Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 /* KOM/2011/0607 slutlig - 2011/0268 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Arbetslöshet och fortsatt utbredd fattigdom innebär
att det krävs åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå. Nästan 23 miljoner
människor är i dag arbetslösa och enligt beräkningar riskerar över 113 miljoner
att drabbas av fattigdom eller utestängning. Sociala frågor och
sysselsättningsfrågor är viktiga angelägenheter för EU-medborgarna och ett
område där mer förväntas av unionen. Andra problem som EU står inför handlar om
kompetensbrister, otillräckliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildningssystem,
social utestängning inom marginaliserade grupper samt en låg
arbetskraftsrörlighet. Här krävs både politiska initiativ och konkreta
stödåtgärder. Många av dessa problem har förvärrats av den
finansiella och ekonomiska krisen, befolkningsutvecklingen och
migrationsmönstren samt de snabba tekniska förändringarna. Om vi inte tar itu
med problemen kommer det att sätta den sociala sammanhållningen och
konkurrenskraften på prov. Därför måste tillväxtfrämjande investeringar i
infrastruktur, regional konkurrenskraft och företagsutveckling åtföljas av
åtgärder för varaktiga arbetstillfällen som vidtas på områdena
arbetsmarknadspolitik, allmän och yrkesinriktad utbildning, social inkludering,
arbetstagares, företags och entreprenörers anpassningsförmåga samt
administrativ kapacitet. Europeiska socialfonden (ESF) stöder åtgärder
och prioriteringar som ska bidra till full sysselsättning, förbättra kvaliteten
och produktiviteten i arbetet, öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten
för arbetstagare i EU, förbättra utbildningssystemen och främja social
inkludering och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning. ESF:s verksamhet bör vara helt i linje med
Europa 2020-strategins centrala mål. Därför bör ESF stödja medlemsstaternas
åtgärder enligt de integrerade riktlinjer som antagits enligt
artiklarna 121 och 148.4 i fördraget och rekommendationerna om de
nationella reformprogrammen. Genom att minimiandelar och minimibelopp
fastställs för ESF som en av strukturfonderna kan volymen på de investeringar
som direkt riktar sig till EU-medborgarna anpassas efter EU:s prioriteringar. ESF kommer också att bidra till andra viktiga
prioriteringar i Europa 2020-strategin – att stärka investeringarna i forskning
och innovation, underlätta tillgång till och användning av informations- och
kommunikationsteknik, stärka konkurrenskraften för små och medelstora företag,
stödja övergången till en utsläppssnål ekonomi, skydda miljön och främja en
hållbar resursanvändning. ESF kommer att arbeta i samklang med det nya
integrerade programmet för social förändring och innovation. Tillsammans kommer
de att utgöra ett omfattande europeiskt initiativ för sysselsättning och social
inkludering. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS Vid utarbetandet av detta förslag har
kommissionen beaktat resultaten av de offentliga samråden för den femte
framstegsrapporten om ekonomisk och social sammanhållning[1], EU:s budgetöversyn[2] och förslagen inom den fleråriga budgetramen[3]. Det offentliga samrådet om slutsatserna av den
femte sammanhållningsrapporten ägde rum mellan den 12 november 2010 och
den 31 januari 2011 och avslutades med sammanhållningsforumet.
Kommissionen fick totalt 444 svar. Bland de svarande fanns medlemsstater, lokala
och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, europeiska
intresseorganisationer, icke-statliga organisationer, enskilda personer och
andra berörda parter. Vid samrådet ställdes en rad frågor om
sammanhållningspolitikens framtid. En sammanfattning av resultaten
offentliggjordes den 13 maj 2011[4]. Dessutom anordnades särskilda konferenser och
seminarier mer specifikt om Europeiska socialfondens framtid. I juni 2010
samlade konferensen ”ESF och Europa 2020” över 450 höga företrädare för
offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället på
europeisk och nationell nivå samt från länder utanför EU. Ett seminarium med
icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter på temat Europeiska
socialfondens framtid hölls också i december 2010. Europaparlamentet antog den 7 oktober
2010 en resolution om sammanhållningspolitikens och Europeiska socialfondens
framtid[5]. Europeiska
kommissionen har även begärt och fått in preliminära yttranden från Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén[6] och
Regionalkommittén[7]. Expertutlåtanden har getts genom ESF-kommitténs
arbetsgrupp om Europeiska socialfondens framtid, en informell grupp bestående
av experter från medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen
sammanträdde sju gånger mellan december 2009 och mars 2011. En arbetsgrupp med
företrädare från medlemsstaterna inrättades också för att diskutera gemensamma
indikatorer. Den sammanträdde fyra gånger och lade grunden för de föreslagna
indikatorerna. ESF-kommittén utfärdade egna yttranden om socialfondens framtid
vid sina möten den 3 juni 2010 och den 10 mars 2011. Även
sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd har utfärdat särskilda
yttranden, i januari respektive mars 2011. Resultaten av de utvärderingar som gjorts av
programmen 2000–2006 och en rad undersökningar har studerats och beaktats. En särskild
konsekvensanalys av ESF-förordningen ingår i ett paket med tre
konsekvensanalyser där även förordningarna om Europeiska regionala
utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden samt den allmänna
förordningen om Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden
och Sammanhållningsfonden behandlas. I konsekvensanalysen av ESF-förordningen behandlas
huvudsakligen frågor som rör rättsaktens tillämpningsområde och en särskild
aspekt på förenkling. Där diskuteras också kopplingen och komplementariteten mellan
de finansieringsinstrument som står till förfogande för kommissionens
generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och social inkludering, i
synnerhet ESF, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter,
