MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Som bekräftas i Stockholmsprogrammet fortsätter utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa att vara en prioritering för Europeiska unionen. Även om betydande framsteg redan har gjorts på detta område är det civilrättsliga och det straffrättsliga samarbetet fortfarande otillräckligt. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget och avskaffandet av den tredje pelaren pågår en dynamisk utveckling av det rättsliga området för att möta alla utmaningar. Lagstiftningsåtgärder och strategiska åtgärder samt ett konsekvent genomförande av dessa är nyckelverktyg i sammanhanget. Finansiering kan bidra till utvecklingen på området genom att skapa förutsättningar för att stödja och främja genomförandet av lagstiftning och politik.

I enlighet med meddelandet om översyn av EU:s budget[1] anlades ett nytt perspektiv på de finansieringsinstrument och verktyg som används för närvarande, för att garantera att tydlig hänsyn tas till mervärdet för EU och sörja för rationalisering och förenkling av finansieringsmekanismerna. I meddelandet En budget för Europa 2020[2] fastslog kommissionen att det finns behov av en enklare och öppnare budget för att komma till rätta med de problem som komplicerade programstrukturer och det stora antalet olika program ger upphov till. Det rättsliga området nämndes som exempel på områden som är så fragmenterade att åtgärder bör vidtas.

Avsikten är nu att förenkla och rationalisera systemet genom att låta programmet Rättsliga frågor ersätta tre befintliga program, nämligen

- ”Civilrätt”,

- ”Straffrätt”, och

- ”Förebyggande av och information om narkotikamissbruk”.

Medan den rättsliga grunden för programmet Förebyggande av och information om narkotikamissbruk rör folkhälsa och därmed täcker hälsoaspekter, bland annat behovet av att minska de hälsoskadliga verkningar som är förknippade med narkotikamissbruk, närmar sig programmet Rättsliga frågor politiken för narkotikabekämpning ur ett brottsbekämpningsperspektiv. Olaglig narkotikahandel, som är ett av de områden där Europaparlamentet och rådet får anta minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder på grundval av artikel 83 i EUF-fördraget, kommer tillsammans med andra olagliga verksamheter med anknytning till narkotika att stå i fokus för det nya programmets finansiering av åtgärder som syftar till att bekämpa narkotikarelaterad brottslighet.

Sammanslagningen av dessa program, som alla baseras på bestämmelserna i del III, avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kommer att möjliggöra en övergripande finansieringsstrategi på detta område och en mer effektiv fördelning av medel för övergripande ändamål, såsom utbildning.

Förslagets allmänna mål är att bidra till att skapa ett område med rättvisa genom att främja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. Därför syftar förslaget till att främja en effektiv, övergripande och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen om samarbete på de civilrättsliga och straffrättsliga områdena, underlätta tillgången till rättslig prövning samt förebygga och minska efterfrågan på, missbruket av och tillgången till narkotika.

Ett sätt att uppnå detta är att stödja utbildning och informationskampanjer, stärka nätverk och underlätta gränsöverskridande samarbete. Vidare behöver Europeiska unionen skaffa sig en stabil analytisk grund till stöd för politiken och lagstiftningen på det rättsliga området.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.        Samråd med berörda parter

Den 20 april 2011 inleddes ett offentligt samråd med berörda aktörer om framtida finansieringsverksamhet på området rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet för perioden efter 2013[3]. Det fanns tillgängligt på internet under två månader och var öppet för alla berörda aktörer och enskilda. Bland de 187 svarande fanns en stor andel icke statliga organisationer och de flesta medlemsstater fanns representerade.

De svarande gjorde en positiv bedömning av programmens politiska mål och bekräftade behovet av finansiering på de berörda områdena. De ansåg att kravet på europeiskt mervärde var uppfyllt och angav inget område för vilket finansieringen borde avbrytas. Behovet av förenkling och förbättring bekräftades och de flesta åtgärdsförslagen bemöttes positivt, även förslagen om minskat antal program och förenklade förfaranden.

Exempel på finansieringsverksamhet som förespråkades av de berörda aktörerna är utbyte av god praxis, utbildning för yrkesverksamma på det rättsliga området, information och kampanjer för att öka medvetenheten, stöd till nätverk, undersökningar osv. Alla typer av verksamhet som vann de berörda aktörerna gillande tas uttryckligen upp i artikel 6 i förslaget. De svarande var ense med kommissionen när det gäller vilka aktörer som bör kunna få finansiering och vilka typer av finansieringsmekanismer som skulle kunna användas.

2.2.        Konsekvensanalys

En konsekvensanalys har genomförts beträffande framtida finansieringsinsatser för hela området rättvisa, rättigheter och jämlikhet, som för närvarande omfattar sex program[4]. Denna konsekvensanalys är av relevans för såväl förslaget om programmet ”Rättsliga frågor” som för förslaget om programmet ”Rättigheter och medborgarskap”. Konsekvensanalysen bygger på etapputvärderingarna av de nuvarande programmen[5]. Dessa bekräftade att programmen överlag är effektiva och verkningsfulla, men man identifierade också vissa brister och utrymmen för förbättringar. I konsekvensanalysen övervägdes följande tre alternativ:

Alternativ A: Detta alternativ går ut på att bibehålla sex program och att ta itu med vissa av de konstaterade problemen genom förändringar av den interna förvaltningen av programmen. En förbättrad förvaltning och ett effektivare stöd genom starka synergier mellan programmen skulle göra det möjligt att komma till rätta med vissa av problemen. Den viktigaste orsaken till dessa, nämligen det (alltför) stora antalet program, skulle dock inte bli föremål för åtgärder, och därmed skulle de förbättringar som kan uppnås med detta alternativ vara begränsade.

Alternativ B: Alternativ B går ut på att, utöver åtgärderna enligt alternativ A, slå samman de sex olika programmen till två. Detta alternativ skulle ge utrymme för flexibilitet vid användningen av medel och fastställandet av de årliga politiska prioriteringarna. Därmed skulle programmen bli enklare att hantera (för båda mottagare och förvaltning) och effektivare, eftersom det skulle krävas betydligt färre förfaranden. Programmens effektivitet skulle dessutom förbättras på så sätt att uppsplittringen och utspädningen av medel skulle kunna hanteras på ett bättre sätt inom ramen för två program. Personalresurser skulle kunna frigöras, eftersom färre förfaranden skulle minska den administrativa bördan. Dessa resurser skulle omfördelas till insatser för att effektivisera programmen (spridning av resultat, övervakning, tillhandahållande av information osv.).

Alternativ C: Syftet med alternativ C skulle vara att endast genomföra ett program. Detta alternativ ger möjlighet att åtgärda alla problem som grundar sig på det stora antalet program och den ökade administrativa börda som följer av att behöva förvalta dessa. Rättsliga begränsningar innebär att man inte kommer at kunna täcka finansieringsbehoven för alla berörda politikområden med detta program. Det blir då nödvändigt att göra ett val mellan det rättsliga området och det område som rör rättigheter och medborgarskap. Även om denna lösning kan ge maximal effekt för programförvaltningen, ger den inte tillräckliga möjligheter att ta hänsyn till de politiska prioriteringarna och behoven för politikområdet i stort.

