumenttekniken, och känna
till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens lokaler
Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . ò ny Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i
punkt 2 för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta
kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att
säkerställa att instrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Tillverkaren ska underrättas om beslutet.
Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt ett motiverat
beslut om bedömningen. 5.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att
upprätthålla Õ det så att det
förblir ändamålsenligt och effektivt. ê 2004/22/EG (anpassad) 5.5. Tillverkaren ska regelbundet underrätta det
anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras
i systemet. Det anmälda organet ska ta ställning till
ändringsförslagen samt avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande
uppfyller kraven i punkt 5.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. 6. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs ansvar 6.1. Syftet med övervakningen är att försäkra
sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet. 6.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och lagring, samt förse organet med all erforderlig information,
särskilt i fråga om ê 2004/22/EG –
dokumentationen av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
den tekniska dokumentation som avses i punkt 2, –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 6.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar
kvalitetssystemet, samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 6.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller låta utföra produktprovningar Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har
genomförts, en provningsrapport. 7. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 7.1. På varje mätinstrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa
”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det
anmälda organ som avses i punkt 5.1, det senares identifikationsnummer
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5.1, organets
identifikationsnummer på varje instrument som uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv Õ . 7.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En försäkran
om överensstämmelse skall
upprättas för varje modell av mätinstrumentet och skall hållas tillgänglig
Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken modell av mätinstrumentet
Ö instrumentmodell Õ den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: –
Sådan dokumentation som avses i punkt 5.1 andra strecksatsen. –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt
5.5. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet
som avses i punkterna 5.5, 6.3 och 6.4. ê 2004/22/EG 9. Varje anmält
organ skall med jämna mellanrum förse den medlemsstat som utsåg det med en
lista över bifall eller avslag på ansökningar om godkännande av kvalitetssystem
och skall genast underrätta denna medlemsstat om återkallade godkännanden av
kvalitetssystem. ò ny 9. Varje anmält organ ska omedelbart underrätta sina anmälande
myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller
återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna
tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har
vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 10. Tillverkarens representant 10. De av Tillverkarens skyldigheter
som beskrivs i
Ö enligt Õ punkterna 3, 5.1,
5.5, 7.2
och 8 kan
Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 8. BILAGA
Ö MODUL Õ E: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV Ö INSTRUMENT Õ KONTROLL AV FÄRDIGA
PRODUKTER OCH PROVNING 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse med typ som grundar sig
på kvalitetssäkring av kontroll av färdiga produkter och provning Ö instrument Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2 och 5 och säkerställer och
försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem enligt punkt 3
för kontroll av färdiga produkter Ö instrument Õ och provning av det
berörda mätinstrumentet Ö enligt punkt
3 Õ samt vara föremål
för övervakning enligt punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla ò ny –
tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress, –
en skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ, ê 2004/22/EG (anpassad) –
alla upplysningar av betydelse för den berörda
kategorin av mätinstrument, –
dokumentation av kvalitetssystemet, –
den tekniska dokumentationen för den godkända typen
samt en kopia av EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ . 3.2. Genom Kvalitetssystemet ska det
säkerställas
att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som
tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt
och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av ê 2004/22/EG (anpassad) –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet, –
de undersökningar och provningar som ska utföras
efter tillverkningen, ê 2004/22/EG (anpassad) –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning sker av att kvalitetssystemet
fungerar effektivt. 3.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall förutsätta
överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller motsvarande
specifikationer i en nationell standard vilken omsätter motsvarande
harmoniserade standard, från och med det att hänvisningarna har
offentliggjorts Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikation Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna besitta
erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det
aktuella instrumentområdet och den berörda instrumenttekniken, och känna
till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens
lokaler Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . ò ny Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i
punkt 3.1 femte strecksatsen för att kontrollera att tillverkaren känner till
de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs
för att säkerställa att instrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Tillverkaren ska underrättas om beslutet.
Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen Ö revisionen Õ samt ett motiverat
beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att upprätthålla Õ det så att det
förblir ändamålsenligt och effektivt. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.5. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet. Det anmälda organet ska ta ställning till Ö eventuella Õ ändringsförslagen samt
avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande uppfyller kraven i
punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. 4. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs ansvar 4.1. Syftet med övervakningen är att försäkra
sig om att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade
med det godkända kvalitetssystemet. 4.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för Ö tillverkning Õ kontroll, provning
och lagring, samt förse organet med all erforderlig information, särskilt i
fråga om ê 2004/22/EG –
dokumentationen av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 4.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar
kvalitetssystemet, samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 4.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller låta utföra produktprovningar Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har
genomförts, en provningsrapport. 5. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 5.1. På varje mätinstrument som överensstämmer med
typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa ”CE”-märkningen, den
metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det anmälda organ som avses
i punkt 3.1, det senares identifikationsnummer Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som överensstämmer med typen
enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv Õ . 5.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för varje modell av mätinstrumentet och
skall hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: –
Sådan dokumentation som avses i punkt 3.1 andra
strecksatsen. –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt
3.5 andra
stycket. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda
organet som avses i punkt punkterna 3.5, sista
stycket och i punkterna 4.3 och 4.4. ê 2004/22/EG 7. Varje anmält
organ skall med jämna mellanrum förse den medlemsstat som utsåg det med en
lista över bifall eller avslag på ansökningar om godkännande av kvalitetssystem
och skall genast underrätta denna medlemsstat om återkallade godkännanden av
kvalitetssystem. ò ny 7. Varje anmält organ ska omedelbart underrätta sina anmälande
myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller
återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna
tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har
vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkarens representant 8. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5.2
och 6 kan
Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 9. BILAGA
Ö MODUL Õ E1: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV KONTROLL AV FÄRDIGA Ö INSTRUMENT Õ PRODUKTER
OCH PROVNING 1. Den försäkran om överensstämmelse som grundar sig
på kKvalitetssäkring av kontroll av färdiga produkter
Ö instrument Õ och provning är den
del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken
tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i denna
bilaga punkterna 2, 4
och 7 och säkerställer och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Teknisk dokumentation 2. Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i
artikel 1019.
Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven i detta
direktiv Ö och innehålla
en tillfredställande analys och bedömning av riskerna Õ . Dokumentationen skall
omfatta Ö Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av Õ instrumentets
konstruktion, tillverkning och funktionssätt , i den mån det är av betydelse för sådan
bedömning. 3. Tillverkaren ska hålla den tekniska
dokumentationen tillgänglig för de Ö berörda Õ nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . 4. Tillverkning 4. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för kontroll av
färdiga produkter
Ö instrument Õ och provning av det
berörda mätinstrumentet enligt punkt 5, samt vara föremål för övervakning
enligt punkt 6. 5. Kvalitetssystem 5.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla ò ny –
tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress, –
en skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ, ê 2004/22/EG –
alla upplysningar av betydelse för den berörda
kategorin av mätinstrument, –
dokumentation av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) –
den tekniska dokumentation som avses i punkt 2. 5.2. Genom Kvalitetssystemet ska det
säkerställas
att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som
tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt
och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet Ö instrumentkvalitet Õ , –
de undersökningar och provningar som ska utföras
efter tillverkningen, –
kvalitetsdokument, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning sker av att kvalitetssystemet
fungerar effektivt. 5.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 5.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall förutsätta
överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller motsvarande
specifikationer i en nationell standard som omsätter motsvarande harmoniserade
standard, från och med det att hänvisningarna har offentliggjorts Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikation Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna besitta
erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det
aktuella instrumentområdet och instrumenttekniken, och känna till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens lokaler
Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . ò ny Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i
punkt 2 för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta
kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att
säkerställa att instrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Tillverkaren ska underrättas om beslutet.
Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen Ö revisionen Õ samt ett motiverat
beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 5.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att upprätthålla Õ det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. 5.5. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i systemet. ê 2004/22/EG (anpassad) Det anmälda organet ska ta ställning till Ö eventuella Õ ändringsförslagen samt
avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande uppfyller kraven i
punkt 5.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. 6. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs ansvar 6.1. Syftet Ö med
övervakningen Õ är att försäkra sig
om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända
kvalitetssystemet. 6.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för Ö tillverkning, Õ kontroll, provning
och lagring, samt förse organet med all erforderlig information, särskilt i
fråga om ê 2004/22/EG –
dokumentationen av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
den tekniska dokumentation som avses i punkt 2, –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 6.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar
kvalitetssystemet, samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 6.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller låta utföra produktprovningar Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har
genomförts, en provningsrapport. 7. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 7.1. På varje mätinstrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa
”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det
anmälda organ som avses i punkt 5.1, det senares identifikationsnummer
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5.1, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv Õ . 7.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för varje modell av mätinstrumentet och
skall hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av
försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de behöriga
myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: –
Sådan dokumentation som avses i punkt 5.1 andra strecksatsen. –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i
punkt 5.5. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda
organet som avses i punkterna 5.5, 6.3 och 6.4. ê 2004/22/EG 9. Varje anmält
organ skall med jämna mellanrum förse den medlemsstat som utsåg det med en
lista över bifall eller avslag på ansökningar om godkännande av kvalitetssystem
och skall genast underrätta denna medlemsstat om återkallade godkännanden av
kvalitetssystem. ò ny 9. Varje anmält organ ska omedelbart underrätta sina anmälande
myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller
återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna
tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har
vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 10. Tillverkarens representant 10. Tillverkarens skyldigheter enligt
punkterna 3, 5.1, 5.5, 7.2 och 8 kan Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 10. BILAGA
Ö MODUL Õ F: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ PRODUKTVERIFIKATION Ö PRODUKTVERIFIERING Õ 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse med typ som grundar sig
på produktverifikation
Ö produktverifiering Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2, 5.1 och 6 och säkerställer
och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att mätinstrument
Ö de berörda
mätinstrumenten Õ , som genomgått
kontroll enligt punkt 3, överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget
Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
den godkända typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. 3. Verifikation
Ö Kontroll Õ 3. Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra lämpliga
undersökningar och provningar för att kontrollera att instrumenten
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget Ö EU-typintyget Õ och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv. Undersökningarna och provningarna för att
kontrollera att mätinstrumenten överensstämmer med de metrologiska Ö tillämpliga Õ kraven ska, enligt
tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje
enskilt instrument enligt punkt 4, eller genom undersökning och provning av instrument
Ö mätinstrument Õ som valts ut på
statistisk grund enligt punkt 5. 4. Verifikation Ö Kontroll Õ av överensstämmelse med de metrologiska kraven
genom undersökning och provning av varje enskilt instrument 4.1. Alla instrument Ö mätinstrument Õ ska undersökas var
för sig och lämpliga provningar enligt de dokument som avses i artikel 13
Ö i enlighet med relevanta
harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , eller likvärdiga
provningar, ska utföras för att verifiera att instrumenten överensstämmer med Ö den godkända
typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med Õ de tillämpliga metrologiska
kraven Ö i detta
direktiv Õ . Om Ö det inte finns
några harmoniserade standarder eller normerande Õ dokument saknas,
ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG 4.2. Det anmälda organet ska utfärda ett intyg
om överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt
instrument, eller låta anbringa det på sitt ansvar. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Tillverkaren ska hålla intygen om
överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella myndigheterna under Ö i Õ tio år efter det att
instrumentet certifierats
ð har släppts ut på marknaden ï . 5. Statistisk verifikation Ö kontroll Õ av överensstämmelse med de metrologiska
kraven 5.1. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga
åtgärder för att enhetligheten
hos Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till att Õ varje tillverkat
parti skall
garanteras i tillverkningsprocessen och för verifikationen förete
Ö är enhetligt,
och ska uppvisa Õ sina instrument
Ö mätinstrument
för kontroll Õ i form av enhetliga
partier. 5.2. Ett antal provenheter skall
slumpmässigt Ö urval ska göras
ur Õ tas ut från
varje parti i enlighet med kraven i punkt 5.3 detta direktiv. Alla instrument i provet
Ö mätinstrument i
urvalet Õ ska undersökas var
för sig, och provningar enligt de relevanta dokument som avses i artikel 13
Ö i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , eller likvärdiga
provningar, ska utföras för att fastställa om instrumenten överensstämmer med ð den godkända typen enligt beskrivningen
i EU-typintyget och för att säkerställa att de uppfyller ï de tillämpliga metrologiska kraven Ö i detta
direktiv Õ så att det kan
avgöras om partiet ska godkännas eller inte. Om Ö det inte finns
några harmoniserade standarder eller normerande Õ dokument saknas,
ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG (anpassad) 5.3. Det statistiska förfarandet ska uppfylla
följande krav: Den statistiska verifikationen Ö kontrollen Õ ska grundas på
egenskaper. Provtagningssystemet ska säkerställa –
en kvalitetsnivå som motsvarar 95 %
sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 1 %, –
en gränskvalitet som motsvarar 5 % sannolikhet
för godkännande, med en felkvot på mindre än 7 %. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 5.4. Att Ö Om Õ ett parti godkänns innebär att
ð ska ï samtliga instrument
Ö mätinstrument Õ i detta parti godkänns ð anses vara godkända ï , utom de instrument
i provet Ö mätinstrument i
urvalet Õ som inte klarade
provningarna. ê 2004/22/EG Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om
överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och provningarna,
och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller
låta anbringa det på sitt ansvar. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Tillverkaren ska hålla intygen om
överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
instrumentet certifierats
ð har släppts ut på marknaden ï . ê 2004/22/EG (anpassad) 5.5. Om ett parti underkänns, ska det anmälda
organet vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta parti släpps ut på
marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier kan det anmälda organet
tills vidare upphöra med den statistiska verifikationen Ö kontrollen Õ och vidta lämpliga
åtgärder. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 6.1. På varje mätinstrument som överensstämmer med den
godkända typen och som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv
skall tillverkaren anbringa ”CE”-märkningen och den metrologiska
tilläggsmärkningen Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som överensstämmer med den
godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv Õ . 6.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för varje modell av mätinstrumentet och
skall hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Efter överenskommelse med Ö Om Õ det anmälda organ
som avses i punkt 3 Ö godkänner det och
under dess ansvar får Õ skall
tillverkaren , på
det anmälda organets ansvar, också anbringa det anmälda
organets identifikationsnummer på mätinstrumenten. 7. Tillverkaren kan, oOm det anmälda organet godkänner det och
på dess ansvar, Ö får
tillverkaren Õ anbringa det anmälda
organets identifikationsnummer på mätinstrumenten under tillverkningsprocessen. 8. Tillverkarens representant 8. Tillverkarens skyldigheter , med undantag av de som anges i punkterna 2 och 5.1,
kan Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . Ö Tillverkarens
representant får inte fullgöra någon av de skyldigheter som åligger
tillverkaren enligt punkterna 2 och 5.1. Õ 11. BILAGA
Ö MODUL Õ F1: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ PRODUKTVERIFIKATION Ö PRODUKTKONTROLL Õ 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse som grundar sig på produktverifikation
Ö produktkontroll Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de
skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2, 3, 6.1 och 7 och
säkerställer och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att mätinstrument
Ö de berörda
mätinstrumenten Õ , som genomgått
kontroll enligt punkt 5 4, uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv. 2. Teknisk dokumentation 2. Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i
artikel 1019.
Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven i detta
direktiv Ö och innehålla
en tillfredställande analys och bedömning av riskerna Õ . Dokumentationen skall
omfatta Ö Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av Õ instrumentets
konstruktion, tillverkning och funktionssätt , i den mån det är av betydelse för sådan
bedömning. 3. Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de
Ö berörda Õ nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . 3. Tillverkning 4. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade
mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. 4. Verifikation
Ö Kontroll Õ 5. Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra
lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
de tillämpliga kraven i detta direktiv. Undersökningarna och provningarna för att
kontrollera att mätinstrumenten överensstämmer med de metrologiska kraven ska, enligt
tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje
enskilt instrument enligt punkt 6 5, eller genom undersökning och provning
av instrument som valts ut på statistisk grund enligt punkt 7
6. 65. Verifikation
Ö Kontroll Õ av överensstämmelse med de metrologiska
kraven genom undersökning och provning av varje enskilt
instrument 65.1.
Alla instrument
Ö mätinstrument Õ ska undersökas var
för sig och lämpliga provningar enligt de relevanta dokument som avses i artikel
13 Ö i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , eller likvärdiga
provningar, ska utföras för att verifiera att instrumenten överensstämmer med
de tillämpliga metrologiska
kraven. Om dokument
saknas Ö det inte finns
några harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , ska det berörda
anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG 65.2.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de
utförda undersökningarna och provningarna, och ska anbringa sitt
identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller låta anbringa det på
sitt ansvar. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Tillverkaren ska hålla intygen om
överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
instrumentet certifierats
ð har släppts ut på marknaden ï. 76.
Statistisk verifikation
Ö kontroll Õ av överensstämmelse med de metrologiska
kraven 76.1.
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att enhetligheten hos
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till att Õ varje tillverkat
parti skall
garanteras i tillverkningsprocessen och för verifikationen förete
Ö är enhetligt,
och ska uppvisa Õ sina instrument
Ö mätinstrument
för kontroll Õ i form av enhetliga
partier. 76.2.
Ett antal
provenheter skall slumpmässigt Ö urval ska göras
ur Õ tas ut från
varje parti i enlighet med kraven i punkt 7.3. 6.3. Alla instrument
Ö mätinstrument Õ i provet ska
undersökas var för sig, och lämpliga provningar enligt de dokument som nämns i artikel 13
Ö i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , eller likvärdiga
provningar, ska utföras för att fastställa om instrumenten överensstämmer med Ö de Õ tillämpliga metrologiska
kraven så att det kan avgöras om partiet ska godkännas eller inte. Om dokument saknas
Ö det inte finns
några harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , ska det berörda
anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG (anpassad) 7.36.4.
