MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

- Motiv och syfte

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken är målet för den gemensamma fiskeripolitiken att se till att de levande akvatiska resurserna utnyttjas på ett hållbart sätt med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna i form av totala tillåtna fångstmängder (TAC), kvoter och begränsningar av fiskeansträngningen.

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter beträffande de kommersiellt sett viktigaste fiskbestånden i Östersjön för 2012.

- Allmän bakgrund

I kommissionens meddelande Samråd om fiskemöjligheter (KOM (2011) 298 slutlig) ges bakgrunden till förslaget. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om total tillåten fångstmängd (TAC) och kvoter har fiskemöjligheterna i Östersjön sedan 2006 fastställts genom en särskild förordning.

Internationella havsforskningsrådet (Ices) och vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) lämnade i maj respektive juni 2011 vetenskapliga rekommendationer för bestånden i Östersjön för 2012.

Förslaget består av två avsnitt som är av betydelse för förvaltningen av Östersjöfisket genom fiskemöjligheter under 2012: ett avsnitt om fastställande av TAC och kvoter och ett annat avsnitt om begränsning av fiskeansträngningen genom fastställande av tak för verksamheten (antal dagar till sjöss).

- Gällande bestämmelser

Fiskemöjligheterna och deras fördelning på medlemsstaterna regleras varje år. Den senaste regleringen gjordes genom rådets förordning (EU) nr 1124/2010 av den 29 november 2010 om fastställande för 2011 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön.

En annan rättsakt av betydelse för förvaltningen av fisket i Östersjön är rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98.

I rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och upphävande av förordning (EG) nr 779/97 redogörs för huvuddragen i de kontroll- och övervakningsåtgärder som syftar till att återställa torskbestånden i området. Där fastställs också bestämmelser för hur TAC ska fastställas för de västra och östra torskbestånden och om begränsningar av fiskeansträngningen i samband med detta.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

De föreslagna bestämmelserna överensstämmer med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

- Extern experthjälp

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats

De vetenskapliga organisationer som rådfrågats är Internationella havsforskningsrådet (Ices) och vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

Unionen ber varje år Ices och STECF lämna vetenskapliga rekommendationer om tillståndet för viktiga fiskbestånd. Råden omfattar alla bestånd i Östersjön för vilka totala tillåtna fångstmängder föreslås.

- Samråd med berörda parter

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSRAC) rådfrågades vid ett gemensamt arbetsgruppsmöte om bottenlevande och pelagiska bestånd samt lax i juni 2011, med kommissionens meddelande om samråd om fiskemöjligheter som underlag. Ices och STECF tillhandahöll den vetenskapliga grunden för förslaget. Under dessa möten föreslogs bestämmelser om fastställande av TAC och kvoter för 2012 på grundval av meddelandet. Utan att gå emot befintlig politik, eller försämra läget för känsliga resurser, har man i förslaget tagit hänsyn till de preliminära åsikter som framfördes under dessa möten för samtliga berörda fiskbestånd.

BSRAC stöder kommissionens ansträngningar att fastställa TAC som i högre grad tar hänsyn till vetenskapliga rekommendationer, liksom när det gäller tillämpningen av den fleråriga planen för torsk när man fastställer TAC. BSRAC stöder dock inte kommissionens politik att minska TAC med 25 % för sådana bestånd för vilka uppgifter saknas och inga vetenskapliga uppskattningar kunnat göras.

- Konsekvensanalys

TAC för torsk i västra och östra Östersjön har ökats med i genomsnitt 14 % i enlighet med flerårsplanen. Två av de fem pelagiska TAC ökas och de återstående tre minskas. Generellt sett kommer de föreslagna åtgärderna att leda till en minskning av fiskemöjligheterna för alla arter utom lax på totalt cirka 16 %, uttryckt i fångstvolym för EU-fartyg i Östersjön.

Förslaget är inte bara en reaktion på kortsiktiga problem utan ingår också i ett långsiktigare sammanhang för att gradvis minska fiskeuttaget till en nivå som är hållbar i det långa loppet.

Förslaget kommer därför på medellång till lång sikt att leda till minskad fiskeansträngning, men stabila eller ökade kvoter. Dess långsiktiga konsekvenser väntas bli minskad miljöpåverkan till följd av att fiskeansträngningen minskar och att fångstsektorn reduceras i fråga om antal fartyg och/eller genomsnittlig fiskeansträngning per fartyg samt oförändrade eller ökade landningar. Fiskeverksamheten kommer därför på lång sikt att bli mer hållbar.

RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

I förslaget fastställs begränsningar av fångster och fiskeansträngningar för EU-fisket. Syftet är att uppnå målet med den gemensamma fiskeripolitiken, dvs. att se till att fisket bedrivs på nivåer som är biologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara.