Efter analys och jämförelse av de olika alternativen, framstår det som att den bästa lösningen är att slå samman nuvarande sex program till två, eftersom man därigenom skulle täcka finansieringsbehoven för samtliga relevanta politikområden (alternativ B). Jämfört med status quo innebär alternativ B klara fördelar och inga nackdelar. Alternativ A är inte lika förmånligt som alternativ B, och alternativ C täcker endast vissa av de berörda politikområdena, vilket gör det alternativet mindre lämpligt.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

Förslaget baseras på artikel 81.1–2, artikel 82.1 och artikel 84 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Kombinationen av artiklarna 81 och 82 gör det möjligt att använda en övergripande strategi för att stödja utvecklingen av det civilrättsliga och det straffrättsliga samarbetet, särskilt med avseende på övergripande frågor som påverkar båda dessa rättsliga områden.

I artikel 84 anges en möjlighet att införa åtgärder för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas brottsförebyggande insatser. Programmet syftar inte till att täcka hela det brottsförebyggande området, utan endast den del som rör politiken för narkotikabekämpning. Avsikten är således att införa en övergripande strategi för att bekämpa efterfrågan och utbudet av narkotika och stödja medlemsstaternas gränsöverskridande samarbete om brottsbekämpning.

De föreslagna finansieringsverksamheterna är utformade med hänsyn till principerna om mervärde för EU respektive subsidiaritet. Finansiering ur EU-budgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och där ingripanden från EU kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand. De verksamheter som omfattas av denna förordning bidrar till en effektiv tillämpning av regelverket genom att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av EU-lagstiftningen i hela EU. Europeiska unionen är i en bättre position än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande. En stabil analytisk bas för stöd till och utveckling av politiken kommer att främjas. Insatser på EU-nivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela EU och ger dessutom skalfördelar.

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Finansieringsramen för genomförandet av programmet ”Rättvisa” under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska uppgå till 472 miljoner euro (löpande priser).

5.           FÖRSLAGETS HUVUDINNEHÅLL

Syftet med den föreslagna lösningen är att kombinera en förenkling av finansieringsförfarandena, i enlighet med vad alla berörda parter har begärt, med en mer resultatinriktad strategi. De viktigaste inslagen i denna strategi är följande:

- Förslaget definierar de allmänna och särskilda mål som programmet syftar till att uppfylla (artiklarna 4 och 5) och de åtgärdsområden som programmet kommer att vara inriktat på (artikel 6). De allmänna och särskilda målen fastställer programmets räckvidd (politikområden), medan de olika åtgärderna är finansieringsinriktade, vilket innebär att de är tillämpliga på alla berörda politikområden och på ett övergripande sätt definierar vilka resultat som kan uppnås med finansiering. Samtidigt definierar de i vilka fall finansiering kan tillföra ett mervärde när det gäller att uppnå de politiska målen. I samband med att denna förordning genomförs kommer kommissionen årligen att fastställa prioriteringarna för finansiering på de olika berörda politikområdena. Alla finansieringsinstrument som anges i finansieringsförordningen kan användas vid genomförandet av programmet. Alla juridiska personer som är etablerade i medlemsstaterna eller i ett tredjeland som medverkar i programmet får delta. Några andra begränsningar av tillgången till programmet finns inte. Denna struktur borgar för förenkling och ger bättre förutsättningar att anpassa programmet till de politiska behoven och den politiska utvecklingen. Vidare ger den en stabil grund för utvärdering, eftersom de särskilda målen är direkt knutna till utvärderingsindikatorer. Dessa indikatorer kommer att ligga fast under hela programmets livstid och övervakas och bedömas regelbundet. För att skapa flexibilitet och stärka genomförandet av programmet föreslås att man inte reserverar specifika belopp för varje politikområde inom programmet.

- Deltagandet av tredjeländer är begränsat till EES, anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer. Andra tredjeländer, särskilt sådana som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, kan associeras till åtgärder inom programmet om detta främjar syftet med dessa åtgärder.

- Programmets årliga prioriteringar kommer att fastställas i ett årligt arbetsprogram. Eftersom detta innebär politiskt styrda val, ska antagandet av det årliga arbetsprogrammet föregås av ett yttrande från de ständiga representanternas kommitté enligt det rådgivande förfarandet.

Kommissionen kan, på grundval av en kostnads- och nyttoanalys, använda sig av ett redan befintligt genomförandeorgan för genomförandet av programmet, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram.

Begreppet ”domare och övrig personal inom rättsväsendet”

Rättslig fortbildning för domare och övrig personal inom rättsväsendet är ett centralt inslag i politiken på det rättsliga området. Rättslig utbildning stärker det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstater, rättstillämpare och medborgare, och i kommissionens meddelande om rättslig utbildning på EU-nivå – ”Skapa förtroende för en EU-övergripande rättvisa en ny dimension för den europeiska rättsliga utbildningen” – fastställs konkreta utbildningsmål som ska uppnås fram till 2020[6]. Artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget avser särskilt ”domare och övrig personal inom rättsväsendet”. Enligt kommissionens meddelande är advokater, trots att det rör sig om ett fristående yrke, en integrerad och nödvändig del av det rättsliga arbetet och spelar en central roll i tillämpningen av unionsrätten. Deras viktiga kompetens på det juridiska området gör att de, liksom notarierna i en rad medlemsstater, bidrar till genomförandet av unionslagstiftningen. Med hänsyn till fördragens anda och syfte kan dessa bestämmelser utvidgas till att även omfatta de båda ovannämnda yrkesgrupperna.

2011/0369 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 81.1–2, 82.1 och 84,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt finns bestämmelser om inrättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa där personer kan röra sig fritt. För detta ändamål får unionen anta åtgärder för att utveckla det civilrättsliga och det straffrättsliga samarbetet och stödja medlemsstaternas brottsförebyggande åtgärder, särskilt när det gäller att förebygga och minska efterfrågan på och utbudet av narkotika.

(2) I Stockholmsprogrammet[7] bekräftas prioriteringen att utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och specificerar att till de politiska prioriteringarna hör att skapa ett lagens och rättvisans Europa. Finansiering anges som ett av de viktigaste verktygen för ett lyckat genomförande av Stockholmsprogrammets politiska prioriteringar.

(3) I kommissionens meddelande om Europa 2020[8] presenteras en strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla. Ett väl fungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättvisa i gränsöverskridande situationer har avskaffats, bör utvecklas och utgöra ett viktigt inslag för att stödja och främja de särskilda målen och flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin.

(4) Erfarenheterna från insatser på unionsnivå har visat att man för att uppnå dessa mål måste använda en kombination av instrument, däribland lagstiftning, politiska initiativ och finansiering. Finansiering är ett viktigt verktyg för att komplettera lagstiftningsåtgärder. Ett finansieringsprogram bör därför inrättas.

(5) I kommissionens meddelande om en budget för Europa 2020[9] betonas behovet av att rationalisera och förenkla den finansiering som utgår från EU. Meningsfull förenkling och effektiv förvaltning av finansieringen kan uppnås genom en minskning av antalet program och rationalisering, förenkling och harmonisering av finansieringsbestämmelser och finansieringsförfaranden.

