MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I kommissionens förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020[1] anges budgetramar och riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken. På grundval av detta lägger kommissionen fram ett antal förordningar om den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020, samt en konsekvensanalys som behandlar ett antal alternativa scenarier för jordbrukspolitikens utveckling.

Föreliggande reformförslag bygger på meddelandet Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020[2], som innehåller breda politiska riktlinjer för hur man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket och landsbygdsområdena står inför i framtiden och uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. 1) hållbar livsmedelsproduktion, 2) hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och 3) balanserad territoriell utveckling. Meddelandets reformförslag har fått ett brett stöd, både inom den interinstitutionella debatten[3] och inom det samråd med berörda parter som hållits inom ramen för konsekvensanalysen.

Ett genomgående tema har utkristalliserats under förfarandets gång, nämligen behovet av att främja ett effektivt resursutnyttjande för att säkra en smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla för EU:s jordbruk och landsbygdsområden i linje med Europa 2020-strategin och av att strukturera den gemensamma jordbrukspolitiken på två pelare med olika men kompletterande verktyg i syfte att uppnå samma mål. Pelare I omfattar direktstöd och marknadsåtgärder som ger EU-lantbrukarna ett årligt basinkomststöd och stöd vid specifika störningar på marknaden; pelare II omfattar landsbygdsutveckling och inom denna är det medlemsstaterna som utarbetar och samfinansierar fleråriga program inom en gemensam ram[4].

Genom ett antal reformer har den gemensamma jordbrukspolitiken inriktas på ett mer marknadsorienterat jordbruk, samtidigt som producenterna tillförsäkrats inkomststöd, miljökraven integrerats bättre och landsbygdsutvecklingen getts mer stöd som ett led i en integrerad politik för utveckling av landsbygdsområden i hela EU. Inom ramen för reformprocessen har emellertid röster höjts för en bättre fördelning av stödet mellan och inom medlemsstaterna och för bättre fokusering av de åtgärder som inriktas på miljöfrågor och på att motverka de ökande svängningarna på marknaderna.

Tidigare reformer har mest inriktats på inneboende problem, som till exempel för stora överskott och livsmedelssäkerhetskriser. I samtliga fall har reformerna tjänat sitt syfte och gagnat EU, både inom unionen och internationellt, men idag genereras de utmaningar som jordbruket står inför av faktorer utanför jordbrukets ram och det behövs därför bredare politiska åtgärder.

Trycket på jordbruksinkomsterna förväntas bli fortsatt stort till följd av att jordbrukarna tvingas ta risker, produktionen minskar och marginalerna krymper på grund av stigande insatspriser. Det finns därför behov av att behålla inkomststödet och att förbättra verktygen för riskhantering och krisberedskap. Ett starkt jordbruk är av avgörande betydelse för EU:s livsmedelsindustri och för den globala livsmedelstryggheten.

Samtidigt uppmanas aktörerna inom jordbruket och landsbygdsutvecklingen att öka sina ansträngningar för att uppnå de ambitiösa mål för klimat, energi och biologisk mångfald som ingår i Europa 2020-strategin. Jordbrukarna är tillsammans med skogsbrukarna våra viktigaste markförvaltare och kommer att behöva stöd när det gäller att införa och använda jordbrukssystem och jordbrukspraxis som är bra för miljön och klimatet, då marknadspriserna inte återspeglar kostnaden för dessa kollektiva nyttigheter. Det är också viktigt att utnyttja landsbygdsområdenas potential på bästa sätt för att bidra till tillväxt och sammanhållning för alla.

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer därför inte att vara en politik som bara omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan den kommer att vara en politik som är av avgörande betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och för den territoriella balansen. Det är härigenom som man kan uppnå ett verkligt mervärde med EU-politiken. Med en sådan verkligt gemensam politik utnyttjas de begränsade budgetresurserna på effektivast möjliga sätt när det gäller att tackla övergripande problem som klimatförändring, stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och samtidigt ge möjlighet till flexibla genomförandelösningar som tar hänsyn till lokala behov.

I förslaget till en flerårig budgetram anges att den gemensamma jordbrukspolitiken även fortsättningsvis bör delas upp på två pelare och att budgeten för var och en av pelarna bör ligga kvar på den nominella nivå som 2013; dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att leverera resultat på de områden som EU prioriterar. Direktstöden bör bidra till hållbar produktion genom att 30 % av anslaget för direktstöd öronmärks för obligatoriska åtgärder som gynnar klimatet och miljön. Stödnivåerna bör gradvis likriktas och det bör också gradvis införas övre tak för stöden till stora stödmottagare. Landsbygdsutvecklingen bör ingå i ett gemensamt strategiskt ramverk tillsammans med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder som bör vara mer resultatinriktat och regleras genom tydligare och bättre förhandsvillkor. Vad gäller marknadsåtgärder bör finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken stärkas genom följande två verktyg utanför den fleråriga budgetramen: 1) en nödreserv för krissituationer och 2) utvidgning av räckvidden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

På grundval av detta fastställs de viktigaste delarna av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 i ett paket innehållande följande förordningar:

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (förordningen om direktstöd).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (förordningen om landsbygdsutveckling).

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen).

– Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013.

– Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare.

Förordningen om landsbygdsutveckling bygger på det förslag som kommissionen lade fram den 6 oktober 2011 i vilket det fastställs gemensamma regler för alla fonder inom ett gemensamt strategiskt ramverk[5]. Det kommer också att läggas fram en förordning om ordningen för stöd till de sämst ställda, vilken för närvarande omfattas av en annan rubrik i den fleråriga budgetramen.

Man håller dessutom på att utarbeta nya regler för hur offentliggörandet av uppgifter om stödmottagarna ska göras, mot bakgrund av de påpekanden som gjorts av Europeiska unionens domstol. Detta görs i syfte att finna ett lämpligt sätt att se till att man efterlever öppenhetsprincipen samtidigt som man iakttar stödmottagarnas rätt till skydd av personuppgifter.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS

I konsekvensanalysen undersöks tre möjliga scenarier, vilka tagits fram på grundval av en utvärdering av den nuvarande politiken och en utvärdering av framtida utmaningar och behov. Konsekvensanalysen är resultatet av en lång process som inleddes i april 2010 under ledning av en avdelningsövergripande arbetsgrupp. Arbetet har inbegripit en omfattande kvantitativ och kvalitativ analys och man har också fastställt ett riktvärde i form av prognoser på medellång sikt för jordbruksmarknaderna och jordbruksinkomsterna fram till 2020 och utvärderat hur de olika scenarierna skulle kunna påverka sektorns ekonomi.

