18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 113/62

—

Regionkommittén framhåller att gemenskapsmetoden behöver förnyas genom en mer delaktig process och genomförande av flernivåstyre.

—

Regionkommittén gläder sig åt det politiska samförståndet om kommitténs syn på det europeiska styret och de europeiska institutionernas stöd för tillvägagångssättet.

—

Regionkommittén har tagit initiativ till införandet av en resultattavla för flernivåstyre på EU-nivå som varje år ska mäta hur huvudprinciperna och mekanismerna för denna styresform har beaktats i EU:s politiska cykel, med fokus på den territoriella aspekten av politiken och de strategiska analyserna.

—

Regionkommittén anser att man vid nästa möte om subsidiaritetsprincipen särskilt bör fokusera på metoder för flernivåstyre i syfte att befästa Regionkommitténs övervakning.

—

Regionkommittén kommer inom de närmaste månaderna att förverkliga sitt mål att utforma en EU-stadga för flernivåstyre, som ska leda till att de lokala och regionala myndigheterna i högre grad engageras i demokratin i Europa. Stadgan utformas på ett inkluderande och demokratiskt sätt för att även de lokalt och regionalt folkvalda ska känna sig delaktiga i den.

Föredragande

Luc VAN DEN BRANDE (BE–PPE), Ordförande i samordningsorganet Flandern–Europa

1.

Regionkommittén bekräftar det politiska åtagande kommittén gjorde i sin vitbok om flernivåstyre, som antogs den 17 juni 2009 (1). Efter att ha lagt fram sitt politiska förslag om att "Bygga Europa i partnerskap" kommer ReK att övervaka förverkligandet av detta mål och bekämpa alla tendenser som går stick i stäv med målet, i syfte att främja den europeiska integrationsprocessen (2).

2.

Regionkommittén anser att flernivåstyre utgör en princip om samordnade insatser av unionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna. Flernivåstyre grundar sig på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och på det partnerskap som konkretiseras i form av ett funktionellt och institutionaliserat samarbete vars mål är att utforma och genomföra Europeiska unionens politik.

3.

Regionkommittén framhåller vidare att gemenskapsmetoden behöver förnyas genom en mer delaktig process och genomförande av flernivåstyre, som skulle öka effektiviteten i EU:s verksamhet genom att etablera en ny interinstitutionell samarbetskultur och politik, så att folkvalda på alla nivåer kan delta i den europeiska processen, i varje fall de folkvalda i regioner med lagstiftningsbefogenheter.

4.

Regionkommittén gläder sig åt det politiska samförståndet om kommitténs syn på det europeiska styret och de europeiska institutionernas stöd för tillvägagångssättet. ReK anser att en verklig kultur för flernivåstyre i Europa kan uppnås via tre inledande steg:

5.

Regionkommittén erinrar om att Lissabonfördraget otvivelaktigt stöder flernivåstyre i EU:s funktionssätt, bland annat genom att stärka kommitténs ställning i den institutionella strukturen och genom att befästa målet om territoriell sammanhållning samt subsidiaritetsprincipens lokala och regionala dimension.

6.

Regionkommittén anser följaktligen att det utan tvekan bästa sättet att i dag främja det europeiska allmänintresset, liksom medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas intresse, är att se subsidiaritetsprincipen som en konsekvens av det europeiska mervärdet och flernivåstyret som det styressätt som genom sin flexibilitet och inriktning på deltagande bär upp unionens värderingar och förhållningssätt präglat av ansvar och solidaritet för att kunna möta verkligheten i en globaliserad värld med allt större ömsesidigt beroende, men också allt större konkurrens.

7.

Regionkommittén anser att man i varje diskussion om EU:s styre bör ställa den viktiga frågan om respekt för subsidiaritetsprincipen i den politiska och lagstiftande processen. Kommittén framhåller att subsidiaritetsprincipen och principen om flernivåstyre är oskiljaktiga begrepp: det ena handlar om de olika förvaltningsnivåernas befogenheter, det andra om samverkan mellan dessa nivåer.

8.

Regionkommittén anser att tillämpningen av subsidiariteten och proportionaliteten inom ramen för flernivåstyre skulle innebära ett erkännande av att EU-politiken måste vara övergripande och icke-sektoriserad. Om de övergripande strategier som i dag står högt upp på den europeiska dagordningen ska lyckas beror i ökad utsträckning på kvaliteten i det delade styret i EU och på en strikt respekt för subsidiaritetsprincipen, som förhindrar att beslut koncentreras på en enda befogenhetsnivå och som säkerställer att politiken utformas och tillämpas på den mest lämpliga nivån.