(6) Som ett svar på behovet av förenkling och effektiv förvaltning av finansieringen, införs genom denna förordning programmet Rättsliga frågor, i syfte att säkerställa en fortsättning och utveckling av den verksamhet som tidigare utfördes på grundval av tre olika program. Dessa inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1149/2007/EG av den 25 september 2007 om inrättande, som en del av det allmänna programmet Grundläggande rättigheter och rättvisa, av det särskilda programmet Civilrätt för perioden 2007–2013[10], rådets beslut av den 12 februari 2007 om inrättande, som en del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd av friheter, av det särskilda programmet Straffrätt för perioden 2007–2013[11] och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1150/2007/EG av den 25 september 2007 om inrättande för perioden 2007–2013 av det särskilda programmet Förebyggande av och information om narkotikamissbruk som en del av det allmänna programmet Grundläggande rättigheter och rättvisa[12].

(7) Medan den rättsliga grunden för programmet Förebyggande av och information om narkotikamissbruk rör folkhälsa och därmed täcker hälsoaspekter, bland annat behovet av att minska de hälsoskadliga verkningar som är förknippade med narkotikamissbruk, närmar sig programmet Rättsliga frågor politiken för narkotikabekämpning ur ett brottsbekämpningsperspektiv. Olaglig narkotikahandel och annan olaglig verksamhet med anknytning till narkotika bör stå i fokus för finansiering av åtgärder som syftar till att bekämpa narkotikarelaterad brottslighet inom ramen för det nya programmet.

(8) I kommissionens meddelanden om en översyn av EU:s budget[13] respektive om en budget för Europa 2020 betonas också vikten av att inrikta finansieringen på verksamheter med ett tydligt europeiskt mervärde, det vill säga där insatser på unionsnivå kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. De verksamheter som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ett verkligt område med rättvisa genom att främja principen om ömsesidigt erkännande, ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt skapa förutsättningar för en korrekt och konsekvent tillämpning av EU-lagstiftningen. Finansieringen bör också bidra till att sprida kunskaper om unionens lagstiftning och politik till alla berörda samt till att skapa en sund analytisk grund för stöd till och utveckling av unionens lagstiftning och politik. Insatser på EU-nivå innebär att dessa åtgärder kan genomföras konsekvent i hela EU och medför dessutom skalfördelar. Europeiska unionen är i en bättre position än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande.

(9) Efterfrågan och tillgången på narkotika skapar ett verkligt hot som medlemsstaterna inte på ett bärkraftigt sätt kan hantera själva. EU-ingripanden i enlighet med denna förordning kommer att fungera som stöd för medlemsstaternas insatser för att förebygga och minska efterfrågan på och utbudet av narkotika, bland annat genom att stödja det gränsöverskridande samarbetet när det gäller verkställighet av domar.

(10) För att genomföra principen om sund ekonomisk förvaltning bör denna förordning innehålla bestämmelser om lämpliga verktyg för att utvärdera hur förordningen fungerar. Förordningen bör för detta ändamål fastställa allmänna och särskilda mål. I syfte att mäta i vilken utsträckning de särskilda målen har uppnåtts bör det införas en uppsättning indikatorer. Dessa indikatorer bör gälla under hela programperioden.

(11) Genom denna förordning fastställs för det fleråriga programmet en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den XX mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(12) Denna förordning bör genomföras i full överensstämmelse med förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget. Vid genomförandet är det viktigt att dra nytta av de förenklingsverktyg som införs genom den sistnämnda förordningen. Vidare bör kriterierna för identifiering av åtgärder som ska stödjas vara inriktade på att fördela tillgängliga finansiella resurser på de åtgärder som har störst effekt med hänsyn till det politiska mål som eftersträvas.

(13) Kommissionen bör har de genomförandebefogenheter som krävs för att anta de årliga arbetsprogrammen. Genomförandebefogenheterna för åtgärder som genomförs inom ramen för programmet bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[14]. Med hänsyn till de belopp som berörs årligen kan budgetkonsekvenserna bedömas vara av mindre omfattning. Därför bör det rådgivande förfarandet tillämpas.

(14) För att säkerställa en effektiv tilldelning av anslag ur unionens budget är det viktigt att eftersträva konsekvens, komplementaritet och synergier mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt mellan det här programmet och programmet Rättigheter och medborgarskap, som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[15], instrumentet för finansiellt stöd till polissamarbete, brottsförebyggande åtgärder och kampen mot gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[16], programmet Hälsa för tillväxt som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[17], programmet Erasmus för alla som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[18], ramprogrammet Horisont 2020 som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[19] och instrumentet för stöd inför anslutningen som inrättas genom förordning (EU) nr XX/XX av den XX[20].

(15) Enligt artiklarna 8 och 10 i fördraget bör programmet stödja integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering i all sin verksamhet. Programmet bör därför övervakas och utvärderas regelbundet för att det ska gå att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor beaktas inom programmets verksamheter.

(16) Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet åtgärder för att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, driva in belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i förekommande fall, besluta om påföljder. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) bör ha rätt att i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[21] utföra kontroller på platsen och inspektioner hos ekonomiska aktörer i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med finansiering från unionen inom ramen för programmet.

(17) Eftersom målet med denna förordning, nämligen att bidra till att skapa ett europeiskt område med rättvisa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(18) [I enlighet med artikel 3 i det protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa länder meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning] ELLER [Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kommer Förenade kungariket och Irland inte att delta i antagandet av denna förordning, som därför inte är bindande för eller tillämplig på dem][22].

(19) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet (nr 22) om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Programmets inrättande och varaktighet

1.           Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens program Rättvisa, nedan kallad programmet.

2.           Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014 – 31 december 2020.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning avses med

a)           medlemsstater: medlemsstaterna med undantag för [Danmark] ELLER [Danmark, Förenade kungariket och Irland, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i protokoll (nr 21)].

b)           domare och övrig personal inom rättsväsendet: domare, åklagare, advokater, notarier, domstolstjänstemän, stämningsmän, rättstolkar och andra yrkesgrupper som är knutna till domstolsväsendet.

Artikel 3 Europeiskt mervärde

Programmet ska finansiera åtgärder med ett europeiskt mervärde. Därför ska kommissionen se till att de åtgärder som väljs ut för finansiering har till syfte att leverera resultat med ett europeiskt mervärde, och övervaka att det europeiska mervärdet faktiskt uppnåtts genom de slutliga resultaten av de åtgärder som finansierats genom programmet.

Artikel 4 Allmänt mål

Programmets allmänna mål ska vara att bidra till skapandet av ett område med rättvisa genom att främja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete.

Artikel 5 Särskilda mål

För att uppnå det allmänna målet i artikel 4 ska programmet ha följande särskilda mål:

a)      Främja en effektiv, övergripande och konsekvent tillämpning av unionslagstiftning som rör civilrättligt och straffrättsligt samarbete.

         Indikatorn för att mäta i vilken grad detta mål har uppnåtts ska bland annat vara antalet fall av gränsöverskridande samarbete.

b)      Underlätta tillgången till rättslig prövning.

         Indikatorn för att mäta i vilken grad detta mål har uppnåtts ska bland annat vara hur tillgången till rättslig prövning uppfattas bland medborgare och företag i EU.

c)      Förebygga och minska efterfrågan på och utbudet av narkotika.