Det statistiska förfarandet ska uppfylla följande krav: Den statistiska verifikationen Ö kontrollen Õ ska grundas på
egenskaper. Provtagningssystemet ska säkerställa –
en kvalitetsnivå som motsvarar 95 %
sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 1 %, –
en gränskvalitet som motsvarar 5 % sannolikhet
för godkännande, med en felkvot på mindre än 7 %. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 7.46.5. Att Ö Om Õ ett parti godkänns innebär att
ð ska ï samtliga instrument
Ö mätinstrument Õ i detta parti godkänns ð anses vara godkända ï , utom de instrument
i provet Ö mätinstrument i
urvalet Õ som inte klarade
provningarna. ê 2004/22/EG Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om
överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och provningarna,
och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller
låta anbringa det på sitt ansvar. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Tillverkaren ska hålla intygen om
överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
instrumentet certifierats
ð har släppts ut på marknaden ï. 7.5. Om ett parti underkänns, ska det anmälda organet vidta lämpliga
åtgärder för att förhindra att detta parti släpps ut på marknaden. Om det ofta
förekommer underkända partier kan det anmälda organet tills vidare upphöra med
den statistiska verifikationen
Ö kontrollen Õ och vidta lämpliga
åtgärder. 7. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 87.1. På varje mätinstrument
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren
anbringa ”CE”-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4,
organets identifikationsnummer på varje enskilt instrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv Õ . 87.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för varje modell av
mätinstrumentet och skall
hållas tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken modell av mätinstrumentet
Ö instrumentmodell Õ den har upprättats. ò ny En kopia av
försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de behöriga
myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Efter överenskommelse med Ö Om Õ det anmälda organ
som avses i punkt 5 Ö godkänner det
och under dess ansvar får Õ skall
tillverkaren , på
det anmälda organets ansvar, också anbringa det
anmälda organets identifikationsnummer på mätinstrumenten. 98. ÖOm Õ Tillverkaren kan, om
det anmälda organet godkänner det och på dess ansvar, Ö får
tillverkaren Õ anbringa det anmälda
organets identifikationsnummer på mätinstrumenten under tillverkningsprocessen. 9. Tillverkarens representant 10. Tillverkarens skyldigheter , med undantag av de som anges i punkterna 4 och
7.1, kan Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . Ö Tillverkarens
representant får inte fullgöra någon av de skyldigheter som åligger
tillverkaren enligt punkterna 3 och 6.1. Õ 12. BILAGA Ö MODUL Õ G: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ VERIFIKATION AV ENSTAKA OBJEKT Ö KONTROLL AV
ENSKILDA PRODUKTER Õ 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse som grundar sig på verifikation av enstaka
objekt Ö kontroll av
enskilda produkter Õ är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
de skyldigheter som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2, 3 och 5 och säkerställer
och försäkrar att
ett mätinstrument Ö på eget ansvar att det berörda instrumentet Õ , som genomgått
kontroll enligt punkt 4, överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta
direktiv. 2. Teknisk dokumentation Tillverkaren ska utarbeta den tekniska
dokumentation som beskrivs i artikel 1019 och göra denna tillgänglig för det
anmälda organ som avses i punkt 4. Den tekniska Dokumentationen ska
göra det möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
kraven i detta direktiv och Ö innehålla en
tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska
dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av Õ skall omfatta
instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt , i den mån det är av
betydelse för sådan bedömning. Tillverkaren ska hålla den tekniska
dokumentationen tillgänglig för de Ö berörda Õ nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år ð efter att instrumentet har släppts ut på marknaden ï . 3. Tillverkning 3. Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa
Ö tillverkningen
och övervakningen av den ska leda till Õ att de tillverkade
mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv. 4. Verifikation
Ö Kontroll Õ 4. Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra
lämpliga undersökningar och provningar enligt de relevanta dokument som avses i artikel
13 Ö i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , eller likvärdiga
provningar, för att kontrollera att instrumentet uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv. Om dokument saknas Ö det inte finns
några harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller tekniska
specifikationer Õ , ska det berörda
anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras. ê 2004/22/EG Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om
överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och provningarna och
anbringa sitt identifikationsnummer på det godkända instrumentet eller låta
anbringa det på sitt ansvar. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Tillverkaren ska hålla intygen om
överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det att
instrumentet certifierats ð har släppts ut på marknaden ï. 5. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 5.1. På varje mätinstrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa
”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det
anmälda organ som avses i punkt 4, det senares identifikationsnummer
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4,
organets identifikationsnummer på varje instrument som uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv Õ . 5.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en Õ En Ö skriftlig Õ försäkran om
överensstämmelse skall
upprättas och hållas tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilket
mätinstrument den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med
mätinstrumentet. 6. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 2 och 4.2
5 kan Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 13. BILAGA
Ö MODUL Õ H: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING 1. Den försäkran om överensstämmelse som
grundar sig på fullständig kvalitetssäkring är den del av ett förfarande för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter
som föreskrivs i denna bilaga punkterna 2 och 5 och säkerställer
och försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för
konstruktion, tillverkning och kontroll av färdiga produkter Ö instrument Õ samt provning av det
berörda mätinstrumentet enligt punkt 3, samt vara föremål för övervakning
enligt punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG (anpassad) Ansökan ska innehålla Ö följande: Õ alla upplysningar
av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument, ò ny –
Tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress. –
Den tekniska
dokumentationen för en modell från varje kategori av mätinstrument som är tänkt
att tillverkas. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla
minst följande: –
En allmän beskrivning av
instrumentet. –
Konstruktions- och
tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, underenheter, kretsar
etc. –
Beskrivningar och
förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur
instrumentet fungerar. –
En förteckning över de
harmoniserade standarder, normerande dokument och/eller andra relevanta
tekniska specifikationer till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska
unionens officiella tidning och som följts helt eller delvis samt
beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga
kraven i detta direktiv, när de harmoniserade standarderna inte har följts. När
det gäller harmoniserade standarder som följts delvis ska det i den tekniska
dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats. –
Resultat av
konstruktionsberäkningar och undersökningar osv. –
Provningsrapporter. ê 2004/22/EG –
Dokumentation av kvalitetssystemet. ò ny –
En skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 3.2. Genom Kvalitetssystemet ska det säkerställas att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
de tillämpliga kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som
tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt
och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller konstruktions- och produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ , –
de tekniska specifikationer för konstruktionen,
inklusive standarder, som ska tillämpas och, när de relevanta dokument som avses i
artikel 13 inte kommer att Ö harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna
inte Õ tillämpas fullt ut,
de åtgärder som ska
vidtas Ö medel som
används Õ för att säkerställa uppfyllandet av
Ö att Õ de grundläggande
krav i detta direktiv som är tillämpliga på mätinstrumenten Ö uppfylls Õ , –
de metoder, processer och systematiska förfaranden
för kontroll och verifikation av konstruktionen som ska användas vid konstruktion
av mätinstrument inom den berörda kategorin, ê 2004/22/EG (anpassad) –
de motsvarande metoder, processer och systematiska
förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som därvid
ska användas, ê 2004/22/EG (anpassad) –
de undersökningar och provningar som ska utföras
före, under och efter tillverkningen, och hur ofta de ska utföras, –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning ska ske av att erforderlig
konstruktions- och produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ uppnås och av att
kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall förutsätta
överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller motsvarande
specifikationer i en nationell standard som omsätter motsvarande
harmoniserade standard, från och med det att hänvisningarna har offentliggjorts
i Europeiska unionens officiella tidning Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikation Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna besitta
erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning av det
aktuella instrumentområdet och den berörda instrumenttekniken, och känna
till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens lokaler
Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . ò ny Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i
punkt 3.1 andra strecksatsen för att kontrollera att tillverkaren känner
till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som
krävs för att säkerställa att instrumentet överensstämmer med kraven. ê 2004/22/EG (anpassad) Tillverkaren Ö eller dennes
representant Õ ska underrättas om
beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen Ö revisionen Õ samt ett motiverat
beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att upprätthålla Õ det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.5. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet. Det anmälda organet ska ta ställning till Ö eventuella Õ ändringsförslagen samt
avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande uppfyller kraven i
punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 4. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs ansvar ê 2004/22/EG (anpassad) 4.1. Syftet med övervakningen är att försäkra
sig om att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade med
det godkända kvalitetssystemet. 4.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och lagring, samt förse organet med all erforderlig information,
särskilt i fråga om ê 2004/22/EG –
dokumentationen av kvalitetssystemet, ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
de dokument som förutsätts Ö anges Õ i kvalitetssystemets
konstruktionsdel, såsom resultat från analyser, beräkningar, provningar etc., –
de dokument som förutsätts i kvalitetssystemets
tillverkningsdel, såsom granskningsrapporter och provningsresultat,
kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 4.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar kvalitetssystemet,
samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 4.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller låta utföra produktprovningar Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har genomförts,
en provningsrapport. 5. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 5.1. På varje mätinstrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa ”CE”-märkningen,
den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det anmälda organ som
avses i punkt 3.1, det senares identifikationsnummer Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv Õ . 5.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för en Ö varje Õ modell av
mätinstrumentet och hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats. ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 6. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: ò ny –
Den tekniska
dokumentation som avses i punkt 3.1. ê 2004/22/EG –
Sådan dokumentation av kvalitetssystemet som avses
i punkt 3.1 andra strecksatsen. –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i
punkt 3.5. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda
organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4. ê 2004/22/EG 7. Varje anmält
organ skall med jämna mellanrum förse den medlemsstat som utsåg det med en
lista över bifall eller avslag på ansökningar om godkännande av kvalitetssystem
och skall genast underrätta denna medlemsstat om återkallade godkännanden av
kvalitetssystem. ò ny 7. Varje anmält organ ska omedelbart underrätta sina anmälande
myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som det har utfärdat eller
återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna
tillgång till förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har
vägrat utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner. ê 2004/22/EG 8. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5.2
och 6 kan
Ö får Õ fullgöras, för
dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant ð , förutsatt att dessa skyldigheter
specificeras i fullmakten ï . 14. BILAGA
Ö MODUL Õ H1: FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING SAMT Ö OCH Õ KONSTRUKTIONSKONTROLL 1. Den försäkran om öÖverensstämmelse som grundar sig på
fullständig kvalitetssäkring samt Ö och Õ
konstruktionskontroll är den del av ett förfarande för bedömning av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som
föreskrivs i denna bilaga punkterna 2 och 6 och säkerställer och
försäkrar Ö på eget
ansvar Õ att de berörda
mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. 2. Tillverkning 2. Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för
konstruktion, tillverkning och kontroll av färdiga produkter Ö instrument Õ samt provning av det
berörda mätinstrumentet enligt punkt 3, samt vara föremål för övervakning
enligt punkt 5. Att mätinstrumentets tekniska konstruktion är
lämplig ska ha kontrollerats i enlighet med bestämmelserna i
punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1. Tillverkaren ska hos ett Ö valfritt Õ anmält organ , efter eget val,
ansöka om att få sitt kvalitetssystem Ö för de berörda
mätinstrumenten Õ bedömt. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla ò ny –
tillverkarens namn och
adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes
namn och adress, ê 2004/22/EG –
alla upplysningar av betydelse för den berörda
kategorin av mätinstrument, –
dokumentation av kvalitetssystemet, ò ny –
en skriftlig försäkran om
att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.2. Genom Kvalitetssystemet ska det
säkerställas
att instrumenten
Ö mätinstrumenten Õ överensstämmer med
de tillämpliga kraven i detta direktiv. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som
tillverkaren har tagit hänsyn till ska finnas dokumenterade på ett systematiskt
och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar.
Denna dokumentation av kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av
kvalitetssystemets program, planer, manualer och dokument Ö protokoll Õ . Dokumentationen ska framför allt innehålla en
fullgod beskrivning av –
uppsatta kvalitetsmål Ö och
organisationsstruktur Õ samt ledningens organisatoriska struktur,
ansvar och befogenheter när det gäller konstruktions- och produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ , –
de tekniska specifikationer för konstruktionen,
inklusive standarder, som ska tillämpas och, när de relevanta dokument som avses i
artikel 13 inte kommer att Ö harmoniserade
standarderna och/eller tekniska specifikationerna inte Õ tillämpas fullt ut,
de åtgärder som ska
vidtas Ö medel som
används Õ för att säkerställa uppfyllandet av
Ö att Õ de grundläggande
krav i detta direktiv som är tillämpliga på mätinstrumenten Ö uppfylls Õ , –
de metoder, processer och systematiska förfaranden
för kontroll och verifikation av konstruktionen som ska användas vid
konstruktion av mätinstrument inom den berörda kategorin, ê 2004/22/EG
(anpassad) –
de motsvarande metoder, processer och systematiska
förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som därvid
ska användas, –
de undersökningar och provningar som ska utföras
före, under och efter tillverkningen, och hur ofta de ska utföras, ê 2004/22/EG (anpassad) –
kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och
provningsresultat, kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc., –
hur övervakning ska ske av att erforderlig
konstruktions- och produktkvalitet
Ö instrumentkvalitet Õ uppnås och av att
kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3. Det anmälda organet ska bedöma
kvalitetssystemet för att avgöra om kraven i punkt 3.2 är uppfyllda. Det anmälda organet skall
förutsätta överensstämmelse med dessa krav om kvalitetssystemet uppfyller de
aktuella specifikationerna i en nationell standard som omsätter motsvarande
harmoniserade standard, från och med det att hänvisningarna har offentliggjorts
i Europeiska unionens officiella tidning Ö Det ska
presumeras att kraven är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med de aktuella specifikationerna i en nationell standard som
genomför motsvarande harmoniserade standard och/eller tekniska
specifikationer Õ . Utöver erfarenheter av kvalitetsstyrningssystem skall bedömarna besitta
erfarenheter på det aktuella metrologiska området och aktuell
mätinstrumentteknik och kunskaper om Ö kvalitetsledningssystem
ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av det aktuella
instrumentområdet och instrumenttekniken, och känna till Õ de tillämpliga
kraven i detta direktiv. I bedömningsförfarandet skall ingå en inspektion i tillverkarens lokaler
Ö Revisionen ska
även omfatta en inspektion hos tillverkaren Õ . Tillverkaren Ö eller dennes
representant Õ ska underrättas om
beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen Ö revisionen Õ samt ett motiverat
beslut om bedömningen. ê 2004/22/EG (anpassad) 3.4. Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de
skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet samt att vidmakthålla
Ö och att upprätthålla Õ det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt. 3.5. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Det anmälda organet ska ta ställning till Ö eventuella Õ ändringsförslagen samt
avgöra om systemet med sådana ändringar fortfarande uppfyller kraven i
punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det anmälda organet ska meddela tillverkaren
sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen samt
ett motiverat beslut om bedömningen. 3.6. Varje anmält organ ska med jämna mellanrum förse
den medlemsstat som utsåg det med en lista över bifall eller avslag på ansökningar om
godkännande av kvalitetssystem och skall genast underrätta denna medlemsstat om
återkallade godkännanden av kvalitetssystem Ö omedelbart
underrätta sina anmälande myndigheter om de godkännanden av kvalitetssystem som
det har utfärdat eller Õ ð återkallat ï Ö och ska
regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna tillgång till
förteckningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har Õ ð vägrat utfärda, tillfälligt återkallat
eller på annat sätt belagt med restriktioner ï . 4. Konstruktionskontroll 4.1. Tillverkaren ska hos det anmälda organ
som avses i punkt 3.1 ansöka om granskning Ö kontroll Õ av konstruktionen. 4.2. Ansökan ska göra det möjligt att förstå
mätinstrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt, samt att bedöma
om det överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv. ê 2004/22/EG Ansökan ska innehålla följande: –
Tillverkarens namn och adress. –
En skriftlig försäkran att samma ansökan inte har
ingetts till något annat anmält organ. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny –
Den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 1019. Med hjälp av
Dokumentationen ska Ö göra Õ det vara
möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer med de tillämpliga
Ö uppfyller de
relevanta Õ kraven i detta
direktiv Ö och innehålla
en tillfredställande analys och bedömning av riskerna Õ . Dokumentationen
ska omfatta instrumentets konstruktion och funktion, i den mån det är av
betydelse för en sådan bedömning. –
Det underlag som visar den tekniska konstruktionens
lämplighet. I detta
underlag skall omnämnas eventuella dokument som tillämpats, särskilt i de fall
då de relevanta dokument som avses i artikel 13 Ö underlaget ska
man ange alla dokument som har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade
standarderna, normerande dokumenten och/eller tekniska specifikationerna Õ inte har tillämpats
fullt ut, och vidare
skall det, när så erfordras, Ö ska vid
behov Õ innehålla resultaten
av provningar som genomförts i tillverkarens laboratorium eller i något annat
provningslaboratorium för dennes räkning och på dennes ansvar. 4.3. Det anmälda organet ska pröva ansökan
och, om konstruktionen uppfyller de bestämmelser Ö krav Õ i detta direktiv som
är tillämpliga på mätinstrumentet,
utfärda ett EG-intyg
Ö EU-intyg Õ om
konstruktionskontroll till tillverkaren. Intyget ska innehålla tillverkarens
namn och adress, granskningsresultat, eventuella giltighetsvillkor och
uppgifter som krävs för att identifiera det Ö den Õ godkända mätinstrumentet
Ö konstruktionen Õ . Ö Intyget kan ha
en eller flera bilagor. Õ 4.3.1. Alla relevanta delar av den tekniska
dokumentationen skall bifogas intyget. 4.3.2.
Intyget eller ð och ï bilagorna till
detta ska innehålla all nödvändig information Ö som
behövs Õ för bedömning av
överensstämmelse och kontroll av Ö att bedöma om
de tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med den undersökta konstruktionen
och för att kontrollera Õ instrument i bruk.
