5.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 33/89

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 september 2010 om reglerat tillträde till nästa generations accessnät (NGA) (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2010”Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt” (KOM(2010)0472),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 11 maj 2011 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik och kommissionens meddelande ”Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt” (TEN/434-435 – CESE 362/2011),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2009”Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät” (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 augusti 2009”Europeisk rapport om digital konkurrenskraft: De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005-2009” (KOM(2009)0390),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juni 2009”Sakernas Internet – En handlingsplan för Europa” (KOM(2009)0278),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2009”Investera nu i morgondagens Europa” (KOM(2009)0036),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2006”Att överbrygga bredbandsklyftan”(KOM(2006)0129),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 april 2006”Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla” (KOM(2006)0173),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 april 2004”E-hälsovård – bättre hälso- och sjukvård för Europas medborgare: Handlingsplan för ett europeiskt område för E-hälsovård” (KOM(2004)0356),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om sakernas internet (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu (5),

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 26 mars 2009 om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på internet (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 september 2008 om maximal nytta av den digitala utdelningen i Europa: Ett gemensamt sätt att hantera det spektrum som frigörs i samband med övergången till digitala sändningar (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2007 om skapandet av en europeisk bredbandspolitik (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007”Mot en europeisk radiospektrumpolitik” (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (10),

—

med beaktande av sin resolution av 23 juni 2005 om informationssamhället (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 1998 om globaliseringen och informationssamhället: Behovet av stärkt internationell samordning (12),

—

med beaktande av den ändrade EU-ramen för elektronisk kommunikation, särskilt direktiven 2002/21/EG (ramdirektivet), 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), 2002/19/EG (tillträdesdirektivet), 2002/22/EG (direktivet om universella tjänster) och 2002/58/EG (direktivet om integritetsskydd och elektronisk kommunikation) samt förordning (EG) nr 1211/2009 (Berec-förordningen),

—

med beaktande av ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa”, (KOM(2008)0800).

—

med beaktande av bilaga III till rådets ändringsförordning (EG) nr 473/2009 av den 25 maj 2009,

—

med beaktande av artikel 189 i Lissabonfördraget,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A7-0221/2011), och av följande skäl:

A.

Effektiva bredbandsnät i hela EU är en avgörande förutsättning för att nå Europa 2020-strategins mål att främja en smart, hållbar, inkluderande och territoriellt sammanhållen ekonomisk tillväxt, förbättra sysselsättningen, stärka Europas konkurrenskraft, underlätta forskning och innovation så att alla regioner, städer, kommuner och grupper i samhället kan leva digitalt och få möjlighet att utnyttja ny digital teknik för offentliga tjänster.

B.

Tillgång till bredband ges via många plattformar (koppar, kabel, fiber, fast och mobilt trådlöst, satellit osv.) och har lockat till sig alla sorters användare (till exempel konsumenter, företag, förvaltningar och offentliga icke-vinstdrivande institutioner såsom skolor, bibliotek, sjukhus och organ för offentlig säkerhet) som använder bredband för att tillgå en mängd olika tjänster (e-handel, hälso- och sjukvård, röst- och videokommunikation, underhållning, flottförvaltning, myndighetstjänster, utbildning, internutbildning och mycket mer). Bredband möjliggör även maskin-till-maskin-tillämpningar (smarta elmätare och intelligenta nät, trådlösa hjärtmonitorer, utryckningstjänster, larmtjänster, fordonstelemetri, inventariespårning m.m.).

C.

Om man erkänner och anammar olika plattformar, användare och tjänster som en del av bredbandsekosystemet kommer detta att bidra till säkerställandet av hundraprocentig bredbandstillgång och medföra många samhälleliga fördelarna, vilket i sin tur kommer att främja hundraprocentig bredbandsanvändning. Det bör ingå i EU:s mål att alla regioner och samhällssektorer bör kunna dra nytta av den digitala omgivningen.

D.

Hållbart infrastrukturtillträde och tjänstekonkurrens, i kombination med realistiska och hållbara mål uppifrån, kommer att göra så att nästa generations uppkopplingar blir tillgängliga på ett effektivt sätt utifrån efterfrågan.

E.

EU:s bredbandspolitik måste lägga grunden för en utveckling där EU kan ta ledningen i fråga om bredbandens tillgänglighet och hastighet, mobilitet, täckning och kapacitet. Ett globalt ledarskap inom IKT-sektorn är av avgörande vikt för EU:s välstånd och konkurrenskraft. En europeisk marknad med nästan 500 miljoner människor anslutna till höghastighetsbredband skulle fungera som en spjutspets för utvecklingen av den inre marknaden och skapa en globalt sett unik kritisk massa av användare där alla regioner exponeras för nya möjligheter och där användarna får ett mervärde och unionen kan bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. En snabb bredbandsutveckling har väsentlig betydelse för att sporra till innovation och produktivitet inom EU och stimulera nya små och medelstora företag samt sysselsättningsskapande inom EU.