         Indikatorn för att mäta i vilken grad detta mål har uppnåtts ska bland annat vara antalet fall av gränsöverskridande samarbete.

Programmet ska i all sin verksamhet syfta till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning,

Artikel 6 Åtgärder

1.           Med hänsyn till de mål som anges i artikel 4 och artikel 5 ska åtgärderna i programmet vara inriktade på följande områden:

a)      Förbättra allmänhetens medvetande och kunskaper om unionens lagstiftning och politik.

b)      Stödja genomförandet av unionens lagstiftning och politik i medlemsstaterna.

c)      Främja transnationellt samarbete och bygga upp ömsesidigt kunskap och ömsesidigt förtroende.

d)      Förbättra kunskaperna och insikterna om frågor som kan påverka ett väl fungerande rättsligt område, och därigenom säkerställa en besluts- och lagstiftningsprocess som grundar sig på faktiska förhållanden.

2.         Genom programmet ska bland annat följande typer av åtgärder finansieras:

(a) Analytisk verksamhet, såsom insamling av data och statistik; utveckling och spridning av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken, undersökningar, forskning och opinionsundersökningar, utvärderingar och konsekvensanalyser; utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial; övervakning och utvärdering av införlivandet och tillämpningen av unionslagstiftning och av genomförandet av unionens politik samt workshoppar, seminarier, expertmöten, konferenser.

(b) Utbildning för domare och övrig personal inom rättväsendet, till exempel personalutbyte, workshoppar, seminarier, utbildning för utbildare, utformning av utbildning på internet eller andra former av utbildningsmoduler.

(c) Ömsesidigt lärande, samarbete, kampanjer för att öka medvetenheten samt spridning, såsom identifiering och utbyte av god praxis, nyskapande lösningar och erfarenheter samt organisation av inbördes utvärdering och ömsesidigt lärande; organisation av konferenser och seminarier, organisation av kampanjer för att öka medvetenheten, informationskampanjer, mediakampanjer och evenemang, inklusive gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar; sammanställning och publicering av material för informationsspridning och för spridning av programmets resultat, utveckling, drift och underhåll av IKT-system och IKT-verktyg.

(d) Stöd till viktiga aktörer, till exempel stöd till medlemsstater vid genomförandet av unionens lagstiftning och politik; stöd till centrala nätverk på europeisk nivå vilkas verksamhet är kopplad till genomförandet av programmets mål; nätverksarbete på EU-nivå mellan specialiserade organ och organisationer samt nationella, regionala och lokala myndigheter; finansiering av expertnätverk; finansiering av övervakningscentrum på EU-nivå.

Artikel 7 Deltagande

1.           Programmet ska vara öppet för alla offentliga och/eller privata organisationer och enheter som är lagligt etablerade i

a)      medlemsstater,

b)      Eftaländer som är parter i EES-avtalet, i enlighet med villkoren i EES-avtalet,

c)      anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som anges i ramavtalet med dem om deras deltagande i unionsprogram,

d)      Danmark, på grundval av ett internationellt avtal.

2.           Offentliga och/eller privata organisationer och enheter som är lagligt etablerade i andra tredjeländer, särskilt sådana som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, får associeras till åtgärder inom programmet om detta skulle främja syftet med dessa åtgärder.

3.           Enligt programmet kan kommissionen samarbeta med internationella organisationer med verksamhet på de områden som omfattas av programmet, såsom Europarådet, Förenta nationerna och Haagkonferensen för internationell privaträtt. Programmet ska vara öppet för deltagande för dessa internationella organisationer.

Artikel 8 Budget

1.           Finansieringsramen för genomförandet av programmet ska vara 472 miljoner euro.

2.           Finansiella anslag ur programmet kan också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta programmet och uppfylla dess mål, särskilt undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive gemensam kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar, så länge åtgärderna har anknytning till de allmänna målen för denna förordning, utgifter i samband med it-nätverk för utbyte och behandling av information samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

3.           Budgetmyndigheten ska godkänna de årliga anslag som står till förfogande för varje budgetår; anslagen får inte överskrida de tak som fastställs genom rådets förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Artikel 9 Genomförandeåtgärder

1.           Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget.

2.           För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram i form av genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.

3.           De årliga arbetsprogrammen ska ange vilka åtgärder som behövs för att genomföra programmen, de prioriteringar som ska göras vid upphandlingar och alla andra uppgifter som krävs enligt förordning (EU, Euratom) nr XX/XX av den XX om de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på Europeiska unionens årliga budget.

Artikel 10 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 11 Komplementaritet

1.           Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med andra unionsinstrument, bland annat med programmet rättigheter och medborgarskap, instrumentet för finansiellt stöd till polissamarbete, brottsförebyggande åtgärder och kampen mot gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, programmet Hälsa för tillväxt, programmet Erasmus för alla, ramprogrammet Horisont 2020 och instrumentet för stöd inför anslutningen.

2.           Programmet kan dela resurser med andra unionsinstrument, särskilt programmet Grundläggande rättigheter och medborgarskap, vid genomförandet av åtgärder som överensstämmer med målen i båda programmen. En åtgärd som beviljats stöd från programmet kan också få stöd från programmet Rättigheter och medborgarskap, förutsatt att finansieringen inte täcker samma kostnader.

Artikel 12 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller samt, om oegentligheter upptäcks, genom återkrav av belopp som betalats ut felaktigt och, i förekommande fall, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare samt revisionsrätten ska ha befogenhet att granska handlingar som rör och genomföra kontroller på platsen hos stödmottagare, kontraktsparter eller underentreprenörer som mottagit unionsmedel via programmet.

              Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 utföra kontroller på platsen och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett stödavtal, ett stödbeslut eller ett avtal om unionsfinansiering.

              Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra stycket ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer samt stödavtal, stödbeslut och stödavtal som är ett resultat av tillämpningen av denna förordning uttryckligen ge kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätt att utföra sådana granskningar, kontroller på platsen och inspektioner.

Artikel 13 Övervakning och utvärdering

1.           Kommissionen ska följa upp programmet med regelbundna intervall för att kontrollera genomförandet av programåtgärder på de områden som anges i artikel 6.1 och uppfyllandet av de särskilda mål som anges i artikel 5. Övervakningen kommer också att göra det möjligt att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor har behandlats i programverksamheten överlag. Vid behov bör indikatorerna delas upp efter kön, ålder och eventuell funktionsnedsättning.

2.           Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:

a) En preliminär utvärderingsrapport, senast vid halvårsskiftet 2018.

b) en utvärderingsrapport efter avslutat program.

3.           Den preliminära utvärderingsrapporten ska redogöra för i vilken grad programmets mål har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och programmets europeiska mervärde, som underlag för att avgöra om finansieringen på områden som omfattas av programmet ska fortsätta, anpassas eller upphöra efter 2020. Den ska också redogöra för räckvidden av eventuella förenklingar av programmet, dess samstämmighet med andra åtgärder på internt och externt plan samt målens och åtgärdernas fortsatta relevans. Dessutom ska de ta hänsyn till resultaten av den efterhandsutvärdering av programmen som nämns i artikel 14.