Det ska möjliggöra bedömning av tillverkade instruments överensstämmelse med
den undersökta konstruktionen vad avser reproducerbarhet av metrologisk
prestanda, när de är korrekt inställda med hjälp av lämpliga medel, inklusive ê 2004/22/EG (anpassad) –
instrumentkonstruktionens metrologiska egenskaper, –
åtgärder som krävs för att garantera instrumentens
integritet (försegling, identifikation av programvara osv.), –
information om andra aspekter som är nödvändiga för
en identifiering av instrumentet och för att kontrollera att det uppvisar yttre
konstruktionsöverensstämmelse, –
vid behov all specifik information som krävs för
att verifiera de tillverkade instrumentens egenskaper, –
när det gäller underenheter, all nödvändig
information för att säkerställa överensstämmelsen med andra underenheter eller
mätinstrument. 4.3.3. Det anmälda organet ska utarbeta en bedömningsrapport om detta och
hålla den tillgänglig för den medlemsstat som utsåg organet. Utan att det
påverkar bestämmelserna i artikel 12.8 28.10 får det anmälda organet endast med tillverkarens
samtycke Ö inte Õ offentliggöra hela
eller delar av innehållet i denna rapport Ö utan
tillverkarens samtycke Õ . Intyget ska ha en giltighetstid på tio år från
datum för utfärdandet och kan förlängas med tio år i taget. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny Avslag på en tillverkares Ö Om
konstruktionen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det
anmälda organet avslå Õ ansökan om intyg om
konstruktionskontroll skall utförligt motiveras av det anmälda organet
Ö och underrätta
den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget Õ . 4.4. ð Det anmälda organet ska följa med i den
tekniska utvecklingen, och om denna ger vid handen att den godkända
konstruktionen inte längre uppfyller de tillämpliga kraven i rättsakten ska
organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar. Om så är fallet ska
det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta. ï Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ
som har utfärdat EG-intyget
Ö EU-intyget Õ om
konstruktionskontroll om alla genomgripande ändringar av den godkända konstruktionen. Ändringar av en godkänd
konstruktion måste ges kompletterande godkännande av det anmälda organ som
utfärdat EG-intyget om konstruktionskontroll, om de Ö som Õ kan påverka
överensstämmelsen med de grundläggande kraven i detta direktiv Ö eller villkoren
för intygets giltighet Õ , intygets
giltighetsvillkor eller de användningsvillkor som föreskrivs för
mätinstrumentet. Detta kompletterande godkännande ska utfärdas
Ö För sådana
ändringar krävs det också godkännande – från det anmälda organ som utfärdat
EU-intyget om konstruktionskontroll – Õ i form av ett
tillägg till det ursprungliga EG-intyget Ö EU-intyget Õ om
konstruktionskontroll. 4.5. Varje anmält organ ska med jämna mellanrum förse
den medlemsstat som utsåg det med Ö omedelbart
underrätta sina anmälande myndigheter om de EU-intyg Õ utfärdade EG-intyg
om konstruktionskontroll och bilagor till dessa, Ö och/eller Õ tillägg Ö till
dessa Õ och ändringar som rör
redan utfärdade intyg. ð som det har utfärdat eller återkallat,
och det ska regelbundet eller på begäran ge de anmälande myndigheterna tillgång
till förteckningen över de intyg och/eller tillägg till dessa som det har vägrat
utfärda, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner ï . Varje anmält organ
skall genast underrätta den medlemsstat som utsett det om återkallade EG-intyg
om konstruktionskontroll. ò ny Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på
begäran få en kopia av EU-intyget om konstruktionskontroll och/eller tilläggen
till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia
av den tekniska dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som
utförts av det anmälda organet. Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-intyget om
konstruktionskontroll med bilagor och tillägg och av det tekniska underlaget,
inklusive dokumentation från tillverkaren, så länge som intyget är giltigt. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 4.6. Tillverkaren eller dennes representant ska bevara en kopia av
EG-intyget om konstruktionskontroll samt bilagor och tillägg till detta,
tillsammans med den tekniska dokumentationen, under tio år efter det att det
sista mätinstrumentet har tillverkats Ö för de
nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-intyget om
konstruktionskontroll med bilagor och tillägg tillsammans med den tekniska
dokumentationen i tio år efter att instrumentet har Õ ð släppts ut på marknaden ï . ê 2004/22/EG När varken
tillverkaren eller dennes representant är etablerad inom gemenskapen skall
ansvaret för att tillhandahålla den tekniska dokumentationen vila på den
person som utsetts av tillverkaren. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 5. Övervakning på Ö under Õ ett anmält organs ansvar 5.1. Syftet med övervakningen är att försäkra
sig om att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade
med det godkända kvalitetssystemet. 5.2. Ö För att
möjliggöra en bedömning ska Õ tillverkaren skall för inspektion
ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion, tillverkning,
kontroll, provning och lagring, samt förse organet med all erforderlig
information, särskilt i fråga om –
dokumentationen av kvalitetssystemet, –
de dokument som förutsätts Ö anges Õ i kvalitetssystemets
konstruktionsdel, såsom resultat från analyser, beräkningar, provningar etc., –
de dokument som förutsätts Ö anges Õ i kvalitetssystemets
tillverkningsdel, såsom granskningsrapporter och provningsresultat,
kalibreringsresultat Ö och Õ redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc. 5.3. Det anmälda organet ska med jämna
mellanrum genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren vidmakthåller
Ö upprätthåller Õ och tillämpar
kvalitetssystemet, samt överlämna revisionsberättelser till tillverkaren. 5.4. Det anmälda organet får dessutom besöka
tillverkaren utan förvarning. I samband med sådana besök kan det anmälda
organet, om så erfordras, utföra eller på sitt ansvar låta utföra produktprovningar
Ö instrumentprovningar Õ för att kontrollera
att kvalitetssystemet fungerar på riktigt sätt Ö tillfredsställande Õ . Det anmälda
organet ska lämna tillverkaren en besöksrapport och, om provningar har
genomförts, en provningsrapport. 6. Skriftlig
Ö Märkning om
överensstämmelse och Õ försäkran om
överensstämmelse 6.1. På varje mätinstrument som uppfyller de
tillämpliga kraven i detta direktiv skall tillverkaren anbringa
”CE”-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen samt, på ansvar av det
anmälda organ som avses i punkt 3.1, det senares identifikationsnummer
Ö Tillverkaren
ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta
direktiv och, under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets
identifikationsnummer på varje enskilt instrument som uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv Õ . 6.2. Ö Tillverkaren
ska upprätta en skriftlig Õ En
försäkran om överensstämmelse skall upprättas för varje modell av mätinstrumentet och
skall hållas
tillgänglig Ö kunna uppvisa
den Õ för de nationella
myndigheterna under
Ö i Õ tio år efter det
att det sista
instrumentet har tillverkats ð släppts ut på marknaden ï . I försäkran skall Ö om
överensstämmelse ska det Õ anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats samt numret på Ö och vilket
nummer Õ intyget om
konstruktionskontroll Ö har Õ . ò ny En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras
tillgänglig för de behöriga myndigheterna. ê 2004/22/EG En kopia av försäkran ska levereras med varje
mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock tolkas som att
det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma
användare. ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 7. Tillverkaren ska under Ö minst Õ tio år efter det att
det sista
mätinstrumentet har tillverkats
ð släppts ut på marknaden ï kunna förete följande för de nationella myndigheterna: –
Sådan dokumentation av kvalitetssystemet som avses
i punkt 3.1 andra
strecksatsen. ê 2004/22/EG –
Sådana godkännanden av ändringar som avses i
punkt 3.5. –
Sådana beslut och rapporter från det anmälda
organet som avses i punkterna 3.5, 5.3 och 5.4. 8. Tillverkarens representant ê 2004/22/EG (anpassad) ð ny 8. Tillverkarens Ö representant
får lämna in den ansökan som avses i punkt 4.1 och 4.2 och fullgöra de Õ skyldigheter enligt Ö som avses
i Õ punkterna 3.1, 3.5, 4.4, 4.6, 6.2
och 7, kan
fullgöras, för dennes Ö tillverkarens Õ räkning och på
dennes ansvar, av
tillverkarens representant ð förutsatt att de specificeras i
fullmakten ï . ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-001
III VATTENMÄTARE Ö (MI-001) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven och de angivna förfarandena för bedömning av
överensstämmelse i den här bilagan, gäller för vattenmätare som är avsedda för
mätning av volymer av rent kall- eller varmvatten som används i bostäder,
butiks- och kontorslokaler samt lätta industrier. DEFINITIONER Vattenmätare || || Mätinstrument utformat för att mäta, registrera och visa volymen av det vatten som passerar genom mätgivaren (beräknat vid mätningsförhållandena). Minsta flöde (Q1) || || Lägsta flöde vid vilket vattenmätaren inte överskrider största tillåtna fel. Gränsflöde (Q2) || || Flödesvärde som ligger mellan det permanenta flödet och minsta flödet och som bildar gränsen mellan två flödesområden - ”övre området” och ”undre området”. För vardera området finns ett eget största tillåtet fel fastställt. Permanent flöde (Q3) || || Största flöde vid vilket vattenmätaren fungerar tillfredsställande under normala driftsförhållanden, dvs. vid stationärt eller intermittent flöde. Överlastflöde (Q4) || || Största flöde vid vilket mätaren fungerar tillfredsställande under kort tid utan att ta skada. SÄRSKILDA
KRAV Nominella driftsförhållanden Tillverkaren ska specificera de nominella
driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande: 1. Flödesområde. Flödesområdets värden ska vara sådana att
följande villkor är uppfyllda: Q3/Q1 ≥ 10 Q2/Q1 = 1,6 Q4/Q3 = 1,25 Under en tid av 5
år efter det att detta direktiv har trätt i kraft får kvoten Q2/Q1 vara 1,5, 2,5, 4 eller 6,3. 2. Vattnets temperaturområden. Temperaturområdets värden ska uppfylla något
av följande villkor: Från 0,1 °C till minst 30 °C. Från 30 °C till minst 90 °C. Mätaren kan vara konstruerad för att fungera
inom båda områdena. 3. Område för vattnets relativa tryck. Detta
omfattar värden från och med 0,3 bar till minst 10 bar vid Q3. 4. Kraftförsörjning: nominell växelspänning
och/eller gränser för likströmsförsörjning. Största tillåtna fel 5. Största tillåtna visningsfel, positivt
eller negativt, från sann volym vid flöden från och med gränsflödet (Q2)
och upp till överlastflödet (Q4) är 2 % för vatten med en temperatur av
≤ 30 °C, 3 % för vatten med en temperatur av
> 30 °C. 6. Största tillåtna visningsfel, positivt
eller negativt, från sann volym, vid flöden större än minsta flödet (Q1)
och mindre än gränsflödet (Q2), är 5 % för vatten vid alla
temperaturer. ê 2009/137/EG 6a. Mätaren får inte utnyttja de största
tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG Tillåten påverkan av störningar 7.1. Elektromagnetisk tålighet 7.1.1. Påverkan av elektromagnetiska störningar
på vattenmätaren ska vara sådan –
att förändringen i mätresultatet inte överskrider
det kritiska avvikelsevärdet enligt 8.1.4 7.1.3, eller –
det presenterade mätresultatet är sådant att det
inte går att tolka som ett giltigt resultat. Ett exempel är en momentan
variation som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett mätresultat. 7.1.2. Efter att ha varit utsatt för en
elektromagnetisk störning ska vattenmätaren –
återgå till att fungera inom största tillåtna fel, –
ha alla mätfunktioner intakta, samt –
medge framhämtning av alla mätdata som förelåg
omedelbart före störningen. 7.1.3. Det kritiska avvikelsevärdet är det
minsta av följande två värden: –
Den volym som motsvarar hälften av det största
tillåtna felets storlek i den uppmätta volymens övre område. –
Den volym som motsvarar det största tillåtna felet
för den volym som motsvaras av flödet Q3 under en minut. 7.2. Hållbarhet Sedan ett lämpligt prov genomförts, varvid
hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande kriterier
uppfyllas: 7.2.1. Variationen i mätresultatet efter
hållbarhetsprovningen får, i förhållande till det initiala mätresultatet, inte
överskrida följande värden: –
3 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q1
< Q2. –
1,5 % av den uppmätta volymen i flödesområdet
Q2 ≤ Q4. 7.2.2. Mätfelet för den volym som uppmäts
efter hållbarhetsprovningen får inte överskrida följande värden: –
± 6 % av den uppmätta volymen i flödesområdet
Q1 < Q2. –
± 2,5 % av den uppmätta volymen i
flödesområdet Q2 ≤ Q4 för vattenmätare avsedda för vattentemperaturer i
området 0,1–30 °C. –
± 3,5 % av den uppmätta volymen i
flödesområdet Q2 ≤ Q4 för vattenmätare avsedda för vattentemperaturer i
området 30–90 °C. Lämplighet 8.1. Mätaren ska kunna installeras i valfritt
läge utan att det påverkar funktionen, såvida inget annat är tydligt angivet på
mätaren. 8.2. Tillverkaren ska specificera om mätaren
är konstruerad för att mäta reverserat flöde. Om så är fallet ska den
reverserade flödesvolymen antingen subtraheras från den sammanlagt
genomströmmade volymen (oavsett flödesriktning) eller registreras separat.
Samma största tillåtna fel ska gälla för båda flödesriktningarna. Vattenmätare som inte är konstruerade för
mätning av reverserat flöde ska antingen förhindra reverserat flöde eller klara
ett tillfälligt reverserat flöde utan att skadas och utan att de metrologiska
egenskaperna förändras. Måttenheter 9. Uppmätt volym ska visas i kubikmeter (m3). Ibruktagande ê 2004/22/EG 10. Medlemsstaten ska se till att kraven
enligt 1–3 ovan fastställs av distributören eller den person som lagligen
utsetts för att installera mätaren, så att mätaren är lämplig för korrekt
mätning av den förbrukning som förutses eller som kan förutses. ê 2004/22/EG BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller
H1. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-002
IV GASMÄTARE OCH VOLYMOMVANDLARE Ö (MI-002) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven och angivna förfaranden för bedömning av
överensstämmelse i den här bilagan, gäller för gasmätare och volymomvandlare
avsedda att användas i bostäder, butiks- och kontorslokaler samt lätta
industrier. DEFINITIONER Gasmätare || || Mätinstrument utformat för att mäta, registrera och visa den bränslegasmängd (volym eller massa) som passerat genom mätaren. Omvandlare || || Anordning som är kopplad till en gasmätare och som automatiskt räknar om den uppmätta mängden vid rådande mätbetingelser till motsvarande mängd vid normalförhållanden. Minsta flöde (Qmin) || || Lägsta flöde vid vilket gasmätaren inte överskrider största tillåtna fel. Största flöde (Qmax) || || Högsta flöde vid vilket gasmätaren inte överskrider största tillåtna fel. Gränsflöde (Qt) || || Flödesvärde som ligger mellan det största och minsta flödet och som bildar gränsen mellan två flödesområden - ”övre området” och ”undre området”. För vardera området finns ett eget största tillåtet fel fastställt. Överlastflöde (Qr) || || Största flöde vid vilket mätaren fungerar under en kort tidsperiod utan att ta skada. Normalförhållanden || || De specificerade förhållanden som den uppmätta flödesmängden räknas om till. DEL I –
SÄRSKILDA KRAV – GASMÄTARE 1. Nominella driftsförhållanden Tillverkaren ska specificera de nominella
driftsförhållandena för gasmätaren med beaktande av följande: 1.1. Gasens flödesområde ska uppfylla minst
följande villkor: Klass || Qmax/Qmin || Qmax/Qt || Qr/Qmax 1,5 || ≥ 150 || ≥ 10 || 1,2 1,0 || ≥ 20 || ≥ 5 || 1,2 1.2. Gasens temperaturområde, med ett minsta
område av 40 °C. 1.3. Förhållanden som hänför sig till
bränslegasen Instrumentet ska konstrueras för det utbud av
olika gassorter och de distributionstryck som råder i destinationslandet.