9.

Regionkommitténs förslag läggs fram mot bakgrund av den pågående europeiska integrationsprocessen, där man efterlyser ökad ansvarighet och solidaritet från de politiskt ansvariga på europeisk, nationell och regional nivå i överensstämmelse med ömsesidighetsprincipen  (3).

10.

Regionkommittén betonar att den centrala principen om institutionell jämvikt  (4) i EU:s uppbyggnad är en grundläggande garanti för den europeiska demokratin. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande får kommittén en starkare institutionell och rättslig ställning genom möjligheten att väcka talan inför domstolen för att tillvarata sina rättigheter. ReK förutsätter därför att principen om institutionell jämvikt respekteras till fullo vad gäller Regionkommittén.

11.

Ett viktigt steg för att förverkliga unionens politiska projekt är enligt Regionkommitténs mening att utarbeta en EU-stadga för flernivåstyre för att se till att ett samförstånd om EU:s styresformer blir en del av unionens värdegrund.

12.

Regionkommittén konstaterar att det inte finns någon enhetlig förvaltningslagstiftning med miniminormer för tillämpningen av förfaranden för samråd, samordning och deltagande av regioner och städer. ReK uppmanar därför Europeiska kommissionen att så småningom utarbeta en rättsakt om EU:s administrativa förfaranden, i vilken den framtida stadgans grundläggande värden och principer konkretiseras genom förfaranden där de lokala och regionala myndigheterna är mer delaktiga.

13.

Regionkommittén anser att den pågående förhandlingen om översynen av kommitténs samarbetsavtal med Europeiska kommissionen i högre grad bör beakta de lokala och regionala myndigheternas legitimitet och ansvar i EU:s verksamhet. Det finns ett allmänt intresse av att garantera respekten för subsidiariteten och proportionaliteten, som är de båda vägledande principerna för unionens verksamhet, i samtliga europeiska beslutsprocesser samtidigt som man bekräftar grundprincipen om flernivåstyre.

14.

Regionkommittén anser att översynen bör leda till en dynamisk process som innebär att kommissionen antar en rullande handlingsplan för de initiativ som skulle kunna få störst effekter på lokal och regional nivå. ReK skulle kunna bidra såväl till förhands- som efterhandsanalyserna med ledamöternas sakkunskap och de plattformar för lokala och regionala myndigheterna som kommittén inrättat (Europa 2020-plattformen, subsidiaritetsplattformen, EGTS-plattformen) (5).

15.

Regionkommittén uppmanar Europaparlamentet att öka sitt institutionella engagemang för att införliva principerna och mekanismerna för flernivåstyre och den integrerade metoden, och stöder förslaget om ett initiativ för europeiskt flernivåstyre (6).

16.

Regionkommittén välkomnar initiativet från Europeiska unionens råd att i mars 2010 (7) för första gången anordna ett informellt ministermöte om flernivåstyre. I sina slutsatser säger rådet uttryckligen att man bör "underlätta en fortsatt politisk utvärdering av framstegen för flernivåstyre i Europeiska unionen" och uppmanar framtida ordförandeskap att fortsätta detta förfarande. ReK konstaterar för övrigt att kommitténs mer systematiska deltagande vid rådsmöten och andra mellanstatliga möten visar att man i allt högre utsträckning beaktar denna styresform.

17.

Regionkommittén ser fram mot ett närmare samarbete med Europeiska rådets ordförandeskap och uppskattar att rådet är villigt att samråda om vilka konsekvenser strategiska beslut på stats- och regeringschefsnivå kan få för de lokala och regionala myndigheterna. ReK anser att det vore lämpligt att varje år anordna ett möte om detta före Europeiska rådets vårmöte.

18.

Regionkommittén planerar att inleda en mer systematisk dialog med domstolen om respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och för målet om territoriell sammanhållning vid införlivandet av EU-rätten och konsekvenserna för de lokala och regionala myndigheterna samt om respekten för de fyra friheterna. Kommittén planerar även att inleda en dialog med revisionsrätten om god förvaltning av EU:s medel och förvaltningens konsekvenser för den territoriella sammanhållningen samt för städernas och regionernas konkurrenskraft.

19.