4.           Efterhandsutvärderingen ska redogöra för programmets långsiktiga verkningar och hur hållbara dessa verkningar är, för att ge underlag för beslut om efterföljande program.

Artikel 14 Övergångsbestämmelser

Åtgärder som inleds före den 1 januari 2014 på grundval av beslut 1149/2007/EG, beslut 2007/126/RIF eller beslut 1150/2007/EG ska också i fortsättningen omfattas av de bestämmelserna, till dess att åtgärderna har slutförts. Vid tillämpningen av dessa beslut ska hänvisningar till de kommittéer som anges i artiklarna 10 och 11 i beslut 1149/2007/EG, artikel 9 i beslut 2007/126/RIF och artikel 10 i beslut 1150/2007/EG tolkas som hänvisningar till den kommitté som anges i artikel 10 i den här förordningen.

Artikel 15 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar                    Ordförande

På rådets vägnar                                           På rådets vägnar

BILAGA

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad påverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[23]

Avdelning 33 – Rättvisa

1.3. Typ av förslag eller initiativ

þ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[24]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Programmet ska bidra till inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, särskilt ett område med rättvisa, genom att främja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. Ett väl fungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden kan avskaffas, kommer också att vara till stöd och gagn för de särskilda målen och huvudinitiativen i Europa 2020-strategin.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Särskilda mål

För att uppnå målet att bidra till skapandet av ett europeiskt område med rättvisa omfattar programmet följande särskilda mål:

a)       Främja en effektiv, övergripande och konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen när det gäller civilrättligt och straffrättsligt samarbete.

b)       Underlätta tillgången till rättslig prövning.

c)       Förebygga och minska efterfrågan på och utbudet av narkotika.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen.

Kapitel 33 03 och 33 04

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att bidra till genomförandet av det gemensamma regelverket och göra det möjligt för medborgare och företag i unionen att utnyttja den befintliga lagstiftningen fullt ut. Dessa kommer att bli mer medvetna om sina rättigheter och medlemsstater och berörda aktörer kommer att ha bättre verktyg för att kunna utbyta bästa praxis och samarbeta med varandra. Förslagets verkningar på stödmottagare/målgrupper beskrivs närmare i avsnitt 4.1.2 i konsekvensanalysen.

Dessutom kommer de föreslagna ändringarna av finansieringsprogrammen att ha en klart förmånlig inverkan på förvaltningen av det finansiella stödet. Detta skulle till att börja med komma till uttryck genom en samlad strategi för vilka ansökningsförfaranden som ska tillämpas, vilken dokumentation som ska krävas och vilka IT-system som ska användas; denna strategi skulle vara gemensam för alla berörda program. Detta kommer i sig att bädda för konkreta tidsbesparingar, eftersom många berörda aktörer som är verksamma på områden som täcks av flera av den nuvarande generationen av program inte längre skulle behöva ta hänsyn till sinsemellan olika krav, utan kunde koncentrera sig mer på att utarbeta innehållsmässigt och kvalitativt bra förslag.

Med en enda harmoniserad och rationaliserad urvalsprocess skulle tidsåtgången från det att ansökningarna ges in och till dess att resultaten erhålls kunna minskas betydligt, vilket skulle leda till kortare perioder av osäkerhet för den ansökande organisationen. Det skulle dessutom innebära att projekt kunde starta mycket snabbare efter det att de har utformats, vilket i sin tur skulle leda till att de på ett mycket bättre sätt skulle uppfylla de konkreta behov som de syftar till att komma till rätta med i enlighet med unionens politiska prioriteringar.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat och verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Indikatorer för att mäta i vilken mån de ovannämnda särskilda målen har uppnåtts ska bland andra vara antalet fall av gränsöverskridande samarbete för a och c samt hur medborgare och företag ser på tillgången till rättslig prövning i EU för b.

GD Rättsliga frågor har inte tillräcklig information om den rådande situationen för att på ett meningsfullt sätt kunna fastställa på lång till medellång sikt, men innan programmet börjar genomföras kommer vi att försöka samla in mer information om läget, så att det blir möjligt att sätta upp delmål och mål.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Lagstiftning är ett mycket viktigt verktyg för att genomföra unionens mål på området rättvisa, men behöver kompletteras med andra metoder. Här kan finansiering spela en viktig roll. Finansieringen bör särskilt ha till uppgift att göra lagstiftningen mer effektiv och öka medborgarnas samt de berörda yrkesgruppernas och aktörernas kunskaper, medvetande och kapacitet genom att stödja följande:

Informationskampanjer riktade till allmänheten, inbegripet stöd för nationella och europeiska kampanjer för att informera människor om deras rättigheter, såsom de garanteras i unionslagstiftningen, och hur de kan tillvaratas i praktiken.

Fortbildning och kapacitetsuppbyggnad för jurister (till exempel domare och åklagare) och andra yrkesverksamma på det rättsliga området, så att de förses med de verktyg som krävs för att omsätta unionens rättigheter och politik i praktiken.

Finansieringen har också en central roll när det gäller att främja samarbete på gränsöverskridande nivå och utveckla det ömsesidiga förtroendet genom följande typer av åtgärder:

Insatser för att stärka nätverk, dvs. unionsövergripande organisationer som ska bistå vid förberedelserna av framtida initiativ på detta område samt främja ett konsekvent genomförande i hela Europa.

Gränsöverskridande brottsbekämpande samarbete, t.ex. införande av system som slår larm om försvunna barn samt samordning av operativt och gränsöverskridande samarbete för narkotikabekämpning.

Dessutom bör finansieringen stödja

forskning, analys och annan stödjande verksamhet, för att förse lagstiftaren med tydlig och ingående information om problem som uppstår och situationen på fältet. Resultaten av dessa verksamheter används sedan för att utveckla och genomföra unionens politik och se till att den grundar sig på faktiska förhållanden och är välriktad och välstrukturerad.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Finansiering inom ramen för programmet Rättsliga frågor är inriktad på verksamhet där unionens insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med åtgärder som vidtas av medlemsstaterna själva. De verksamheter som omfattas av denna förordning bidrar till en effektiv tillämpning av regelverket genom att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, genom att öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt genom att bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unions-lagstiftningen i hela EU. Endast åtgärder på unionsnivå kan ge upphov till sådana samordnade verksamheter som har möjlighet att nå alla medlemsstater i unionen. Europeiska unionen kan lättare än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande. Utan stöd från unionen finns det en stor risk för att de berörda aktörerna skulle hantera denna typ av frågor på ett inkonsekvent och splittrat sätt. Samarbete och nätverkskontakter dem emellan kommer att leda till spridning av bästa praxis, särskilt till innovativa och integrerade lösningar i olika medlemsstater. Deltagarna i dessa verksamheter kommer därefter att kunna sprida kunskap inom sina respektive yrkesområden och sprida bästa praxis vidare i sina medlemsstater.

En sund analytisk bas för stöd till och utveckling av politiken kommer att främjas. Insatser på EU-nivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela EU och ger dessutom skalfördelar. Finansiering på nationell nivå skulle inte ge samma resultat, utan endast leda till splittrade och begränsade insatser som inte täcker behoven för Europeiska unionens som helhet.