Progress-programmet, instrumentet för mikrokrediter inom Progress och Eures. Det finns ett mycket brett stöd för Europeiska
socialfondens uppdrag. ESF anses skapa ett betydande europeiskt mervärde eftersom
medlemsstaterna och regionerna får möjlighet att med EU-medel göra insatser på
centrala områden som prioriteras av EU. ESF betraktas också som en hörnsten i
arbetet för att möta de viktigaste utmaningar som människorna i EU står inför och
bidra till att målen för Europa 2020-strategin uppnås. Fokus på de huvudsakliga
problemen och rådets rekommendationer anses vara en förutsättning för att
stödet ska få avsedd verkan. Det anses också viktigt att vidta åtgärder för att
förenkla förfarandena och underlätta revisionsarbetet, särskilt för mindre
stödmottagare. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET ESF inrättades genom artikel 162 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Den tidpunkt som valts för att se
över EU-medlen för sammanhållningsåtgärder är kopplad till förslaget om en ny
flerårig budgetram, som ingår i kommissionens arbetsprogram. Den rättsliga grunden för detta förslag till
förordning är artikel 164 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I
rådets förordning (EU) nr […] fastställs handlingsramarna för strukturfonderna
och Sammanhållningsfonden och anges de tematiska mål, principer och regler som
gäller för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och
styrning. Inom denna allmänna ram fastställs i detta
förslag till förordning Europeiska socialfondens uppgifter och
tillämpningsområde samt tillhörande prioriterade investeringar med tanke på de
tematiska målen. Särskilda bestämmelser fastställs också om de operativa
program som samfinansieras av ESF och om stödberättigande utgifter. ESF kommer att verka i enlighet med
artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt
vilken Europeiska unionen ska stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella
sammanhållning och främja en harmonisk utveckling genom att dels minska
skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivå, dels främja
utveckling i de minst gynnade regionerna. Som framhållits i EU:s budgetöversyn bör EU-budgeten användas till att finansiera åtgärder som medlemsstaterna och
regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett
bättre resultat[8]. Detta
förslag innebär att subsidiaritetsprincipen följs eftersom Europeiska
socialfondens uppgifter fastställs i fördraget och politiken genomförs enligt principen
om delad förvaltning och i överensstämmelse med medlemsstaternas och
regionernas institutionella behörighet. 4. BUDGETKONSEKVENSER Enligt kommissionens förslag om en flerårig budgetram
ska 376 miljarder euro anslås för sammanhållningspolitiken för perioden
2014–2020. Föreslagen budget 2014–2020 || Miljarder euro || Lägsta ESF-andel || Resulterande lägsta ESF-belopp i miljarder euro Minst utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Lokalt och regionalt samarbete. Sammanhållningsfonden Extra anslag för de yttersta randområdena och för glest befolkade regioner || 162,6 38,9 53,1 11,7 68,7 0,926 || 25 % 40 % 52 % - - - || 40,7 15,6 27,6 - - - Fonden för ett sammankopplat Europa, för transport, energi och IKT || 40 miljarder euro (med ytterligare 10 miljarder euro avsatta inom Sammanhållningsfonden) || - || * Alla siffror i
2011 års fasta priser. För att ESF i högre grad ska kunna bidra till
uppnåendet av de centrala målen i Europa 2020-strategin fastställs i detta
förslag lägsta ESF-andelar för de olika regionkategorier
som definieras i förslaget till allmän förordning. Detta innebär en lägsta
total andel för ESF på 25 % av budgeten för sammanhållningspolitiken (exklusive
anslaget till Fonden för ett sammankopplat Europa), dvs. 84 miljarder euro. Det
angivna lägsta ESF-anslaget inkluderar budgeten (2,5 miljarder euro) för ett
kommande förslag från kommissionen om livsmedelsstöd för de mest utsatta
människorna. 5. SAMMANFATTNING AV FÖRORDNINGENS INNEHÅLL Förslaget till förordning om Europeiska
socialfonden 2014–2020 innebär att ESF-stödet inriktas på fyra tematiska mål i
hela EU: i) främja sysselsättning och arbetstagarnas rörlighet,
ii) investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande, iii) främja
social inkludering och bekämpa fattigdom samt iv) stärka institutionernas
kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen. För varje tematiskt
mål fastställs sedan insatsområden eller ”prioriterade investeringar”. ESF bör
också bidra till andra tematiska mål som att stödja övergången till en koldioxidsnål,
klimatsmart och resurseffektiv ekonomi, öka användningen av informations- och
kommunikationsteknik, stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och förbättra
konkurrenskraften för små och medelstora företag. Stödet måste koncentreras för att få tillräcklig
och påvisbar effekt. Därför föreslås följande: –
Stödet till administrativ kapacitet bör begränsas
till medlemsstater med mindre utvecklade regioner eller som är berättigade till
stöd från Sammanhållningsfonden. –
Minst 20 % av ESF-anslaget bör användas för
att ”främja social inkludering och bekämpa fattigdom”. –
Inom de operativa programmen bör medlen styras till
ett begränsat antal ”prioriterade investeringar”. Förslaget till förordning innebär också att
ESF på ett starkare och tydligare sätt kan bidra till EU:s åtagande att
undanröja bristande jämställdhet och förebygga diskriminering. Medlemsstaterna bör
kombinera en kraftfull strategi för jämställdhetsintegrering med särskilda
åtgärder för att främja jämställdhet och icke-diskriminering. Förslaget till förordning för 2014–2020 syftar
vidare till att stärka social innovation och samarbetet över gränserna inom
ramen för ESF genom ett incitament i form av högre samfinansieringsandel för
prioriterade områden, genom att särskilda former införs för programplanering
och övervakning samt genom att kommissionen får en starkare roll i fråga om
utbyte och spridning av god praxis, gemensamma insatser och resultat i hela EU. När det gäller övervaknings- och
utvärderingssystem innebär förslaget till förordning att minimikvalitetsnormer
fastställs och att en uppsättning obligatoriska gemensamma indikatorer införs.