Regionkommittén stöder den rekommenderade nya metoden för smart lagstiftning, som bygger på EU:s politiska cykel under vilken lagstiftningen kontinuerligt anpassas efter utmaningarna och omständigheterna och då genomförandet av lagstiftningen blir föremål för en ingående utvärdering. ReK anser dock att den nya metoden bör åtföljas av ett ökat hänsynstagande till lagstiftningens territoriella konsekvenser (8).

20.

Inför nästa översyn av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning upprepar Regionkommittén sin begäran om att ett särskilt protokoll ska fogas till avtalet med vissa bestämmelser om kommitténs fulla medverkan, särskilt i konsekvensanalyser och efterhandsutvärdering av lagstiftningen.

21.

Regionkommittén väntar sig ökad medverkan vid uppföljningen av handlingsplanen "Bättre lagstiftning", särskilt genom att kommissionen i sin årsrapport om "Bättre lagstiftning" beaktar Regionkommitténs årsrapport om subsidiaritetsprincipens efterlevnad.

22.

Regionkommittén efterlyser en översyn av kommissionens riktlinjer för konsekvensanalyser för att systematisera förhands- och efterhandsanalysen av de territoriella konsekvenserna samt utveckla territoriella indikatorer och indikatorer för styresformer som är öppna för medverkan. ReK kommer i detta sammanhang att lägga fram särskilda förslag på grundval av erfarenheterna från det samarbete som redan inletts med Europeiska kommissionen.

23.

Regionkommittén stöder till fullo målet för det arbete som bedrivs inom högnivågruppen för en minskning av administrativa bördor (Stoibergruppen) och betonar att kommittén medverkar i gruppen för att minska de lokala och regionala myndigheternas arbetsbörda.

24.

Regionkommittén beklagar att de regionala och lokala myndigheterna inte deltar i kommittéförfarandet och uppmanar enträget Europeiska kommissionen att avhjälpa denna brist som är ett hinder för god tillämpning av EU-lagstiftningen på territoriell nivå.

25.

Regionkommittén välkomnar rekommendationerna från den reflektionsgrupp som på Europeiska rådets uppdrag ska hjälpa unionen att effektivare föregripa och möta utmaningarna på längre sikt (perioden 2020–2030). Genom att föreslå en ny gemensam pakt bekräftar reflektionsgruppen att "ett flernivåstyre där behörigheterna delas snarare än fördelas" är motiverat och att denna styresform "kan och bör genomsyra politiken och förbindelserna på alla nivåer inom unionen mellan individer och generationer och mellan kommunerna, regionerna och medlemsstaterna". ReK uppskattar att en särskild grupp inrättas för att "öka samrådet med ReK och dess medverkan för att stärka det politiska medborgarskapet och därigenom främja att medborgarna känner sig delaktiga i det europeiska projektet" (9).

26.

Regionkommittén anser att man bör göra en årlig utvärdering av regionaliserings- och decentraliseringsläget i EU för att utarbeta en barometer över konstaterade förändringar av de lokala och regionala myndigheternas politiska, juridiska och skattemässiga självbestämmande. Detta är en lämplig åtgärd som bland annat kompletterar kommitténs övervakning av subsidiaritetsprincipen och som bör ske inom ramen för ett fördjupat samarbete med Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter.

27.

Regionkommittén är positiv till att ett Erasmusprogram inrättas för lokala och regionala folkvalda inom ramen för ett institutionellt samarbete med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Kommittén ser också positivt på att man finansierar ett pilotprojekt, i enlighet med ett förslag från Europaparlamentet.

28.

Regionkommittén understryker att den tänker bidra till genomförandet av det nya instrumentet för direktdemokrati, EU:s medborgarinitiativ. Kommittén erbjuder sig att använda sina egna och ledamöternas informationskanaler och nätverk för att öka medvetenheten om EU:s medborgarinitiativ och att stödja kommissionen på alla sätt som bedöms som värdefulla, till exempel under förhandskontrollen av huruvida föreslagna initiativ är tillåtliga med tanke på respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kommittén skulle även kunna bidra till att samla in och sprida information om planerade eller pågående medborgarinitiativ och till arrangerandet av diskussioner mellan alla berörda både i och utanför Bryssel. Slutligen vill kommittén vara fullt ut involverad i, och erbjuder sitt stöd till, de hearingar som Europaparlamentet ska organisera till följd av framgångsrika EU-medborgarinitiativ. (10)

29.

Regionkommittén kräver att få samarbeta med kommissionen om utvecklingen av denna process på samma sätt som övriga institutioner. Främjandet av detta instrument bör ske i partnerskap och framför allt genom att stimulera diskussionen inom de lokala och regionala myndigheterna och de regionala parlamenten och genom att väcka lokala och regionala mediers intresse.