De tre scenarier som diskuteras i konsekvensanalysen är följande: 1) Det första scenariot bygger på anpassning, dvs. den nuvarande politiken bibehålls och de viktigaste bristerna åtgärdas, som t.ex. fördelningen av direktstöden. 2) Det andra scenariot bygger på integration, dvs. större ändringar av politiken i form av större målinriktning och miljöanpassning av direktstöden och större strategisk målinriktning av politiken för landsbygdsutveckling så att denna blir bättre samordnad med övrig EU-politik, samt utvidgning av den rättsliga grunden för samarbetet producenter emellan i syfte att utöka dess räckvidd. 3) Det tredje scenariot bygger på nyfokusering, dvs. politiken inriktas helt och hållet på miljön med en gradvis utfasning av direktstöden. Scenariot utgår ifrån att produktionskapaciteten kan upprätthållas utan stöd och att jordbruksområdenas socio-ekonomiska behov kan tillgodoses genom åtgärder på andra politiska områden.

Som svar på den ekonomiska krisen och det ökande trycket på de offentliga finanserna har EU tagit fram Europa 2020-strategin och förslaget till en flerårig budgetram. I de olika scenarierna läggs emellertid olika vikt vid vart och ett av de tre politiska målen för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken som strävar mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk i livskraftiga landsbygdsområden. För att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken överensstämmer med Europa 2020-strategin, särskilt vad gäller effektivt resursutnyttjande, kommer det i allt större utsträckning att krävas att jordbrukets produktivitet förbättras genom forskning, kunskapsöverföring och främjande av samarbete och innovation (även via det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket). Den politiska ramen för EU:s jordbrukspolitik har inte längre några inslag av handelssnedvridning, men sektorn förväntas bli utsatt för ett större tryck genom fortlöpande liberalisering, särskilt inom ramen för utvecklingsagendan från Doha och frihandelsavtalen med Mercosur.

De tre scenarierna har utarbetats på grundval av de synpunkter som uttrycktes under det samråd som genomfördes inom ramen för konsekvensbedömningen. Intresserade parter uppmanades att inkomma med synpunkter mellan den 23 november 2010 och den 25 januari 2011, och den 12 januari 2011 hölls ett möte i den rådgivande kommittén. De viktigaste synpunkterna sammanfattas nedan[6]:

– Det råder konsensus bland berörda parter om att det behövs en stark gemensam jordbrukspolitik som bygger på två pelare för att man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket står inför när det gäller trygg livsmedelsförsörjning, hållbar förvaltning av naturresurserna och territoriell utveckling.

– De flesta av de berörda anser att den gemensamma jordbrukspolitiken har en roll att spela när det gäller att stabilisera marknaderna och priserna.

– De berörda parterna har skilda åsikter om hur stödåtgärderna bör riktas (särskilt vad gäller omfördelning av direktstöd och stödtak).

– De berörda parterna instämmer i att båda pelarna kan vara av stor betydelse när det gäller att ge klimatåtgärderna bättre genomslag och förbättra miljöprestandan till gagn för hela EU. Många lantbrukare anser att detta redan är fallet, men allmänheten anser att stöden under pelare I kan användas på ett mer effektivt sätt.

– De berörda önskar att alla områden i EU, även de minst gynnade områdena, ska få ta del av den framtida tillväxten och utvecklingen.

– Många berörda angav att den gemensamma jordbrukspolitiken bör integreras med andra politikområden som miljö, folkhälsa, handel och utveckling

– Som möjliga vägar att koppla den gemensamma jordbrukspolitiken till Europa 2020-strategin föreslås innovation, utveckling av konkurrenskraftiga företag och främjande av kollektiva nyttigheter till förmån för EU-medborgarna.

I konsekvensanalysen jämförs de tre möjliga scenarierna:

Nyfokuseringsscenariot skulle påskynda strukturanpassningen inom jordbrukssektorn i och med att produktionen skulle föras över till de mest kostnadseffektiva områdena och de mest lönsamma sektorerna. Scenariot innebär att finansieringen för miljöåtgärder ökas kraftigt, men detta innebär också att jordbrukssektorn utsätts för större risker i och med att möjligheterna till marknadsintervention begränsas. Scenariot medför avsevärda sociala och miljörelaterade kostnader eftersom de mindre konkurrenskraftiga områdena skulle drabbas av inkomstbortfall och sämre miljöförhållanden, i och med att man skulle förlora de positiva effekter som följer av att direktstöden kopplas till tvärvillkor.

Anpassningsscenariot, som befinner sig på motsatta sidan av spektrumet, är det alternativ som ger störst möjligheter till kontinuitet i politiken, eftersom det innehåller begränsade men konkreta förbättringar när det gäller jordbrukets konkurrenskraft och miljöprestanda. Man betvivlar emellertid att det scenariot skulle räcka till för att möta framtidens stora klimat- och miljöutmaningar på lämpligt sätt, något som också påverkar jordbrukets långsiktiga hållbarhet.

Integrationsscenariot är nyskapande med sin ökade målinriktning och sina miljöanpassade direktstöd. Analysen visar att det är möjligt att miljöanpassa stöden till rimliga kostnader för jordbrukarna, även om det inte är möjligt att helt undvika administrativa bördor. På samma sätt är det möjligt att injicera ny livskraft i landsbygdsutvecklingen, förutsatt att medlemsstaterna och regionerna utnyttjar de nya möjligheter som ges på ett effektivt sätt och förutsatt att det gemensamma strategiska ramverket för EU-fonder inte innebär att man tar bort de synergieffekter som uppnås i samverkan med pelare I eller att man förlorar de aspekter som utgör lansbygdsutvecklingens starka sidor. Om det är möjligt att hitta en lämplig balans är det detta scenario som bäst säkrar långsiktig hållbarhet för jordbruket och landsbygdsområdena.

På grundval av dessa faktorer konstateras i konsekvensanalysen att integrationsscenariot är det mest balanserade av scenarierna i och med att det gradvis anpassar den gemensamma jordbrukspolitiken efter EU:s strategiska mål; samma balans återfinns i genomförandet av de olika delarna av förslagen till rättsakterna. Det är också viktigt att det tas fram en utvärderingsram så att det blir möjligt att bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens prestanda i förhållande till ett antal gemensamma indikatorer för de politiska målen.

Förenkling har efterlysts under hela processen och bör främjas, bland annat genom harmonisering av tvärvillkoren och marknadsinstrumenten och genom utformningen av stödet till små jordbruk utformas. Dessutom bör åtgärderna för att göra direktstöden mer miljöanpassade utformas på ett sådant sätt att man minskar den administrativa bördan och kontrollkostnaderna så mycket som möjligt.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Det föreslås att den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande struktur bibehålls, dvs. två pelare med årliga obligatoriska allmänna åtgärder under pelare I som kompletteras med frivilliga åtgärder som anpassas till nationella och regionala behov inom fleråriga program under pelare II. Syftet med den nya utformningen av direktstöden är emellertid att förbättra synergieffekterna med pelare II, vilken i sin tur kommer att ingå i ett gemensamt strategiskt ramverk för bättre samordning med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder.