F.

Det är mycket viktigt att överbrygga den digitala klyftan och garantera alla tillgång till bredband i hela EU, så att det skapas ett europeiskt mervärde, särskilt i avlägset belägna områden och på landsbygden, i syfte att garantera social och territoriell sammanhållning.

G.

Bredband är viktigt för genomförandet av ny teknikinfrastruktur, som är nödvändig för att EU ska bli ledande på det vetenskapliga, tekniska och industriella området, såsom datormoln, superdatorer, sakernas internet och smarta datormiljöer. Europaparlamentet påminner om att god bredbandstillgång och bredbandshastighet är av avgörande vikt för utvecklingen och den effektiva användningen av sådan IKT. Dessutom konstaterar parlamentet att denna teknik och de tjänster som tillhandahålls genom den är avsedda att gynna såväl konsumenterna som företagen, inbegripet små och medelstora företag.

H.

Offentliga aktörer kan bidra på ett betydande sätt till utbyggnaden av bredband för alla och nästa generations accessnät i områden med låg eller ingen tillgång till denna typ av tjänster. De offentliga investeringarna bör göras på ett sådant sätt att de kompletterar privata investeringar och ökar konkurrenskraften. De som investerar i nästa generations accessnät måste ges adekvata incitament att fortsätta att investera i bredband.

I.

Den privata sektorn har under de senaste tio åren investerat hundratals miljarder euro i teknik, tjänster, tillämpningar och innehåll för bredband, utan att alla unionsmedborgare kunnat dra nytta av fördelarna med bredband. Främjandet av sådana privata och offentliga investeringar bör även fortsättningsvis vara den främsta drivkraften bakom bredbandsutbyggnaden i EU.

J.

Vid Medelhavsunionens ministerkonferens den 4 november 2008 i Marseille fattades beslut om att minska den digitala klyftan mellan Medelhavets båda kuster, vilket ledde till förslaget om bredband för Medelhavsområdet (BB-Med).

1.

Europaparlamentet konstaterar att meddelandet utgör bara en del av ett större paket som även inbegriper den digitala agendan, innovationsunionen, programmet för radiospektrumpolitik och EU:s och medlemsstaternas finansieringsprogram för att skapa ett ömsesidigt stödjande system för en effektiv vidareutveckling av, tillgång till och användning av nät, oavsett om dessa är markbundna fasta och mobila eller fungerar via satellit.

2.

Europaparlamentet konstaterar att bredbandsbegreppet ständigt utvecklas i takt med att antalet plattformar växer och kundbasen och variationen av användare flerdubblas exponentiellt. Bredband handlar nu inte bara om internettillgång och begränsas inte heller till direkt mänsklig interaktion eftersom mängden maskin-till-maskin-uppkopplingar och -tillämpningar ökar snabbt.

3.

Europaparlamentet konstaterar att både den fasta och den mobila datatrafiken ökar exponentiellt och att ett antal åtgärder, till exempel ytterligare harmoniserad spektrumtilldelning för trådlöst bredband, ökad spektrumeffektivitet och snabb utbyggnad av nästa generations accessnät, kommer att vara av avgörande betydelse för hanteringen av denna ökning.

4.

Europaparlamentet anser därför att målet måste vara att EU ska vara världsledande för utvecklingen av IKT-infrastruktur. För att detta mål ska nås bör grundläggande bredbandstjänster med hundraprocentig täckning tillhandahållas alla européer senast 2013, med kapaciteter på minst 2 Mbps på landsbygden och åtskilligt högre hastigheter i övriga områden. Parlamentet erinrar kommissionen om att man för att motverka uppkomsten av en digital klyfta måste beakta det ökande kravet på överföring för innovativa internettjänster såsom e-förvaltning, e-hälsa eller e-lärande. Parlamentet anser att man måste beakta hur sådana mål ska finansieras men samtidigt måste ta största hänsyn till konkurrensen för att förhindra snedvridningar av marknaden och låta i första hand marknaden erbjuda lösningar.

5.

Europaparlamentet konstaterar att en förutsättning för att 100 Mbps-målet ska kunna uppnås är att cirka 15 procent av hushållen i EU har abonnemang med minst den hastigheten år 2015.

6.

Europaparlamentet påminner om vikten av att uppnå målen för den digitala agendan, alltså att alla unionsmedborgare har tillgång till bredband med minst 30 Mbps senast 2020 och unionen ges möjlighet att skaffa sig högsta möjliga bredbandshastighet och bredbandskapacitet. Parlamentet poängterar att man för att uppnå EU:s bredbandsmål för 2020 måste fastställa riktmärken för mellanåren 2013, 2015 och 2018 både på EU-nivå och på nationell nivå, inom ramen för den digitala agendan.