Det bör leda till att man kan få fram stabila och tillförlitliga uppgifter som
lätt kan aggregeras på EU-nivå och till att utvärderingen inriktas på att
bedöma ESF-stödets verkan. I förslaget till förordning läggs stor vikt
vid att arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer deltar i
programplaneringen och genomförandet av ESF:s prioriteringar och insatser. Därför
anges i förslaget till förordning att lämpliga ESF-medel bör anslås till
kapacitetsbyggande för arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer
i mindre utvecklade regioner och länder. Gemensamma insatser av
arbetsmarknadens parter kommer också att stödjas, med tanke på deras väsentliga
roll i fråga om sysselsättning, utbildning och social inkludering. Förslaget till förordning innehåller dessutom
ett begränsat antal särskilda urvalsregler för att göra det lättare för mindre
stödmottagare och insatser att få tillgång till ESF-stödet och för att ta
hänsyn till att typerna av insatser och stödmottagare skiljer sig åt mellan ESF
och de övriga fonderna. För att se till att förenklingen når ut till
stödmottagarna föreslås i förordningen att man ska utvidga användningen av
förenklade kostnadsalternativ och t.ex. göra dem obligatoriska för mindre
insatser. Dessa bestämmelser kommer att minska den administrativa belastningen
för stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, stärka ESF:s resultatinriktning
och bidra till att minska felprocenten. Särskilda regler införs också för finansiella
instrument för att uppmuntra medlemsstaterna och regionerna att öka
hävstångseffekten för ESF och därigenom stärka dess förmåga att finansiera
åtgärder till stöd för sysselsättning, utbildning och social inkludering. 2011/0268 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska socialfonden och om upphävande
av förordning (EG) nr 1081/2006 EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 164, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag[9], efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[10], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[11], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
I förordning (EU) nr […] fastställs
handlingsramarna för Europeiska socialfonden (nedan kallad ESF), Europeiska
regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och
fiskerifonden, och anges de tematiska mål, principer och regler som gäller för
programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och styrning.
Det är därför nödvändigt att fastställa Europeiska socialfondens uppgifter och tillämpningsområde
samt tillhörande prioriterade investeringar med tanke på de tematiska målen
samt att fastställa särskilda bestämmelser om de typer av insatser som kan
finansieras av ESF. (2)
ESF bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna,
främja utbildning och livslångt lärande och utveckla åtgärder för aktiv
inkludering i enlighet med sina uppgifter enligt artikel 162 i fördraget,
och därigenom bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
enligt artikel 174 i fördraget. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör
ESF beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning,
garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt
en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå. (3)
Vid Europeiska rådets möte den 17 juni 2010
sades att all gemensam politik, även sammanhållningspolitiken, bör stödja
Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[12]. För att anpassa sin verksamhet till målen
för denna strategi, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning och kampen
mot social utestängning, bör ESF stödja medlemsstaterna i genomförandet av rådets
rekommendationer om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och EU:s
ekonomiska politik och rådets beslut om riktlinjerna för medlemsstaternas
sysselsättningspolitik, som antogs enligt artiklarna 121 och 148.4 i
fördraget. ESF bör också bidra till genomförandet av flaggskeppsinitiativen,
särskilt En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen[13], Unga på väg[14] och Den europeiska plattformen mot
fattigdom och social utestängning[15].