- Rättslig grund

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

- Subsidiaritetsprincipen

Förslaget faller inom unionens exklusiva befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.

Genom den aktuella rådsförordningen tilldelas medlemsstaterna fiskemöjligheter. Med beaktande av artikel 20.3 i förordning 2371/2002 kan medlemsstaterna fördela fiskemöjligheterna mellan regioner och aktörer efter eget gottfinnande. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning

Det här är ett förslag för förvaltningen av fisket på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002.

BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

- Förenklingar

Förslaget innebär fortsatta förenklingar av administrativa förfaranden för offentliga myndigheter (på EU-nivå och nationellt) eftersom det innehåller liknande bestämmelser som 2011 års förordning om fiskemöjligheterna i Östersjön.

- Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget avser en ettårig förordning för 2012 och innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

- Närmare redogörelse för förslaget

I förslaget fastställs medlemsstaternas fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2012.

De föreslagna siffrorna grundas på vetenskapliga rekommendationer, samråd med BSRAC och de ramar för fastställande av TAC och kvoter som presenteras i kommissionens meddelande om samråd om fiskemöjligheter. I förekommande fall har de föreslagna TAC minskats med de teoretiska mängder av bestånden som delas med Ryska federationen.

Mot bakgrund av kommissionens avsikter att uppnå en hållbar användning av fiskeresurserna i enlighet med unionens politik och internationella åtaganden, samtidigt som man upprätthåller stabila fiskemöjligheter, är de årliga variationerna av TAC i möjligaste mån begränsade, med beaktande av tillståndet för ett visst bestånd.

De TAC och kvoter som tilldelats medlemsstaterna anges i bilaga I och begränsningarna av fiskeansträngningarna i bilaga II till förordningen.

För torskbestånden föreslås TAC och begränsningar av fiskeansträngningen i enlighet med kraven i den fleråriga planen för torskbestånden i Östersjön och de fisken som utnyttjar dessa bestånd. Huvudtanken i planen är att gradvis minska fiskedödligheten till en nivå som är hållbar på lång sikt, och därigenom se till att bestånden återhämtar sig och ger hög och stabil avkastning. Eftersom fiskedödligheten för torskbestånden redan har minskat till de nivåer som anges i flerårsplanen finns det inte längre något behov av att minska fiskeansträngningen, dvs. antal dagar till sjöss. TAC kan därför höjas.

För de två bestånden av sill/strömming (bestånden i västra Östersjön respektive Bottenhavet/Bottenviken) motsvarar den föreslagna TAC fiskedödligheten vid maximalt hållbart uttag. För övriga pelagiska bestånd motsvarar den föreslagna TAC en minskning av fiskedödligheten till en nivå som ligger mittemellan nuvarande nivå och fiskedödligheten vid maximalt hållbart uttag, utom för beståndet av sill/strömming i centrala Östersjön. I det specifika fallet skulle en sådan fiskedödlighet vara högre än försiktighetsnivån. Den föreslagna TAC ligger därför mittemellan den mängd som motsvarar fiskedödligheten vid maximalt hållbart uttag och den mängd som motsvarar fiskedödligheten vid försiktighetsnivån.

Det finns få uppgifter om beståndet av rödspätta, och TAC för detta bestånd har minskats med 25 % jämfört med 2011. BSRAC:s ståndpunkt om lägre minskningar kunde inte beaktas, eftersom man enligt meddelandet om fiskemöjligheter inte kan ta bristande tillgång på uppgifter till intäkt för fortsatta fångster på nuvarande nivåer. I stället måste försiktighetsprincipen tillämpas.

När det gäller laxbestånden anordnade BSRAC ett möte med Ices i augusti, eftersom det rådde osäkerhet kring de vetenskapliga rekommendationer som Ices utfärdat i maj. Efter mötet bekräftade Ices de tidigare rekommendationerna.

2011/0240 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1. Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

2. Enligt rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[1] ska bestämmelser för tillträde till vatten och resurser och för hållbar fiskeverksamhet fastställas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

3. Det åligger rådet att anta åtgärder för att fastställa och fördela fiskemöjligheter för varje fiske eller grupp av fisken, inklusive vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, beroende på vad som gäller. Fiskemöjligheterna bör fördelas bland medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat garanteras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EG) nr 2371/2002.

4. De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerisektorerna garanteras en rättvis behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framförts vid samråden med berörda parter, i synnerhet vid mötena med rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk och de berörda regionala rådgivande nämnderna.

5. När det gäller bestånd för vilka det upprättats särskilda fleråriga planer bör fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med bestämmelserna i dessa planer. Följaktligen bör fångstbegränsningar och begränsningar av fiskeansträngningen för torskbestånden i Östersjön fastställas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden[2].