På grundval av ovanstående föreslås också att man behåller den nuvarande strukturen med fyra grundläggande rättsakter, även om syftet med den utvidgade finansieringsförordningen är att samla gemensamma bestämmelser i vad som nu kallas den horisontella förordningen,

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den gemensamma jordbrukspolitiken är i sanning en gemensam politik. Behörigheten på området delas mellan EU och medlemsstaterna; förvaltningen sköts på EU-nivå för att sörja för ett hållbart och diversifierat jordbruk i hela EU, för att tackla övergripande problem som klimatförändring och för att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna. Med tanke på de stora utmaningar som vi står inför när det gäller livsmedelssäkerhet, miljö och territoriell balans är den gemensamma jordbrukspolitiken av strategisk betydelse när det gäller att se till att de åtgärder som vidtas för att möta utmaningarna är så effektiva som möjligt och när det gäller att säkra att budgetresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. Det föreslås också att den nuvarande uppdelningen på två pelare bör bibehållas för att medlemsstaterna ska kunna ges mer utrymme att själva ta fram lösningar som motsvarar deras lokala särdrag och för att bidra med samfinansiering till pelare II. Det nya europeiska innovationspartnerskapet och verktygen för riskhantering omfattas också av pelare II. Förslaget innebär också att den gemensamma jordbrukspolitiken anpassas bättre till Europa 2020-strategin (inbegripet ett gemensamt ramverk för EU-fonder) samt ett antal förbättringar och förenklingsåtgärder. Konsekvensanalysen visar också tydligt vad det skulle innebära, i form av negativa ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser, om inga åtgärder vidtas.

När det gäller tillämpningen av förordningen om direktstöd från och med den 1 januari 2014 fastställs det i den här förordningen nettotak för direktstöd för kalenderår 2013 genom att en anpassningsmekanism liknande modulering inrättas för att garantera att stödbeloppsnivåerna upprätthålls samtidigt som infasningen av de nya medlemsstaterna beaktas.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget till en flerårig budgetram anges att en avsevärd andel av EU:s budget även i framtiden bör avsättas för jordbruket, då den gemensamma jordbrukspolitiken är en gemensam politik av stor strategisk betydelse. Det förslås därför att den gemensamma jordbrukspolitiken bör inriktas på sina huvudverksamheter och att 317,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare I och 101,2 miljarder euro (i löpande priser) bör avsättas för pelare II under perioden 2014-2020.

Medlen för pelare I och pelare II kompletteras med ytterligare medel på 17,1 miljarder euro, fördelade på 5,1 miljarder euro för forskning och innovation, 2,5 miljarder euro för livsmedelsäkerhet, 2,8 miljarder euro för stöd till de sämst ställda enligt andra rubriker i den fleråriga budgetramen, 3,9 miljarder euro till en ny reserv för kriser inom jordbrukssektorn och upp till 2,8 miljarder euro inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (utanför den fleråriga budgetramen), vilket ger en total budget på 435,6 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Vad gäller fördelningen av stöd mellan medlemsstaterna föreslås att man jämnar ut skillnaderna i stödnivåerna för medlemsstater med direktstöd på mindre än 90 % av EU-genomsnittet. I förordningen om direktstöd beräknas de nationella taken på den grunden.

Stöden till landsbygdsutveckling kommer att fördelas på grundval av objektiva kriterier som bygger på de politiska målen och med hänsyn tagen till den nuvarande fördelningen. På samma sätt som idag bör de regioner som utvecklas långsammare även fortsättningsvis omfattas av högre samfinansieringsnivåer och detta gäller även vissa åtgärder som kunskapsöverföring, producentgrupper, samarbete och Leader.

Det införs viss flexibilitet för överföringar mellan pelare (upp till 5 % av direktstöden), dels från pelare I till pelare II för att göra det möjligt för medlemsstaterna att stärka sin politik för landsbygdsutveckling och dels från pelare II till pelare I för de medlemsstater vars direktstödsnivåer ligger under 90 % av EU-genomsnittet.

Mer detaljerad information om vilka budgetkonsekvenserna blir av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken finns i den finansieringsöversikt som åtföljer förslagen till rättsakter.

2011/0286 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[7],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[8],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[9],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) De stödsystem som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken[10] [den nya förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken] ska tillämpas från och med den 1 januari 2014. Det innebär att rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma regler för system med direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003[11] ska fortsätta att utgöra grunden för beviljandet av inkomststöd till jordbrukare under kalenderåret 2013.

(2) Enligt förordning (EG) nr 73/2009 ska ett system med obligatorisk progressiv minskning av direktstöd (modulering), men som inte tillämpas på direktstöd på upp till 5 000 euro, gälla fram till och med kalenderåret 2012. Följaktligen har de sammanlagda nettobeloppen för direktstöd (nettotak) som kan beviljas i en medlemsstat efter moduleringen fastställts fram till och med kalenderåret 2012. För att upprätthålla beloppen för direktstöd under kalenderåret 2013 på en nivå som är jämförbar med 2012 är det därför lämpligt att inrätta en anpassningsmekanism för 2013 som har samma verkan som moduleringen och nettotaken har, samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till infasningen av de nya medlemsstaterna. Till följd av särdragen för stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken i de yttersta randområdena, bör sådana anpassningsmekanismer inte tillämpas på jordbrukare i de regionerna.

(3) För att säkerställa att direktstöden fungerar väl under kalenderåret 2013 är det nödvändigt att förlänga de nettotak som fastställts för kalenderåret 2012 till att också omfatta kalenderåret 2013 och vid behov anpassa dem, särskilt vad gäller ökningarna till följd av infasningen av direktstöd i de nya medlemsstaterna, upphörandet med den frivilliga moduleringen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 378/2007 av den 27 mars 2007 om fastställande av regler för frivillig modulering av direktstöd i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma regler för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare[12].

(4) Enligt den infasningsmekanism som fastställs i 2005 års anslutningsakt fortsätter direktstödens nivå i Bulgarien och Rumänien att ligga under den nivå för direktstöd som gäller för de andra medlemsstaterna under 2013, efter det att anpassningen av stöd till jordbrukare tillämpats under övergångsperioden. Därför bör anpassningsmekanismen inte tillämpas på jordbrukare i Bulgarien och Rumänien.

(5) Överföringarna av medel till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med artiklarna 134, 135 och 136 i förordning (EG) nr 73/2009 hänför sig till den fleråriga budgetplanen 2007-2013. Kalenderåret 2013 motsvarar emellertid budgetåret 2014 som omfattas av nästa fleråriga budgetplan som permanent fastställer de belopp som är tillgängliga för landsbygdsutvecklingsprogram. Därför bör de överföringarna av medel avskaffas.