ESF kommer också att stödja insatserna inom ramen för initiativen En digital
agenda för Europa[16]
och Innovationsunionen[17]. (4)
EU står inför strukturella utmaningar som hänger
samman med globaliseringen av ekonomin, den tekniska utvecklingen, den allt
äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom
vissa sektorer och regioner. Situationen har förvärrats av den aktuella
ekonomiska och finansiella krisen som har lett till ökad arbetslöshet, särskilt
för ungdomar och andra utsatta grupper som t.ex. invandrare. ESF bör syfta till
att främja sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet, investera i
utbildning, kompetens och livslångt lärande samt främja social inkludering och
bekämpa fattigdom. För att öka arbetstagarnas geografiska rörlighet över
gränserna så att arbetsmarknaden fungerar smidigare bör ESF särskilt stödja den
europeiska arbetsförmedlingen (Eures) när det gäller rekrytering och
information, rådgivning och vägledning såväl nationellt som över gränserna. (5)
I mindre utvecklade regioner och medlemsstater bör
man också, i syfte att stärka den ekonomiska tillväxten och
sysselsättningsmöjligheterna, effektivisera den offentliga förvaltningen och
stärka kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för genomförandet av
åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. (6)
Samtidigt är det viktigt att stödja de europeiska
små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft så att människor genom
lämpliga kompetensåtgärder och möjligheter till livslångt lärande kan anpassa
sig till de nya utmaningarna – övergången till en kunskapsekonomi, den digitala
agendan och övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Genom
att arbeta för att uppnå dessa tematiska mål kan ESF bidra till att möta
utmaningarna. ESF bör stödja arbetskraftens övergång mot grönare kompetens och
jobb, särskilt inom energieffektivitet, förnybara energikällor och hållbara
transporter, med beaktande av EU:s avsikt att öka den andel av EU:s budget som
rör integrering av klimatfrågor till minst 20 %, med bidrag från olika
politikområden. (7)
ESF bör bidra till Europa 2020-strategin genom att
se till att stödet i högre grad går till EU:s prioriteringar. ESF bör särskilt
öka stödet till kampen mot social utestängning och fattigdom genom att ett
visst anslag avsätts för detta. Urvalet av och antalet prioriterade investeringar
som väljs ut för att få stöd från ESF bör också begränsas med hänsyn till de
stödda regionernas utvecklingsnivå. (8)
En gemensam uppsättning output- och
resultatindikatorer bör utarbetas för att göra det möjligt att närmare övervaka
och bättre bedöma de resultat som uppnås på europeisk nivå genom ESF-stödda
insatser. (9)
Ett effektivt genomförande av ESF-stödda insatser
bygger på god förvaltning och ett partnerskap mellan alla relevanta regionala
och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och icke-statliga
organisationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra arbetsmarknadens parter
och icke-statliga organisationer att delta i genomförandet av ESF:s verksamhet. (10)
Medlemsstaterna och kommissionen bör se till de
prioriterade insatser som finansieras av ESF genomförs på ett sätt som bidrar
till att främja jämställdhet enligt artikel 8 i fördraget. Utvärderingar visar
betydelsen av att jämställdhetsaspekten beaktas fullt ut i programmen
(jämställdhetsintegrering), samtidigt som särskilda åtgärder för att stärka
jämställdheten vidtas. (11)
Enligt artikel 10 i fördraget ska de
prioriterade insatser som finansieras av ESF genomföras på ett sätt som bidrar
till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund,
religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning. ESF bör stödja fullgörandet
av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och
tillgänglighet. ESF bör också stödja övergången från institutionsbaserad till samhällsbaserad
omsorg. (12)
Stöd till social innovation behövs för att
åtgärderna ska kunna anpassas bättre till sociala förändringar och för att främja
och stödja innovativt socialt entreprenörskap. Att testa och utvärdera innovativa
lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och
motiverar därigenom särskilt stöd från ESF. (13)
Samarbetet över gränserna har ett betydande värde
och kommissionens roll behöver stärkas när det gäller att underlätta
erfarenhetsutbytet och samordna genomförandet av relevanta initiativ. (14)
För att genomföra Europa 2020-strategin och uppnå
dess centrala mål krävs aktiv medverkan av regionala och lokala aktörer. Territoriella
pakter, lokala initiativ för sysselsättning och social inkludering, lokalt ledda
strategier för lokal utveckling och strategier för hållbar stadsplanering kan
användas och ges stöd i syfte att engagera regionala och lokala myndigheter,
städer, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer i
genomförandet av programmen. (15)
Enligt förordning (EU) nr […] ska regler för
stödberättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där
det är nödvändigt att fastställa särskilda regler i fråga om ESF. (16)
För att förenkla användningen av ESF och minska
risken att fel begås bör det, med tanke på de ESF-stödda insatsernas särdrag, fastställas
bestämmelser som kompletterar artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) nr […]. (17)
Medlemsstaterna och regionerna bör uppmuntras att öka
hävstångseffekten för ESF genom finansiella instrument för att stödja
exempelvis studerande, skapandet av arbetstillfällen, arbetstagarnas rörlighet,
social inkludering och socialt entreprenörskap. (18)
Befogenhet att anta rättsakter enligt artikel 290
i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till
kommissionen för att fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp
och respektive högsta belopp för olika typer av insatser och för att fastställa
särskilda regler och villkor för policybaserade garantier. Det är särskilt viktigt
att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med beredningen, även med
experter. Kommissionen bör vid beredningen av delegerade akter se till
att information och relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på
rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. (19)
Denna förordning ersätter Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska
socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999[18]. Den förordningen bör därför upphävas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Kapitel I
Allmänna bestämmelser Artikel 1
Syfte I denna förordning fastställs Europeiska
socialfondens uppgifter, ESF-stödets omfattning, särskilda bestämmelser och
vilka typer av utgifter som berättigar till stöd. Artikel 2
Uppgifter 1.
ESF ska främja hög sysselsättning och kvalitet i
arbetet, stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet,
underlätta anpassning till förändringar, främja en hög utbildningsnivå och
verka för jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering, öka den
sociala inkluderingen och bekämpa fattigdom och därigenom bidra till unionens
prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella
sammanhållningen. 2.
ESF ska göra detta genom att stödja medlemsstaterna
i deras arbete för prioriteringar och de centrala målen i Europa 2020-strategin
för smart och hållbar tillväxt för alla. ESF ska stödja utarbetandet och
genomförandet av politiska riktlinjer och åtgärder med beaktande av de
integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik[19] och rådets rekommendationer om de
nationella reformprogrammen. 3.
ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som
långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska
minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social
utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att
underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och
reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. Artikel 3
Stödets omfattning 1.