30.

Införlivandet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i unionens primärrätt och EU:s planerade anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna främjar enligt Regionkommitténs uppfattning att de grundläggande rättigheterna skyddas på flera nivåer. Kommittén kräver därför att få delta i den interinstitutionella dialog som Europeiska unionens råd vill se om Europeiska kommissionens årsrapport om tillämpningen av stadgan. Rådet anser att "den praktiska tillämpningen av stadgan bör understödjas av insatser från alla EU:s institutioner, organ och byråer" (11).

31.

Regionkommittén planerar att stärka sitt samarbete med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter inom ramen för den årliga dialogen om skyddet och främjandet av grundläggande rättigheter på flera nivåer och kommer att ta nya initiativ inför Europaåret för medborgarskap 2013.

32.

Regionkommittén förespråkar decentraliserad information och kommunikation i de europeiska kommunerna och regionerna om EU:s insatser och deras betydelse för medborgarna. Det finns ett akut behov av tillräckliga medel för att stödja kontakterna med de regionala och lokala medier som har stor genomslagskraft hos allmänheten.

33.

Regionkommittén anser att den struktur som föreslagits för Europa 2020-strategin liksom den som kommer att gälla för reformen av sammanhållningspolitiken bör garantera ett dubbelt paradigmskifte:

34.

Regionkommittén konstaterar mot bakgrund av budgetkrisen i Europa att frågan om EU:s mervärde och de medel som står till EU:s förfogande för att hantera krisen är särskilt angelägen, eftersom de ekonomiska och sociala följderna av den aktuella krisen är medborgarnas största bekymmer.

35.

Regionkommittén stöder det "konventsbaserade" tillvägagångssätt som Europaparlamentet har föreslagit och som kommittén bör vara delaktig i. Det håller nu på att genomföras av det polska ordförandeskapet, så att de politiska prioriteringarna för EU:s utgifter för perioden 2014–2020 och deras finansiering kan fastställas i partnerskap.

36.

Regionkommittén önskar medverka i detta arbete eftersom bidraget från regionala och lokala myndigheter, som representerar 16 % av EU:s BNP och 58 % av de offentliga investeringarna i Europa, är nödvändigt för unionens ekonomiska återhämtning (12).

37.

Regionkommittén framhåller i detta sammanhang de lokala och regionala myndigheternas oroväckande budgetläge, som hämmar den ekonomiska återhämtningen i Europa och därmed utgör ett hinder för ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin. ReK anser därför att man bör göra en inventering av de lokala och regionala myndigheternas finansiella situation i relation till nästa fleråriga budgetram.

38.

Regionkommittén konstaterar att samtliga EU-institutioner har helt klart för sig att flernivåstyre behöver införas om man ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess sju flaggskeppsinitiativ.

39.

Regionkommittén är i detta sammanhang särskilt positiv till att Europeiska rådet i sina slutsatser av den 25 mars 2011 (13) erkänner att om man ska vinna anslutning för målen i Europa 2020-strategin om införandet av den europeiska planeringsterminen måste Regionkommittén och regionerna delta fullt ut bland andra viktiga politiska och ekonomiska aktörer.

40.

Regionkommittén anser det glädjande att flera medlemsstater utnyttjar möjligheten till partnerskap mellan olika styresnivåer i sina nationella reformprogram. Kommittén beklagar dock den påfallande avsaknaden av mekanismer och trovärdiga förfaranden för att konkretisera principen om flernivåstyre genom att se till att politiken verkligen integreras och att planerna och budgetarna för olika styresnivåer samordnas, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

41.

Regionkommittén uppmanar därför medlemsstaterna att inbegripa de lokala och regionala myndigheterna full ut i processen för att utarbeta och genomföra de nationella reformprogrammen och stabilitets- eller konvergensprogrammen. Differensen mellan de övergripande målen i Europa 2020-strategin och de bidrag som tillkännagetts i de nationella reformprogrammen kan inte avhjälpas annat än genom partnerskap mellan olika styresnivåer (14).

42.

Regionkommittén uppmanar vidare Europeiska kommissionen att förstärka övervakningen av den del som handlar om styresformen i de nationella reformprogrammen och medlemsstaternas årliga framstegsrapporter så att Europeiska unionens råd kan anta uttryckliga rekommendationer för att uppmuntra medlemsstaterna att utöka och stärka partnerskapet mellan olika styresnivåer i genomförandet av sina nationella reformprogram.