7.

Europaparlamentet framhåller att man måste utnyttja all tillgänglig teknik, inbegripet mobil teknik och satellitteknik, på bästa möjliga sätt i syfte att uppnå bredbandstäckning på mest kostnadseffektiva sätt på landsbygden, i bergsområden och på öar, utan att konsumenterna, medlemsstaternas regioner eller näringslivet åläggs onödiga bördor.

8.

Europaparlamentet konstaterar att den framtida spektrumtilldelningen måste bereda väg för ett europeiskt ledarskap i fråga om trådlösa tillämpningar och nya tjänster. Parlamentet påpekar att tillgången till låga radiofrekvensband, vars överföringsegenskaper möjliggör täckning av stora områden, är av avgörande vikt för att man ska kunna underlätta trådlös bredbandstäckning på landsbygden och i bergs- och öregioner som gör det möjligt att tillgå alla tänkbara internettjänster. Parlamentet understryker att Europa fortsatt måste gå i bräschen för den vetenskapliga forskningen kring och tekniska utvecklingen av trådlösa tjänster. Parlamentet konstaterar att det är nödvändigt att förbättra tillgången till bredbandsinfrastruktur som inbegriper markbaserad användarutrustning för att göra det lättare för användarna att ansluta sig till bredbandsinternet via satellit till ett överkomligt pris på landsbygden och ge dem tillträde till alla tänkbara internettjänster.

9.

Europaparlamentet rekommenderar åtgärder för att underlätta ett snabbt genomförande av den ”digitala utdelningen” för nya mobila bredbandstjänster genom ett harmoniserat och teknikneutralt tillvägagångssätt som omfattar hela EU – vilket skulle ge stordriftsfördelar och förhindra negativa interferensproblem mellan länderna – utan påverkan på befintlig mottagning av digital-TV/HDTV, på grundval av internationella standarder. Parlamentet understryker att EU måste stödja projekt och försök med så kallade trådlösa städer (”wireless cities”).

10.

Europaparlamentet anser att undervisnings- och forskningsinstitut måste ha tillgång till bredbandsinfrastruktur för att trygga den fria rörligheten för kunskap i syfte att förbereda de yngre generationerna och göra EU konkurrenskraftigare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram europeiska och nationella program för att underlätta tillgången till och finansiera bredbandsinfrastruktur för alla undervisnings- och forskningsinstitut senast 2015. Parlamentet anser att alla Europas forskningsinstitut och akademiska institutioner bör vara anslutna till nät med ultrahög hastighet av typ Gbps senast 2015, i syfte att skapa ett intranät för det gemensamma europeiska forskningsområdet.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och sprida höghastighetsuppkopplingar med öppet tillträde till viktiga offentliga infrastrukturer (skolor, sjukhus och andra offentliga institutioner) som är belägna i avlägsna områden, som ett sätt att förbättra de allmänna tjänsterna och förankra höghastighetsanslutningarna i avlägsna regioner, och därigenom minska investeringskostnaderna för den lokala privata distributionen.

12.

Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna ska uppmanas att vidta offentliga politiska stödåtgärder för införandet av ny teknik och främja införandet av digitala undervisningsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis, både mellan medlemsstaterna och med tredjeländer.

13.

Europaparlamentet påminner om att den nya tekniken och tillgången till höghastighetsanslutningar har positiv inverkan på medborgarnas utbildning, bland annat genom att öppna positiva möjligheter för distansundervisning,, särskilt i de perifera randområdena, samt för information, kommunikation och avkoppling.

14.

Europaparlamentet betonar att det behövs fortsatta investeringar i forskning inom EU om såväl fast som mobil framtida kommunikationsteknik. Kommissionen uppmanas att fortsätta utarbeta gemensamma teknikinitiativ inom dessa områden under medverkan av universitet, forskningsinstitut, produktillverkare samt leverantörer av tjänster och innehåll. Parlamentet anser att dessa plattformar är det bästa sätt ny teknik kan utvecklas och utnyttjas på och att de kommer att ge EU betydande konkurrensfördelar.

15.