Inom de tematiska mål som anges nedan ska ESF
enligt artikel 9 i förordning (EU) nr […] stödja följande
prioriterade investeringar: (a)
Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas
rörlighet genom i) tillgång till sysselsättning för
arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ,
samt stöd till arbetstagarnas rörlighet, ii) varaktig integration på arbetsmarknaden
för ungdomar som inte arbetar eller studerar, iii) egenföretagande, entreprenörskap och
företagsgrundande, iv) jämställdhet och åtgärder för att göra
det lättare att kombinera arbete och privatliv, v) anpassning till förändringar för
arbetstagare, företag och entreprenörer, vi) aktivt och sunt åldrande, och vii) åtgärder för att modernisera och stärka
arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över
gränserna, (b)
Investera i utbildning, kompetens och livslångt
lärande genom att i) minska andelen elever med enbart
grundskoleutbildning och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole-
och gymnasieutbildning, ii) höja kvaliteten och öka effektiviteten
och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka
deltagandet och förbättra resultaten, och iii) stärka lika tillgång till livslångt
lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för
arbetsmarknaden. (c)
Främja social inkludering och bekämpa fattigdom
genom i) aktiv inkludering, ii) integration av marginaliserade grupper
som t.ex. romer, iii) åtgärder mot diskriminering på grund av
kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning,
ålder eller sexuell läggning, iv) ökad tillgång till kvalitativa och
hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och
sociala tjänster av allmänt intresse, v) främjande av den sociala ekonomin och
socialt entreprenörskap, och vi) lokalt ledda strategier för lokal
utveckling. (d)
Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera
den offentliga förvaltningen genom följande: i) Investeringar i institutionernas
kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med
sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning.
Denna prioriterade investering ska gälla hela territoriet i de medlemsstater
som har minst en NUTS 2-region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU)
nr […] och i medlemsstater som uppfyller villkoren för stöd från
Sammanhållningsfonden. ii) Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som
ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och
socialpolitik samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för
reformer på nationell, regional och lokal nivå. 2.
Genom de prioriterade investeringar som anges i
punkt 1 ska ESF också bidra till de övriga tematiska målen i artikel 9
i förordning (EU) nr […], främst genom att (a)
stödja övergången till en koldioxidsnål, klimatsmart,
resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att reformera
utbildningssystemen, se till att kompetens och kvalifikationer motsvarar behoven,
höja arbetskraftens kompetens och skapa nya jobb i sektorer som rör miljö och
energi, (b)
förbättra informations- och kommunikationsteknikens
tillgänglighet och kvalitet och öka användningen genom att utveckla den
digitala kompetensen och investera i e-kompetens, e-inkludering och tillhörande
kunskaper i företagande, (c)
stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
genom utveckling av högre universitetsutbildning, forskarutbildning och partnerskap
mellan högskolor, forsknings- och teknikcentrum och företag, och (d)
stärka de små och medelstora företagens
konkurrenskraft genom att förbättra företagens och arbetstagarnas
anpassningsförmåga och öka investeringarna i humankapitalet. Artikel 4
Samstämmighet och inriktning
på tematiska mål 1.
Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de
åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen stämmer överens med och är inriktade
på de utmaningar som anges i de nationella reformprogrammen och relevanta
rådsrekommendationer enligt artikel 148.4 i fördraget, i syfte att bidra
till uppnåendet av Europa 2020-strategins centrala mål i fråga om
sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. 2.
Minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat
ska anslås för det tematiska målet att främja social inkludering och bekämpa
fattigdom i artikel 9.9 i förordning (EU) nr […]. 3.
Medlemsstaterna ska inrikta stödet på de tematiska
målen enligt följande: (a)
I mer utvecklade regioner ska medlemsstaterna styra
80 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de
prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. (b)
I övergångsregioner ska medlemsstaterna styra
70 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de prioriterade
investeringarna enligt artikel 3.1. (c)
I mindre utvecklade regioner ska medlemsstaterna
styra 60 % av anslaget till varje operativt program till högst fyra av de
prioriterade investeringarna enligt artikel 3.1. Artikel 5
Indikatorer 1.
Gemensamma indikatorer enligt bilagan till denna
förordning och programspecifika indikatorer ska användas enligt artiklarna 24.3
och 87.2 b ii i förordning (EU) nr […]. Alla gemensamma
indikatorer ska uttryckas i absoluta tal.
De gemensamma och programspecifika outputindikatorerna avser helt eller delvis
avslutade insatser. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska
kumulativa kvantifierade målvärden fastställas för 2022. Referensindikatorerna
ska vara noll.
De gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna avser prioriterade
områden eller deras underordnade delområden. För referensindikatorerna ska de
senaste tillgängliga uppgifterna användas. Kumulativa kvantifierade målvärden
ska fastställas för 2022. 2.
Förvaltningsmyndigheten ska tillsammans med de
årliga genomföranderapporterna överlämna elektroniskt strukturerade uppgifter
för varje prioriterad investering. Uppgifterna ska omfatta kategoriseringen
samt de gemensamma output- och resultatindikatorerna Kapitel II
Särskilda bestämmelser om programplanering och genomförande Artikel 6
Medverkan av partner 1.
Arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer,
särskilt icke-statliga organisationer, kan medverka i genomförandet av de
operativa programmen enligt artikel 5 i förordning (EU) nr […] genom globalt
stöd enligt artikel 112.7 i förordning (EU) nr […]. I detta fall ska
det inom det operativa programmet fastställas vilken del av programmet som det
globala stödet gäller och anges ett vägledande belopp som ska anslås från varje
prioriterat område till detta. 2.