(6) Förordning (EG) nr 73/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 73/2009 ska ändras på följande sätt:

(1) Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

(a)     Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 i denna förordning ska de totala nettobelopp för direktstöd som får beviljas i en medlemsstat för något kalenderår före 2013 efter tillämpning av artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007 eller under kalenderåret 2013 efter tillämpning av artikel 10a i denna förordning, med undantag av direktstöd som beviljas enligt förordningarna (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 1405/2006, inte överstiga de tak som fastställs i bilaga IV till denna förordning. Vid behov ska medlemsstaterna linjärt minska beloppen för det direktstöd som är föremål för den minskning som anges i artiklarna 7 och 10 i denna förordning och artikel 1 i förordning (EG) nr 378/2007 för ett kalenderår före 2013 eller i artikel 10 a i denna förordning för kalenderåret 2013, så att de stämmer överens med de tak som fastställs i bilaga IV till denna förordning.”

(b)     I punkt 2 ska led d utgå.

(2) Följande ska införas som artikel 10a:

”Artikel 10a

Anpassning av direktstöd under 2013

1.      Varje belopp i direktstöd som en jordbrukare ska beviljas under kalenderåret 2013 och som överstiger 5 000 euro ska minskas med 10 %.

2.      Minskningarna i punkt 1 ska ökas med 4 procentenheter för belopp som överstiger 300 000 euro.

3.      Punkterna 1 och 2 ska inte gälla direktstöd som beviljas jordbrukare i Bulgarien och Rumänien och i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira, på Kanarieöarna och på de Egeiska öarna.

4.      Genom undantag från punkt 1, ska den minskning som avses i den punkten sättas till 0 % i andra nya medlemsstater än Bulgarien och Rumänien.”

(3) I artikel 11.1 ska följande stycke läggas till:

”Under budgetåret 2014 ska den anpassning som avses i första stycket emellertid fastställas med hänsyn till de prognoser för finansiering av åtgärder enligt rubrik 2 i bilaga I till det interinstitutionella avtal som avses i första stycket före den anpassning av direktstöd som föreskrivs i artikel 11b, men utan hänsyn till marginalen på 300 000 000 euro.”

(4) I artikel 11a ska följande införas som punkt 3:

”3.     För att garantera ett optimalt genomförande av anpassningen av direktstöden under 2013 och finansiell disciplin får kommissionen, genom delegerade akter, anta regler om den beräkningsgrund för de minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa för jordbrukarna till följd av anpassningen av direktstöd under 2013 och finansiell disciplin i enlighet med artiklarna 10a och 11.”

(5) Artiklarna 134, 135 och 136 ska utgå.

(6) I bilaga IV ska följande kolumn läggas till:

”2013

569

903

964,3

5 372,2

101,2

1 255,5

2 344,5

5 055,2

7 853,1

4 128,3

53,5

146,4

379,8

34,7

1 313,1

5,5

830,6

715,7

3 043,4

566,6

144,3

385,6

539,2

717,5

3 650”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den [sjunde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd till jordbrukare avseende år 2013

-        Förslag till rådets förordning om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter

-        Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[13]

Politikområde avdelning 05 i rubrik 2

1.3. Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013)

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[14]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

x Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

För att öka resurseffektiviteten och därigenom, i enlighet med Europa 2020-strategin, bidra till smart och hållbar tillväxt för alla när det gäller jordbruket i EU och landsbygdsutveckling, har följande mål uppsatts för den gemensamma jordbrukspolitiken:

- Hållbar livsmedelsproduktion.

- Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

- Balanserad territoriell utveckling.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål för politikområde 05:

Specifikt mål nr 1:

Att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter.

Specifikt mål nr 2:

Att kompensera för produktionssvårigheter i områden med särskilda naturliga begränsningar.

Specifikt mål nr 3:

Att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem.

Specifikt mål nr 4:

Att förvalta EU-budgeten på jordbruksområdet enligt höga krav på ekonomisk förvaltning.

Specifikt mål för ABB 05 02 – interventioner på jordbruksmarknaderna:

Specifikt mål nr 5:

Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan.

Specifikt mål för ABB 05 03 – direktstöd:

Specifikt mål nr 6:

Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa.

Specifika mål för ABB 05 04 – landsbygdsutveckling:

Specifikt mål nr 7:

Att gynna grön tillväxt genom innovation.

Specifikt mål nr 8:

Att främja sysselsättningen och bevara de sociala nätverken på landsbygden.

Specifikt mål nr 9:

Att förbättra landsbygdsekonomin och främja diversifiering.

Specifikt mål nr 10:

Att möjliggöra strukturell mångfald i driftssystemen.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Det går inte i nuläget att fastställa kvantitativa mål för effektindikatorer. Även om politiken kan lägga kursen i en viss riktning kommer det faktiska ekonomiska, miljömässiga och sociala utfallet, mätt med sådana indikatorer, också att bero på en rad yttre faktorer. De senaste erfarenheterna har dessutom visat att dessa faktorer är både betydande och oberäkneliga. Ytterligare analyser pågår, och resultatet av dessa kommer att läggas fram inför perioden efter 2013.

När det gäller direktstöd kommer medlemsstaterna att i viss mån kunna besluta om genomförandet av vissa delar av stödsystemen.

Beträffande landsbygdsutveckling kommer de förväntade resultaten och effekterna att bero på de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att fastställa mål i dessa program.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Enligt förslagen ska det inrättas ett gemensamt regelverk för övervakning och utvärdering. Syftet med detta är att mäta effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regelverket ska omfatta alla instrument för övervakning och utvärdering av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt direktstöd, marknadsåtgärder, åtgärder för landsbygdsutveckling och tillämpningen av tvärvillkor.

Åtgärdernas effekter ska mätas utifrån följande mål:

a)       Hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.

b)       Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.

c)       Balanserad territoriell utveckling, med fokus på sysselsättningen på landsbygden, tillväxt och fattigdom i landsbygdsområden.

Kommissionen ska i olika genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål och områden.

För landsbygdsutveckling föreslås också ett förstärkt system för gemensam övervakning och utvärdering. Systemet syftar till att a) demonstrera landsbygdsutvecklingspolitikens utveckling och resultat samt bedöma åtgärdernas verkan, effektivitet och relevans, b) bidra till ett mer målinriktat stöd för landsbygdsutveckling och c) lägga grunden för en gemensam lärprocess om övervakning och utvärdering. Kommissionen ska i en genomförandeakt fastställa en förteckning över gemensamma indikatorer som är kopplade till prioriteringarna.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med förslagen är att lägga den rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Därigenom uppfylls, i enlighet med Europa 2020-strategin, jordbrukspolitikens fleråriga strategiska mål för Europas landsbygdsområden, liksom tillämpliga krav i fördraget.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer inte bara att vara en politik som omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan också en politik av strategisk betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och balansen mellan olika geografiska områden. EU:s helt och hållet gemensamma jordbrukspolitik kan alltså använda begränsade budgetmedel på ett optimalt sätt genom att bidra till att bevara ett hållbart jordbruk i hela EU, tackla viktiga gränsöverskridande problem som klimatförändringarna, och samtidigt stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.