Särskilt ska tillverkaren ange –
gasfamilj eller gasgrupp, –
största arbetstryck. 1.4. Ett minsta temperaturområde på 50 °C för
den klimatmässiga miljön. 1.5. Nominell växelspänning och/eller
begränsningar i fråga om likströmsförsörjning. 2. Största tillåtna fel 2.1. Gasmätare som visar volymen eller
massa vid mätningsförhållandena Tabell 1 Klass || 1,5 || 1,0 Qmin ≤ Q < Qt || 3 % || 2 % Qt ≤ Q ≤ Qmax || 1,5 % || 1 % ê 2009/137/EG Gasmätaren får inte utnyttja de största
tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG (anpassad) 2.2. För en gasmätare med temperaturomvandlare
som endast visar den omvandlade volymen, ska mätarens största tillåtna fel ökas
med 0,5 % inom ett område av 30 °C, symmetriskt placerat runt den
temperatur som tillverkaren specificerat och som ligger mellan 15 °C och
25 °C. Utanför detta område tillåts en extra ökning av felet med
0,5 % inom varje intervall om 10 °C. 3. Tillåten påverkan av störningar 3.1. Elektromagnetisk tålighet 3.1.1. Påverkan av elektromagnetiska
störningar på gasmätaren eller volymomvandlaren ska vara sådan att –
förändringen i mätresultatet inte är större än det
kritiska avvikelsevärdet enligt 3.1.3, eller –
det presenterade mätresultatet är sådant att det
inte går att tolka som ett giltigt resultat. Ett exempel är en momentan
variation som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett mätresultat. 3.1.2. Efter att ha varit utsatt för en
elektromagnetisk störning ska gasmätaren –
återgå till att fungera inom största tillåtna fel, –
ha alla mätfunktioner intakta, samt –
medge framhämtning av alla mätdata som förelåg
omedelbart före störningen. 3.1.3. Det kritiska avvikelsevärdet är det
minsta av följande två värden: –
Den volym som motsvarar hälften av det största
tillåtna felets storlek i den uppmätta volymens övre område. –
Den volym som motsvarar det största tillåtna felet
för den volym som motsvaras av maxflödet under en minut. 3.2. Effekten av störningar i uppströms- Ö och Õ nedströmsflöden Under de installationsförhållanden som
tillverkaren angett ska inte effekten av flödesstörningar överstiga en
tredjedel av största tillåtna fel. 4. Hållbarhet Sedan ett lämplig provning genomförts, varvid
hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande kriterier
uppfyllas: 4.1. Klass 1,5 meter 4.1.1. Variationen i mätresultatet efter
hållbarhetsprovningen får i förhållande till det initiala mätresultatet för
flödesvärden i området Qt–Qmax inte avvika från
mätresultatet med mer än 2 %. 4.1.2. Visningsfelet efter
hållbarhetsprovningen måste ligga inom det dubbla största tillåtna felet i
avsnitt 2. 4.2. Klass 1,0 meter 4.2.1. Variationen i mätresultatet efter
hållbarhetsprovningen får i förhållande till det initiala mätresultatet inte
avvika med mer än en tredjedel från det största tillåtna felet i avsnitt 2. 4.2.2. Visningsfelet efter
hållbarhetsprovningen får inte överstiga det största tillåtna felet i avsnitt
2. 5. Lämplighet 5.1. Gasmätare med kraftförsörjning från
elnätet (växel- eller likström) ska vara utrustade med reservkraft eller andra
hjälpmedel så att alla mätfunktioner bevaras intakta under ett fel på
huvudkraftkällan. 5.2. En kraftkälla som är speciellt avdelad
för en gasmätare ska ha en livslängd av minst fem år. När 90 % av
livslängden förflutit ska en lämplig form av varning visas. 5.3. Anordningar som återger mätresultat ska
ha tillräckligt antal sifferpositioner så att den gasmängd som passerar under
8 000 timmar vid Qmax inte gör att siffrorna återställs till
sitt utgångsvärde. 5.4. Gasmätaren ska kunna installeras i varje
läge som tillverkaren uppgett i sin bruksanvisning. 5.5. Gasmätaren ska ha en provningsenhet som
gör det möjligt att utföra provningar under rimlig tid. 5.6. Gasmätaren ska respektera det största
tillåtna felet i varje flödesriktning eller endast i en flödesriktning som är
tydligt markerad. 6. Enheter Uppmätt mängd ska visas i kubikmeter eller i
kilogram. DEL II
– SÄRSKILDA KRAV – VOLYMOMVANDLARE ê 2004/22/EG (anpassad) En volymomvandlare utgör en underenhet enligt andra
möjligheten i definition b i artikel 4 andra strecksatsen
Ö när den är
tillsammans med ett mätinstrument som den är kompatibel med Õ . ê 2004/22/EG För en volymomvandlare gäller de grundläggande
kraven för gasmätare, i erforderliga fall. Dessutom gäller följande krav: 7. Normalförhållanden för omvandlade mängder Tillverkaren ska specificera
normalförhållandena för omvandlade mängder. 8. Största tillåtna fel –
0,5 % i en lufttemperatur på
20 °C ± 3 °C, luftfuktighet på
60 % ± 15 %, nominella värden för kraftförsörjningen. –
0,7 % för temperaturomvandlare vid nominella
driftsförhållanden. –
1 % för andra typer av omvandlare vid
nominella driftsförhållanden. Observera: Gasmätarens fel har ej beaktats. ê 2009/137/EG Volymomvandlaren får inte utnyttja de största
tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG 9. Lämplighet 9.1. En elektronisk mätvärdesomvandlare ska
kunna detektera när den ligger utanför de arbetsområden (ett eller flera) som
tillverkaren angivit i fråga om parametrar som är av betydelse för
mätnoggrannheten. I sådant fall ska omvandlaren sluta integrera den omvandlade
mängden. Omvandlaren får delsummera den omvandlade mängden för den tid den
legat utanför sina arbetsområden (ett eller flera). 9.2. En elektronisk omvandlare ska kunna visa
alla uppgifter som är relevanta för mätningen utan extra utrustning. DEL III
– IBRUKTAGANDE OCH BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE Ibruktagande 10. a) När en medlemsstat föreskriver
mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana mätningar görs
med alla mätare av klass 1,5, och med mätare av klass 1,0 med en Qmax/Qmin-kvot
lika med eller större än 150. b) När en medlemsstat föreskriver
mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lättare
industrier, ska den tillåta att sådana mätningar görs med alla slag av mätare
av klass 1,5. ê 2004/22/EG c) När det gäller kraven enligt
punkt 1.2 och 1.3 ska medlemsstaterna se till att egenskaperna fastställs av
distributören eller den person som lagligen utsetts för att installera mätaren,
så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den förbrukning som förutses
eller som kan förutses. ê 2004/22/EG BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är ê 2004/22/EG (anpassad) B + F eller B + D eller
H1. BILAGA MI-003
V AKTIVA ELENERGIMÄTARE Ö (MI-003) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven och angivna förfaranden för bedömning av
överensstämmelse i den här bilagan, gäller för aktiva elenergimätare avsedda
att användas i bostäder, butiks- och kontorslokaler samt lätta industrier. Observera: Elenergimätare kan användas i
kombination med externa mättransformatorer beroende på vilken mätteknik som
tillämpas. Denna bilaga omfattar dock endast elenergimätare och inte
mättransformatorer. DEFINITIONER En aktiv elenergimätare är en anordning som
mäter den aktiva elektriska energi som förbrukas i en krets. I || = || Den elektriska ström som passerar genom mätaren. In || = || Den specificerade referensström för vilken den transformatorstyrda mätaren är konstruerad. Ist || = || Det minsta angivna värde på I vid vilket mätaren registrerar aktiv elenergi vid effektfaktor ett (flerfasiga mätare med symmetrisk belastning). Imin || = || Värde på I över vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel (flerfasmätare med symmetrisk belastning). Itr || = || Värdet på I över vilket felet ligger inom gränsen för minsta tillåtna fel som motsvarar mätarens klassbeteckning. Imax || = || Det största värde på I för vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel. U || = || Den elektriska spänning som tillförs mätaren. Un || = || Den specificerade referensspänningen. f || = || Den spänningsfrekvens som tillförs mätaren. fn || = || Den specificerade referensfrekvensen. PF || = || Effektfaktor = cos φ = cosinus för fasskillnaden φ mellan I och U. SÄRSKILDA
KRAV 1. Noggrannhet Tillverkaren ska specificera mätarens
klassbeteckning. Klassbeteckning definieras som klass A, B och C. 2. Nominella driftsförhållanden Tillverkaren ska specificera mätarens
nominella driftsförhållanden, särskilt de värden fn, Un, In,
Ist, Imin, Itr och Imax som gäller
för mätaren. För de aktuella specificerade värdena ska mätaren uppfylla
villkoren i tabell 1. Tabell 1 || Klass A || Klass B || Klass C För direktanslutna mätare || || || Ist || ≤ 0,05 · Itr || ≤ 0,04 · Itr || ≤ 0,04 · Itr Imin || ≤ 0,5 · Itr || ≤ 0,5 · Itr || ≤ 0,3 · Itr Imax || ≥ 50 · Itr || ≥ 50 · Itr || ≥ 50 · Itr För transformatorstyrda mätare || || || Ist || ≤ 0,06 · Itr || ≤ 0,04 · Itr || ≤ 0,02 · Itr Imin || ≤ 0,4 · Itr || ≤ 0,2 · Itr[31] || ≤ 0,2 · Itr In || = 20 · Itr || = 20 · Itr || = 20 · Itr Imax || ≥ 1,2 · In || ≥ 1,2 · In || ≥ 1,2 · In Spänningen, frekvensen och de
effektfaktorsområden inom vilka mätaren ska uppfylla de största tillåtna
felkrav som anges i tabell 2. Dessa områden ska känna igen de typiska
egenskaperna för den elektricitet som levereras genom offentliga distributionssystem. Spänningen och frekvensen ska vara minst 0,9 · Un ≤ U
≤ 1,1 · Un 0,98 · fn ≤ f
≤ 1,02 · fn Effektfaktorsområdet ska sträcka sig minst
från cos φ = 0,5 vid induktiv last till cos
φ = 0,8 vid kapacitiv last. 3. Största tillåtna fel Effekten av de olika mätstorheterna och
influensstorheterna (a, b, c …) bedöms separat, varvid alla andra mätstorheter
och influensstorheter behålls relativt konstanta vid sina referensvärden.
Mätfelet, som inte får överstiga det största tillåtna fel som anges i tabell 2,
beräknas som mätfel = 2√(a2 + b2
+ c2 …) När mätaren är i drift under växlande
belastningsström ska det procentuella antalet fel inte överskrida de gränser
som anges i tabell 2. Tabell 2 Största tillåtna fel i procent av nominella driftsförhållanden och fastställda belastningsnivåer och driftstemperatur || Driftstemperatur || Driftstemperatur || Driftstemperatur || Driftstemperatur Mätarklass || + 5 °C … + 30 °C || - 10 °C … + 5 °C eller + 30 °C … + 40 °C || - 25 °C … - 10 °C eller + 40 °C … + 55 °C || - 40 °C … - 25 °C eller + 55 °C … + 70 °C A || B || C || A || B || C || A || B || C || A || B || C Enfasmätare; flerfasmätare med symmetrisk belastning || || || || || || || || || || || || Imin ≤ I < Itr || 3,5 || 2 || 1 || 5 || 2,5 || 1,3 || 7 || 3,5 || 1,7 || 9 || 4 || 2 Itr ≤ I ≤ Imax || 3,5 || 2 || 0,7 || 4,5 || 2,5 || 1 || 7 || 3,5 || 1,3 || 9 || 4 || 1,5 Flerfasmätare med en fas belastad || || || || || || || || || || || || Itr ≤ I ≤ Imax, se undantaget nedan || 4 || 2,5 || 1 || 5 || 3 || 1,3 || 7 || 4 || 1,7 || 9 || 4,5 || 2 För elektromekaniska flerfasmätare
är strömområdet för enfaslasten begränsat till 5Itr ≤ I
≤ Imax När mätaren är i drift inom olika
temperaturområden, ska de relevanta värdena för största tillåtna fel vara
tillämpliga. ê 2009/137/EG Mätaren får inte utnyttja de största tillåtna
felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG (anpassad) 4. Tillåten påverkan av störningar 4.1. Allmänt Eftersom elenergimätare är direkt anslutna
till kraftförsörjningen och eftersom nätströmmen också är en av mätstorheterna,
används en särskild elektromagnetisk miljö för elmätare. Mätaren ska överensstämma med den
elektromagnetiska miljöklassen E2 och de kompletterande kraven i punkt 4.2 och
4.3. Den elektromagnetiska miljön och tillåten
påverkan avspeglar att det förekommer långvariga störningar som inte får
påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärdena samt
transientstörningar som kan orsaka att funktionen eller prestandan tillfälligt
försämras eller förloras, men från vilka mätaren ska återställas och Ö som inte
heller Õ får inte
påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärdena. När det finns en förutsebar stor risk på grund
av åska eller där luftledningar dominerar ska mätarens metrologiska egenskaper
skyddas. 4.2. Påverkan av långvarig störning Tabell 3 Kritiska avvikelsevärden för långvariga störningar Störning || Procentuell andel av kritiska avvikelsevärden för mätare av klass A || B || C Motriktad fasföljd || 1,5 || 1,5 || 0,3 Spänningsosymmetri (gäller endast flerfasmätare) || 4 || 2 || 1 Övertonsinnehåll i strömkretsen[32] || 1 || 0,8 || 0,5 Likström och övertoner i strömkretsen[33] || 6 || 3 || 1,5 Snabba transientskurar || 6 || 4 || 2 Magnetfält, elektromagnetiskt fält med hög frekvens (utstrålad radiofrekvens), ledningsbundna störningar införda genom radiofrekvensfält samt skydd mot oscillerande vågor || 3 || 2 || 1 4.3. Tillåten påverkan av
elektromagnetiska utjämningsfenomen 4.3.1. Påverkan av en elektromagnetisk
störning i en elenergimätare ska vara sådan att under och omedelbart efter en
störning –
Ö ska Õ de resultat
Ö utgångar Õ som är avsedda för
prov av mätarens tillförlitlighet och inte framkallar
pulser eller signaler som motsvarar en energi som överstiger det kritiska
avvikelsevärdet, och mätaren ska i rimlig tid efter störningen –
återgå till att fungera inom det största tillåtna
felområdet, –
ha alla mätfunktioner intakta, –
medge framhämtning av alla mätdata som förelåg
innan störningen applicerades, och –
inte visa på någon avvikelse i den registrerade
energin som överstiger det kritiska avvikelsevärdet. Det kritiska avvikelsevärdet i kWh är
m · Un · Imax · 10-6 (där m är antalet mätelement i mätaren, Un
uttryckt i volt och Imax i ampere). 4.3.2. För överström är det kritiska
avvikelsevärdet 1,5 %. 5. Lämplighet 5.1. Under den nominella driftsspänningen ska
mätarens positiva fel inte överstiga + 10 %. 5.2. Displayen för total energi ska ha
tillräckligt antal sifferpositioner för att säkerställa att den inte återgår
till sitt initialvärde när mätaren är i drift under 4 000 timmar med full
belastning (I = Imax, U = Un och
PF = 1) och att det inte går att nollställa den vid användning. 5.3. Vid elbortfall i kretsen ska den
summerade mängden uppmätt elektrisk energi kunna avläsas under en period av
minst fyra månader. 5.4. Tomgång När spänningen appliceras utan ström i
strömkretsen (strömkretsen ska vara öppen krets) ska mätaren inte registrera
energi vid spänningar mellan 0,8 · Un och 1,1 Un. 5.5. Start Mätaren ska starta och fortsätta att
registrera med Un, PF = 1 (flerfasmätare med symmetrisk
belastning) och en ström motsvarande Ist. 6. Enheter Den uppmätta elektriska energin ska visas i
kilowattimmar eller i megawattimmar. 7. Ibruktagande a) När en medlemsstat föreskriver
mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana mätningar görs
med alla slag av mätare av klass A. För särskilda ändamål får medlemsstaten
kräva en mätare av klass B. b) När en medlemsstat föreskriver
mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lätt industri,
ska den tillåta att sådana mätningar görs med alla slag av mätare av klass B.
För särskilda ändamål får medlemsstaten kräva en mätare av klass C. ê 2004/22/EG c) Medlemsstaten ska se till att
strömområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen utsetts
att installera mätaren, så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den
förbrukning som förutses eller som kan förutses. ê 2004/22/EG BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller
H1. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-004
VI VÄRMEMÄTARE Ö (MI-004) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga
I, tillsammans med de särskilda kraven och de angivna förfarandena för
bedömning av överensstämmelse i den här bilagan, gäller för de värmemätare som
är avsedda att användas i bostäder, butiks- och kontorslokaler samt lätt
industri. DEFINITIONER En värmemätare är ett instrument som är
utformat för mätning av värme, som i en värmeväxlarkrets upptas eller avges av
en vätska som kallas värmebärande medium. En värmemätare är antingen ett komplett
instrument eller ett kombinerat instrument bestående av underenheterna
flödessensor, temperatursensorpar samt räknare, enligt definitionen i artikel 4
b 4.2, eller