För att främja att arbetsmarknadens parter på
lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser ska förvaltningsmyndigheterna för
ett operativt program i en region enligt artikel 82.2 a i förordning (EU)
nr […] eller i en medlemsstat som är berättigad till stöd från
Sammanhållningsfonden se till att lämpliga ESF-medel anslås till
kapacitetsbyggande i form av utbildning, nätverksarbete och åtgärder för att
stärka den sociala dialogen samt till gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens
parter. 3.
För att främja att icke-statliga organisationer får
tillgång till och på lämpligt sätt medverkar i ESF-stödda insatser, särskilt på
områdena social inkludering, jämställdhet och lika möjligheter, ska
förvaltningsmyndigheterna för ett operativt program i en region enligt
artikel 82.2 a i förordning (EU) nr […] eller i en medlemsstat
som är berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden se till att lämpliga
ESF-medel anslås till kapacitetsbyggande för icke-statliga organisationer. Artikel 7
Jämställdhet Medlemsstaterna och kommissionen ska främja
jämställdhet genom integrering av jämställdhetsprincipen på alla områden,
enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom särskilda
åtgärder enligt artikel 3.1 a iv, som inriktas på att varaktigt öka
kvinnors deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen
på arbetsmarknaden, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det
lättare för män och kvinnor att kombinera arbete och privatliv. Artikel 8
Lika möjligheter och
icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska främja
lika möjligheter för alla, inklusive tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning genom integrering av principen om icke-diskriminering på
alla områden, enligt artikel 7 i förordning (EU) nr […] och genom
särskilda åtgärder inom de prioriterade investeringarna enligt artikel 3,
särskilt artikel 3.1 c iii. Dessa åtgärder ska inriktas på
människor som löper risk att diskrimineras eller har en funktionsnedsättning, i
syfte att öka deras deltagande på arbetsmarknaden, stärka deras delaktighet i
samhället och minska ojämlikheter i fråga om utbildningsresultat och hälsa och
underlätta övergången från institutionsbaserade till samhällsbaserade vårdtjänster. Artikel 9
Social innovation 1.
ESF ska främja social innovation på alla områden
inom ramen för sitt tillämpningsområde enligt artikel 3 i denna
förordning, särskilt i syfte att testa innovativa lösningar för att tillgodose
sociala behov och använda dem i större skala. 2.
Medlemsstaterna ska identifiera teman för social
innovation som motsvarar deras särskilda behov enligt de operativa programmen. 3.
Kommissionen ska underlätta kapacitetsuppbyggnad
för social innovation, särskilt genom att stödja ömsesidigt lärande, inrätta
nätverk och sprida god praxis och goda metoder. Artikel 10
Samarbete över gränserna 1.
Medlemsstaterna ska stödja samarbete över gränserna
i syfte att främja ömsesidigt lärande och därigenom öka de ESF-stödda insatsernas
verkan. I samarbetet över gränserna ska partner från minst två medlemsstater
ingå. 2.
Medlemsstaterna kan välja teman för samarbete över
gränserna från en förteckning som föreslagits av kommissionen och godkänts av ESF-kommittén. 3.
Kommissionen ska underlätta samarbetet över
gränserna kring de teman som avses i punkt 2 genom ömsesidigt lärande och
samordnade eller gemensamma insatser. Kommissionen ska i synnerhet inrätta en
plattform på EU-nivå för att underlätta erfarenhetsutbyte, kapacitetsuppbyggnad
och nätverksarbete samt sprida relevanta resultat. Kommissionen ska också utarbeta
en samordnad ram för genomförandet med gemensamma urvalskriterier, typer av
åtgärder och tidsplanering samt gemensamma metoder för övervakning och
utvärdering, för att underlätta samarbetet över gränserna. Artikel 11
Fondspecifika bestämmelser
för de operativa programmen 1.
Genom undantag från artikel 87.1 i förordning
(EU) nr […] får de operativa programmen fastställa prioriterade områden för
genomförande av åtgärder för social innovation och samarbete över gränserna
enligt artiklarna 9 och 10. 2. Genom undantag från
artikel 109.3 i förordning (EU) nr […] ska den högsta
samfinansieringsandelen för ett prioriterat område höjas med tio procentenheter,
dock till högst 100 %, om området enbart avser social innovation eller
samarbete över gränserna, eller en kombination av båda. 3. Utöver vad som föreskrivs i artikel 87.3
i förordning (EU) nr […] ska de operativa programmen även fastställa hur
de planerade ESF-stödda insatserna ska bidra till (a)
de tematiska mål som anges i artikel 9.1–9.7 i
förordning (EU) nr […] för respektive prioriterat område, (b)
social innovation och samarbete över gränserna
enligt artiklarna 9 och 10, om de inte omfattas av ett särskilt
prioriterat område. Artikel 12
Särskilda bestämmelser om
behandling av särskilda regionala särdrag 1. ESF kan stödja lokalt ledda
strategier för lokal utveckling enligt artikel 28 i förordning (EU) nr […],
territoriella pakter och lokala initiativ för sysselsättning, utbildning och
social inkludering samt integrerade regionala investeringar enligt artikel 99
i förordning (EU) nr […]. 2. Som komplement till Erufs
insatser enligt artikel 7 i förordning (EU) nr [Eruf] kan ESF stödja en
hållbar stadsutveckling genom strategier med integrerade insatser för att lösa
ekonomiska och sociala problem samt miljöproblem i de stadsområden som anges i
partnerskapsavtalet. Kapitel III
Särskilda bestämmelser om finansiell förvaltning Artikel 13
Stödberättigande utgifter 1.