43.

Regionkommittén erinrar om målet att utnyttja flernivåavtal för genomförandet av de sju initiativen samt att införa innovativa mekanismer (15), i likhet med de lokala digitala agendorna, de intressentavtal som föreslagits för den europeiska digitala agendan, (16) den plattform för smart specialisering som Europeiska kommissionen lanserat eller uppfyllandet av målen i flaggskeppsinitiativen Unga på väg och Innovationsunionen genom att stärka enhetligheten bland alla aktörer och strategier på alla nivåer (17).

44.

Regionkommittén beklagar att de regionala och lokala myndigheterna inte har gjorts direkt delaktiga i alla etapper av den öppna samordningsmetoden för Europa 2020-strategin och framhåller att det är utomordentligt viktigt att de får medverka i processen.

45.

Regionkommittén erinrar om det mervärde som en integrerad metod ger, inte minst för att i högre utsträckning samordna EU:s strategi för hållbar utveckling och Europa 2020-strategin, med hänsyn till subsidiaritetsprincipen, samt utnyttja medel från strukturfonderna för energiinvesteringar. ReK påminner också om målet om en minskning av klimatförändringarna och en anpassning till dessa inom samtliga EU:s strategiska ramar, särskilt jordbrukspolitiken och utvecklingspolitiken.

46.

Regionkommittén erinrar om att resultaten från samrådet om kommissionens femte sammanhållningsrapport bekräftar kommitténs och samtliga regionala och lokala myndigheters engagemang för att stärka partnerskapsprincipen. Det är en metod som stöds av rådet som erkänner betydelsen av flernivåstyre för att förverkliga målen i Europa 2020-strategin inom hela den nya sammanhållningspolitiken (18).

47.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att rådet i den territoriella agendan för 2020, som antogs i maj 2011, rekommenderar tillämpningen av flernivåstyre för att förverkliga den territoriella sammanhållningen. Rådet uppmanar även Europeiska kommissionen att beakta den territoriella aspekten i sina konsekvensanalyser och ger kommissionen i uppdrag att inhämta synpunkter från de lokala och regionala myndigheterna.

48.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen i samband med sammanhållningspolitiken efter 2013 har uppfyllt förväntningarna och integrerat principerna och mekanismerna för flernivåstyre och den integrerade och mångfunktionella metoden  (19) genom att i sitt förslag till ny allmän förordning om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden beakta framställningar i följande syfte:

49.

Regionkommittén gläder sig åt Europeiska kommissionens förslag att skapa en gemensam strategisk ram som innehåller EU:s olika åtgärder till förmån för territoriell utveckling (EJFLU, strukturfonderna Eruf och ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiska fiskerifonden) och anser att de regionala och lokala myndigheterna även i detta sammanhang bör engageras konkret i utarbetandet av partnerskapsavtal.

50.

ReK uppmanar därför EU-lagstiftaren att bekräfta dessa bestämmelser och stödja dem genom förslag om följande:

51.

Regionkommittén uppfattar det territoriella samarbetet som en integrerad del av regionalpolitiken och anser att europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) är ett utmärkt laboratorium för flernivåstyre (20).

52.

Regionkommittén välkomnar att förslaget till översyn av EGTS-förordningen som lades fram av kommissionen i oktober 2011, tyder på en vilja att förverkliga målet om territoriell sammanhållning och att vissa av de förslag som ReK redan tidigare lagt fram återfinns där, bland annat när det gäller inrättandet av bilaterala EGTS med tredjeländer (21). Vi vill fästa uppmärksamheten på möjligheten att använda EGTS även inom andra delar av EU:s sektorspolitik än regionalpolitiken, eftersom det är ett samarbetsorgan.

53.

Regionkommittén understryker den roll som Regionkommitténs EGTS-plattform spelar när det gäller att främja instrumentet och erbjuda operativt stöd till nya EGTS genom utbyte av bästa praxis.

54.

Regionkommittén uppmanar Europeiska kommissionen att i samband med utvecklingen av makroregionala strategier ägna större uppmärksamhet åt

55.

Regionkommittén är positiv till de tolv drivkrafter för tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg som föreslås i inremarknadsakten och instämmer med rådet som understryker behovet av att stärka styret för den inre marknaden genom att uppmana Europeiska kommissionen att fortsätta sin verksamhet för detta ändamål (22).

56.