en kombination av dessa. θ || = || Det värmebärande mediets temperatur. θin || = || Värdet på θ vid värmeväxlarkretsens inlopp. θout || = || Värdet på θ vid värmeväxlarkretsens utlopp. Δθ || = || Temperaturskillnaden θin – θout med Δθ ≥ 0. θmax || = || Övre värdegräns på θ vid vilket värmemätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel. θmin || = || Undre värdegräns på θ vid vilket värmemätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel. Δθmax || = || Övre värdegräns på Δθ vid vilket värmemätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel. Δθmin || = || Undre värdegräns på Δθ vid vilket värmemätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel. q || = || Flödesmängden hos det värmebärande mediet. qs || = || Det största värde på q som är tillåtet under korta tidsperioder för att värmemätaren ska fungera korrekt. qp || = || Det största värde på q som är permanent tillåtet för att värmemätaren ska fungera korrekt. qi || = || Det minsta värde på q som är tillåtet för att värmemätaren ska fungera korrekt. P || = || Värmeeffekten från värmeutbytet. Ps || = || Övre gräns för P som är tillåten för att värmemätaren ska fungera korrekt. SÄRSKILDA
KRAV 1. Nominella driftsförhållanden Värdena för nominella driftsförhållanden ska
specificeras av tillverkaren enligt följande: 1.1. För mediets temperatur: θmax,
θmin, –
för temperaturskillnader: Δθmax,
Δθmin, med följande restriktioner:
Δθmax/Δθmin ≥ 10,
Δθmin = 3 K eller 5 K eller 10 K. 1.2. För mediets tryck: Det största positiva
inre tryck som mätaren klarar permanent vid temperaturens övre gräns. 1.3. För vätskans flödesområde: qs,
qp, qi, där värdena qp och qi är
underställda följande restriktion: qp/qi ≥ 10. 1.4. För värmeeffekten: Ps. 2. Noggrannhetsklasser Följande noggrannhetsklasser är fastställda
för värmemätare: klass 1, klass 2 och klass 3. 3. Största tillåtna fel vad avser kompletta värmemätare Vad avser kompletta värmemätare är största
tillåtna relativa fel, uttryckta i procent av det sanna värdet, för varje
noggrannhetsklass följande: –
Klass 1: E = Ef + Et + Ec, med Ef, Et, Ec
enligt punkt 7.1–7.3. –
Klass 2: E = Ef + Et + Ec, med Ef, Et, Ec
enligt punkt 7.1–7.3. –
Klass 3: E = Ef + Et + Ec, med Ef, Et, Ec
enligt punkt 7.1–7.3. ê 2009/137/EG Den kompletta värmemätaren får inte utnyttja
de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG 4. Tillåtna elektromagnetiska störningsinfluenser 4.1. Instrumentet får inte påverkas av
statiska magnetfält eller av elektromagnetiska fält med nätfrekvens. 4.2. Influensen av elektromagnetiska
störningar ska vara sådan att förändringen i mätresultatet inte överskrider det
kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 4.3, eller att presentationen av
mätresultatet är sådan att det inte kan tolkas som ett giltigt mätresultat. 4.3. Det kritiska avvikelsevärdet för en
komplett värmemätare utgör det absoluta värdet för det största tillåtna fel som
är tillämpligt på den värmemätaren (se punkt 3). 5. Hållbarhet Sedan en lämplig provning genomförts, varvid
hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande kriterier
uppfyllas: 5.1. Flödessensorer: variationen i mätresultatet
efter hållbarhetsprovet får, i förhållande till det initiala mätresultatet,
inte överskrida det kritiska avvikelsevärdet. 5.2. Temperaturgivare: variationen i
mätresultatet efter hållbarhetsprovet får, i förhållande till det initiala
mätresultatet, inte överskrida 0,1 °C. 6. Märkning på en värmemätare: –
Noggrannhetsklass. –
Flödesgränser. –
Temperaturgränser. –
Temperaturskillnadsgränser. –
Plats för flödessensorinstallation – flöde eller
retur. –
Angivande av flödesriktning. 7. Underenheter Bestämmelserna för underenheter får tillämpas
på underenheter som tillverkats av samma eller av olika tillverkare. Då en
värmemätare består av underenheter gäller samma grundläggande krav på
värmemätaren som på underenheterna när detta är lämpligt. Utöver detta gäller
följande krav: 7.1. Största tillåtna relativa fel för
flödessensorn uttryckt i procent (%) för följande noggrannhetsklasser: –
Klass 1: Ef = (1 + 0,01 qp/q),
men inte större än 5 %, –
Klass 2: Ef = (2 + 0,02 qp/q),
men inte större än 5 %, –
Klass 3: Ef = (3 + 0,05 qp/q),
men inte större än 5 %, där felet Ef sätter det visade
värdet i relation till det sanna värdet av sambandet mellan flödessensorns
utsignal och massan eller volymen. 7.2. Största tillåtna relativa fel för
temperatursensorparet uttryckt i procent (%): –
Et = (0,5 + 3 · Δθmin/Δθ), där felet Et sätter det visade
värdet i relation till det sanna värdet av sambandet mellan
temperatursensorparets utsignal och temperaturskillnaden. 7.3. Största tillåtna relativa fel för
räknaren uttryckt i procent (%): –
Ec = (0,5 + Δθmin/Δθ), där felet Ec sätter det visade
värmemängdsvärdet i relation till det sanna värmemängdsvärdet. 7.4. Det kritiska avvikelsevärdet för en
underenhet till en värmemätare motsvarar respektive absoluta värde för det
största tillåtna fel som är tillämpligt på underenheten (se punkt 7.1, 7.2 och
7.3). 7.5. Märkning av underenheterna: Flödessensor: || Noggrannhetsklass Flödesgränser Temperaturgränser Nominella mätarfaktorer (t.ex. liter/puls) eller motsvarande utsignal Angivande av flödesriktning Temperatursensorpar: || Typ av identifiering (t.ex. Pt 100) Temperaturgränser Temperaturskillnadsgränser Räknare: || Typ av temperaturgivare – Temperaturgränser – Temperaturskillnadsgränser – Erforderlig nominell mätarfaktor (t.ex. liter/puls) eller motsvarande insignal från flödessensorn – Plats för flödessensorinstallation – flöde eller retur. IBRUKTAGANDE 8. a) När en medlemsstat
föreskriver mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana
mätningar görs med alla slag av mätare av klass 3. b) När en medlemsstat föreskriver
mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lätt industri,
får den kräva en mätare av klass 2. ê 2004/22/EG c) När det gäller kraven i punkt
1.1–1.4 ska medlemsstaten se till att egenskaperna fastställs av distributören
eller den person som lagenligt utsetts för att installera mätaren, så att
mätaren är lämplig för korrekt mätning av den förbrukning som förutses eller
som kan förutses. ê 2004/22/EG BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller
H1. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-005
VII MÄTSYSTEM FÖR KONTINUERLIG OCH
DYNAMISK MÄTNING AV MÄNGDER AV ANDRA VÄTSKOR ÄN VATTEN Ö (MI-005) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga
I, tillsammans med de särskilda kraven och angivna förfaranden för bedömning av
överensstämmelse i den här bilagan, gäller för mätsystem avsedda för
kontinuerlig och dynamisk mätning av mängder (volym eller massa) av andra
vätskor än vatten. I förekommande fall kan termerna ”volym och l” i denna
bilaga läsas som ”massa och kg”. DEFINITIONER Mätare || || Mätinstrument som konstruerats för att kontinuerligt mäta, registrera och visa den vätskemängd som passerar genom mätgivaren (beräknat vid mätningsförhållandena). Flödet ska passera i en sluten ledning med full belastning. Räknare || || En del av en mätare som tar emot utsignaler från mätgivaren(-arna) och eventuellt från tillhörande mätinstrument och visar mätresultaten. Tillhörande mätinstrument || || Ett instrument kopplat till räknaren för mätning av vissa mängder som är karakteristiska för vätskan i syfte att göra en korrigering och/eller konvertering. Omvandlare || || En del av räknaren som genom att beakta vätskans egenskaper (temperatur, densitet, osv.) vilka uppmätts med hjälp av tillhörande mätinstrument eller lagrats i ett minne automatiskt konverterar – den volym av vätskan som uppmätts vid mätförhållandena till en volym vid normalförhållanden och/eller till en massa, eller – den massa av vätskan som uppmätts vid mätförhållanden till en volym vid mätförhållanden och/eller till en volym vid normalförhållanden. Anm.: En omvandlare inbegriper relevanta tillhörande mätinstrument. Normalförhållanden || || De specificerade villkor som den uppmätta vätskemängden konverteras till vid mätbetingelserna. Mätsystem || || Ett system som omfattar själva mätaren plus alla anordningar som behövs för att åstadkomma en korrekt mätning eller som är avsedda att underlätta mätningarna. Bränslestationspumpar || || Ett mätsystem avsett för att fylla på bränsle i motorfordon, småbåtar och mindre flygplan. Självbetjäningssystem || || Ett system som ger kunden möjlighet att använda ett mätsystem för att erhålla vätska för eget bruk. Självbetjäningsapparat || || En särskild apparat som ingår i ett självbetjäningssystem och som gör det möjligt för ett eller flera mätsystem att fungera i systemet. Minsta uppmätt mängd (MMQ) || || Den minsta vätskemängd som ur metrologisk synpunkt kan godtas för mätning i mätsystemet. Direktindikering || || Den indikering, antingen massa eller volym, som motsvarar den mätstorhet som mätaren fysiskt kan mäta. Anm.: Direktindikering kan konverteras till en indikering av en annan mängd med hjälp av en omvandlare. Frånkopplingsbar/Icke-frånkopplingsbar || || Ett mätsystem anses vara frånkopplingsbart/icke-frånkopplingsbart när vätskeflödet kan/inte kan hejdas snabbt och enkelt. Flödesområde || || Området mellan minsta flödet (Qmin) och största flödet (Qmax). SÄRSKILDA
KRAV 1. Nominella driftsförhållanden Tillverkaren ska specificera de nominella
driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande: 1.1. Flödesområdet Flödesområdet ska uppfylla följande villkor: i) Flödesområdet för ett mätsystem
ska ligga inom flödesområdet för varje ingående del, särskilt mätaren. ii) Mätare och mätsystem: Tabell 1 Specifikt mätsystem || Vätskeegenskap || Minsta förhållande Qmax : Qmin Bränslestationspumpar || Ej kondenserade gaser || 10 : 1 Kondenserade gaser || 5 : 1 Mätsystem || Kryovätskor || 5 : 1 Mätsystem på rörledning och system för lastning av fartygstankar || Alla vätskor || Anpassad för användning Alla andra mätsystem || Alla vätskor || 4 : 1 1.2. Egenskaperna hos den vätska som ska mätas
av instrumentet genom att vätskans benämning eller typ eller de egenskaper som
är av betydelse anges, till exempel följande: –
Temperaturområde. –
Tryckområde. –
Densitetsområde. –
Viskositetsområde. 1.3. Nominell växelspänning och/eller
begränsningar i fråga om likströmsförsörjning. 1.4. Normalförhållanden för omräkning
(konvertering) av värden. Observera: ê 2004/22/EG (anpassad) Punkt 1.4 påverkar inte
medlemsstaternas skyldighet att i enlighet med artikel 3.1
12.2 i rådets direktiv 92/81/EEG
2003/96/EG av den 19
oktober 1992 27 oktober
2003 om
harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor
Ö om en
omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och
elektricitet Õ[34] kräva att en temperatur på
15 °C används eller,
för tjock eldningsolja, gasol och metan, en annan temperatur i enlighet med
artikel 3.2 i det direktivet. ê 2004/22/EG 2. Noggrannhetsklassificering och största tillåtna fel 2.1. För mängder större än eller lika med 2
liter är största tillåtna fel i indikeringen: Tabell 2 || Noggrannhetsklass || 0,3 || 0,5 || 1,0 || 1,5 || 2,5 Mätsystem (A) || 0,3 % || 0,5 % || 1,0 % || 1,5 % || 2,5 % Mätare (B) || 0,2 % || 0,3 % || 0,6 % || 1,0 % || 1,5 % 2.2. För mängder mindre än två liter är
största tillåtna fel i indikeringen: Tabell 3 Uppmätt volym, V || Största tillåtna fel V < 0,1 l || 4 × värdet i tabell 2, beräknat för 0,1 l 0,1 l ≤ V < 0,2 l || 4 × värdet i tabell 2 0,2 l ≤ V < 0,4 l || 2 × värdet i tabell 2, beräknat för 0,4 l 0,4 l ≤ V < 1 l || 2 × värdet i tabell 2 1 l ≤ V < 2 l || Värdet i tabell 2, beräknat för 2 l 2.3. Oavsett hur stor den uppmätta mängden är,
bestäms storleken på det största tillåtna felet av det större av följande två
värden: –
Absolutvärdet av det största tillåtna felet enligt
tabell 2 eller tabell 3. –
Absolutvärdet av det största tillåtna felet för den
minsta tillåtna mängden Emin. 2.4.1. För minsta tillåtna uppmätta mängder
som är större än eller lika med två liter gäller följande villkor: Villkor 1 Emin ska uppfylla villkoret: Emin ≥ 2 R,
där R är visningsanordningens minsta skaldelsvärde. Villkor 2 Emin bestäms av formeln: Emin = (2MMQ)
× (A/100), där –
MMQ är minsta uppmätta mängd, –
A är det numeriska värdet på rad A i tabell 2. 2.4.2. För minsta tillåtna uppmätta mängder
som är mindre än två liter gäller ovanstående villkor och Emin är
två gånger större än det värde som anges i tabell 3 och som hänför sig till rad
A i tabell 2. 2.5. Konverterade mätresultat Då det gäller mätresultat som konverteras är
de största tillåtna felen de som anges i rad A i tabell 2. 2.6. Omvandlare Största tillåtna fel i de mätresultat som
konverterats av en omvandlare är lika med ± (A-B), där A och B är de
värden som anges i tabell 2. Delar av omvandlarna som kan provas separat a) Räknare Det största tillåtna felet, positivt
eller negativt, i visade mängdvärden som ingår i beräkningen, är lika med en
tiondel av det största tillåtna felet enligt rad A i tabell 2. b) Tillhörande mätinstrument De tillhörande mätinstrumenten ska
ha en noggrannhet som är lika med eller bättre än värdena i tabell 4: Tabell 4 Största tillåtna fel i mätningar || Mätsystemets noggrannhetsklasser 0,3 || 0,5 || 1,0 || 1,5 || 2,5 Temperatur || ± 0,3 °C || ± 0,5 °C || ± 1,0 °C Tryck || Mindre än 1 MPa: ± 50 kPa Från 1 till 4 MPa: ± 5 % Större än 4 MPa: ± 200 kPa Densitet || ± 1 kg/m3 || ± 2 kg/m3 || ± 5 kg/m3 Dessa värden gäller indikeringen av
karakteristiska mängder av den vätska som omvandlare visar. c) Noggrannhet i
beräkningsfunktionen Det största tillåtna felet,
positivt eller negativt, i beräkningen av varje typisk vätskemängd ska vara två
femtedelar av det värde som fastställs i b ovan. 2.7. Kravet i led a i punkt 2.6 gäller alla
beräkningar, inte bara konvertering. ê 2009/137/EG 2.8. Mätsystemet får inte utnyttja de största
tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part. ê 2004/22/EG 3. Största tillåtna påverkan av störningar 3.1. Påverkan av elektromagnetiska störningar
på ett mätsystem ska uppfylla ett av följande krav: –
Förändringen i mätresultatet får inte överskrida
det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 3.2. –
Presentationen av mätresultatet ska uppvisa en
momentan variation som inte går att tolka som ett mätresultat. Om systemet är
avstängningsbart kan detta dessutom innebära att mätningar inte kan utföras. –
Om förändringen i mätresultatet är större än det
kritiska avvikelsevärdet, ska mätsystemet tillåta återhämtning av det
mätresultat som gällde precis innan det kritiska avvikelsevärdet överskreds och
avbryta flödet. 3.2. Det kritiska avvikelsevärdet ska vara
större än en femtedel av det största tillåtna felet för en viss uppmätt mängd
eller Emin. 4. Hållbarhet Efter ett lämpligt test, där den av
tillverkaren uppskattade tidsperioden beaktas, ska följande kriterium
uppfyllas: Variationen i mätningsresultatet efter
hållbarhetstestet, jämförd med det ursprungliga mätningsresultatet, ska inte
överstiga värdet för mätare som specificeras i kolumn B i tabell 2. 5. Lämplighet 5.1. För varje uppmätt mängd som hänför sig
till samma mätning, ska de visningar som tillhandahålls av olika anordningar
inte avvika från varandra mer än ett skaldelsvärde, förutsatt att dessa
anordningar har samma skaldelsvärde. Då skilda anordningar har olika
skaldelsvärden får inte avvikelsen vara större än det största skaldelsvärdet. I fråga om självbetjäningssystem ska dock
huvudindikatorn i mätsystemet ha samma skaldelsvärde som
självbetjäningsapparaten och mätresultaten får inte skilja sig sinsemellan. 5.2. Det ska inte vara möjligt att avleda den
uppmätta mängden under normala användningsförhållanden om det inte klart
framgår. 5.3. Luft eller gaser med halter som inte
enkelt kan upptäckas i vätskan får inte orsaka en ändring i felet som
överskrider –
0,5 % för andra vätskor än drickbara vätskor
och för vätskor med en viskositet som inte överskrider 1 mPa.s, och –
1 % för drickbara vätskor och för vätskor med
en viskositet som överskrider 1 mPa.s. Den tillåtna variationen får emellertid inte
vara mindre än 1 % av MMQ. Detta värde gäller då luft- eller gasblåsor
förekommer. 5.4. Instrument för direktförsäljning 5.4.1. Ett mätsystem för direktförsäljning ska
vara försett med anordning för nollställning av visningen. Det ska inte vara möjligt att avleda den
uppmätta mängden. 5.4.2. Den mängdangivelse som ligger till
grund för transaktionen ska vara permanent till dess att alla parter i
transaktionen har godtagit mätningsresultaten. 5.4.3. Mätsystem för direktförsäljning ska
vara frånkopplingsbara. 5.4.4. Luft eller halter av gas i vätskan får
inte orsaka en ändring i felet som överskrider de värden som anges i punkt 5.3. 5.5. Bränslestationspumpar 5.5.1. Displayer på bränslestationspumpar får
inte kunna nollställas medan mätning pågår. 5.5.2. Ny mätning får inte kunna påbörjas