Som anges i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[15] är den gemensamma jordbrukspolitiken ett genuint europeiskt politikområde. I stället för att bedriva jordbrukspolitik på 27 olika sätt, med medel från lika många budgetar, har medlemsstaterna slagit samman sina resurser för att skapa en enhetlig europeisk politik som finansieras via EU-budgeten. Detta medför naturligtvis att den gemensamma jordbrukspolitiken svarar för en stor del av EU:s budget. Det valda systemet är dock både effektivare och mer ekonomiskt än okoordinerade nationella system hade varit.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Man har gjort en omfattande konsekvensanalys. Till grund för denna låg en utvärdering av det nuvarande regelverket, ett större samråd med berörda parter samt en analys av framtida utmaningar och behov. Mer information finns i den konsekvensanalys och den motivering som åtföljer lagstiftningsförslagen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

De lagstiftningsförslag som omfattas av denna finansieringsöversikt bör ses i sitt vidare sammanhang – dvs. förslaget till en enda ramförordning med enhetliga regler för de gemensamma strategiska ramfonderna (EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF). Denna ramförordning kommer att ge ett viktigt bidrag till minskningen av de administrativa bördorna, en effektiv användning av EU-medel samt praktiska förenklingar. Detta ligger också i linje med de nya tankegångarna i den gemensamma strategiska ramen för dessa fonder och de kommande partnerskapsavtalen, som också kommer att omfatta ovannämnda fonder.

I den gemensamma strategiska ram som ska inrättas översätts målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin till prioriteringar för EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF, vilket garanterar att fonderna används på ett samordnat sätt för att uppnå gemensamma mål.

I den gemensamma strategiska ramen fastställs också system för samordning med unionens andra berörda politikområden och instrument.

Betydande synergieffekter och förenklingar kommer också att uppnås genom harmonisering och förenhetligande av bestämmelserna om förvaltning och kontroll inom den gemensamma jordbrukspolitikens första (EGFJ) och andra (EJFLU) pelare. Den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU bör bibehållas, och de strukturer som redan finns i medlemsstaterna bör bevaras.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ med begränsad varaktighet (för utkasten till förordningar om direktstöd och landsbygdsutveckling samt övergångsförordningar)

– x   Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– x   Budgetkonsekvenser under tillämpningsperioden för nästa fleråriga budgetram. För landsbygdsutveckling: konsekvenser för betalningarna till 2023.

x Förslag eller initiativ med obegränsad varaktighet (för utkastet till förordning om en samlad marknadsordning och den horisontella förordningen)

– Genomförande från och med 2014.

1.7. Planerad metod för genomförandet[16]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[17]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar

Ingen ändring i sak jämfört med nuvarande situation, dvs. större delen av de utgifter som omfattas av lagstiftningsförslagen om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att genomföras genom delad förvaltning med medlemsstaterna. En mycket liten del kommer dock också i fortsättningen att utföras genom direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer vart fjärde år att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den första rapporten ska läggas fram senast i slutet av 2017.

Detta kompletteras av långtgående krav på rapportering och anmälan på jordbrukspolitikens alla delområden. Dessa krav kommer att specificeras i genomförandebestämmelserna.

När det gäller landsbygdsutveckling finns det också bestämmelser om övervakning på programnivå som kommer att samordnas med övriga fonder. Övervakningen kommer också att kopplas till förhands-, underhands- och efterhandsutvärderingar.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Den gemensamma jordbrukspolitiken har mer än sju miljoner stödmottagare som får stöd genom ett stort antal olika stödordningar, och för var och en av dessa finns det ingående och ibland komplexa krav som måste uppfyllas.

Den allt lägre felprocenten på den gemensamma jordbrukspolitikens område kan redan betraktas som en trend. Den senaste felprocenten (ca 2 %) bekräftar den generellt sett positiva bedömningen från tidigare år. Ambitionen är att fortsätta ansträngningarna så att man kommer under 2 %.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Lagstiftningspaketet, särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, syftar till att behålla och förstärka det nuvarande systemet, vilket inrättades genom förordning (EG) nr 1290/2005. Denna innehåller bestämmelser om en obligatorisk administrativ struktur på medlemsstatsnivå centrerad runt de godkända utbetalande organen, vilka ansvarar för kontrollerna hos de slutliga stödmottagarna enligt principerna i punkt 2.3. Varje år ska det utbetalande organets chef lämna en revisionsförklaring för att visa att räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar på avsett sätt, och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Ett oberoende revisionsorgan ska sedan lämna ett yttrande över dessa tre komponenter.

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att granska jordbruksutgifterna utifrån en riskbaserad strategi. På så sätt kan granskningarna koncentreras till de områden där riskerna är störst. Om granskningarna visar att utgifter har uppstått i strid med unionens bestämmelser ska kommissionen utesluta de berörda beloppen från unionsfinansiering i enlighet med systemet för kontroll av överensstämmelse.

När det gäller kostnaderna för kontroller återfinns en ingående analys i bilaga 8 till den konsekvensanalys som åtföljer lagstiftningsförslagen.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Syftet med lagstiftningspaketet, och särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, är att bibehålla och förstärka de nuvarande detaljerade system för kontroller och sanktioner som de utbetalande organen tillämpar. Vissa grundläggande egenskaper ska vara gemensamma samtidigt som det ska finnas specialbestämmelser som skräddarsys för varje enskilt stödsystem. Systemen omfattar i allmänhet noggranna administrativa kontroller av 100 % av stödansökningarna, samkörning med andra databaser där så är lämpligt, samt kontroller på platsen före utbetalning för ett minimiantal transaktioner, beroende på vilka risker som är förknippade med stödsystemet i fråga. Om det uppdagas många oegentligheter vid kontrollerna på plats måste ytterligare kontroller utföras. Det i särklass viktigaste systemet i detta sammanhang är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som under budgetåret 2010 täckte ungefär 80 % av de totala utgifterna för EGFJ och EJFLU. Kommissionen kommer att få befogenhet att besluta om en minskning av antalet kontroller på plats för medlemsstater med välfungerande kontrollsystem och låg felprocent.

Paketet innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska förhindra, upptäcka och korrigera oegentligheter och bedrägerier samt införa effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, och därtill återvinna oegentligt utförda betalningar med ränta. I paketet ingår dessutom ett automatiskt kontrollsystem för oegentligheter. Enligt detta ska de belopp som inte återvunnits inom fyra år från det att begäran om återvinning gjordes, eller inom åtta år i händelse av rättsliga förfaranden, betalas av den berörda medlemsstaten. Detta system kommer att ge medlemsstaterna starka incitament att återvinna oegentligt utförda betalningar så snabbt som möjligt.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Beloppen i denna finansieringsöversikt uttrycks i löpande priser och i form av åtaganden.