ESF ska ge stöd till stödberättigande utgifter, som
trots vad som sägs i artikel 109.2 b i förordning (EU) nr […], får omfatta
alla ekonomiska resurser till vilka arbetsgivare och arbetstagare gemensamt
bidrar. 2.
Genom undantag från artikel 60.2 i förordning (EU)
nr […] får EU ge stöd till utgifter för insatser som genomförs utanför programområdet
men inom unionen om följande två villkor är uppfyllda: (a)
Att insatsen genomförs till gagn för programområdet. (b)
Att programmyndigheternas skyldigheter i fråga om
förvaltning, styrning och revision av insatsen fullgörs av de myndigheter som
ansvarar för det program som stöder insatsen eller att de sluter avtal med
myndigheterna i den medlemsstat där insatsen genomförs förutsatt att villkoren i
punkt 2 a är uppfyllda och skyldigheterna i fråga om förvaltning, styrning
och revision av insatsen fullgörs. 3.
Utöver de utgifter som avses i artikel 59.3 i
förordning (EU) nr […] ska inköp av infrastruktur, mark och fastigheter inte
berättiga till stöd från ESF. 4.
Bidrag i form av anslag eller löner som betalas av
en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd
från ESF förutsatt att värdet inte överstiger den kostnad som bärs av tredje
part och att kostnaden uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive
redovisningsregler. Artikel 14
Förenklade kostnadsalternativ 1.
Utöver de metoder som avses i artikel 57 i
förordning (EU) nr […] får kommissionen ersätta medlemsstaternas utgifter
på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp
som fastställs av kommissionen. De belopp som beräknas på detta sätt ska
betraktas som offentligt stöd utbetalat till stödmottagare och som
stödberättigande utgifter vid tillämpningen av förordning (EU) nr […]. I detta syfte ska kommissionen ha befogenhet att
anta delegerade akter enligt förfarandet i artikel 16 om berörda typer av
insatser och fastställande av standardiserade skalor för enhetskostnader och
schablonbelopp och deras högsta belopp, vilka kan komma att justeras enligt
tillämpliga gemensamt beslutade metoder. Redovisningsrevisionen ska enbart syfta till att
kontrollera att villkoren för ersättning av kommissionen på grundval av
standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp har uppfyllts. Om dessa finansieringsformer används får
medlemsstaterna tillämpa sin egen redovisningspraxis för att stödja insatserna.
Vid tillämpningen av denna förordning och förordning (EU) nr […] ska denna
redovisningspraxis och därav resulterande belopp inte vara föremål för revision
av revisionsmyndigheten eller kommissionen. 2.
I enlighet med artikel 57.1 d och 57.4 d
i förordning (EU) nr […] får en schablonmässig andel på upp till 40 %
av de stödberättigande direkta personalkostnaderna användas för att täcka de
återstående stödberättigande kostnaderna för en insats. 3.
Bidrag som ersätts på grundval av stödberättigande
kostnader för insatserna och som fastställts genom schablonmässig finansiering,
standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp enligt artikel 57.1
i förordning (EU) nr […] får beräknas i varje enskilt fall med hänvisning
till ett budgetförslag som godkänts på förhand av förvaltningsmyndigheten, om
det offentliga stödet inte överstiger 100 000 euro. 4.
Bidrag för vilka det offentliga stödet inte överstiger
50 000 euro ska fastställas genom schablonbelopp eller standardiserade
skalor för enhetskostnader, utom när det gäller insatser som får stöd inom ramen
för en statlig stödordning.
Artikel 15
Finansiella instrument 1.
Enligt artikel 32 i förordning (EU) nr […]
får ESF stödja politiska riktlinjer och åtgärder inom sitt tillämpningsområde
genom finansiella instrument som riskdelningssystem, eget kapital och skuld, garantifonder,
holdingfonder och lånefonder. 2.
ESF får användas för att öka tillgången till kapitalmarknaderna
för offentliga och privata organ på nationell och regional nivå om de genomför
politiska riktlinjer och åtgärder inom tillämpningsområdet för ESF och det
operativa programmet genom policybaserade garantier för ESF som kräver godkännande
av kommissionen. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade
akter enligt artikel 16 för att fastställa särskilda regler och villkor
för medlemsstaternas ansökningar om policybaserade garantier, inklusive tak, och
därvid särskilt se till att användningen av dessa inte leder till alltför höga
skuldsättningsnivåer hos offentliga organ. Varje ansökan ska bedömas av kommissionen och
kommissionen ska godkänna varje policybaserad garanti för ESF, förutsatt att
den ligger inom området för det operativa program som avses i artikel 87 i
förordning (EU) nr […] och att den överensstämmer med etablerade regler
och villkor. Kapitel IV
Delegering av befogenheter och slutbestämmelser Artikel 16
Utövande av delegering 1.
Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller
på de villkor som fastställs i denna artikel. 2.
Den delegering av befogenheter som avses i
artiklarna 14.1 och 15.2 ska ges kommissionen på obestämd tid från och med
den 1 januari 2014. 3.
Den delegering av befogenheter som avses i
artikel 14.1 första stycket och 15.2 andra stycket får när som helst
återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande
avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet ska få
verkan dagen efter att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella
tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Beslutet påverkar
inte delegerade akter som redan trätt i kraft. 4.