förrän displayen har nollställts. 5.5.3. När ett mätsystem är utrustat med
display som visar priset, får skillnaden mellan det visade priset och det pris
som beräknas ifrån priset per enhet och den visade mängden inte överskrida det
pris som motsvarar Emin. Skillnaden behöver emellertid inte vara
mindre än den minsta myntenheten. 6. Kraftförsörjningsfel Ett mätsystem ska antingen vara utrustat med
reservkraft som håller i stånd alla mätfunktioner under den tid som den
ordinarie strömförsörjningen inte fungerar eller vara försett med hjälpmedel
för att lagra och visa aktuella data, så att den pågående transaktionen kan
avslutas, samt med möjligheter att stoppa flödet vid den tidpunkt felet uppstår
i den ordinarie strömförsörjningen. 7. Ibruktagande Tabell 5 Noggrannhetsklass || Typer av mätsystem 0,3 || Mätsystem på rörledning 0,5 || Alla mätsystem som inte är upptagna på annat ställe i denna tabell, särskilt – bränslestationspumpar (för andra gaser än flytande), – mätsystem på tankbilar för vätskor med låg viskositet (< 20 mPa.s), – mätsystem för lastning och lossning av fartygstankar, järnvägstankar och tankbilar[35], – mätsystem för mjölk, – mätsystem för tankning av flygplan. 1,0 || Mätsystem för kondenserade gaser under tryck vilka mäts vid en temperatur lika med eller högre än – 10 °C Mätsystem som normalt har klass 0,3 eller 0,5 men som används för vätskor – vars temperatur är lägre än – 10 °C eller högre än 50 °C, – vars dynamiska viskositet är högre än 1 000 mPa.s, – vars största volymetriska flöde är mindre än eller lika med 20 l/h. 1,5 || Mätsystem för kondenserad koldioxid. Mätsystem för kondenserade gaser under tryck vilka mäts vid en temperatur under – 10 °C (ej kryovätskor). 2,5 || Mätsystem för kryovätskor (temperatur under – 153 °C) Anm.: Tillverkaren får dock ange en
större noggrannhet för vissa typer av mätsystem. 8. Måttenheter Uppmätt mängd ska visas i millimeter,
kubikcentimeter, liter, kubikmeter, gram, kilogram eller ton. BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller H1
eller G. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-006
VIII AUTOMATISKA VÅGAR Ö (MI-006) Õ ê 2004/22/EG (anpassad) De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga
I, tillsammans med de särskilda kraven i den här bilagan och de förfaranden för
bedömning av överensstämmelse som är upptagna i kapitel I av densamma, gäller
för nedan definierade automatiska vågar, som är avsedda för bestämning av
massan av en kropp genom utnyttjande av gravitationens inverkan på kroppen. DEFINITIONER Automatisk våg || || Mätinstrument som utan ingripande av en operatör bestämmer massan av en vara och som följer ett på förhand fastställt program av automatiska förlopp som är kännetecknande för mätinstrumentet. Automatisk catchweigher || || Automatisk våg som bestämmer massan av i förväg sammansatta diskreta laster (till exempel färdiga förpackningar) eller av enstaka laster av löst material. Automatisk kontrollvåg || || Automatisk catchweigher som delar in artiklar av olika massa i två eller flera undergrupper alltefter värdet på skillnaden mellan deras massa och ett nominellt inställt värde. Viktmärkningsvåg || || Automatisk catchweigher som märker enstaka artiklar med vikt. Vikt- och prismärkningsvåg || || Automatisk catchweigher som märker enstaka artiklar med vikt och pris. Automatisk fyllningsvåg || || Automatisk våg som fyller behållare med en förinställd och praktiskt taget konstant massa av en bulkvara. Icke-kontinuerlig summeringsvåg (summerande behållarvåg) || || Automatisk våg som bestämmer massan hos en bulkvara genom att dela in den i separata satser. Massorna av de separata satserna bestäms i en följd och summeras. Varje diskret sats töms sedan över till bulkform. Kontinuerlig summeringsvåg (bandvåg) || || Automatisk våg som kontinuerligt bestämmer massan av en bulkvara på en bandtransportör, utan att det sker någon systematisk uppdelning av varan och utan att avbryta bandtransportörens rörelse. Järnvägsvåg || || Automatisk våg med lastgivare och spår där spårbundna fordon kan passera. SÄRSKILDA
KRAV KAPITEL I – Krav som är gemensamma för alla automatiska vågtyper 1. Specificerade driftsförhållanden Tillverkaren ska ange de specificerade
driftsförhållandena för vågen enligt följande: 1.1. För mätstorheten: Mätområdet angivet som största och minsta
last. 1.2. För de influensstorheter som härrör från
strömförsörjningen: Vid likströmsförsörjning || : || nominell likströmsspänning eller gränser för likström. Vid växelströmsförsörjning || : || nominell och lägsta växelströmsspänning eller gränser för växelström. 1.3. För de mekaniska och klimatmässiga
influensstorheterna: Minsta temperaturintervall är 30 °C om
inte annat specificeras i följande kapitel i denna bilaga. De mekaniska miljöklasserna enligt punkt 1.3.2
i bilaga I är inte tillämpliga. För instrument som används under särskilda mekaniska
påfrestningar, t.ex. instrument som ingår i fordon, ska tillverkaren fastställa
de mekaniska användningsvillkoren. 1.4. För andra influensstorheter (vid behov): Arbetshastighet. Egenskaperna hos den vara som ska vägas. 2. Tillåten påverkan av störningar -
Elektromagnetisk miljö Krävda prestanda och det kritiska
avvikelsevärdet anges i kapitlet för respektive vågtyp i denna bilaga. 3. Lämplighet 3.1. Det ska finnas anordningar som begränsar
effekterna av lutning, belastning och arbetshastighet, så att de största
tillåtna felen inte överskrids under normal drift. 3.2. Det ska finnas lämpliga anordningar för
materialhantering så att vågen inte överskrider största tillåtna fel under
normal drift. 3.3. Vågens manövergränssnitt för operatören
ska vara tydligt och ändamålsenligt utformat. 3.4. Operatören ska ha möjlighet att bedöma
tillförlitligheten hos displayen (när sådan finns). 3.5. Vågen ska kunna nollställas på lämpligt
sätt så att den inte överskrider största tillåtna fel under normal drift. 3.6. Varje resultat utanför mätområdet ska
vara markerat på utskriften om en sådan är möjlig. 4. Bedömning av överensstämmelse De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är Ö följande: Õ För mekaniska system: B + D eller B + E eller
B + F eller D1 eller F1 eller G eller H1. För elektromekaniska vågar: B + D eller B + E eller
B + F eller G eller H1. För elektroniska vågar eller vågar som
innehåller programvara: B + D eller B + F eller G
eller H1. KAPITEL II – Automatiska catchweighers 1. Noggrannhetsklasser 1.1. Vågarna indelas i primärkategorierna X och Y enligt tillverkarens specificering. 1.2. Dessa primärkategorier indelas
ytterligare i de fyra noggrannhetsklasserna XI, XII, XIII och XIV och Y(I), Y(II), Y(a) och Y(b) som ska anges av tillverkaren. 2. Vågar i kategori X ê 2004/22/EG (anpassad) 2.1. Kategori X gäller för vågar som används
för att kontrollera varor i färdiga förpackningar som framställts i enlighet
med kraven i rådets
direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym[36] och
rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt
eller volym[37]
som gäller färdiga förpackningar. ê 2004/22/EG 2.2. Noggrannhetsklasserna ska kompletteras
med faktor (x) som anger högsta tillåtna standardavvikelse enligt definitionen
i punkt 4.2. Tillverkaren ska definiera faktor (x) där (x)
ska vara ≤ 2 och ha formen 1 × 10k, 2 × 10k
eller 5 × 10k, där k är ett negativt heltal eller noll. 3. Vågar i kategori Y Kategori Y gäller för alla övriga automatiska
catchweighers. 4. Största tillåtna fel 4.1. Medelfel kategori X/Största tillåtna
fel för vågar i kategori Y Tabell 1 Nettolast (m) uttryckt i kontrollskaldelar (e) || Största tillåtna fel || Största tillåtna fel XI || Y(I) || XII || Y(II) || XIII || Y(a) || XIV || Y(b) || X || Y 0 < m ≤ 50 000 || 0 < m ≤ 5 000 || 0 < m ≤ 500 || 0 < m ≤ 50 || ± 0,5 e || ± 1 e 50 000 < m ≤ 200 000 || 5 000 < m ≤ 20 000 || 500 < m ≤ 2 000 || 50 < m ≤ 200 || ± 1,0 e || ± 1,5 e 200 000 < m || 20 000 < m ≤ 100 000 || 2 000 < m ≤ 10 000 || 200 < m ≤ 1 000 || ± 1,5 e || ± 2 e 4.2. Standardavvikelse Största tillåtna standardavvikelse för klass X
(x) vågar är resultatet av att faktor (x) multipliceras med värdet i tabell 2
nedan. Tabell 2 Nettolast (m) || Största tillåtna standardavvikelse för klass X(1) m ≤ 50 g || 0,48 % 50 g < m ≤ 100 g || 0,24 g 100 g < m ≤ 200 g || 0,24 % 200 g < m ≤ 300 g || 0,48 g 300 g < m ≤ 500 g || 0,16 % 500 g < m ≤ 1 000 g || 0,8 g 1 000 g < m ≤ 10 000 g || 0,08 % 10 000 g < m ≤ 15 000 g || 8 g 15 000 g < m || 0,053 % För klasserna XI och XII, ska (x)
vara mindre än 1. För klass XIII, ska (x) inte vara
större än 1. För klass XIV, ska (x) vara större
än 1. 4.3. Kontrollskaldel – vågar med ett
intervall Tabell 3 Noggrannhetsklasser || Kontrollskaldel || Antal kontrollskaldelar n = max/e || || || Minsta || Högsta XI || Y(I) || 0,001 g ≤ e || 50 000 || — XII || Y(II) || 0,001 g ≤ e ≤ 0,05 g || 100 || 100 000 0,1 g ≤ e || 5 000 || 100 000 XIII || Y(a) || 0,1 g ≤ e ≤ 2 g || 100 || 10 000 5 g ≤ e || 500 || 10 000 XIV || Y(b) || 5 g ≤ e || 100 || 1 000 4.4. Kontrollskaldel – vågar med flera
intervall Tabell 4 Noggrannhetsklasser || Kontrollskaldel || Antal kontrollskaldelar n = max/e || || || Minsta värde[38] n = Maxi/e(i+1) || Högsta värden n = Maxi/ei XI || Y(I) || 0,001 g ≤ ei || 50 000 || — XII || Y(II) || 0,001 g ≤ ei ≤ 0,05 g || 5 000 || 100 000 0,1 g ≤ ei || 5 000 || 100 000 XIII || Y(a) || 0,1 g ≤ ei || 500 || 10 000 XIV || Y(b) || 5 g ≤ ei || 50 || 1 000 Där: i || = || 1, 2, … r i || = || partiellt vägningsområde r || = || totala antalet partiella vägningsområden 5. Mätområde När tillverkaren anger mätområdet för vågar i
klass Y ska han beakta att den minsta lasten inte får vara mindre än klass Y(I) || : || 100 e klass Y(II) || : || 20 e för 0,001 g ≤ e ≤ 0,05 g, och 50 e för 0,1 g ≤ e klass Y(a) || : || 20 e klass Y(b) || : || 10 e Vågar som används för sortering, t.ex. brevvågar och avfallsvågar || : || 5 e 6. Dynamisk inställning 6.1. Den dynamiska inställningsanordningen ska
fungera inom ett lastområde som anges av tillverkaren. 6.2. När vågen är utrustad med dynamisk
inställningsanordning, som kompenserar för den dynamiska påverkan av laster i
rörelse, ska denna anordning ha en spärr som gör att den inte fungerar utanför
lastområdet, samt kunna kopplas bort. 7. Funktion under inverkan av
influensfaktorer och elektromagnetiska störningar 7.1. Största tillåtna fel under inverkan av
influensfaktorer ska vara följande: 7.1.1. För vågar i kategori X: –
För automatisk hantering enligt tabell 1 och tabell
2. –
För statisk vägning i icke-automatisk hantering,
enligt tabell 1. 7.1.2. För instrument i kategori Y: –
För varje last i automatisk hantering i enlighet
med tabell 1. –
För statisk vägning i icke-automatisk hantering,
som kategori X i enlighet med tabell 1. 7.2. Det kritiska avvikelsevärdet på grund av
en störning är en kontrollskaldel. 7.3. Temperaturområde: –
För klasserna XI och Y(I) är minimiområdet
5 °C. –
För klasserna XII och Y(II) är minimiområdet
15 °C. KAPITEL III – Automatiska fyllningsvågar 1. Noggrannhetsklasser 1.1. Tillverkaren ska ange både
referensnoggrannhetsklassen Ref(x) och en eller flera driftsnoggrannhetsklasser
X(x). 1.2. Noggrannheten hos en vågtyp anges med en
referensnoggrannhetsklass, Ref(x), som motsvarar den bästa möjliga
noggrannheten för vågar av den aktuella typen. Efter installation klassas de
enskilda vågarna i en eller flera driftsnoggrannhetsklasser, X(x), beroende på
de varor som ska vägas. Klassfaktorn (x) ska vara ≤ 2 och ha formen
1 × 10k, 2 × 10k eller 5 × 10k, där k är ett
negativt heltal eller noll. 1.3. Referensnoggrannhetsklassen, Ref(x),
gäller för statiska laster. 1.4. För driftsnoggrannhetsklassen X(x) är X
ett system där noggrannheten bestäms i förhållande till lastvikten och (x) är
den faktor som felgränserna för klass X(1) i punkt 2.2 ska multipliceras med. 2. Största tillåtna fel 2.1. Fel vid statisk vägning 2.1.1. För statiska laster vid specificerade
driftsförhållanden ska det största tillåtna felet för
referensnoggrannhetsklassen, Ref(x), vara 0,312 av största tillåtna avvikelse
från genomsnittlig fyllning enligt tabell 5 multiplicerad med klassfaktorn (x). 2.1.2. För vågar där fyllningen kan bestå av
mer än en last (t.ex. kumulativa eller selektiva kombinationsvågar) ska det
högsta tillåtna felet för statiska laster vara den noggrannhet som krävs för
den fyllning som anges i 2.2 (dvs. inte summan av den största tillåtna
avvikelsen för individuella laster). 2.2. Avvikelse från genomsnittlig
fyllning Tabell 5 Värdet på massan, m (g) av fyllningarna || Största tillåtna avvikelse från genomsnittlig fyllning för klass X(1) m ≤ 50 || 7,2 % 50 < m ≤ 100 || 3,6 g 100 < m ≤ 200 || 3,6 % 200 < m ≤ 300 || 7,2 g 300 < m ≤ 500 || 2,4 % 500 < m ≤ 1 000 || 12 g 1 000 < m ≤ 10 000 || 1,2 % 10 000 < m ≤ 15 000 || 120 g 15 000 < m || 0,8 % Anm.: Beräknad avvikelse från genomsnittlig
fyllning får korrigeras för att kompensera för inverkan av materialets
partikelstorlek. 2.3. Fel i förhållande till förinställt
värde (inställningsfel) För vågar där man kan ställa in en fyllvikt i
förväg får den största skillnaden mellan det förinställda värdet och den
genomsnittliga fyllda massan inte överskrida 0,312 av den största tillåtna
avvikelsen från genomsnittlig fyllning enligt tabell 5. 3. Funktion under inverkan av
influensfaktorer och av elektromagnetiska störningar 3.1. Den högst tillåtna standardavvikelsen
under inverkan av influensfaktorer anges i punkt 2.1. 3.2. Med vågens angivelse av statisk vikt som
utgångsvärde är det kritiska avvikelsevärdet på grund av en störning lika med
den förändring som motsvarar det största tillåtna felet enligt punkt 2.1,
beräknat för minsta nominella fyllning, eller den förändring som har samma
effekt på fyllningen i fallet med vågar där fyllningen består av flera laster.
Det beräknade kritiska avvikelsevärdet ska avrundas till närmast högre skaldel
(d). 3.3. Tillverkaren ska ange värdet av den
minsta nominella fyllningen. KAPITEL IV – Icke-kontinuerliga summeringsvågar 1. Noggrannhetsklasser Vågarna är indelade i tre noggrannhetsklasser,
nämligen 0,2, 0,5, 1 och 2. 2. Största tillåtna fel Tabell 6 Noggrannhetsklass || Största tillåtna fel i den summerade lasten 0,2 || ± 0,10 % 0,5 || ± 0,25 % 1 || ± 0,50 % 2 || ± 1,00 % 3. Summerat skaldelsvärde Det summerade skaldelsvärdet (dt)
ska ligga i området 0,01 % max ≤ dt
≤ 0,2 % max 4. Minsta summerade last (Σmin) Den minsta summerade lasten (Σmin)
ska inte vara mindre än den last vid vilken det största tillåtna felet är lika
med det summerade skaldelsvärdet (dt), och inte mindre än den minsta
lasten enligt tillverkarens specifikation. 5. Nollställning Vågar som inte tarerar vikten efter varje
tömning ska ha en nollställningsanordning. Vågen ska upphöra att fungera
automatiskt när det presenterade nollpunktsvärdet varierar med –
1 dt på vågar med automatisk
nollställningsanordning, –
0,5 dt på vågar med halv-automatisk eller
icke-automatisk nollställningsanordning. 6. Operatörsgränssnitt Under drift i automatiskt läge ska operatören
inte kunna göra inställningar eller nollställning. 7. Utskrift På vågar utrustade med skrivare ska det inte
gå att nollställa summan förrän det är utskrivet. Utskrift av summan ska ske om
den automatiska driften avbryts. 8. Funktion under inverkan av
influensfaktorer och elektromagnetiska störningar 8.1. Största tillåtna fel under inverkan av
influensfaktorer anges i tabell 7. Tabell 7 Last (m) i summerat skaldelsvärde (dt) || Största tillåtna fel 0 < m ≤ 500 || ± 0,5 dt 500 < m ≤ 2 000 || ± 1,0 dt 2 000 < m ≤ 10 000 || ± 1,5 dt 8.2. Det kritiska avvikelsevärdet på grund av
störningar är ett summerat skaldelsvärde av viktangivelsen och en lagrad
totalmängd. KAPITEL V – Kontinuerliga summeringsvågar 1. Noggrannhetsklasser Vågarna är indelade i tre noggrannhetsklasser,
nämligen 0,5, 1 och 2. 2. Mätområde 2.1. Tillverkaren ska ange mätområdet,
förhållandet mellan den minsta nettolasten på vågenheten och den maximala
kapaciteten och den minsta summerade lasten. 2.2. Den minsta summerade lasten Σmin
får inte vara mindre än 800 d för klass 0,5, 400 d för klass 1, 200 d för klass 2, där d står för det summerade skaldelsvärdet av
den allmänna summeringsanordningen. 3. Största tillåtna fel Tabell 8 Noggrannhetsklass || Största tillåtna fel i den summerade lasten 0,5 || ± 0,25 % 1 || ± 0,5 % 2 || ± 1,0 % 4. Bandets hastighet Bandets hastighet ska anges av tillverkaren.