Europaparlamentet konstaterar att programföretag bör kunna erbjuda ett mångsidigt audiovisuellt kvalitetsutbud med hjälp av redan existerande sändningsplattformar, däribland både markplattformar och bredbandsnät, särskilt för beställtjänster, förutsatt att bredbandsnäten uppfyller samma kvalitetskrav och strävar efter maximal spektrumeffektivitet och täckning.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att skapa en enhetlig, konsekvent och effektiv EU-ram som samlar alla resurser, snarast lägga fram ett lämpligt förslag till strategisk plan för en enda ram för alla aspekter av EU:s nätsäkerhet, för att trygga fullgott skydd av och god motståndskraft hos nätinfrastruktur och infrastruktur för viktig information, bland annat miniminormer för säkerhet samt certifieringar, en gemensam terminologi, hantering av incidenter på nätet samt en färdplan för nätsäkerhet. Parlamentet anser att en sådan plan bör innehålla en definition av varje aktörs insatser, inbegripet kommissionen, medlemsstaterna, Enisa, Europol, Eurojust, EU:s och medlemsstaternas organisationer för incidenthantering och andra relevanta organ och myndigheter på EU-nivå och nationell nivå samt den privata sektorn, och att där även bör tas upp frågan om EU:s roll och representation på det internationella planet.

17.

Europaparlamentet anser att skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i slutändan kan bli ytterligare en sporre till bredbandsutvecklingen och uppmanar kommissionen att snabbt se över vad som i detta avseende ska förstås med samhällsomfattande tjänster.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med alla berörda parter upprätta nationella bredbandsplaner och anta verksamhetsplaner med konkreta åtgärder för uppnåendet av de bredbandsmål för 2013 och 2020 som ställs upp i den digitala agendan. Kommissionen uppmanas att studera dessa planer, att föreslå optimala lösningar och att samordna genomförandet av dem med medlemsstaterna.

19.

Europaparlamentet anser att det behövs nya höghastighetsnät och -tjänster för att främja EU:s internationella konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

20.

Europaparlamentet menar att kombinationen av konkurrens och noggrant utvalda mål för både infrastrukturen och tjänsterna utgör den bästa grunden för hållbara investeringar samt hållbar innovation och användning. Parlamentet understryker emellertid att ökat samarbete mellan berörda parter ibland också kan främja investeringar.

21.

Europaparlamentet anser att bredbandsnät med hög kapacitet och användning av fiber i accessnätet är nödvändiga för såväl slutanvändarna och deras framtida behov som den ekonomiska utvecklingen med tanke på de alltmer krävande bredbandstillämpningarna.

22.

Europaparlamentet rekommenderar främjandet av en konkurrensutsatt marknad för investeringar i och användning av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur, och konstaterar att en konkurrensutsatt marknad fungerar som en katalysator för ytterligare investeringar och innovation genom försorg av tillhandahållare av kommunikationstjänster, tillämpningar och innehåll samt utgör en mycket viktig plattform för den digitala ekonomin. Parlamentet konstaterar att en stabil bredbandsplattform kommer att sammanföra användare inom förvaltning och näringsliv och enskilda användare på ömse sidor om Atlanten och att framför allt EU och Förenta staterna därför bör vara djärva i sina bredbandssatsningar.

23.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och tjänsteleverantörerna att försöka utarbeta ett gemensamt tillvägagångssätt senast fram till 2013 i syfte att stärka den inre marknaden för företagande och elektroniska kommunikationer i hela EU.

24.

Europaparlamentet framhåller att det för framväxten av konkurrenskraftiga mobila marknader är viktigt med en konkurrensutsatt och läglig spektrumtilldelning av trådlöst bredband genom programmet för radiospektrumpolitik och uppmanar medlemsstaterna att tillgängliggöra 800 MHz-bandet senast 2013, med respekt för befintliga tjänster.

25.

Europaparlamentet påminner om att den digitala miljön och IKT är drivkrafter för innovation, varför tillgång till höghastighetsbredband är en förutsättning för alla europeiska innovationspartnerskap genom att samarbetet och medborgarnas delaktighet ökar.

26.

Europaparlamentet betonar vikten av offentlig förkommersiell upphandling av FoU-baserade lösningar för ovannämnda sektorer, som ett sätt att stimulera en god cirkel av teknisk utveckling och efterfrågan på höghastighetsbredbandstjänster.

27.

Europaparlamentet anser att de offentliga medel som har anslagits för bredbandstjänster effektivt kan stimulera EU-regionernas konkurrenskraft om de inriktas på utvecklingen av en modern ny generation av infrastruktur med hög överföringskapacitet i områden med mycket låg bredbandsanslutning. Sådana områden, i synnerhet områden med mycket industri och hög befolkningstäthet, skulle snabbt kunna gynnas av de innovativa och kreativa möjligheter som erbjuds av de nya tjänster som enskilda och företag skulle få tillgång till.

28.

Europaparlamentet anser att utvidgningen av bredbandsnäten, framför allt i landsbygdsområden, kommer att leda till bättre kommunikation, särskilt för personer med nedsatt rörlighet eller personer som lever under isolerade förhållanden, och öka tillgången till tjänster samt främja utvecklingen av små och medelstora företag i landsbygdsområden, och därmed bidra till att skapa ny sysselsättning liksom utveckla nya tjänster i dessa områden.

29.