1.5.3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

De utvärderingar efter halva tiden som genomförts för de befintliga programmen på det rättsliga området har bekräftat programmens effektivitet i stort, men har också identifierat ett antal problem, såsom utspädning av medel (dilution of funds) genom stöd till många små projekt med begränsad verkan. Trots att finansieringen fördelas på ett mängd projekt, finns det i geografiskt hänseende dålig spridning bland de organisationer som mottar stöd. Av utvärderingen efter halva tiden framgår att mer behöver göras för att förbättra spridningen och utnyttjandet av resultat och effekter av de finansierade verksamheterna. En förbättrad spridning går hand i hand med förbättrad utvärdering och övervakning. När det gäller effektiviteten pekade utvärderingen efter halva tiden och det offentliga samrådet på de komplicerade och byråkratiska förfaranden som de sökande ställs inför. Ur en administrativ synvinkel innebär det stora antalet förfaranden för de olika programmen en stor administrativ börda för kommissionen. Mängden förfaranden och den stora administrativa bördan bidrar till att dra ut på handläggningen. Genom en sammanslagning av programmen skulle man komma till rätta med detta problem och skapa synergier mellan programmen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsinstrument och eventuella synergieffekter

Programmet kommer att eftersträva synergier, konsekvens och komplementaritet med andra unionsinstrument, bland annat programmen inom områdena inrikes frågor, hälso- och konsumentfrågor samt utbildning och forskning. Överlappning med verksamhet inom ramen för dessa andra program kommer att undvikas, och programmet Rättsliga frågor och programmet Rättigheter och medborgarskap kommer att kunna dela på resurser för att uppnå gemensamma mål.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

þ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– þ  Förslaget eller initiativet ska gälla från 1.1.2014–31.12.2020

– þ  Budgetkonsekvenser 2014–2020 och därefter.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

– Följs av fullskalig verksamhet

1.7. Planerad metod för genomförandet[25]

þ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

þ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– þ  genomförandeorgan

– þ  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[26]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

þ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Möjligheten att använda ett befintligt genomförandeorgan för att helt eller delvis genomföra programmet tas upp i motiveringen. Något sådant beslut har ännu inte fattats, och inte heller har någon analys av kostnadseffektiviteten genomförts, men alternativet bör hållas öppet.

Gemensam förvaltning är ett annat alternativ som inte används för närvarande, men som skulle kunna komma i fråga för framtiden. Detta gäller i första hand de internationella organisationer som anges i artikel 7.2, nämligen Europarådet, Förenta nationerna och Haagkonferensen för internationell privaträtt.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Förslaget inbegriper övervaknings- och utvärderingsskyldigheter. Uppfyllandet av de särskilda målen kommer att övervakas på grundval av indikatorerna i detta förslag. Detta kommer att ske på årlig grund.

Vidare kommer kommissionen senast i mitten av 2018 att tillhandahålla en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts, resursanvändningens effektivitet och programmets europeiska mervärde. En efterhandsutvärdering programmets långsiktiga verkningar och hur hållbara dessa verkningar är kommer att tillhandahållas efter det att programmet har avslutats.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

GD Rättsliga frågor har inte ställts inför några större risker för felaktigheter i sina utgiftsprogram. Detta bekräftas av den upprepade avsaknaden av betydande felaktigheter i revisionsrättens årliga rapporter och av att felfrekvensen i GD Rättsliga frågors (och tidigare GD Rättvisa, frihet och säkerhets) årliga verksamhetsrapporter under senare år inte har överstigit 2 % (med ett enda undantag för Daphne-programmet 2009).

De viktigaste risker som konstaterats är följande:

- Risk för att de utvalda projekten håller undermålig kvalitet och att det finns brister i det tekniska genomförandet, vilket minskar programmens verkningar. Skälen till detta är bristfälliga urvalsförfaranden, brist på sakkunskap och otillräcklig övervakning.

- Risken för att de medel som beviljats inte används effektivt eller på ett ekonomiskt sätt, både när det gäller bidrag (tungrodda förfaranden för ersättning av faktiska bidragsberättigande kostnader och begränsade möjligheter att kontrollera dessa kostnader utan besök på plats) och när det gäller upphandling (svårt att jämföra prisanbud i de fall där det bara finns ett begränsat antal ekonomiska aktörer som har de specialistkunskaper som krävs).

Risk som hänger samman med (framför allt) mindre organisationers (bristfälliga) kapacitet att effektivt kontrollera utgifter samt att säkerställa öppenhet när det gäller de transaktioner som utförs.

- Risken för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller kriminell verksamhet konstateras förekomma. Att tredje parter har ett internt kontrollsystem ger bara en partiell garanti på grund av det tämligen stora antalet heterogena uppdragstagare och bidragsmottagare som alla har ett eget, ofta väldigt litet, kontrollsystem.

De flesta av dessa risker förväntas kunna minskas med hjälp av mer målinriktade förslag och de förenklingar som införs genom den senaste treårsöversynen enligt budgetförordningen.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Beskrivning av interna kontrollsystem

Kontrollsystemet för det framtida programmet kommer att bygga på det nuvarande kontrollsystemet, som har flera beståndsdelar: den övervakning av verksamheten som utförs av programmets förvaltningsenhet, den förhandskontroll (finansiell kontroll) som utförs av den centrala budget- och kontrollenheten och den interna upphandlingskommittén samt den efterhandskontroll av bidrag och de revisioner som utförs av internrevisionsfunktionen och/eller tjänsten för internrevision.

Alla transaktioner är föremål för en förhandskontroll från programmets förvaltningsavdelning och en finansiell kontroll från den centrala budget- och kontrollenheten (med undantag för förfinansiering med låg risk). När det gäller bidrag kontrolleras kostnadsuppgifter ingående och verifikationer begärs när det anses nödvändigt utifrån en riskbedömning. Alla öppna och begränsade upphandlingsförfaranden och alla förhandlade förfaranden som rör belopp på över 60 000 euro ska kontrolleras av den interna upphandlingskommittén innan beslut om tilldelning fattas.

Efterhandskontrollen tillämpar en ”avslöjandestrategi” som syftar till att upptäcka största möjliga antal avvikelser och på så sätt skapa förutsättningar att kräva tillbaka felaktigt utbetalda belopp. Med stöd av denna strategi utförs revisionerna på ett antal olika utvalda projekt nästan uteslutande på grundval av en riskanalys.

Kostnader för och fördelar med kontroller

Vi bedömer att mellan 50 och 70 % av all personal som arbetar med förvaltningen av de nuvarande finansieringsprogrammen utför kontrollfunktioner i vid bemärkelse (från urvalet av bidragsmottagare/uppdragstagare till genomförandet av revisionsresultaten). Detta motsvarar mellan 2,1 miljoner euro (50 % av personalkostnaderna för 2014 enligt avsnitt 3.2.3) och 3,2 miljoner euro (70 % av personalkostnaderna för 2020 enligt avsnitt 3.2.3). Dessutom kostar en externalisering av efterhandskontrollerna mellan 75 000 och 100 000 euro om året, kostnader som finansieras via anslagen till administrativt stöd. Dessa kostnader utgör mellan 6 % och 3 % av programmets totala budget. Andelen sjunker under sjuårsperioden, eftersom de årliga anslagen ökar betydligt mellan 2014 och 2020, medan kontrollkostnaderna förblir tämligen stabila.