Hastigheten får inte variera med mer än 5 % av det nominella värdet för
bandvågar med en hastighet och bandvågar med varierad hastighet som har manuell
hastighetsinställningskontroll. Varans hastighet får inte avvika från
bandhastigheten. 5. Allmän summeringsanordning Det ska inte vara möjligt att nollställa den
allmänna summeringsanordningen. 6. Funktion under inverkan av
influensfaktorer och elektromagnetiska störningar 6.1. Det största tillåtna felet på grund av
influensfaktorer, för en last som inte är mindre än Σmin ska
vara 0,7 gånger det lämpliga värde som specificeras i tabell 8 avrundat upp
till närmast högre summerade skaldelsvärde (d). 6.2. Det kritiska avvikelsevärdet på grund av
störningar ska vara 0,7 gånger det lämpliga värde som specificeras i tabell 8
för en last som är lika stor som Σmin för den avsedda klassen
av bandvågen avrundat till närmast högre summerade skaldelsvärde (d). KAPITEL VI – Automatiska järnvägsvågar 1. Noggrannhetsklasser Vågarna är indelade i fyra
noggrannhetsklasser,
nämligen 0,2, 0,5, 1 och 2. 2. Största tillåtna fel 2.1. Största tillåtna fel för vägning under
rörelse av en enda vagn eller ett helt tåg, är de värden som anges i tabell 9. Tabell 9 Noggrannhetsklass || Största tillåtna fel 0,2 || ± 0,1 % 0,5 || ± 0,25 % 1 || ± 0,5 % 2 || ± 1,0 % 2.2. Vid vägning av kopplade eller icke-kopplade
vagnar under rörelse får största tillåtna fel vara ett av följande värden,
beroende på vilket som är störst: –
Värdet beräknat enligt tabell 9, avrundat till
närmaste skaldelsvärde. –
Värdet beräknat enligt tabell 9 avrundat till
närmaste skaldelsvärde för en vikt som är lika med 35 % av den högsta
vagnsvikten (enligt angivelse på märkningen). –
Ett skaldelsvärde (d). 2.3. Vid vägning av tåg under rörelse får
största tillåtna fel vara ett av följande värden, beroende på vilket som är
störst: –
Värdet beräknat enligt tabell 9, avrundat till
närmaste skaldelsvärde. –
Värdet beräknat enligt tabell 9 för vikten av en
enda vagn som är lika med 35 % av den högsta vagnsvikten (enligt angivelse
på märkningen) multiplicerat med antalet referensvagnar (högst 10 vagnar) i
tåget och avrundat till närmaste skaldelsvärde. –
Ett skaldelsvärde (d) för varje vagn i tåget men
högst 10 d. 2.4. Vid vägning av kopplade vagnar får felen
från högst 10 % av vägningsresultaten, utförda under en eller flera
passager av tåget, överskrida respektive största tillåtna fel enligt punkt 2.2,
men det får inte överskrida dubbla det värdet. 3. Skaldelsvärde (d) Noggrannhetsklassen och skaldelsvärdet ska
förhålla sig till varandra som i tabell 10. Tabell 10 Noggrannhetsklass || Skaldelsvärde (d) 0,2 || d ≤ 50 kg 0,5 || d ≤ 100 kg 1 || d ≤ 200 kg 2 || d ≤ 500 kg 4. Mätområde 4.1. Den minsta kapaciteten ska inte vara
mindre än 1 t och inte större än värdet av resultatet av den minsta
vagnsvikten delat med antalet partiella vägningar. 4.2. Den minsta vagnsvikten ska inte vara
mindre än 50 d. 5. Funktion under inverkan av
influensfaktorer och elektromagnetiska störningar 5.1. Största tillåtna fel under inverkan av
influensfaktorer är specificerade i tabell 11. Tabell 11 Last (m) i kontrollskaldelar (d) || Största tillåtna fel 0 < m ≤ 500 || ± 0,5 d 500 < m ≤ 2 000 || ± 1,0 d 2000 < m ≤ 10 000 || ± 1,5 d 5.2. Det kritiska avvikelsevärdet på grund av
en störning ett skaldelsvärde. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-007
IX TAXAMETRAR Ö (MI-007) Õ ê 2004/22/EG (anpassad) De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för taxametrar. DEFINITIONER Taxameter En anordning som tillsammans med en
signalgenerator[39]
blir ett mätinstrument. Den mäter varaktighet, beräknar avståndet på
basis av en signal som ges från en distanssignalgenerator. Den beräknar och
visar också den färdavgift som ska betalas för transporten, baserad på den
beräknade sträckan och den uppmätta färdtiden. Färdavgift Hela det belopp som ska betalas för en färd
baserat på en fastställd grundavgift och/eller färdens sträcka och/eller
varaktighet. I färdavgiften ingår inte tillägg för extra tjänster. Brytpunktshastighet Det hastighetsvärde som erhålls genom att
timtaxan divideras med kilometertaxan. Normal beräkningsmetod S (tillämpning av enkeltariff) Avgiftsberäkning som grundas på tillämpning av
timtaxan under brytpunkten och tillämpning av kilometertaxan över brytpunkten. Normal beräkningsmetod D (tillämpning av summatariff) Avgiftsberäkning som grundas på en kombination
av timtaxan och kilometertaxan under hela färden. Driftsinställning Olika inställningar för taxameterns olika
beräkningar. Driftsinställningarna kan särskiljas genom följande angivelser: ”Ledig” || : || Den inställning där avgiftsberäkningen är avstängd. ”Upptagen” || : || Den inställning där avgiftsberäkningen sker på grundval av en eventuell grundavgift och en taxa för den tillryggalagda sträckan och/eller tiden. ”Stoppad” || : || Den inställning där den avgift som ska betalas för färden anges och åtminstone den avgiftsberäkning som grundas på tid är frånkopplad. KONSTRUKTIONSKRAV 1. Taxametern ska vara konstruerad så att den
mäter färdsträckan och färdens varaktighet. 2. Taxametern ska vara konstruerad så att den
beräknar och visar avgiften samtidigt som den ökar stegvis i överensstämmelse
med den upplösning som medlemsstaten fastställt i driftsinställningen
”Upptagen”. Taxametern ska även vara konstruerad så att den slutliga avgiften
för färden visas i driftsinställningen ”Stoppad”. 3. En taxameter ska kunna tillämpa de normala
beräkningsmetoderna S och D. Det ska vara möjligt att välja mellan
beräkningsmetoderna med en skyddad inställning. 4. En taxameter ska kunna visa följande
uppgifter genom ett eller flera lämpliga skyddade gränssnitt: –
Driftsinställning: ”Ledig”, ”Upptagen” eller
”Stoppad”. –
Ackumuleringsuppgifter enligt punkt 15.1. –
Allmän information: konstanten för
distanssignalgeneratorn, skyddsdatum, taxiidentifikation, realtid,
tariffidentifikation. –
Information om färdavgiften för en transport:
totalbelopp, färdavgift, beräkning av färdavgiften, tilläggsavgift, datum,
starttid, sluttid, färdsträcka. –
Tariffinformation: tariffparametrar. I den nationella lagstiftningen får det
fastställas krav på att vissa anordningar ska kopplas till en taxameters
gränssnitt. Om en sådan anordning krävs ska det vara möjligt att, genom en
skyddad inställning, automatiskt hindra att taxametern fungerar om den krävda
anordningen saknas eller inte fungerar korrekt. 5. Vid behov ska det vara möjligt att ställa
in taxametern för konstanten för distanssignalgeneratorn som ska vara ansluten
och att skydda denna inställning. SPECIFICERADE
DRIFTSFÖRHÅLLANDEN 6.1. Den mekaniska miljöklassen som tillämpas
är M3. 6.2. Tillverkaren ska specificera de nominella
driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande: –
Ett minsta temperaturområde på 80 °C för den
klimatmässiga miljön. –
De gränser för likströmsförsörjningen som
instrumentet har konstruerats för. STÖRSTA
TILLÅTNA FEL 7. Största tillåtna fel är med undantag av de
fel som beror på att taxametern används i en taxi: –
För tid som förflutit: ± 0,1 % minsta värde på största tillåtna
fel: 0,2 s. –
För tillryggalagd sträcka: ± 0,2 % minsta värde på största tillåtna
fel: 4 m. –
För beräkning av färdavgiften: ± 0,1 % minimum, inklusive avrundning:
motsvarande den minsta siffran i avgiftsangivelsen. TILLÅTEN
EFFEKT AV STÖRNINGAR 8. Elektromagnetisk tålighet 8.1. Tillämplig elektromagnetisk klass är E3. 8.2. De största tillåtna fel som anges i punkt
7 ska även gälla i närvaro av elektromagnetiska störningar. STRÖMFÖRSÖRJNINGSFEL 9. Om strömförsörjningen sjunker till ett
värde som underskrider den undre driftsgräns som tillverkaren angett, ska
taxametern –
fortsätta att fungera korrekt eller återta sin
korrekta funktion utan att ha förlorat några uppgifter som var lagrade i det
ögonblick då strömförsörjningsfelet uppstod om felet är tillfälligt, dvs. under
förutsättning att motorn startas igen, –
avbryta den befintliga mätningen och återgå till
”Ledig”-läget om strömförsörjningen är ur funktion en längre period. ÖVRIGA
KRAV 10. Villkoren för kompatibilitet mellan
taxametern och distanssignalgeneratorn ska anges av tillverkaren av taxametern. 11. Om det är en tilläggskostnad för en extra
tjänst som förs in av föraren manuellt, ska denna inte vara medräknad i den
visade färdavgiften. Taxametern kan emellertid i sådant fall tillfälligt visa
hela färdavgiften inklusive tilläggskostnaden. 12. Om avgiften beräknas enligt
beräkningsmetod D får en taxameter vara försedd med ett extra visningsläge där
endast tillryggalagd sträcka och färdens varaktighet visas i realtid. 13. Alla värden som visas för passageraren ska
kunna identifieras på lämpligt sätt. Dessa värden liksom deras identifiering
ska vara tydligt läsbara i dagsljus och nattetid. 14.1. Om den färdavgift som ska betalas eller
de åtgärder som ska vidtas mot bedräglig användning påverkas genom att föraren
väljer bland färdiga inställningar eller genom fri datainmatning, ska det vara
möjligt att skydda instrumentets inställningar och inmatade data. 14.2. De skyddsmöjligheter som finns i en
taxameter ska vara sådana att det är möjligt att separat skydda
inställningarna. 14.3. Bestämmelserna i punkt 8.3 i bilaga I
ska också tillämpas på tarifferna. 15.1. En taxameter ska vara försedd med
ackumuleringsregister som inte går att nollställa för följande värden: –
Taxins totala färdsträcka. –
Den totala färdsträckan när taxin hyrdes. –
Det totala antalet körningar. –
Det totala belopp som påförts som tilläggsavgifter. –
Det totala belopp som påförts som färdavgifter. De ackumulerade värdena ska inkludera de
värden som lagrats enligt kravet i punkt 9 under strömförsörjningsbortfall. 15.2. Om strömförsörjningen till en taxameter
kopplas bort, ska de ackumulerade värdena kunna lagras i ett år så att värdena
från taxametern kan avläsas till ett annat medium. 15.3. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att
hindra att de ackumulerade värdena visas för att vilseleda passagerarna. 16. Taxorna får ändras automatiskt med
beaktande av –
färdens längd, –
färdens varaktighet, –
tidpunkt på dygnet, –
datum, –
veckodag. 17. Om taxins utrustning är viktig för att
taxametern ska fungera korrekt, ska taxametern vara försedd med anordningar som
skyddar taxameterns anslutning till den taxi som den är installerad i. 18. För att taxametern ska kunna testas efter
installationen ska den vara utrustad med möjligheten att separat testa med
vilken noggrannhet tiden och sträckan kan mätas och beräkningarna kan ske. 19. Taxametern och tillverkarens
installationsanvisningar ska vara så utformade att Ö det Õ , om taxametern
installerats enligt tillverkarens anvisningar, det är näst intill omöjligt att
i bedrägerisyfte göra ändringar i den mätsignal som representerar den
tillryggalagda sträckan. 20. Det allmänna väsentliga kravet som
behandlar bedräglig användning ska uppfyllas på ett sådant sätt att kundens,
förarens och hans arbetsgivares samt skattemyndigheternas intressen skyddas. 21. En taxameter ska vara konstruerad så att
den utan justering håller sig inom det största tillåtna felet under ett års
normal användning. 22. Taxametern ska vara utrustad med en
realtidsklocka som visar tid och datum, och en eller båda används Ö där den ena
eller båda angivelserna kan användas Õ för automatisk
ändring av taxorna. Kraven på en realtidsklocka är följande: –
Tidsangivelserna ska ha en noggrannhet på
0,02 %. –
Det ska inte vara möjligt att korrigera klockan mer
än 2 minuter per vecka. Korrigering för sommar- och vintertid ska utföras
automatiskt. –
Korrigering, automatiskt eller manuellt, under en
färd ska inte kunna göras. 23. För Ö När Õ värdena på
tillryggalagd sträcka och den tid som förlupit ska, när de visas eller skrivs
ut i enlighet med detta direktiv, Ö ska Õ följande måttenheter
användas: Tillryggalagd sträcka: ê 2004/22/EG (anpassad) –
I Förenade kungariket och Irland: till det datum som
skall fastställas av dessa medlemsstater enligt artikel 1 b i direktiv
80/181/EEG: kilometer eller miles. ê 2004/22/EG –
I övriga medlemsstater: kilometer. Tid som förflutit: –
Sekunder, minuter eller timmar som det kan vara
lämpligt att beakta med hänsyn till den upplösning som krävs och behovet av att
undvika missförstånd. BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller
H1. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-008
X LÄNGDMÅTT Ö (MI-008) Õ ê 2004/22/EG (anpassad) KAPITEL
I – Längdmått De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven i detta kapitel och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i det, gäller för de längdmått som definieras
nedan. Kravet på tillhandahållande av ett exemplar av försäkran om
överensstämmelse kan dock tolkas som gällande ett parti eller en sändning i stället
för varje enskilt instrument. DEFINITIONER Längdmått || || Ett mätinstrument försett med skalmärken vars inbördes avstånd anges i en författningsreglerad måttenhet för längd. SÄRSKILDA KRAV Referensförhållanden 1.1. För måttband lika med eller längre än fem
meter får de största tillåtna felen inte överskridas, när måttbanden utsätts
för en dragkraft av 50 N eller andra kraftvärden som angetts av tillverkaren
och markerats på måttbandet i enlighet därmed, eller i fallet med styva och
halvstyva måttband där det inte krävs någon dragkraft. 1.2. Referenstemperaturen är 20 °C, om
inte tillverkaren angett något annat och märkt bandet i enlighet därmed. Största tillåtna fel 2. Det största tillåtna felet, positivt eller
negativt i mm, mellan två icke på varandra följande skalmärken är
(a + bL), där –
L är värdet på längden avrundat uppåt till helt
metervärde, samt –
a och b, som anges i tabell 1 nedan. När ett avslutande skalintervall
(skaldelsvärde) har en yta som gräns, ska det största tillåtna felet för varje
avstånd som börjar i denna punkt ökas med det värde som anges i tabell 1. Tabell 1 Noggrannhetsklass || a (mm) || b || c (mm) I || 0,1 || 0,1 || 0,1 II || 0,3 || 0,2 || 0,2 III || 0,6 || 0,4 || 0,3 D – särskild klass för pejlingsmåttband[40] Upp till och med 30 m[41] || 1,5 || noll || noll S – särskild klass för spännband för tankar. För varje 30 m-längd när bandet ligger på ett plant underlag || 1,5 || noll || noll Pejlingsmåttband kan också vara av klasserna I
eller II, varvid det största tillåtna felet är ± 0,6 mm för varje
längd mellan två skalmärken, varav det ena på lodet och det andra på
måttbandet, när formeln ger ett värde på mindre än 0,6 mm. Det största tillåtna felet för längden mellan
två på varandra följande skalmärken och den största tillåtna skillnaden mellan
två på varandra följande skalintervall anges i tabell 2 nedan. Tabell 2 Intervallängden (skaldelsvärde), i || Största tillåtna fel eller skillnad i millimeter i respektive noggrannhetsklass I || II || III i ≤ 1 mm || 0,1 || 0,2 || 0,3 1 mm < i ≤ 1 cm || 0,2 || 0,4 || 0,6 På ett ledat mått ska leden vara sådan att den
inte förorsakar några fel, förutom de ovan nämnda, och som överstiger 0,3 mm
för klass II och 0,5 mm för klass III. Material 3.1. De material som används i längdmått ska
vara sådana att variationer i längd på grund av temperaturskillnader upp till
± 8 °C i förhållande till referenstemperaturen inte överstiger det
största tillåtna felet. Detta gäller inte för längdmått i klass S och klass D
där korrigering för värmeexpansion ska tillämpas vid avläsning när så
erfordras. 3.2. Mått som tillverkats av material vars
dimensioner kan förändras när de utsätts för hög relativ fuktighet får endast
inbegripas i klasserna II eller III. Märkning 4. Måttet ska vara märkt med det nominella
värdet. Millimeterskalor ska vara numrerade varje centimeter och mått med ett skalintervall
som är större än 2 cm ska ha samtliga skalor numrerade. BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är F1 eller D1 eller B + D eller H
eller G. KAPITEL
II – Volymmått för utskänkning De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven i detta kapitel och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i det, gäller för volymmått för utskänkning
som definieras nedan. Kravet på tillhandahållande av ett exemplar av försäkran
om överensstämmelse kan dock tolkas som gällande ett parti eller en sändning i
stället för varje enskilt instrument. Kravet på att instrumentet ska vara
försett med information om dess noggrannhet ska inte heller tillämpas. DEFINITIONER Volymmått för utskänkning || || Ett volymmått (till exempel dricksglas, kanna eller fingerborgsmått), konstruerat för bestämning av en angiven volym av en vätska (med undantag för farmaceutiska produkter) som säljs för omedelbar förbrukning. Streckmått || || Ett volymmått för utskänkning försett med en streckmärkning för nominell volym. Bräddmått || || Ett volymmått för utskänkning för vilket innervolymen är lika med den nominella volymen. Volymmått för överhällning || || Ett volymmått för utskänkning från vilket vätskan är avsedd att hällas upp innan förbrukning sker. Volym || || Innervolymen för bräddmått eller innervolymen upp till ett fyllnadsmärke för streckmått. SÄRSKILDA KRAV 1. Referensförhållanden 1.1. Temperatur: referenstemperaturen för
volymmätning är 20 °C. 1.2. Läge för korrekt avläsning: stående fritt
på en plan yta. 2. Största tillåtna fel Tabell 1 || Streckmått || Bräddmått Volymmått för överhällning || || < 100 ml || ± 2 ml || – 0 + 4 ml ≥ 100 ml || ± 3 % || – 0 + 6 % Mått för utskänkning || || < 200 ml || ± 5 % || – 0 + 10 % ≥ 200 ml || ± (5 ml + 2,5 %) || – 0 + 10 ml + 5 % 3. Material Volymmått för utskänkning ska tillverkas av
material som är tillräckligt styva och dimensionsstabila för att volymen ska
hålla sig inom det största tillåtna felet. 4. Form 4.1. Volymmått för utskänkning ska utformas så
att en ändring av innehållet motsvarande det största tillåtna felet orsakar en
nivåförändring av minst 2 mm vid brädden eller fyllnadsmärket. 4.2. Volymmått för utskänkning ska utformas så
att uthällandet av hela mängden uppmätt vätska inte hindras. 5. Märkning 5.1. Nominell volym ska anges tydligt och
outplånligt genom märkning på måttet. 5.2. Volymmått för utskänkning kan även märkas
för upp till tre klart urskiljbara volymer, som inte ska kunna förväxlas med
varandra. 5.3. Alla måttstreck ska vara tillräckligt
tydliga och beständiga så att största tillåtna fel inte överskrids vid
användning. BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är A1A2
eller F1 eller D1 eller E1 eller B + E eller B + D eller H. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-009
XI DIMENSIONSMÄTINSTRUMENT Ö (MI-009) Õ ê 2004/22/EG De relevanta kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för dimensionsmätinstrument av
nedan definierade typer. DEFINITIONER Längdmätningsinstrument || || Bestämmer längden på löpande material (till exempel textilier, band, kablar) under den uppmätta produktens matningsrörelse. Ytmätningsinstrument || || Bestämmer ytan på oregelbundet formade objekt, t.ex. av läder. Mätinstrument för flera dimensioner || || Bestämmer kantlängderna (längd, bredd och höjd) för den minsta rätvinkliga parallellepiped som innesluter en produkt. KAPITEL
I – Gemensamma krav på samtliga dimensionsmätinstrument Elektromagnetisk tålighet 1. Effekten av elektromagnetiska störningar på
ett dimensionsmätinstrument ska vara sådan att –
förändringen i mätresultat inte är större än det
kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 2.3, eller –
en mätning inte är möjlig att genomföra, eller –
det uppstår momentana variationer i mätresultatet
som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett mätresultat, eller –
det uppstår variationer i mätresultatet som är
såpass uppseendeväckande att alla med intresse av mätresultatet lägger märke
till dem. 2. Det kritiska avvikelsevärdet är lika med
ett skaldelsvärde. BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är För mekaniska eller elektromekaniska
instrument: F1 eller E1 eller D1 eller B + F
eller B + E eller B + D eller H eller H1 eller G. För elektroniska instrument eller instrument
som innehåller programvara: B + F eller B + D eller H1
eller G. KAPITEL
II – Längdmätningsinstrument Egenskaper hos den produkt som ska mätas 1. Textilier kännetecknas av den s.k.
K-faktorn, som är baserad på töjbarheten och ytkraften hos den uppmätta
produkten. Den definieras med följande formel: K || = || ε · (GA + 2,2 N/m2), där ε är den relativa förlängningen hos ett tygprov av en meters bredd vid en dragkraft av 10 N, GA är ytkraften hos ett tygprov i N/m2. Användningsförhållanden 2.1. Område Dimensioner och K-faktor, där så är
tillämpligt, för instrumentet, inom det område som anges av tillverkaren.