Europaparlamentet beklagar att den investering på 1 miljard euro som utlovades 2008 i kommissionens meddelande om en ekonomisk återhämtningsplan för Europa, som hänvisar till en 100-procentig bredbandstäckning vid utgången av 2010, inte har utbetalats och att detta mål inte har uppnåtts. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid översynen av den nuvarande fleråriga finansieringsramen avsätta tillräckliga medel för att målet med 100-procentig bredbandstäckning senast 2013 ska nås.

30.

Europaparlamentet understryker att det snarast måste skapas en konkurrenskraftig digital inre marknad som kan fungera som en spjutspets för att göra den inre marknaden tillgänglig för alla EU-medborgare. Det bör också inrättas en enda instans för mervärdesskatt i varje medlemsstat i syfte att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och entreprenörer.

31.

Europaparlamentet vidhåller att den starka efterfrågan på anslutningar, som samtidigt stimulerar EU:s e-ekonomis profil, bidrar till EU:s beredskap för nät (”Network Readiness”) och är en reaktion på de samhällsförändringar som pågår på den inre marknaden, bör stödjas med hjälp av de passande resurser och den starka konkurrens i fråga om infrastruktur som behövs för att det europeiska bredbandsprojektet ska förverkligas.

32.

Europaparlamentet understryker att bredbandstjänster är av avgörande vikt för konkurrenskraften hos EU:s näringsliv och på ett betydande sätt bidrar till den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och sysselsättning av hög kvalitet och att de ger alla regioner och grupper i samhället möjlighet att leva digitalt i EU. Parlamentet anser att ett lyckat genomförande av ”bredbandspaketet” är av avgörande vikt för att man ska kunna minska arbetslösheten, särskilt bland ungdomarna, genom att skapa smart och hållbar tillväxt för alla i EU, i enlighet med Europa 2020-strategin.

33.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att sammankalla ett digitalt forum i juni 2011.

34.

Europaparlamentet framhåller vikten av att de åtgärder som medlemsstaterna och näringslivet vidtar för att alla ska få tillgång till bredband är inriktade på åtgärder på efterfrågesidan och inte snedvrider marknaden eller skapar orimliga bördor för branschen.

35.

Europaparlamentet noterar de potentiellt stora riskerna med att anlägga kostsam infrastruktur för nästa generations bredband och att det tar lång tid innan investeringarna börjar betala sig. Parlamentet anser att regleringen inte får avskräcka från investeringar i denna infrastruktur och att den måste tillförsäkra samtliga marknadsaktörer tillräckliga incitament för att investera.

36.

Europaparlamentet betonar att kostnaderna för infrastrukturinvesteringar måste finansieras av marknaden. Parlamentet konstaterar dock att i sådana fall där det inte är sannolikt att marknadskrafterna kommer att leda till att en öppen infrastruktur installeras inom en rimlig tid kan ramen för statligt bredbandsstöd och en riktad användning av EU-medlen genom Europeiska investeringsbanken (EIB), strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) vara det mest framstegsvänliga kompletterande sättet att påskynda bredbandsutbyggnaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid sin översyn av riktlinjerna för statligt stöd tillhandahålla en stabil och konsekvent ram till stöd för konkurrens och ändamålsenliga investeringar i öppna nät och tillåta att EU-medel anslås flexibelt under respektive programplaneringsperioder.

37.

Europaparlamentet stöder alla åtgärder som kommer att bidra till sänkta kostnader för anläggningsarbeten och understryker behovet av innovativa tjänster som främjar användningen. Parlamentet understryker vikten av att främja nya kunskaper och ny kompetens när det gäller att tillhandahålla innovativa tjänster och anpassa sig till den tekniska utvecklingen och anser att lokala, regionala och nationella myndigheter måste vidta åtgärder för att stödja investeringar i nya, öppna och konkurrenskraftiga nätverk för att minska kostnaderna, och anser att offentliga medel (från medlemsstaterna och EU) bör öronmärkas för utveckling av bredbandsinfrastruktur i isolerade, glesbefolkade eller avlägset belägna områden som ur ett lönsamhetsperspektiv inte är tillräckligt attraktiva för leverantörerna.

38.

Europaparlamentet framhåller att det behövs bättre vägledning om bredbandsinvesteringar för lokala och regionala myndigheter med målet att uppmuntra till fullt utnyttjande av EU-medlen, eftersom utgiftssiffrorna för strukturfonderna ger vid handen att regionerna har svårt att utnyttja de tillgängliga medlen och att använda dem till bredbandsprojekt. Parlamentet anser att statligt stöd till bredbandsinvesteringar bör användas i samverkan med strukturfonderna för att gynna det lokala företagandet och den lokala ekonomin samt skapa lokal sysselsättning och främja konkurrens på telekommarknaden. Parlamentet anser att man för att dra maximal nytta av den begränsade offentliga finansieringen, oavsett om den kommer direkt från medlemsstaterna eller via EU, måste göra denna tydligt inriktad på sådana projekt som kan förväntas ge största möjliga effekter på de privata investeringarna, så att både täckningen och kapaciteten ökar ytterligare. Parlamentet understryker att det behövs offentliga medel eller förmånliga lån, i enlighet med kommissionens riktlinjer om statligt stöd, som bör inriktas på framtidssäkrade, långvariga och öppna infrastrukturer som gynnar konkurrensen och konsumenternas valfrihet.