Lagstiftningsförslagens budgetkonsekvenser anges i tabellerna nedan. Förslagen medför också andra ändringar som inte har några budgetkonsekvenser.

Det kan i nuläget inte uteslutas att budgetdisciplinära åtgärder kommer att vidtas under ett eller flera år i perioden 2014–2020. Om så sker är det dock inte en följd av själva reformförslagen utan av andra faktorer, t.ex. utbetalningen av direktstöd eller den framtida utvecklingen på jordbruksmarknaderna.

När det gäller direktstöd är de utökade nettotaken för 2014 (kalenderåret 2013) som anges i förslaget om övergångsåtgärder högre än de belopp som avsatts enligt de bifogade tabellerna. Syftet med takhöjningen är att se till att nuvarande lagstiftning kan fortsätta att tillämpas i ett scenario där alla övriga faktorer förblir oförändrade, utan att detta föregriper ett tänkbart behov av att tillämpa systemet för budgetdisciplin.

Reformförslagen innehåller vissa bestämmelser som ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid tilldelningen av direktstöd och när det gäller landsbygdsutveckling. Om medlemsstaterna bestämmer sig för att utnyttja denna flexibilitet kommer det att få budgetkonsekvenser inom de givna beloppen, och dessa kan inte kvantifieras i nuläget.

I finansieringsöversikten beaktas inte möjligheten att använda reserven för krislägen. Det bör betonas att beloppen för marknadsrelaterade utgifter baseras på att det inte görs några offentliga interventionsuppköp och att det inte vidtas andra krisåtgärder inom någon sektor.

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Tabell 1: Belopp för den gemensamma jordbrukspolitiken inklusive kompletterande belopp enligt förslagen inom den fleråriga budgetramen och förslagen om en reform av jordbrukspolitiken

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || ||

Inom den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik 2 || || || || || || || || || ||

Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (2) (3) (4) || 44 939 || 45 304 || 44 830 || 45 054 || 45 299 || 45 519 || 45 508 || 45 497 || 45 485 || 317 193

Beräknade inkomster som avsatts för särskilda ändamål || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 4 704

P1 Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (inkl. inkomster avsatta för särskilda ändamål) || 45 611 || 45 976 || 45 502 || 45 726 || 45 971 || 46 191 || 46 180 || 46 169 || 46 157 || 321 897

P2 Landsbygdsutveckling (4) || 14 817 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 14 451 || 101 157

Totalt || 60 428 || 60 428 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

   Budgetrubrik 1 || || || || || || || || || ||

EU-stödramar för jordbruksforskning och innovation || – || – || 682 || 696 || 710 || 724 || 738 || 753 || 768 || 5 072

De sämst ställda i unionen || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

Totalt || – || – || 1 061 || 1 082 || 1 104 || 1 126 || 1 149 || 1 172 || 1 195 || 7 889

   Budgetrubrik 3 || || || || || || || || || ||

Livsmedelssäkerhet || – || – || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 350 || 2 450

|| || || || || || || || || ||

Utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

   Reserv för jordbrukskriser || – || – || 531 || 541 || 552 || 563 || 574 || 586 || 598 || 3 945

   Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || || || || || || || || || ||

Varav maximalt för jordbruket: (5) || – || – || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

|| || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || || || ||

TOTALT, kommissionens förslag (inom + utanför budgetramen) + inkomster avsatta för särskilda ändamål || 60 428 || 60 428 || 62 274 || 62 537 || 62 823 || 63 084 || 63 114 || 63 146 || 63 177 || 440 156

TOTALT, förslagen inom budgetramen (exkl. reserver och globaliseringsfonden) + inkomster avsatta för särsk. ändamål || 60 428 || 60 428 || 61 364 || 61 609 || 61 877 || 62 119 || 62 130 || 62 141 || 62 153 || 433 393

Anm.:

(1)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

(2)           Beloppen gäller det föreslagna årliga taket för den första pelaren. Det ska dock även påpekas att det finns ett förslag om att flytta negativa utgifter från avslutandet av räkenskaperna (f.n. under punkt 05 07 01 06) till inkomster avsatta för särskilda ändamål (under punkt 67 03). Detaljuppgifter om detta finns i tabellen med beräknade inkomster nedan.

(3)           Siffrorna för 2013 inbegriper belopp för veterinära och fytosanitära åtgärder samt marknadsåtgärder för fiskerisektorn.

(4)           Beloppen i tabellen ovan ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabellerna i avsnitten nedan har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(5)           I enlighet med kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig) kommer ett totalbelopp på upp till 2,5 miljarder euro i 2011 års priser att vara tillgängligt inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att ge ytterligare stöd till jordbrukare som drabbats av globaliseringens effekter. I tabellen ovan är beloppen för enskilda år i löpande priser bara vägledande. I förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2011) 403 slutlig av den 29 juni 2011) fastställs för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ett årligt maximibelopp på 429 miljoner euro i 2011 års priser.

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Tabell 2: Beräknade inkomster och utgifter för politikområde 05 inom rubrik 2

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 123 || 123 || || || || || || 246

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 187

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 864 || 864 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 433

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || 2 622 || 2 641 || 2 670 || 2 699 || 2 722 || 2 710 || 2 699 || 18 764

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 43 081 || 43 297 || 43 488 || 43 454 || 43 454 || 43 454 || 303 105

05 03 - Direktstöd (efter begränsning) || 42 170 || 42 535 || 42 876 || 42 917 || 43 125 || 43 303 || 43 269 || 43 269 || 43 269 || 302 027

|| || || || || || || || || ||

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 14 455 || 101 185

05 04 - Landsbygdsutveckling (efter begränsning) || 14 817 || 14 451 || 14 455 || 14 619 || 14 627 || 14 640 || 14 641 || 14 641 || 14 641 || 102 263

|| || || || || || || || || ||

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Totalt || 60 229 || 60 229 || 59 953 || 60 177 || 60 423 || 60 642 || 60 631 || 60 620 || 60 608 || 423 054

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || 59 212 || 59 436 || 59 682 || 59 901 || 59 890 || 59 879 || 59 867 || 417 867

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 3: Beräkning av budgetkonsekvenserna av GJP-reformförslagen på inkomster och GJP-utgifter, per kapitel i budgeten

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat || || TOTALT 2014–2020

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

  varav: ex 05 07 01 06 - avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (1) || 3 311 || 3 311 || -689 || -670 || -641 || -612 || -589 || -601 || -612 || -4 413

05 03 - Direktstöd (före begränsning) (2) || 42 170 || 42 535 || -460 || -492 || -534 || -577 || -617 || -617 || -617 || -3 913