6. De fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs[3], och särskilt av artiklarna 33 och 34 i den förordningen om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning respektive inlämning av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att fastställa de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av denna förordning.

7. Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren[4] måste det anges vilka bestånd som omfattas av de olika åtgärder som avses i den förordningen.

8. För att trygga försörjningen för unionens fiskare är det viktigt att dessa fisken öppnas den 1 januari 2012.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2012.

Artikel 2 Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på EU-fartyg som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3 Definitioner

I denna förordning gäller, förutom definitionerna i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002, följande definitioner:

a) Ices-områden : de geografiska områden som anges i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund[5],

b) Östersjön : Ices-delområdena 22–32,

c) EU-fartyg : ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

d) total tillåten fångstmängd (TAC) : den kvantitet som får tas ur varje bestånd per år,

e) kvot : en andel av den totala tillåtna fångstmängd som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

f) dag ute ur hamn : varje kontinuerlig 24-timmarsperiod eller del av sådan som fartyget tillbringar ute ur hamn.

Kapitel IIFiskemöjligheter

Artikel 4 TAC och fördelning

Totala tillåtna fångstmängder, fördelningen av dessa bland medlemsstaterna och de villkor som är funktionellt knutna till dessa, beroende på vad som gäller, anges i bilaga I.

Artikel 5 Särskilda bestämmelser om fördelningen

9. Fördelningen av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna enligt denna förordning ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b) omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c) ytterligare landningar enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d) kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag enligt artiklarna 37, 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

10. Om inget annat anges i bilaga I till denna förordning, ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i samma förordning på bestånd som omfattas av analytisk TAC.

Artikel 6 Villkor för landning av fångster och bifångster

11. Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om

a) fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot som inte är uttömd, eller

b) fångsterna utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uppfiskad.

Artikel 7 Begränsning av fiskeansträngningen

12. Begränsningarna av fiskeansträngningen fastställs i bilaga II.

13. De begränsningar som avses i punkt 1 ska också tillämpas på Ices-delområdena 27 och 28.2, om inte kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att undanta dessa delområden från de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 samt i artikel 13 i den förordningen.

14. De begränsningar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på Ices-delområde 28.1 om inte kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 29.4 i förordning (EG) nr 1098/2007 om att de begränsningar som föreskrivs i artikel 8.1 b, 8.3, 8.4 och 8.5 i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas på detta delområde.

Kapitel IIISlutbestämmelser

Artikel 8 Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda beståndskoderna i bilaga I till denna förordning.

Artikel 9 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I TAC FÖR EU-FARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC SPECIFICERAS PER ART OCH OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC och kvoter (i ton levande vikt, om inte något annat anges) för varje bestånd och villkor som är funktionellt knutna till dem, i förekommande fall.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn. Nedan följer en tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Vetenskapligt namn | Trebokstavskod | Svenskt namn |

Clupea harengus | HER | Sill/strömming |

Gadus morhua | COD | Torsk |

Pleuronectes platessa | PLE | Rödspätta |

Salmo salar | SAL | Lax |

Sprattus sprattus | SPR | Skarpsill |

Art: | Sill/strömming | Zon: | Delområdena 30–31 |

Clupea harengus | HER/3D30.; HER/3D31. |

Finland | 86 905 | (1) | Analytisk TAC |

Sverige | 19 095 | (2) |

Unionen | 106 000 | (3) |

TAC | 106 000 | (3) |

__________ |

(1) Fångsterna i delområde 31 får uppgå till högst 1 640 ton. (2) Fångsterna i delområde 31 får uppgå till högst 360 ton. (3) Fångsterna i delområde 31 får uppgå till högst 2 000 ton. |

Art: | Sill/strömming | Zon: | Delområdena 22–24 |

Clupea harengus | HER/3B23.; HER/3C22.; HER/3D24. |

Danmark | 2 930 | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 11 532 |

Finland | 1 |

Polen | 2 719 |

Sverige | 3 718 |

Unionen | 20 900 |

TAC | 20 900 |

Art: | Sill/strömming | Zon: | Delområdena 25–27, 28.2, 29 och 32 (unionens vatten) |

Clupea harengus | HER/3D25.; HER/3D26.; HER/3D27.; HER/3D28.; HER/3D29.; HER/3D32. |