Tack vare denna kombination av förhands- och efterhandskontroller samt skrivbordstester och kontroller på platsen, har den mätbara kvarstående felfrekvensen i genomsnitt legat på under 2 %, med ett undantag för Daphne-programmet 2009, där felfrekvensen steg till något över 2 %. Problemet åtgärdades året därpå genom en ökning av efterhandskontrollerna på platsen. Genom dessa kontroller har man kunnat upptäcka och åtgärda de återstående felen i den relevanta undersökningsgruppen. Det interna kontrollsystemet och kostnaderna för detta anses därför inom GD Rättsliga frågor ligga på en adekvat nivå för att uppnå målet med en låg felfrekvens.

Inom denna ram kommer GD Rättsliga frågor emellertid att fortsätta utforska möjligheter att stärka förvaltningen och införa förenklingar. Minskningen av antalet program kommer att innebära att harmoniserade bestämmelser och förfaranden ska tillämpas, vilket minskar risken för fel. Dessutom kommer de förenklingsverktyg som görs tillgängliga genom treårsöversynen av budgetförordningen att användas i största möjliga utsträckning, eftersom det förväntas att de kommer att bidra till en minskad administrativ börda för mottagarna och samtidigt minska risken för fel och den administrativa bördan för kommissionen.

Sammanfattning av (de nuvarande) kontrollernas egenskaper och intensitet.

Sammanfattning av kontroller || Belopp miljoner euro || Antal mottagare/ transaktioner (% av totalt) || Kontrollnivå* (bedömning 1–4) || Täckning (% av värdet)

Förhandskontroller av alla finansiella transaktioner || Ej tillämpligt. || 100 % || 1–4, baserat på risk och typ av transaktion || 100 %

Upphandlingskommitténs kontroller av upphandlingsbeslut || Ej tillämpligt. || 100 % vid upphandlingar över 125 000 euro och förhandlade förfaranden över 60 000 euro || 4 || 100 % vid upphandlingar över 125 000 euro och förhandlade förfaranden över 60 000 euro

Efterhandskontroller av slutbetalningar av bidrag || Ej tillämpligt. || Minst 10 % || 4 || Mellan 5 och 10 %

*Kontrollnivå:

1. Minimal administrativ/aritmetisk kontroll utan granskning av styrkande underlag.

2. Kontroll på grundval av bestyrkande information med inslag av oberoende tillsyn (till exempel revisionsintyg eller andra typer av verifikationer), men utan granskning av styrkande underlag.

3. Kontroller med hänvisning till helt oberoende bestyrkande information (till exempel databasuppgifter som bekräftar delar av kravet, tredje parts eller kommissionens bedömningar av uppnådda delmål osv.).

4. Granskning av styrkande underlag som finns att tillgå under den aktuella fasen av förfarandet (avser all inkommande och utgående dokumentation som tidsrapportering, fakturor, fysiska kontroller osv.), det vill säga kontroll med samma kontrollfrekvens för transaktioner som vid de granskningar som utförs av revisionsrätten som en del av revisionsförklaringen.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Ange befintliga eller planerade förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder

Olika åtgärder håller på eller kommer att införas för att förebygga bedrägeri och oegentligheter inom programmet Rättsliga frågor. I artikel 12 i förslaget finns en bestämmelse om skydd för Europeiska unionens ekonomiska intressen. I enlighet med kommissionen strategi för bedrägeribekämpning, som antogs i juni 2011, är GD Rättsliga frågor i färd med att utforma en egen strategi för bedrägeribekämpning som omfattar hela utgiftscykeln, med hänsyn till att åtgärderna som ska införas måste uppfylla kraven på proportionalitet och kostnadseffektivitet. Denna strategi bygger på två grundpelare, förebyggande, på grundval av effektiva kontroller och, om bedrägeri eller oegentligheter upptäcks, lämpliga motåtgärder i form av indrivning av felaktigt utbetalda belopp och, när så är lämpligt, effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder. Strategin för bedrägeribekämpning beskriver systemet med förhands- och efterhandskontroller, baserat på ett varningssystem (red flags) och anger vilka förfaranden personalen ska följa när bedrägerier och oegentligheter avslöjas. Det ger också besked om samarbetsarrangemangen med Olaf.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i den fler-åriga budget-ramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || Från Efta-länder || Från kandidatländer || Från tredjeländer || Enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

[3…] || [33 01 04.YY] [Programmet Rättsliga frågor] || [Icke-diff. anslag] || JA || JA || JA[27] || NEJ

[3…] || [33 YY YY YY] [Programmet Rättsliga frågor] || [Diff. anslag] || JA || JA || JA || NEJ

|| || || || || ||

3.2. Beräknad påverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || [Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap]

GD: Rättvisa || || || År 2014[28] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 33 xx xx || Åtaganden || (1) || 45,800 || 52,800 || 59,300 || 66,300 || 73,800 || 80,800 || 84,800 || || 463,600

Betalningar || (2) || 18,300 || 30,400 || 43,600 || 53,700 || 64,400 || 71,500 || 77,100 || 104,600 || 463,600

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[29] || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 33 01 04 yy* || || (3) || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || || 8,400

TOTALA anslag för GD Rättsliga frågor || Åtaganden || =1+1a +3 || 47,000 || 54,000 || 60,500 || 67,500 || 75,000 || 82,000 || 86,000 || || 472,000

Betalningar || =2+2a +3 || 19,500 || 31,600 || 44,800 || 54,900 || 65,600 || 72,700 || 78,300 || 104,600 || 472,000

Kommissionen kan komma att (delvis) lägga ut genomförandet av programmet på befintliga genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsprocessen.

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 45,800 || 52,800 || 59,300 || 66,300 || 73,800 || 80,800 || 84,800 || || 463,600

Betalningar || (5) || 18,300 || 30,400 || 43,600 || 53,700 || 64,400 || 71,500 || 77,100 || 104,600 || 463,600

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || || 8,400

TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 47,000 || 54,000 || 60,500 || 67,500 || 75,000 || 82,000 || 86,000 || || 472,000

Betalningar || =5+ 6 || 19,500 || 31,600 || 44,800 || 54,900 || 65,600 || 72,700 || 78,300 || 104,600 || 472,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

GD: RÄTTSVISA ||

Ÿ Personalresurser || 4,185 || 4,247 || 4,165 || 4,254 || 4,344 || 4,433 || 4,522 || || 30,150

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,054 || 0,055 || 0,056 || 0,057 || 0,059 || 0,060 || 0,061 || || 0,402

GD RÄTTSLIGA FRÅGOR TOTALT || Anslag || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || || 30,552

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa betalningar) || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || || 30,552

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Efter 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 51,239 || 58,302 || 64,721 || 71,811 || 79,403 || 86,493 || 90,583 || || 502,552

Betalningar || 23,739 || 35,902 || 49,021 || 59,211 || 70,003 || 77,193 || 82,883 || 104,600 || 502,552

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: GD Rättsliga frågor har ingen möjlighet att tillhandahålla en uttömmande förteckning över alla resultat som ska uppnås med det ekonomiska stödet inom ramen för programmet, och inte heller över genomsnittliga kostnader (och andra siffror). Det finns för närvarande inga statistiska verktyg som gör det möjligt att på grundval av nuvarande program redovisa genomsnittliga kostnader, och sådana exakta uppgifter skulle stå i strid med principen att det framtida programmet bör vara tillräckligt flexibelt för att man ska kunna ta hänsyn till de politiska prioriteringarna mellan 2014 och 2020. Här följer emellertid en (icke uttömmande) förteckning över förväntade resultat:

- Antal personer i en målgrupp som nås av informationskampanjer.