Områdena för K-faktorn anges i tabell 1: Tabell 1 Grupp || K-faktorns värdeområde || Produkt I || 0 < K < 2 × 10-2 N/m2 || låg töjbarhet II || 2 × 10-2 N/m2 < K < 8 × 10-2 N/m2 || medelhög töjbarhet III || 8 × 10-2 N/m2 < K < 24 × 10-2 N/m2 || hög töjbarhet IV || 24 × 10-2 N/m2 < K || mycket hög töjbarhet 2.2. Då det uppmätta objektet inte
transporteras av själva mätinstrumentet, måste det uppmätta objektets hastighet
begränsas till det område som tillverkaren anger för instrumentet. 2.3. Om mätresultatet är beroende av tjocklek,
ytbeskaffenhet och typ av matning (t.ex. från en stor rulle eller från en bal),
ska motsvarande begränsningar anges av tillverkaren. Största tillåtna fel 3. Instrument Tabell 2 Noggrannhetsklass || Största tillåtna fel I || 0,125 %, men inte mindre än 0,005 Lm II || 0,25 %, men inte mindre än 0,01 Lm III || 0,5 %, men inte mindre än 0,02 Lm Där Lm är den minsta tillåtna
uppmätta längden, det vill säga den minsta längd för vilken instrumentet är
avsett att användas enligt tillverkarens specifikation. Vid mätningen av de olika materialens sanna
längd ska lämpliga instrument användas (till exempel måttband). Materialet ska
vid mätningen läggas på ett lämpligt underlag (till exempel ett lämpligt bord)
plant och utan töjning. Övriga krav 4. Mätinstrumentet måste vara sådant att
produkten mäts utan töjning enligt den avsedda töjbarhet som instrumentet är
konstruerat för. KAPITEL
III – Ytmätningsinstrument Driftsförhållanden 1.1. Område Dimensioner inom det område som tillverkaren
angett för instrumentet ifråga. 1.2. Produktförhållanden Tillverkaren ska specificera instrumentets
begränsningar med avseende på den uppmätta produktens hastighet och i
tillämpliga fall tjockleksrelaterad ytbeskaffenhet. Största tillåtna fel 2. Instrument Det största tillåtna felet är 1,0 %, dock
lägst 1 dm2. Övriga krav 3. Presentation av produkten Om produkten matas tillbaka eller stoppas, ska
instrumentet vara sådant att mätfel inte indikeras. Alternativt ska
visningsanordningen visa tomt. 4. Skaldelsvärde Instrumentet ska ha ett skaldelsvärde av
1,0 dm2. Dessutom ska det vara möjligt att erhålla ett
skaldelsvärde av 0,1 dm2 för provningsändamål. KAPITEL
IV – Mätinstrument för flera dimensioner Driftsförhållanden 1.1. Område Dimensioner inom det område som angetts av
instrumenttillverkaren. 1.2. Minsta dimension Den undre gränsen för den minsta dimensionen
för skalintervallets samtliga värden anges i tabell 1. Tabell 1 Skalintervall (d) || Minsta dimension (min) (undre gräns) d ≤ 2 cm || 10 d 2 cm < d ≤ 10 cm || 20 d 10 cm < d || 50 d 1.3. Produktens hastighet Hastigheten får inte överskrida det område som
angetts av instrumenttillverkaren. Största tillåtna fel 2. Instrument: Största tillåtna fel är ± 1,0 d. ê 2004/22/EG (anpassad) BILAGA MI-010
XII AVGASMÄTARE Ö (MI-010) Õ ê 2004/22/EG De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans
med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för nedan definierade
avgasmätare avsedda för kontroll och yrkesmässigt underhåll av motorfordon i
bruk. DEFINITIONER Avgasmätare || || En avgasmätare är ett mätinstrument som fastställer halterna av vissa ämnen som ingår i avgaserna från motorfordon med gnisttändning vid det analyserade provets fukthalt. Dessa ämnen är kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2), syre (O2), kolväten (HC). Mängden kolväten ska uttryckas som koncentration av n-hexan (C6H14), mätt med nära-infraröda absorptionstekniker. Gasfraktionen uttrycks i procent (volymprocent) för CO, CO2 och O2 och i delar per miljon (ppm vol). En avgasmätare beräknar dessutom lambdavärdet, med utgångspunkt från avgashalterna. Lambda || || Lambda är ett dimensionslöst värde som anger en motors förbränningseffekt genom förhållandet luft/bränsle i avgaserna. Det fastställs genom en standardiserad referensformel. SÄRSKILDA
KRAV Instrumentklasser 1. Två klasser 0 och I är definierade för
avgasmätare. De relevanta minsta mätområdena för dessa klasser framgår av
tabell 1. Tabell 1 Klasser och mätområden Parameter || Klasserna 0 och I CO-fraktion || 0–5 % vol CO2-fraktion || 0–16 % vol HC-fraktion || 0–2 000 ppm vol O2-fraktion || 0–21 % vol λ || 0,8–1,2 Specificerade driftsförhållanden 2. Nominella värden på driftsförhållandena ska
anges av tillverkaren enligt följande: 2.1. För klimatmässiga och mekaniska
influensstorheter: –
Ett minsta temperaturområde på 35 °C för den
klimatmässiga miljön. –
Tillämplig mekanisk miljöklass är klass M1. 2.2. För influensstorheter som härrör från
elkraftförsörjningen: –
Spännings- och frekvensområden för
växelströmsförsörjningen. –
Gränser för likströmsförsörjningen. 2.3. För omgivningstryck: –
Största och minsta värde på omgivningstrycket är
för båda klasserna: pmin ≤ 860 hPa, pmax ≥ 1 060 hPa. Största tillåtna fel 3. Största tillåtna fel definieras enligt
följande: 3.1. För var och en av de uppmätta
fraktionerna utgörs det största tillåtna felet, vid specificerade driftsförhållanden
enligt punkt 1.1 i bilaga I, av det större av de två värden som anges i tabell
2 nedan. Absolutvärden uttrycks i % vol eller i ppm vol varvid procentandelarna
är procent av det sanna värdet. Tabell 2 Största tillåtna fel Parameter || Klass 0 || Klass I CO-fraktion || ± 0,03 % vol ± 5 % || ± 0,06 % vol ± 5 % CO2-fraktion || ± 0,5 % vol ± 5 % || ± 0,5 % vol ± 5 % HC-fraktion || ± 10 ppm vol ± 5 % || ± 12 ppm vol ± 5 % O2-fraktion || ± 0,1 % vol ± 5 % || ± 0,1 % vol ± 5 % 3.2. Största tillåtna fel i lambdaberäkningen
är 0,3 %. Det konventionella sanna värdet beräknas med hjälp av den formel
som definieras i punkt 5.3.7.3 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets
direktiv 98/69/EG om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon
och om ändring av rådets direktiv 70/220/EEG[42]. I detta syfte används de värden som visas av
instrumentet för beräkning. Tillåten påverkan av störningar 4. För var och en av de volymfraktioner som
instrumentet mäter ska det kritiska avvikelsevärdet vara lika med det största
tillåtna felet för respektive parameter. 5. Påverkan av elektromagnetiska störningar
ska vara sådan att –
förändringen i mätresultatet håller sig inom det
kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 4, eller –
mätresultatets presentation är sådan att det inte
kan tolkas som ett giltigt mätresultat. Övriga krav 6. Upplösningen ska vara lika med eller en
storleksordning högre än de värden som anges i tabell 3. Tabell 3 Upplösning || CO || CO2 || O2 || HC Klasserna 0 och I || 0,01 % vol || 0,1 % vol || [43] || 1 ppm vol Lambdavärdet ska visas med en upplösning av
0,001. 7. Standardavvikelsen för 20 mätningar får
inte överskrida en tredjedel av modulen för det största tillåtna felet för
varje tillämplig gasfraktion. 8. Vid mätning av CO, CO2 och
kolväte måste det instrument som inbegriper det särskilda gashanteringssystemet
visa 95 % av slutvärdet enligt kalibreringsgaserna inom 15 sekunder efter
byte från en gas med nollinnehåll, det vill säga friskluft. För mätning av O2
måste instrumentet under likartade förhållanden visa ett värde som avviker mindre
än 0,1 % vol från noll inom 60 sekunder efter byte från friskluft till en
syrefri gas. 9. Andra ingående ämnen i avgaserna än de som
ska mätas får inte påverka mätresultatet med mer än halva modulen av det
största tillåtna felet, när sådana ämnen förekommer i nedanstående största
volymfraktioner: 6 % vol CO, 16 % vol CO2, 10 % vol O2, 5 % vol H2, 0,3 % vol NO, 2 000 ppm vol kolväte (som n-hexan), vattenånga upp till mättning. 10. En avgasmätare ska vara försedd med en
inställningsanordning som möjliggör nollställning, gaskalibrering och
internjustering. Inställningsanordningen för nollställning och internjustering
ska vara automatisk. 11. Med en automatisk eller halvautomatisk
inställningsanordning ska instrumentet inte kunna göra någon mätning så länge
inställning inte är genomförd. 12. En avgasmätare ska detektera kvarvarande
kolväterester i instrumentets gassystem. Det får inte vara möjligt att
genomföra en mätning om kvarvarande kolväten före en mätning överskrider
20 ppm vol. 13. En avgasmätare ska ha en anordning för
automatisk upptäckt av varje fel i syrekanalens sensor som beror på slitage
eller ett brott i anslutningsledningen. 14. Om avgasmätaren kan fungera med olika
bränslen (t.ex. olja eller flytande gas) ska det finnas möjlighet att välja lämpliga
koefficienter för lambdaberäkning utan osäkerhet om att rätt metod tillämpas. BEDÖMNING
AV ÖVERENSSTÄMMELSE De förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som avses i artikel 918 och som tillverkaren kan välja mellan
är B + F eller B + D eller H1. é BILAGA XIII DEL A Upphävt direktiv med ändringar (som det hänvisas till i artikel 52) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG (EUT L 135, 30.4.2004, s. 1) || Rådets direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81) || Kommissionens direktiv 2009/137/EG (EUT L 294, 11.11.2009, s. 7) || DEL B Förteckning över tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning (som det hänvisas till i artikel 19) Direktiv || Tidsfrist för införlivande || Datum för tillämpning 2004/22/EG || 30 april 2006 || 30 oktober 2006 2006/96/EG || || 2009/137/EG || 1 december 2010 || 1 juni 2011 é BILAGA XIV JÄMFÖRELSETABELL Direktiv 2004/22/EG || Detta direktiv || Artikel 1 || Artikel 2.1 Artikel 2 || Artikel 3 Artikel 3 första stycket || Artikel 1 Artikel 3 andra stycket || Artikel 2.2 Artikel 4 || Artikel 4.1–4.5 ___ || Artikel 4.6–4.22 Artikel 5 || Artikel 5 Artikel 6.1 || Artikel 6 Artikel 6.2 || ___ Artikel 7.1 || Artikel 21 Artikel 7.2 || Artikel 23.4 Artikel 7.3 || ___ Artikel 7.4 || ___ Artikel 8 || Artikel 7 ___ || Artikel 8 ___ || Artikel 9 ___ || Artikel 10 ___ || Artikel 11 ___ || Artikel 12 ___ || Artikel 13 ___ || [Artikel 15] Artikel 9 || Artikel 18 Artikel 10 || Artikel 19 Artikel 11.1 || ___ Artikel 11.2 första stycket || ___ Artikel 11.2 andra stycket || Artikel 24.2 Artikel 12 || ___ Artikel 13.1 || ___ Artikel 13.2 || ___ ___ || Artikel 14.1 ___ || Artikel 14.2 Artikel 13.3 || Artikel 14.3 Artikel 13.4 || Artikel 14.4 Artikel 14 || ___ Artikel 15.1 || Artikel 46.1 Artikel 15.2 || Artikel 46.2 Artikel 15.3 || ___ Artikel 15.4 || ___ Artikel 15.5 || ___ Artikel 16.1 || Artikel 16 Artikel 16.2 || Artikel 47 Artikel 16.3 || Artikel 17 Artikel 16.4 || ___ Artikel 17.1 || ___ Artikel 17.2 || Artikel 22 andra stycket Artikel 17.3 || Artikel 17.4 första stycket || Artikel 23.2 Artikel 17.4 andra stycket || ___ Artikel 17.5 || ___ Artikel 18 || ___ ___ || Artikel 20 ___ || Artikel 22 första stycket ___ || Artikel 23.1 ___ || Artikel 23.3 ___ || Artikel 23.5 andra stycket ___ || Artikel 23.5 tredje stycket ___ || Artikel 23.6 ___ || Artikel 24 ___ || Artikel 25 ___ || Artikel 26 ___ || Artikel 27 ___ || Artikel 28 ___ || Artikel 29 ___ || Artikel 30 ___ || Artikel 31 ___ || Artikel 32 ___ || Artikel 33 ___ || Artikel 34 ___ || Artikel 35 ___ || Artikel 36 ___ || Artikel 37 ___ || Artikel 38 ___ || Artikel 39 ___ || Artikel 40 Artikel 19.1 || ___ Artikel 19.2 a första stycket || ___ Artikel 19.2 a andra stycket || ___ Artikel 19.2 a tredje stycket || Artikel 43.4 Artikel 19.2 b || ___ Artikel 20 || ___ Artikel 21 || ___ Artikel 22 || ___ Artikel 23 || ___ ___ || Artikel 41 ___ || Artikel 42 ___ || Artikel 43.1 ___ || Artikel 43.2 ___ || Artikel 43.3 ___ || Artikel 44 ___ || Artikel 45 ___ || Artikel 48 ___ || Artikel 49 ___ || Artikel 50 Artikel 24 || ___ ___ || Artikel 51 Artikel 25 || ___ ___ || Artikel 52 Artikel 26 || Artikel 53 första stycket ___ || Artikel 53 andra stycket Artikel 27 || Artikel 54 Bilaga I || Bilaga I Bilaga A || Bilaga II punkt 1 Bilaga A1 || Bilaga II punkt 2 Bilaga B || Bilaga II punkt 3 Bilaga C || Bilaga II punkt 4 Bilaga C1 || Bilaga II punkt 5 Bilaga D || Bilaga II punkt 6 Bilaga D1 || Bilaga II punkt 7 Bilaga E || Bilaga II punkt 8 Bilaga E1 || Bilaga II punkt 9 Bilaga F || Bilaga II punkt 10 Bilaga F1 || Bilaga II punkt 11 Bilaga G || Bilaga II punkt 12 Bilaga H || Bilaga II punkt 13 Bilaga H1 || Bilaga II punkt 14 Bilaga MI-001 || Bilaga III Bilaga MI-002 || Bilaga IV Bilaga MI-003 || Bilaga V Bilaga MI-004 || Bilaga VI Bilaga MI-005 || Bilaga VII Bilaga MI-006 || Bilaga VIII Bilaga MI-007 || Bilaga IX Bilaga MI-008 || Bilaga X Bilaga MI-009 || Bilaga XI Bilaga MI-010 || Bilaga XII ___ || Bilaga XIII ___ || Bilaga XIV [1] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,
KOM(2011) 206 slutlig. [2] Centre for Strategic & Evaluation Services
(Storbritannien), Interim evaluation of the Measuring Instruments
Directive, July 2010: http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/legal-metrology-and-prepack/public-consultation/public-consultation-files/evaluation_report_by_cses_en.pdf. [3] Offentligt samråd till den 1 november 2010: http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/legal-metrology-and-prepack/public-consultation/index_en.htm. [4] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och
93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG,
95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och
2009/23/EG, KOM(2011) 315 slutlig. [5] Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna
regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av
sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). [6] EUT C 77, 28.3.2002, s. 1. [7] EUT C […], […], s. […]. [8] EGT L 202, 6.9.1971, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning
(EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36). [9] EGT C 136, 4.6.1985, s. 1. [10] EUT L 135, 30.4.2004, s. 1. [11] EUT L 218, 13.8.2008, s. 30. [12] EUT L 218, 13.8.2008, s. 82. [13] EUT L 390, 31.12.2004, s. 24. [14] EGT L […], […], s. […]. [15] EGT L 220,
30.8.1993, s. 23. [16] EUT C 282, 25.11.2003, s. 3. [17] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. [18] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [19] EGT L 204,
21.7.1998, s. 37. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18). [20] EGT L 202, 6.9.1971, s. 21. Direktivet senast
ändrat genom kommissionens direktiv 82/623/EEG (EGT L 252, 27.8.1982,
s. 5). [21] EGT L 202, 6.9.1971, s. 32. [22] EGT L 239, 25.10.1971, s. 9. Direktivet
senast ändrat genom 1994 år anslutningsakt. [23] EGT L 335, 5.12.1973, s. 56. Direktivet
senast ändrat genom kommissionens direktiv 85/146/EEG (EGT L 54, 23.2.1985,
s. 29). [24] EGT L 14, 20.1.1975, s. 1. [25] EGT L 183, 14.7.1975, s. 25. [26] EGT L 336, 4.12.1976, s. 30. [27] EGT L 26, 31.1.1977, s. 59. [28] EGT L 105, 28.4.1977, s. 18. Direktivet
ändrat genom kommissionens direktiv 82/625/EEG (EGT L 252, 27.8.1982,
s. 10). [29] EGT L 364, 27.12.1978, s. 1. [30] EGT L 259, 15.10.1979, s. 1. [31] För klass B elektromekaniska mätare
ska Imin ≤ 0,4 · Itr gälla. [32] När det gäller elektromekaniska
elmätare har inga kritiska avvikelsevärden fastställts för övertonsinnehåll i
strömkretsen och för likström och övertoner i strömkretsen. [33] När det gäller elektromekaniska
elmätare har inga kritiska avvikelsevärden fastställts för övertonsinnehåll i
strömkretsen och för likström och övertoner i strömkretsen. [34] EGT L 316, 31.10.1992, s. 12. Direktivet
upphävt genom direktive 2003/96/EG (EUT
L 283, 31.10.2003, s. 51). [35] Medlemsstaterna kan dock kräva
mätsystem av noggrannhetsklass 0,3 eller 0,5 när de används för att fastställa
avgifter på mineraloljor vid lossning av fartygstankar, järnvägstankar och
tankbilar. [36] EGT L 42, 15.2.1975, s. 1. Direktivet senast
ändrat genom direktiv 89/676/EEG (EUT L 398, 30.12.1989, s. 18). [37] EGT L 46, 21.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat
genom EES-avtalet. [38] För i = r ska
motsvarande kolumner i tabell 3 tillämpas med e ersatt med er. [39] Distanssignalgeneratorn ligger
utanför detta direktivs räckvidd. [40] Tillämpas på viktkombinationer
måttband/stickan. [41] Om den nominella längden
överstiger 30 meter ska det största tillåtna felet ökas med 0,75 mm för
varje 30-meterslängd. [42] EGT L 350, 28.12.1998, s. 17. [43] 0,01 % vol för mätstorheter
under eller lika med 4 % vol, annars 0,1 % vol.