Danmark | 1 588 | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 421 |

Estland | 8 109 |

Finland | 15 829 |

Lettland | 2 001 |

Litauen | 2 107 |

Polen | 17 983 |

Sverige | 24 140 |

Unionen | 72 178 |

TAC | Ej tillämpligt |

Art: | Sill/strömming | Zon: | Delområde 28.1 |

Clupea harengus | HER/03D.RG |

Estland | 13 336 | Analytisk TAC |

Lettland | 15 542 |

Unionen | 28 878 |

TAC | 28 878 |

Art | Torsk | Zon: | Delområdena 25–32 (unionens vatten) |

Gadus morhua | COD/3D25.; COD/3D26.; COD/3D27.; COD/3D28.; COD/3D29.; COD/3D30.; COD/3D31.; COD/3D32. |

Danmark | 15 587 | Analytisk TAC |

Tyskland | 6 200 |

Estland | 1 519 |

Finland | 1 193 |

Lettland | 5 795 |

Litauen | 3 818 |

Polen | 17 947 |

Sverige | 15 791 |

Unionen | 67 850 |

TAC | Ej tillämpligt |

Art: | Torsk | Zon: | Delområdena 22–24 |

Gadus morhua | COD/3B23.; COD/3C22.; COD/3D24. |

Danmark | 9 298 | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 4 546 |

Estland | 206 |

Finland | 183 |

Lettland | 769 |

Litauen | 499 |

Polen | 2 487 |

Sverige | 3 312 |

Unionen | 21 300 |

TAC | 21 300 |

Art: | Rödspätta | Zon: | Delområdena 22–32 (unionens vatten) |

Pleuronectes platessa | PLE/3B23.; PLE/3C22.; PLE/3D24.; PLE/3D25.; PLE/3D26.; PLE/3D27.; PLE/3D28.; PLE/3D29.; PLE/3D30.; PLE/3D31.; PLE/3D32. |

Danmark | 1 634 | Försiktighets-TAC. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 182 |

Polen | 342 |

Sverige | 123 |

Unionen | 2 281 |

TAC | 2 281 |

Art: | Lax | Zon: | Delområdena 22–31 (unionens vatten) |

Salmo salar | SAL/3B23.; SAL/3C22.; SAL/3D24.; SAL/3D25.; SAL/3D26.; SAL/3D27.; SAL/3D28.; SAL/3D29.; SAL/3D30.; SAL/3D31. |

Danmark | 10 977 | (1) | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 1 221 | (1) |

Estland | 1 116 | (1) |

Finland | 13 688 | (1) |

Lettland | 6 982 | (1) |

Litauen | 821 | (1) |

Polen | 3 330 | (1) |

Sverige | 14 839 | (1) |

Unionen | 52 974 | (1) |

TAC | Ej tillämpligt |

__________ |

(1) Uttryckt i antal enskilda fiskar. |

Art: | Lax | Zon: | Delområde 32 (unionens vatten) |

Salmo salar | SAL/3D32. |

Estland | 1 116 | (1) | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Finland | 9 768 | (1) |

Unionen | 10 884 | (1) |

TAC | Ej tillämpligt |

__________ |

(1) Uttryckt i antal enskilda fiskar. |

Art: | Skarpsill | Zon: | Delområdena 22–32 (unionens vatten) |

Sprattus sprattus | SPR/3B23.; SPR/3C22.; SPR/3D24.; SPR/3D25.; SPR/3D26.; SPR/3D27.; SPR/3D28.; SPR/3D29.; SPR/3D30.; SPR/3D31.; SPR/3D32. |

Danmark | 21 022 | Analytisk TAC Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas. |

Tyskland | 13 318 |

Estland | 24 411 |

Finland | 11 004 |

Lettland | 29 483 |

Litauen | 10 665 |

Polen | 62 568 |

Sverige | 40 639 |

Unionen | 213 110 |

TAC | Ej tillämpligt |

BILAGA II BEGRÄNSNINGAR AV FISKEANSTRÄNGNINGEN

15. Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som för deras flagg och som använder trålar, snurrevadar eller liknande redskap med en maskstorlek på 90 mm eller mer, med nät, insnärjningsnät och grimgarn med en maskstorlek på 90 mm eller mer, och med bottenlinor, långrevar utom drivlinor, handlinor och pilkmaskiner, får fiska under högst

a) 163 dagar ute ur hamn i delområdena 22–24 utom under perioden 1–30 april då artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas, och

b) 160 dagar ute ur hamn i delområdena 25–28 utom under perioden 1 juli–31 augusti då artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 1098/2007 ska tillämpas.

16. Det högsta antalet dagar ute ur hamn som fiskefartyg årligen får tillbringa i de två områden som anges i punkt 1 a och 1 b och fiska med de redskap som anges i punkt 1 får inte överstiga det högsta antalet dagar som tilldelats för ett av de båda områdena.

[1] EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

[2] EUT L 248, 22.9.2007, s. 1.

[3] EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

[4] EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

[5] EUT L 349, 31.12.2005, s. 1.