- Antal domare och andra anställda inom rättsväsendet som erhållit utbildning.

- Antal rättstillämpare som deltar i exempelvis nätverksverksamhet, utbyten eller studiebesök.

- Antal exempel på gränsöverskridande samarbete, inklusive via användning av it-verktyg och europeiska förfaranden.

- Strategiska initiativ som utformats på grundval av utvärderingar och konsekvensanalyser samt med hänsyn till övergripande samråd med berörda aktörer och experter.

- Antal utvärderingar och konsekvensanalyser som utförts till följd av genomförandet av programmet.

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[30] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

MÅL 1[31]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

MÅL 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3. Beräknad påverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014[32] || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 4,185 || 4,247 || 4,165 || 4,254 || 4,344 || 4,433 || 4,522 || 30,150

Övriga administrativa utgifter || 0,054 || 0,055 || 0,056 || 0,057 || 0,059 || 0,060 || 0,061 || 0,402

Delsumma för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 4,239 || 4,302 || 4,221 || 4,311 || 4,403 || 4,493 || 4,583 || 30,552

Belopp utanför RUBRIK 5[33] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 8,400

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 1,200 || 8,400

TOTALT || 5,439 || 5,502 || 5,421 || 5,511 || 5,603 || 5,693 || 5,783 || 38,952

Kommissionen kan komma att (delvis) lägga ut genomförandet av programmet på befintliga genomförandeorgan. Belopp och fördelning kommer om nödvändigt att justeras med hänsyn till resultaten av externaliseringsprocessen.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– þ  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska uttryckas i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

33 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 30,75 || 30,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75

XX 01 01 02 (Delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (Indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (Direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[34]

33 01 02 01 (KA, INT, SNE – totalt) || 0,5 || 0,5 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

XX 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[35] || - vid huvudkontoret || || || || || ||

- vid delegationerna || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 31,25 || 31,25 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75 || 29,75

33 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Belopp och fördelning kommer att justeras beroende på resultaten av den planerade externaliseringsprocessen.

Beskrivning av de uppgifter som ska utföras:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Det arbete som ska utföras omfattar alla uppgifter som krävs för att förvalta ett finansieringsprogram, till exempel att - tillhandahålla underlag till budgetförfarandet, - förbereda arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa årliga prioriteringar, - förvalta förslags- och anbudsinfordringar samt efterföljande urvalsförfaranden, - kommunicera med berörda aktörer (potentiella/faktiska mottagare, medlemsstater, etc.); - förvalta projekt, både när det gäller drift och finansiering, - utföra kontroller i enlighet med vad som beskrivits ovan (förhandskontroll, upphandlingskommitté, efterhandskontroll, internrevision), - bokföring, - utveckla och handha it-verktyg för bidragsförvaltning, - övervaka och rapportera om uppnåendet av mål, också i AAR- och AOS-rapporter.

Extern personal || Uppgifterna liknar dem som utförs av tjänstemän och tillfälligt anställda, med undantag för uppgifter som inte kan fullgöras av extern personal.

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– þ  Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga budgetram.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[36].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– þ  Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨  Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida

– þ  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

þ         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Inkomstsidan linje: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[37]

År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Artikel 6xxxx…………. || || || || || || || ||

För diverse inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[33 yyyyyy…] Rubrik i den årliga budgetens inkomstdel

Ange metoden för att beräkna effekterna på inkomsterna.

Inkomsterna är inte kända i detta skede och kommer att vara beroende av kandidatländernas deltagande i programmet.

[1]               Meddelande om översyn av EU:s budget, KOM(2010) 700 slutlig 19.10.2010.

[2]               Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – En budget för Europa 2020: det nuvarande finansieringssystemet, utmaningar, resultat av de intresserade parternas samråd och olika möjliga lösningar på de viktigaste övergripande och sektorsspecifika frågorna, SEK(2011) 868 slutlig, som åtföljer meddelandet om en budget för Europa 2020, KOM(2011) 500 slutlig 29.6.2011.

[3]               http://ec.europa.eu/justice/news/consulting_public/news_consulting_0010_en.htm

[4]               Programmen ”Civilrätt”, ”Straffrätt”, ” Grundläggande rättigheter och medborgarskap”, ”Daphne III”, och ”Förebyggande av och information om narkotikamissbruk”, samt avsnitten ”Antidiskriminering och mångfald” och ”Jämställdhet” i programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress).

[5]               Preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av finansieringsprogrammet Civilrätt, KOM(2011) 351 slutlig, 15.6.2011; Preliminär utvärderingsrapport om programmet Straffrätt, KOM(2011) 255 slutlig, 11.5.2011; Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet Grundläggande rättigheter och medborgarskap 2007–2013, KOM(2011) 249 slutlig, 5.5.2011; Rapport om den preliminära utvärderingen av Daphne III-programmet 2007–2013, KOM(2011) 254 slutlig, 11.5.2011; Rapport om den preliminära utvärderingen av det särskilda programmet Förebyggande av och information om narkotikamissbruk 2007–2013, KOM(2011) 246 slutlig, 5.5.2011.

[6]               Kommissionens meddelande av den 13.9.2011, KOM(2011) 551 slutlig.

[7]               EUT L 115, 4.5.2010, s. 1.

[8]               KOM(2010) 2020 slutlig 03.03.2010.

[9]               KOM(2011) 500 slutlig av 29.06.2011.

[10]             EUT L 257, 3.10.2007, s. 16.

[11]             EUT L 58, 24.2.2007, s. 13.

[12]             EUT L 257, 3.10.2007, s. 23.

[13]             KOM(2010) 700 slutlig av den 19 oktober 2010.

[14]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[15]             EUT L XX, XX, s. XX.

[16]             EUT L XX, XX, s. XX.

[17]             EUT L XX, XX, s. XX.

[18]             EUT L XX, XX, s. XX.

[19]             EUT L XX, XX, s. XX.

[20]             EUT L XX, XX, s. XX.

[21]             EUT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[22]             Den slutgiltiga lydelsen av detta skäl i förordningen beror på den faktiska ståndpunkt som Förenade kungariket och Irland kommer att inta i enlighet med bestämmelserna i protokoll nr 21.

[23]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity Based Management) – ABB: Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting).

[24]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[25]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[26]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[27]             Möjligen Danmark

[28]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[29]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[30]             Resultat är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (till exempel antal studentutbyten som finansierats, antal km väg som byggts etc.)

[31]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[32]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[33]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[34]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställd, SNE = utstationerade nationella experter.

[35]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[36]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[37]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.