05 03 - Direktstöd – Beräknad effekt av begränsningen: överföring till landsbygdsutveckling || || || 0 || -164 || -172 || -185 || -186 || -186 || -186 || -1 078

05 04 - Landsbygdsutveckling (före begränsning) || 14 817 || 14 451 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 28

05 04 - Landsbygdsutveckling – Beräknad effekt av begränsningen: överföring från direktstöd || || || 0 || 164 || 172 || 185 || 186 || 186 || 186 || 1 078

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 60 229 || 60 229 || -1 076 || -1 089 || -1 102 || -1 115 || -1 133 || -1 144 || -1 156 || -7 815

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || -1 145 || -1 158 || -1 171 || -1 184 || -1 202 || -1 213 || -1 225 || -8 298

Anm.:

(1)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(2)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

Tabell 4: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för marknadsrelaterade GJP-utgifter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Undantagsåtgärder: enhetligare rättslig grund med vidare tillämpningsområde || || art. 154, 155, 156 || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Upphörande av interventioner för durumvete och sorghum || || ex art. 10 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Livsmedelsprogram för de sämst ställda || (2) || ex art. 27 i förord. 1234/2007 || 500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -500,0 || -3 500,0

Privat lagring (spånadslin) || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Stöd för bomull - omstrukturering || (3) || ex art. 5 i förordn. 637/2008 || 10,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -4,0 || -28,0

Etableringsstöd för producentgrupper, frukt och grönsaker || || ex art. 117 || 30,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || -15,0 || -15,0 || -30,0 || -30,0 || -90,0

Skolfruktsprogrammet || || art. 21 || 90,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 420,0

Avskaffande av stödet till producentorganisationerna för humle || || ex art. 111 || 2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -2,3 || -15,9

Frivillig privat lagring för skummjölkspulver || || art. 16 || - || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

Avskaffande av stöd för användning av skummjölk och skummjölkspulver som foder, avskaffande av stöd för framställning av kasein från skummjölk || || ex art. 101, 102 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

Frivillig privat lagring av smör || (4) || art. 16 || 14,0 || [-1,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-14,0] || [-85,0]

Avskaffande av avgiften för saluförda kvantiteter av mjölk || || ex art. 309 || pm || - || - || - || - || - || - || - || -

TOTALT 05 02 || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt (5) || || || || -446,3 || -446,3 || -446,3 || -461,3 || -461,3 || -476,3 || -476,3 || -3 213,9

Anm.:

(1)           Beräkningarna av behoven för 2013 grundar sig på kommissionens budgetförslag för 2012, utom för a) frukt- och grönsakssektorn, där behoven baseras på finansieringsöversikten för respektive reform och b) alla lagstiftningsändringar som redan beslutats.

(2)           Beloppet för 2013 motsvarar kommissionens förslag KOM(2010) 486. Från och med 2014 kommer åtgärden att finansieras inom rubrik 1.

(3)           Anslaget för Greklands omstruktureringsprogram för bomull (4 miljoner euro/år) kommer att föras över till landsbygdsutveckling från och med 2014. Anslaget för Spanien (6,1 miljoner euro/år) kommer att gå till systemet med samlat gårdsstöd från och med 2018 (redan beslutat).

(4)           Beräknad effekt om åtgärden inte tillämpas.

(5)           Utöver utgifter inom kapitlen 05 02 och 05 03 räknar man med att direkta utgifter inom kapitlen 05 01, 05 07 och 05 08 kommer att finansieras genom inkomster som avsätts till EGFJ.

Tabell 5: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för direktstöd

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || 2013 (1) || 2013 anpassat (2) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || || || ||

Direktstöd || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 341,0 || 381,1 || 589,6 || 768,0 || 733,2 || 733,2 || 733,2 || 4 279,3

- Redan beslutade förändringar: || || || || || || || || || || || ||

Infasning EU-12 || || || || || 875,0 || 1 133,9 || 1 392,8 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 1 651,6 || 10 008,1

Omstrukturering bomull || || || || || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 6,1 || 6,1 || 6,1 || 18,4

Hälsokontrollen || || || || || -64,3 || -64,3 || -64,3 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -90,0 || -552,8

Tidigare reformer || || || || || -9,9 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -32,4 || -204,2

|| || || || || || || || || || || ||

- Förändringar till följd av nya GJP-reformförslag || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

Varav: begränsning av stöd || || || || || 0,0 || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

|| || || || || || || || || || || ||

TOTALT 05 03 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || -459,8 || -656,1 || -706,5 || -761,3 || -802,2 || -802,2 || -802,2 || -4 990,3

UTGIFTER TOTALT || || || 42 169,9 || 42 535,4 || 42 876,4 || 42 916,5 || 43 125,0 || 43 303,4 || 43 268,7 || 43 268,7 || 43 268,7 || 302 027,3

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

Tabell 6: Direktstödets komponenter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Bilaga II || || || || || 42 407,2 || 42 623,4 || 42 814,2 || 42 780,3 || 42 780,3 || 42 780,3 || 256 185,7

Betalningar avseende jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö (30 %) || || || || || 12 866,5 || 12 855,3 || 12 844,3 || 12 834,1 || 12 834,1 || 12 834,1 || 77 068,4

Maximibelopp som kan avsättas för betalningar till unga jordbrukare (2 %) || || || || || 857,8 || 857,0 || 856,3 || 855,6 || 855,6 || 855,6 || 5 137,9

Systemet med grundläggande stöd, betalningar för områden med naturliga begränsningar, frivilligt kopplat stöd || || || || || 28 682,9 || 28 911,1 || 29 113,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 29 090,6 || 173 979,4

Maximibelopp som kan tas från ovanstående rubriker för finansiering av systemet för småjordbrukare (10 %) || || || || || 4 288,8 || 4 285,1 || 4 281,4 || 4 278,0 || 4 278,0 || 4 278,0 || 25 689,3

Överföringar för vin som anges i bilaga II[18] || || || || || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 159,9 || 959,1

Begränsning av stöd || || || || || -164,1 || -172,1 || -184,7 || -185,6 || -185,6 || -185,6 || -1 077,7

Bomull || || || || || 256,0 || 256,3 || 256,5 || 256,6 || 256,6 || 256,6 || 1 538,6

POSEI – de mindre Egeiska öarna || || || || || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 417,4 || 2 504,4

Tabell 7: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för övergångsåtgärder för beviljande av direktstöd 2014

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013

|| || || 2013 (1) || 2013 anpassat || 2014 (2)

Bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 73/2009 || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 541,9

Infasning EU-10 || || || || || 616,1

Hälsokontrollen || || || || || -64,3

Tidigare reformer || || || || || -9,9

TOTALT 05 03 || || || || ||

UTGIFTER TOTALT || || || 40 165,0 || 40 530,5 || 41 072,4

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           De utökade nettotaken innehåller en beräkning av överföringarna från vin till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