39.

Europaparlamentet understryker att åtgärder på detta område huvudsakligen vidtas på lokal nivå, och stöder kommissionens ansträngningar att utveckla och förbättra de mekanismer som ska göra det möjligt för lokala aktörer att få relevant information som kan sänka investeringskostnaderna. För att de planerade bredbandsnäten ska bli helt funktionsdugliga anser parlamentet att det inte räcker med att bara kommissionen och medlemsstaterna samarbetar utan att även regionala och lokala myndigheter måste involveras i utarbetandet av dessa planer.

40.

Europaparlamentet konstaterar att det behövs regleringsmässig tydlighet för att investeringarna ska främjas och hindren för investeringar i nästa generations nät ska åtgärdas, och uppmuntrar de nationella tillsynsmyndigheterna att vidta konkurrensfrämjande åtgärder som tryggar insyn och icke-diskriminering på grossistmarknaden för telekommunikationer, vilket skulle ge alla konkurrenter möjlighet att tillgå infrastrukturen på rättvisa villkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa EU:s telekomregler och de nationella tillsynsmyndigheterna att genomföra rekommendationen om nästa generations accessnät. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa fler investeringsfrämjande inslag i regleringsramen samt att stimulera utnyttjandet av samverkanseffekter från infrastrukturprojekt.

41.

Europaparlamentet framhåller vikten av konkurrensutsatta marknader för uppnåendet av rimligt prissatt bredband samt understryker att medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna snarast måste genomföra EU:s ändrade telekomram och rekommendation om nästa generations accessnät.

42.

Europaparlamentet konstaterar att det finns ett behov av tydliga riktlinjer för medlemsstaterna, så att medlen används till centrala bredbandsmål i rimlig tid samtidigt som åtgärderna förblir kostnadseffektiva och proportionerliga.

43.

Europaparlamentet efterfrågar en investeringsvänlig ram för nästa generations accessnät och trådlösa höghastighetsuppkopplingar (mobila och via satellit) som bland annat garanterar ett tydligt rättsläge, främjar investeringar, konkurrens och teknikneutralitet och överlåter teknikvalen åt marknaden.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till byggarbeten och underlätta tillgången till rörledningar, så att investeringströskeln sänks betydligt.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av medlemsstaterna kartlägga de områden som saknar tillgång eller har ringa tillgång till denna typ av tjänster.

46.

Europaparlamentet konstaterar att EU-politiken för att maximera tillgången till och användningen av bredband måste uppmuntra till utbyggnaden av effektiva och rimligt prissatta nät, tillämpningar, utrustning för åtkomst och tjänster och innehåll. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla e-förvaltning, e-demokrati, e-lärande och e-hälsotjänster, vilket kommer att öka bredbandsefterfrågan.

47.

Europaparlamentet understryker att den offentliga politiken i fall där marknadskrafterna kan tillgodose behovet av konkurrensutsatt bredbandstillgång bör främja den privata sektorns investeringar och innovation genom att undanröja hinder för utbyggnaden.

48.

Europaparlamentet stöder det samarbete som kommissionen inlett med Europeiska investeringsbanken (EIB) för att förbättra finansieringen av nät med hög och ultrahög hastighet, och betonar att denna finansiering måste riktas mot öppna infrastrukturprojekt som stöder en mängd olika tjänster.

49.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att undersöka möjligheterna till nya finansieringskällor och innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet stöder därför skapandet av ett projekt för ett EU-system med projektobligationer som i samarbete med EIB och med garanterad EU-budgetering kommer att täcka den finansieringsbrist som råder på grund av privata aktörers bristande investeringsvilja och de nationella budgetarnas allvarliga begränsningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt lägga fram konkreta lagstiftningsförslag om utnyttjandet av denna alternativa finansieringskälla för stora infrastrukturprojekt med ett europeiskt mervärde.

50.

Europaparlamentet ger sitt fortsatta stöd till lämpliga offentliga investeringar och ansvarsmodeller, särskilt med medverkan av regionala och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap och system för skatteincitament för utbyggnaden av nät med hög och ultrahög hastighet. Parlamentet understryker vikten av att de offentliga strategierna samordnas på samtliga nivåer.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att enas om en EU-överenskommelse om bredbandsutbyggnaden för att bättre samordna nationella och europeiska stödprogram samt privata investeringar, i enlighet med kommissionens riktlinjer om statligt stöd, med särskild inriktning på landsbygdsområden, samt att trygga den nödvändiga samordningen genom enhetliga resultatindikatorer för hela EU.