Regionkommittén konstaterar att Europaparlamentet i sitt betänkande om styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden påpekar "att bestämmelserna för den inre marknaden ofta genomförs av lokala och regionala myndigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att i ytterligare grad utveckla och bredda partnerskapen med lokala och regionala myndigheter så att de utöver sammanhållningspolitiken även kommer att omfatta den politik som rör den inre marknaden" (23).

57.

Regionkommittén efterlyser därför att en uppföljning av det övergripande genomförandet av inremarknadsaktens mål säkerställs i syfte att garantera ett konsekvent förfarande och att den inre marknaden genomförs i partnerskap. Denna uppgift bör åligga plattformen för övervakning av EU 2020-strategin, där ett av inslagen är en nystart av den inre marknaden.

58.

Regionkommittén understryker att kommitténs initiativ "Europeiska entreprenörsregioner" har bidragit till att skapa en strategisk vision för integrerad territoriell utveckling som bland annat bygger på principerna för småföretagsakten ("Small Business Act") (24). Kommittén anser också att man bör inrätta partnerskap för småföretagsakten för genomförandet av den på regional nivå, samt utse representanter för små och medelstora företag på nationell nivå och på regional/territoriell nivå. Vi föreslår också att en rådgivande småföretagsgrupp inrättas och att kommittén får delta i denna.

59.

Regionkommittén upprepar att det är nödvändigt att lokala och regionala myndigheter, och i synnerhet regioner med lagstiftningsbefogenheter, får medverka så att bestämmelserna om den inre marknaden införlivas och tillämpas på bästa möjliga sätt.

60.

ReK uppmanar de internationella institutionerna och EU att beakta det mervärde som de lokala och regionala myndigheterna erbjuder inom ramen för samhällsstyrningen när det gäller den globala miljön och hållbar utveckling, bl.a. genomförandet av multilaterala miljöavtal, t.ex. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och konventionen om biologisk mångfald och Rio+20-dagordningen för en grön ekonomi och hållbar utveckling (27).

61.

ReK menar att ett konstruktivt sätt att samverka mellan de lokala och nationella nivåerna om åtgärder för att hantera klimatförändringarna är resultatbaserade avtal. Vid denna typ av avtal åtar sig respektive styresnivå att frivilligt arbeta för att uppnå överenskomna resultat när det gäller att minska effekterna av klimatförändringarna och arbeta gemensamt och dela på ansvaret för bidraget (28).

62.

Kommittén vill peka på den ökande betydelsen av sektorsvisa och sektorsövergripande energi- och klimatallianser mellan regioner och företag. Allianserna bör uttryckligen uppmuntras till vidareutveckling och tillämpning av teknik för låga koldioxidutsläpp så snart som möjligt genom partnerskap mellan lokala och regionala beslutsfattare och små och medelstora företag.

63.

ReK noterar att stadsområdena orsakar 75 % av koldioxidutsläppen och understryker att effektiva globala åtgärder kräver ett arbetssätt som bygger på flernivåstyre och samordning av insatserna mellan de lokala, regionala, nationella och överstatliga styresnivåerna, med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen. Vi framhåller därför kommitténs förslag om en territoriell pakt mellan regionala och lokala myndigheter för Europa 2020-strategin som ett effektivt verktyg för hanteringen av klimatförändringarna.

64.

Regionkommittén understryker att det är viktigt att noga överväga vilka konsekvenser de strategiska riktlinjerna och lagbestämmelserna i samband med Energi 2020-strategin får för de lokala och regionala myndigheternas administrativa och ekonomiska börda samt att övervaka att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. ReK välkomnar att innovativa instrument införs för genomförandet av strategin (29).

65.

Regionkommittén har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt stöd för borgmästaravtalet, vars gemensamma mål är att minska koldioxidutsläppen. Kommittén rekommenderar att initiativet utsträcks till andra områden inom den hållbara ekonomin, exempelvis vattenhushållning, och att det utvidgas geografiskt till unionen för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet och dess politiska plattformar, dvs. församlingen för regionala och lokala EU–Medelhavsmyndigheter (Arlem) och konferensen för de regionala och lokala myndigheterna i det östliga partnerskapet (Corleap), samt på det internationella planet genom ett "globalt borgmästaravtal".

66.

Regionkommittén anser att införandet av en ram för flernivåstyre är en nödvändig förutsättning för att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 ska lyckas. De regionala och lokala myndigheterna måste få möjlighet att medverka i valet av inriktningar och metoder för genomförandet av jordbrukspolitiken. Man kan också uppnå fördelar genom samverkan mellan politiken för landsbygdsutveckling och EU:s övriga politikområden, särskilt sammanhållningspolitiken (30).