Tabell 8: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för landsbygdsutveckling

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Stöd till landsbygdsutveckling || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Landsbygdsutvecklingsprogram || || || 14 788,9 || 14 423,4 || || || || || || || ||

Stöd för bomull – omstrukturering || (2) || || || || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 4,0 || 28,0

Överföring från direktstöd || || || || || || 164,1 || 172,1 || 184,7 || 185,6 || 185,6 || 185,6 || 1 077,7

Anslag för landsbygdsutveckling, utom tekniskt stöd || (3) || || || || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -8,5 || -59,4

Tekniskt stöd || (3) || || 27,6 || 27,6 || 8,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 3,5 || 29,4

Pris för lokala innovativa samarbetsprojekt || (4) || || - || - || 0,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 5,0 || 30,0

TOTALT 05 04 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || 4,0 || 168,1 || 176,1 || 188,7 || 189,6 || 189,6 || 189,6 || 1 105,7

UTGIFTER TOTALT (före begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 14 455,1 || 101 185,5

UTGIFTER TOTALT (efter begränsning av stöd) || || || 14 816,6 || 14 451,1 || 14 455,1 || 14 619,2 || 14 627,2 || 14 639,8 || 14 640,7 || 14 640,7 || 14 640,7 || 102 263,2

Anm.:

(1)           De anpassningar som ligger i linje med gällande lagstiftning ska bara tillämpas till slutet av budgetåret 2013.

(2)           Beloppen i tabell 1 (avsnitt 3.1) ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabell 8 har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(3)           Beloppet för tekniskt stöd 2013 fastställdes utifrån det ursprungliga anslaget för landsbygdsutveckling (överföringar från pelare 1 ej medräknade).

Beloppen för tekniskt stöd 2014–2020 har fastställts till 0,25 % av det totala anslaget för landsbygdsutveckling.

(4)           Täcks av beloppet för tekniskt stöd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Anm.:    Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter.

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD: AGRI ||

Ÿ Personalresurser || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

TOTALT GD AGRI || Anslag || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = totala betalningar) || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[19] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många år som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat || Genom-snittliga kostnader för resultatet || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Kostnad totalt

Specifikt mål nr 5: Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Frukt och grönsaker: Saluföring genom producentorganisationerna[20] || Produktionsvärde som saluförs genom producentorganisationer (värde av total produktion) || || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 830,0 || || 5 810,0

- Vin: Nationellt anslag – omstrukturering20 || Antal hektar || || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || 54 326 || 475,1 || || 3 326,0

- Vin: Nationellt anslag – investeringar20 || || || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || 1 147 || 178,9 || || 1 252,6

- Vin: Nationellt anslag – destillation av biprodukter20 || Hektoliter || || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || 700 000 || 98,1 || || 686,4

- Vin: Nationellt anslag – spritdrycker20 || Antal hektar || || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || 32 754 || 14,2 || || 14,2

- Vin: Nationellt anslag – användning av koncentrerad must20 || Hektoliter || || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || 9 || 37,4 || || 261,8

- Vin: Nationellt anslag – säljfrämjande åtgärder20 || || || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 267,9 || || 1 875,3

Andra || || || || 720,2 || || 739,6 || || 768,7 || || 797,7 || || 820,3 || || 808,8 || || 797,1 || || 5 452,3

Delsumma för specifikt mål nr 5 || || 2 621,8 || || 2 641,2 || || 2 670,3 || || 2 699,3 || || 2 721,9 || || 2 710,4 || || 2 698,7 || || 18 763,5

Specifikt mål nr 6: Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Direkt inkomststöd[21] || Antal hektar för vilka utbetalningar gjorts (miljoner) || || 161,014 || 42 876,4 || 161,014 || 43 080,6 || 161,014 || 43 297,1 || 161,014 || 43 488,1 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 43 454,3 || 161,014 || 303 105,0

Delsumma för specifikt mål nr 6 || || 42 876,4 || || 43 080,6 || || 43 297,1 || || 43 488,1 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 43 454,3 || || 303 105,0

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

Anm.: För de specifika målen 1–4 och 7–10 har resultaten ännu inte fastställts (se avsnitt 1.4.2 ovan).

3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär 3.2.3.1. Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser[22] || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 136,998 || 958,986

Övriga administrativa utgifter || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 9,704 || 67,928

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 146,702 || 1 026,914

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Anm.: Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter. Siffrorna för perioden 2014–2020 grundar sig på läget 2011.

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[23] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT[24] || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x   Förslaget/initiativet är förenligt med förslagen till flerårig budgetram för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

3.2.5. Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– x   Förslaget beträffande landsbygdsutveckling (EJFLU) kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange medfinansierande organ || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS || MS

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering[25] || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– x   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– x   Påverkan på egna medel

– x   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[26]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många kolumner som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6)

|| || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Se tabellerna 2 och 3 i avsnitt 3.2.1.

[1]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En budget för Europa 2020, KOM(2011)500 slutlig, 29.6.2011.

[2]               Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans, KOM(2010) 672 slutlig, 18.11.2010.

[3]               Se särskilt Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2011(2011/2015(INI) och ordförandeskapets slutsatser av den 18 mars 2011.

[4]               Den nuvarande rättsliga ramen omfattar rådets förordning (EG) nr 73/2009 (direktstöd), rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (marknadspolitiska verktyg), rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (landsbygdsutveckling) och rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (finansiering).

[5]               Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, KOM(2011)615 av den 6 oktober 2011.

[6]               I bilaga 9 till konsekvensbedömningen redovisas de 517 bidrag som inkom.

[7]               EUT C […], […], s. […].

[8]               EUT C […], […], s. […].

[9]               EUT C […], […], s. […].

[10]             EUT C […], […], s. […].

[11]             EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

[12]             EUT L 95, 5.4.2007, s. 1.

[13]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[14]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[15]             KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[16]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[17]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[18]             Direktstödet för perioden 2014–2020 innehåller en beräkning av överföringarna till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

[19]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[20]             Utifrån tidigare genomförande och beräkningar i budgetförslaget för 2012. För producentorganisationerna i frukt- och grönsakssektorn ligger beloppen i linje med reformen av sektorn och, som redan påpekats i verksamhetsförklaringen till budgetförslaget för 2012, kommer resultaten att bli kända först i slutet av 2011.

[21]             Baserat på potentiellt stödberättigande arealer för 2009.

[22]             Baserat på en genomsnittskostnad på 127 000 euro för tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen avseende tjänstemän och tillfälligt anställda.

[23]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

[24]             Detta inbegriper inte det särskilda utgiftstaket i budgetrubriken 05.010404.

[25]             Detta kommer att anges i de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in.

[26]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.