När kommissionen antagit en delegerad akt ska den
samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet. 5.
En delegerad akt som antagits i enlighet med
artiklarna 14.1 första stycket och 115.2 andra stycket ska träda i kraft endast
om Europaparlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två
månader efter det att akten anmäldes till Europaparlamentet och rådet, eller om
Europaparlamentet och rådet, innan den perioden löpt ut, har informerat
kommissionen om att de inte har några invändningar. Denna period ska
förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär. Artikel 17
Upphävande Förordning (EG) nr 1081/2006 ska upphöra att
gälla med verkan den 1 januari 2014. Hänvisningar till den upphävda förordningen
ska anses som hänvisningar till den här förordningen. Artikel 18
Översynsklausul Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med
artikel 164 i fördraget göra en översyn av denna förordning senast den 31
december 2020. Artikel 19
Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft dagen efter
det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den ... På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA
Gemensamma output- och resultatindikatorer för ESF-investeringar (1)
Gemensamma outputindikatorer för deltagare Med deltagare[20]
avses personer som direkt gynnas av en ESF-investering och som kan identifieras
och kontaktas för att lämna uppgifter om sig själva, och för vilka särskilda
utgifter öronmärks. Andra stödmottagare betraktas inte som deltagare. · Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa* · Långtidsarbetslösa* · Icke förvärvsarbetande* · Icke förvärvsarbetande som inte deltar i allmän eller yrkesinriktad
utbildning* · Anställda eller egenföretagare* · Under 25 år* · Över 54 år* · Med primärskoleutbildning (ISCED 1) eller grundskoleutbildning (ISCED
2)* · Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED
4)* · Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)* · Invandrare, personer med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive
marginaliserade grupper som romer)** · Personer med funktionsnedsättning** · Andra mindre gynnade grupper** Det totala antalet deltagare beräknas
automatiskt på grundval av outputindikatorerna. Dessa uppgifter om deltagare i en ESF-stödd
insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och
44.2 och artikel 101.1 i förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas
upp efter kön. (2)
Gemensamma outputindikatorer för enheter · Antalet projekt som helt eller delvis genomförs av arbetsmarknadens
parter eller icke-statliga organisationer · Antalet projekt som riktar sig till offentliga förvaltningar eller
offentliga tjänster · Antalet mikroföretag och små och medelstora företag som får stöd Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga
genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i
förordning (EU) nr […]. (3)
Gemensamma omedelbara resultatindikatorer om
deltagare · Icke förvärvsarbetande som nyligen börjat söka arbete efter avslutad
åtgärd · Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd · Deltagare som får kvalifikation efter avslutad åtgärd · Deltagare i sysselsättning efter avslutad åtgärd Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga
genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 och artikel 101.1 i
förordning (EU) nr […]. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. (4)
Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer om
deltagare · Deltagare i sysselsättning efter 6 månader · Deltagare i egenföretagande efter 6 månader · Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation efter 6 månader Dessa uppgifter ska lämnas i de årliga
genomföranderapporterna enligt artikel 44.1 och 44.2 i förordning (EU) nr […]. Uppgifterna
ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje prioriterat
område eller delområde. Urvalets interna validitet bör säkerställas på ett
sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje prioriterat område
eller delområde. Alla uppgifter ska delas upp efter kön. [1] Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och
territoriella sammanhållningen, november 2010. [2] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, och de
nationella parlamenten: Översyn av EU:s budget (KOM(2010) 700, 19.10.2010. [3] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En budget
för Europa 2020, KOM(2011) 500, 29.6.2011. [4] Kommissionens arbetsdokument: Results of the public
consultation on the conclusions of the fifth report on economic, social and
territorial cohesion, SEC(2011) 590 slutlig, 13.5.2011. [5] Europaparlamentets
resolution av den 7 oktober 2010 om Europeiska socialfondens framtid, P7_TA(2010)0357.
Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013, P7_TA(2010)0356. [6] EUT C 132, 3.5.2011. [7] EUT C 166, 7.6.2011,
s. 8. [8] KOM(2010) 700, 19.10.2010. [9] EUT C , , s. . [10] EUT C , , s. . [11] EUT C , , s. . [12] KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010. [13] KOM(2010) 682 slutlig, 23.11.2010. [14] KOM(2010) 477 slutlig, 15.9.2010. [15] KOM(2010) 758 slutlig, 16.12.2010. [16] KOM(2010) 245 slutlig/2, 26.8.2010. [17] KOM(2010) 546 slutlig, 6.10.2010. [18] EUT L 210, 31.7.2006, s. 12. [19] Rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om allmänna
riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28) och rådets
beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas
sysselsättningspolitik (EUT L 308,
24.11.2010, s. 46). [20] Medlemsstaternas rutiner för databehandling ska följa
bestämmelserna i direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd
för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det
fria flödet av sådana uppgifter, särskilt artiklarna 7 och 8. Uppgifter som lämnas för indikatorer
markerade med * är personuppgifter enligt artikel 7 i det direktivet.
Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar
den registeransvarige (artikel 7 c). En
definition av registeransvarig ges i artikel 2 i det direktivet. Uppgifter som lämnas för indikatorer
markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 8 i det
direktivet. Under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till
ett viktigt allmänt intresse får medlemsstaterna antingen i sin nationella
lagstiftning eller genom ett beslut av tillsynsmyndigheten (artikel 8.4) besluta
om andra undantag än de som nämns i artikel 8.2.