52.

Europaparlamentet begär att det inrättas en enda EU-arbetsgrupp på hög nivå med företrädare för alla relevanta intressenter, inbegripet användare och tillhandahållare av elektroniska nät och tjänster, nationella tillsynsmyndigheter och Berec, vilken ska ha i uppgift att bidra till framtagandet av en framtida IKT-infrastrukturstrategi och specifika tjänster för informationssamhället.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att trygga principen om ett öppet och neutralt internet samt att främja slutanvändarnas möjligheter att tillgå och sprida information och använda sig av tillämpningar och tjänster som de själva väljer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det behövs regler för vägledningen om genomförandet av EU:s ändrade telekomram.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta åtgärder som kan vidtas för att det ska bli lättare för nya operatörer att etablera sig på marknaden i syfte att främja en konkurrensutsatt miljö.

55.

Europaparlamentet betonar att de tillsynsåtgärder som medlemsstaterna vidtar för införandet av funktionell åtskillnad bör vidtas enbart i undantagsfall efter en analys av de förväntade konsekvenserna för tillsynsmyndigheten och företaget, särskilt dess personal och incitamenten för det att investera i sitt nätverk. Denna konsekvensbedömning bör diskuteras med samtliga berörda parter, inbegripet personalrepresentanter.

56.

Europaparlamentet noterar att kommissionen avser att ge vägledning om kostnadsberäkning och icke-diskriminering, två nyckelprinciper för EU-ramen, och uppmuntrar kommissionen att stödja konkurrens i nät med hög och ultrahög hastighet och låta alla operatörer få tillgång till infrastrukturen på rättvisa villkor i syfte att säkerställa ett brett urval av tjänster, skäliga avgifter för nätåtkomst och rimliga konsumentpriser samt skapa incitament till effektiva investeringar och en snabb övergång till nät med hög och ultrahög hastighet.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åtgärda social digital utestängning och undanröja andra hinder för bredbandsanvändning, särskilt bland låginkomsttagare och personer med funktionshinder, och att kräva att samtliga berörda parter tillhandahåller utbildning och allmän tillgång till bredbandstjänster, ekonomiskt stöd för inköp av bredbandstjänster och bredbandsutrustning och incitament för att utveckla teknik och innehåll för specifika användares behov.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att uppnå lämpliga interaktiva tjänster och möjliggöra kontroll av bredbandsmålen, specificera fler kvalitativa egenskaper hos bredbandstillgången – inbegripet nedladdnings- och uppladdningshastigheter, latenser och upplevd hastighet – och de egenskaper som behövs för att dessa tjänster ska vara effektiva. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att ta fram en metod för att mäta relevanta aspekter av användarnas faktiska erfarenheter.

59.

Europaparlamentet betonar skillnaden mellan teoretiska näthastigheter och användarnas faktiska erfarenheter, eftersom användarnas erfarenheter också hänger samman med bland annat webbplatskapaciteten och belastningen på nätet med mera. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Berec förfina sina mätningar av tillhandahållna bredbandshastigheter och att anpassa sina mål till detta. Berec uppmanas även att ta fram EU-riktlinjer för att säkerställa att de utannonserade bredbandshastigheterna på korrekt sätt speglar de genomsnittliga upp- och nedladdningshastigheter som användarna faktiskt kan förvänta sig och garantera en omfattande konsumentinformation om de tjänster som erbjuds i syfte att trygga öppenheten kring fördelarna med ny teknik, skapa större möjligheter till jämförelser och öka konkurrensen. Parlamentet uppmanar Berec att se till att de typiska bredbandshastigheter som konsumenterna upplever annonseras på ett ärligt sätt i syfte att värna om öppenheten när det gäller fördelarna med ny teknik för upp- och nedladdning. De nationella regleringsmyndigheterna uppmanas att vidta åtgärder mot leverantörer som inte följer Berecs rekommendationer.

60.

Europaparlamentet upprepar betydelsen av framtida höghastighetstjänster som kommer att tillgodose EU:s energieffektivitets- och säkerhetsmål och andra kommunikationsmöjligheter (till exempel effektiva och intelligenta transportsystem och system för kommunikation människa till människa, människa till maskin och maskin till maskin).

61.

Europaparlamentet konstaterar att nya fiberoptiska nät erbjuder konsumenterna tillgång av hög kvalitet med genomgående högre hastighet än befintlig teknik. Parlamentet anser att det vore ändamålsenligt att prioritera bredbandsutbyggnad med optisk fiber i områden där detta är den mest ekonomiska och hållbara lösningen på sikt.