67.

I syfte att komplettera arbetssättet att göra lokala och regionala myndigheter delaktiga i ett tidigt skede i utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingspolitiken anser vi att ReK bör engageras till fullo i det förberedande arbete som utförs av kommissionens rådgivande grupper.

68.

Regionkommittén anser att den integrerade metoden bör tillämpas i den nya fiskeripolitiken för att säkerställa fiskets livskraft och ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna. Kommittén ställer sig också positiv till en decentralisering av beslutsfattandet i syfte att minska den brist på enhetlighet som orsakas av europeisk mikroförvaltning, genom att man i vissa fall utnyttjar kommittéförfaranden och överlåter förvaltningen av vissa fiskeverksamheter till medlemsstaterna, regionerna eller fiskerinäringen själv inom ramen för gemenskapsrätten.

69.

Regionkommittén efterlyser också samordning mellan olika sektorspecifika åtgärder för utnyttjandet av havet. En gemensam europeisk fond bör inrättas för havsfrågor och fiske och där bör alla befintliga instrument för sektorn samlas inom samma ram. Införandet av en EU-havsplattform som samlar lokala och regionala myndigheter och de berörda intressenterna är därför enligt ReK en god idé för att få ett instrument som kan bidra till delat ansvar och spridning av god praxis (31).

70.

Regionkommittén erinrar om vikten av att kommittén medverkar i genomförandet av handlingsplanen för Stockholmsprogrammet samt i utformningen av utvärderingsmetoder för att se till att de regionala och lokala myndigheternas senaste erfarenheter beaktas.

71.

Regionkommittén anser att det skulle stärka legitimiteten i unionens insatser om de regionala och lokala myndigheterna medverkade i utarbetandet av en EU-ram för laglig migration, i utformningen av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring och skydda invandrarnas grundläggande rättigheter samt i utvecklingssamarbetet med ursprungsländerna.

72.

Regionkommittén önskar att territoriella konsekvensanalyser genomförs för att utvärdera de krav som ställs på de regionala och lokala myndigheterna vid tillämpningen av lagar som beslutats på europeisk eller nationell nivå.

73.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att dess medverkan i de årliga ministerkonferenserna om integration och det europeiska forumet för integration samt dess bidrag till kommissionens integrationshandbok om bra praxis bland de lokala och regionala myndigheterna och till fastställandet av de årliga och fleråriga prioriteringarna för de europeiska integrationsfonderna har lett till ett erkännande av flernivåmetoden i den andra agendan för integration av tredjelandsmedborgare (32), i vilken följande planeras:

74.

Regionkommittén är positiv till att föranslutningsinstrumentet anpassas så att det överensstämmer med de lokala och regionala myndigheternas behov i mottagarländerna och med utvecklingen av det territoriella samarbetet, särskilt EGTS-instrumentet, som är viktiga redskap för att befästa flernivåstyrets alleuropeiska dimension.

75.

Regionkommittén erinrar om att församlingen för regionala och lokala EU-Medelhavsmyndigheter (Arlem) och konferensen för de regionala och lokala myndigheterna i det östliga partnerskapet (Corleap), som samlar lokala och regionala folkvalda från EU och från länderna i unionen för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet, kompletterar den institutionella ramen för de båda processerna.

76.

Regionkommittén anser att demokrati på flera nivåer och en inkluderande strategi är nödvändiga förutsättningar för att lyckas. ReK konstaterar att dessa båda politiska initiativ, som förstärker grannskapspolitikens territoriella dimension, svarar mot det uppenbara behovet av stöd för att införa permanenta politiska och administrativa strukturer på lokal och regional nivå, utnyttja finansieringsinstrumenten effektivt och införa mekanismer som främjar ekonomisk, social och territoriell utveckling i partnerskapsländerna, främst tack vare de fördelar som ett interregionalt samarbete ger.

77.

Regionkommittén försöker därför se till att Arlem kan bidra direkt till styret av unionen för Medelhavsområdet och att de lokala och regionala myndigheterna i alla Medelhavsländer kan delta i den politiska dialogen i Arlems olika organ och få tillgång till de mekanismer och instrument som införs för att stärka samarbetet.

78.

Regionkommittén önskar att man vid konsolideringen av den institutionella plattform som inrättats genom konferensen för de regionala och lokala myndigheterna i det östliga partnerskapet (Corleap) inleder en permanent dialog med Europeiska kommissionen och partnerländerna för att hitta konkreta sätt att låta de lokala och regionala myndigheterna i det östliga partnerskapet delta i arbetet inom partnerskapets fyra plattformar, medverka i utarbetandet av associeringsavtal, strategiska dokument och handlingsplaner samt framför allt genomföra och utvärdera de nationella vägledande programmen.

79.

Regionkommittén efterlyser ett territoriellt arbetssätt i översynen av den europeiska utvecklingspolitiken och ökat deltagande av de lokala och regionala myndigheterna inom ramen för millennieutvecklingsmålen (33). Regionkommittén framhåller i detta sammanhang att det behövs insatser för att utveckla de lokala och regionala myndigheternas tekniska och ekonomiska kapacitet i partnerländerna.

80.

Regionkommittén noterar mervärdet av decentraliserat samarbete, bland annat initiativ i likhet med konferenserna för decentraliserat samarbete som har till syfte att underlätta informationsutbytet och den politiska dialogen mellan lokala och regionala myndigheter i EU, utvecklingsländerna och EU:s institutioner, samt portalen och samarbetsbörsen för decentraliserat samarbete. Dessa initiativ bör därför befästas inom ramen för ett institutionellt samarbete på europeisk nivå.

81.

Regionkommittén noterar med tillfredsställelse de viktiga bidrag som flera internationella organisationer har gett till samrådet om vitboken om flernivåstyre (34). Det visar att de är mycket intresserade av denna EU-metod för att utveckla en territoriell dimension i sin verksamhet och införa ett partnerskap inom andra regioner i världen som kan stärka komplementariteten mellan olika sektorpolitiska åtgärder.

82.

Regionkommittén framhåller följande faktorer när det gäller befästandet av de lokala och regionala myndigheternas roll i mekanismerna för det globala styret:

83.

Den konstaterade tendensen till decentralisering och den ökande betydelsen av aktörer på understatliga nivåer i världssamfundet kan således inte leda till någon annan slutsats än att dessa aktörer bör medverka i globaliseringens styrmekanismer för att främja uppkomsten av en ny multilateralism.

84.

Regionkommittén har tagit initiativ till införandet av en resultattavla för flernivåstyre på EU-nivå som varje år ska mäta hur huvudprinciperna och mekanismerna för denna styresform har beaktats i EU:s politiska cykel. Resultattavlan bör fokusera på den territoriella aspekten av politiken och de strategiska analyserna. Den första resultattavlan ska redovisa framsteg och konstaterade hinder i den europeiska beslutsprocessen för fyra strategier och politiska insatser av avgörande betydelse för EU:s politiska program för 2010, nämligen Europa 2020-strategin, energistrategin 2011–2020, Stockholmsprogrammet och våragendan (37).

85.

ReK konstaterar i fråga om den första resultattavlan följande:

86.

För att befästa Regionkommitténs övervakning bör man vid nästa möte om subsidiaritetsprincipen särskilt fokusera på metoder för flernivåstyre för att analysera de tendenser som framkommit i den första resultattavlan och deras påverkan på den europeiska beslutsprocessen.

87.

Regionkommittén kommer inom de närmaste månaderna att förverkliga sitt mål att utforma en EU-stadga för flernivåstyre, som ska leda till att de lokala och regionala myndigheterna i högre grad engageras i demokratin i Europa. Stadgan utformas på ett inkluderande och demokratiskt sätt för att även de lokalt och regionalt folkvalda ska känna sig delaktiga i den.

—

I två tredjedelar av medlemsstaterna (19 av 27) har de lokala och regionala myndigheterna medverkat i utarbetandet av det nationella reformprogrammet.

—

I de flesta medlemsstater har samråd ägt rum med de lokala och regionala myndigheterna och i åtta andra medlemsstater har dessa myndigheter deltagit direkt i utarbetandet av det nationella reformprogrammet.

—

I tretton medlemsstaters (bland dem de fem mest folkrika staterna) nationella reformprogram nämns initiativ som bygger på flernivåstyre.

—

Två medlemsstater (Belgien, Portugal) har antagit mål som differentierats efter region.

—

En medlemsstat (Rumänien) har tillkännagett och uttryckligen nämnt att den kommer att anta Regionkommitténs förslag om territoriella pakter.

—

Vissa medlemsstater planerar att införa en integrerad metod och stärka samverkan mellan de olika styresnivåerna via effektivare samordningsstrukturer och dialog.