62.

Europaparlamentet begär att kommissionen varje år lägger fram en rapport för parlamentet om det bredbandsutbud och de bredbandsval som de facto finns tillgängliga för användarna i EU samt om utvecklingen i fråga om genomförandet av ramen för elektronisk kommunikation och rekommendationen om nästa generations accessnät.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna bästa metoder bland medlemsstaterna på området för allmänt tillgängliga, öppna, snabba Wi-Fi-nätverk inom kollektivtrafiken.

64.

Europaparlamentet understryker att utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik tillsammans med bredband innebär betydande möjligheter för ännu bättre kommunikation och dialog mellan medborgarna och EU-institutionerna.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra mer ingående bedömningar av de eventuella hälsoeffekterna av viss bredbandsrelaterad teknik, särskilt system för kommunikation människa till människa, människa till maskin och maskin till maskin. Parlamentet understryker att EU konstant måste övervaka och utvärdera hälsoriskerna med trådlöst internet så att invånarna inte utsätts för hälsoskadlig strålning.

66.

Europaparlamentet efterlyser särskilda åtgärder för att garantera att de små och medelstora företagen fullt ut kan dra nytta av bredbandspotentialen på områdena för e-handel och e-upphandling. Kommissionen uppmanas att utbyta bästa metoder och att överväga att ta med ett specifikt program för de små och medelstora företagen och bredbandsanslutning som en del av den digitala agendan.

67.

För att optimera dess effekter och samhällsnytta betonar Europaparlamentet att utbyggnaden av bredband bör kopplas till informations- och utbildningsprogram för att öka medvetenheten om efterfrågan.

68.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på alla utbildningsnivåer och genom livslångt lärande för alla öka sina insatser för att råda bot på bristande e-kunskaper, med särskilt fokus på personer med bristande it-kunskaper. Parlamentet påpekar att EU:s bredbandsinvesteringar kan lyckas endast om de tekniska investeringarna går hand i hand med investeringar i medborgarnas it-kunskaper. Parlamentet understryker den nya teknikens roll i utbildningen och konstaterar att teknisk kompetens inte enbart är ett mål för framtiden utan även ett viktigt verktyg för att åstadkomma livslångt lärande och social sammanhållning.

69.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och näringslivet att ge människor förmågan att skaffa sig ny kompetens genom omfattande omskolnings- och fortbildningsprogram samt att följa upp den tekniska utvecklingen med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

70.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa det exempel som kommissionen gett genom sin handlingsplan för e-förvaltning, det vill säga att anta en öppen strategi för tillträde till data från den offentliga sektorn, främja elektronisk ID och garantera en alleuropeisk och världsomfattande interoperabilitet för elektroniska signaturer. Parlamentet erinrar om att alla åtgärder bör syfta till att förenkla de administrativa förfarandena inom den offentliga förvaltningen.

71.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda förfarandena vid offentlig upphandling genom att använda internetresurser och elektronisk fakturering (initiativet om e-fakturor).

72.

Europaparlamentet stöder initiativ såsom e-hälsa och en alleuropeisk infrastruktur för hälso- och sjukvårdsinformation, vilka syftar till att öka patienternas autonomi och livskvalitet. I ljuset av den åldrande befolkningen i EU konstaterar parlamentet att sådana tjänster bör vara ständigt tillgängliga överallt, även via mobila enheter, och framför allt finnas tillgängliga till ett överkomligt pris. För att införa den alleuropeiska infrastrukturen för hälsoinformation inom ett patientinriktat hälsosystem måste följande åtgärder vidtas:

73.

Europaparlamentet stöder innovativa bredbandstjänster riktade mot sjöfartssektorn och välkomnar kommissionens och medlemsstaternas diskussion om ett nytt e-sjöfartsinitiativ som bygger på projektet SafeSeaNet, vilket också är tänkt att hantera information om logistik, tullar, gränskontroll, miljö, fiske, kommunikationer och säkerhet.

74.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utnyttjande av den senaste generationens satelliter som ett innovativt sätt att använda bredbandskommunikation i projekt med ett europeiskt mervärde, inbegripet att främja utnyttjandet av det globala maritima nödsignals- och säkerhetssystemet samt den nya generationens globala bredbandsnät (BGAN) och ”maritime FleetBroadband”-tjänster.

75.

Europaparlamentet påminner om vikten av att koppla den digitala agendan till tillhandahållandet av tjänster som skapar ny tillväxt, t.ex. e-handel, e-hälsa, e-lärande och e-banktjänster.

76.

Europaparlamentet understryker vikten av en stabil EU-ram för integritetsskydd och välkomnar den pågående översynen av direktivet om uppgiftsskydd

77.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.