7.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 377/131

—

med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen 2007–2013 (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen,

—

med beaktande av det gemensamma yttrandet om antimikrobiell resistens, med fokus på zoonotiska infektioner, från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker, Efsa Journal 2009, 7(11):1372,

—

med beaktande av den muntliga frågan (O-000048/2011 – B7-0304/2011) till kommissionen av den 1 mars 2011 om antibiotikaresistens,

—

med beaktande av Världshälsoorganisationens rapport ”The Medical Impact of the Use of Antimicrobials in Food Animals”,

—

med beaktande av sin resolution om förslaget till rådets rekommendation om återhållsam användning av antimikrobiella medel inom humanmedicin (3),

—

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Antimikrobiell resistens är en fråga om djurhälsa för den europeiska boskapssektorn, särskilt när behandlingar är resultatlösa. Riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel har redan utfärdats i flera medlemsstater, vilket har lett till att användningen av antimikrobiella medel minskat.

B.

Boskapssektorn (produktion av mejeriprodukter, nötkött, gris- och fjäderfäkött, ägg samt mjölk och kött från får och getter) spelar en viktig roll i den europeiska jordbruksekonomin.

C.

Jordbrukarnas främsta mål är att bevara sin boskaps hälsa och produktivitet med hjälp av god jordbrukssed (hygien, rätt utfodring, passande boskapsskötsel och ansvarskännande skötsel av djurens hälsa).

D.

Djuren kan fortfarande bli sjuka och behöva behandling trots de åtgärder jordbrukarna vidtagit.

E.

Antimikrobiella medel är, när de används korrekt, ett användbart redskap för att hjälpa jordbrukarna att bevara sin boskaps hälsa och produktivitet och garantera djurens välbefinnande.

F.

Den europeiska djuruppfödningssektorn behöver kunna lita på att behandlingar med antimikrobiella medel är säkra och effektiva i framtiden.

G.

När antimikrobiella medel ges till djur liksom till människor måste det potentiella hot som antimikrobiell resistens utgör beaktas.

H.

En betydande del av den antibiotika som används i Europa i dag förskrivs till djur. Eftersom antimikrobiell resistens påverkar både människor och djur och också kan föras över från såväl människor till djur som från djur till människor är detta ett verkligt övergripande problem som kräver ett samordnat bemötande på unionsnivå.

I.

Antimikrobiell resistens hos människor beror ofta på olämpliga doser av antibiotika, felaktig behandling och på att patogener konstant exponeras för antimikrobiella medel på sjukhus.

J.

Överföring av patogena bakterier som bär på gener för antimikrobiell resistens utgör ett särskilt hot mot människor som är i daglig kontakt med djur, exempelvis jordbrukare och lantarbetare.

K.

Djurhållning under förhållanden med hög djurtäthet kan gynna höga sjukdomstal. Olämplig rutinmässig användning av antimikrobiella medel på djur anses generellt vara en riskfaktor som kan leda till resistens med konsekvenser för folkhälsan och djurens hälsa.

L.

Den roll som djur, livsmedel av animaliskt ursprung respektive resistenta bakterier som förekommer inom djurhållning spelar vid överföring av antimikrobiell resistens till människor och de potentiella hot som detta leder till är troligen inte tillräckligt utredda.

M.

Användning av antimikrobiella medel i subterapeutiska nivåer under lång tid skapar generellt en större risk för att antimikrobiell resistens utvecklas och/eller förstärks och sprids, jämfört med terapeutiska behandlingar.

N.

Användning av antimikrobiella medel i subterapeutiska nivåer är förbjuden i EU.

O.

Minskad användning av antimikrobiella medel skulle på sikt leda till lägre kostnader för både jordbrukarna och samhället i stort, under förutsättning att effektiviteten hos de antimikrobiella medlen bibehålls.

P.

Överdriven och olämplig användning av biocider kan också bidra till antimikrobiell resistens.

Q.

Vidare kan även kemisk dekontaminering av slaktkroppar, vilket är olagligt i Europa, bidra till antimikrobiell resistens.

R.

Spridningen av antimikrobiell resistens sker eventuellt i allt större utsträckning via livsmedel.

S.

Icke livsmedelsproducerande djur, såsom sällskapsdjur, kan också bära på resistenta bakterier och bidra till spridningen av antimikrobiell resistens, och parlamentet påminner i detta sammanhang om den extra märkning som krävs för användning av antimikrobiella medel inom humanmedicin.

T.

Modern djurhållning utan möjlighet att använda antimikrobiella medel för behandling av sjukdomar är i dag otänkbart, och god djurhälsa och en rationell och ansvarsfull användning av antimikrobiella medel skulle bidra till att motverka spridningen av antimikrobiell resistens.

U.

Antimikrobiell resistens hos djur varierar mellan arter och olika former av djurhållning.

V.

I sin resolution av den 5 maj 2010 om utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 underströk parlamentet att det råder ett samband mellan djurhälsa och folkhälsan och uppmanade med kraft kommissionen och medlemsstaterna att bemöta det tilltagande problemet med antimikrobiell resistens hos djur på ett ansvarsfullt sätt.

W.

I synnerhet uppmanade parlamentet kommissionen att samla in och analysera uppgifter om användningen av djurhälsoprodukter, inklusive antimikrobiella medel, för att säkra att sådana produkter används ändamålsenligt.

1.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen och dess byråer har gjort för att gemensamt samla in uppgifter på detta område, särskilt initiativet Esvac (European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption) från 2009. Parlamentet beklagar att alla medlemsstater ännu inte har anslutit sig till Esvac-nätverket och uppmanar fler länder att göra detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevilja Esvac-nätverket de resurser som det behöver för att kunna utföra sina uppgifter och att utan dröjsmål lägga fram en fullgod rättslig ram i syfte att ge medlemsstaterna befogenhet att genomföra en effektiv insamling av uppgifter.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva uppgiftsinsamling som är harmoniserad och jämförbar, även med verksamheter som genomförs i tredjeländer, såsom Förenta staterna.

3.

Europaparlamentet är medvetet om att korrekt insamling och analys av jämförbara uppgifter om försäljningen av antimikrobiella medel inom veterinärmedicinen – och om användningen av dessa produkter på djur – är ett viktigt första steg. Parlamentet understryker att det är viktigt att få en fullständig bild av när, var, hur och på vilka djur de antimikrobiella medlen används utan att skapa ytterligare ekonomiska eller administrativa bördor för jordbrukare eller andra djurägare.

4.

Europaparlamentet understryker att det inte räcker med att samla in uppgifterna utan att de även måste analyseras ordentligt och att resultaten måste utnyttjas i praktiken, och de åtgärder som behövs måste vidtas på både EU-nivå och medlemsstatsnivå. Vidare måste även skillnaderna mellan olika djurarter och former av djurhållning beaktas.

5.

Europaparlamentet inser att dessa uppgifter måste sättas in i sitt sammanhang eftersom jordbrukssederna och intensiteten skiljer sig från en medlemsstat till en annan.

6.

Europaparlamentet efterlyser mer forskning om nya antimikrobiella medel liksom om andra alternativ (vaccinering, biosäkerhet och resistensförädling) samt faktabaserade strategier för att undvika och begränsa infektionssjukdomar hos djur och betonar vikten av EU:s ramprogram för forskning i detta avseende. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av att utarbeta bra djuruppfödningssystem som minskar den mängd antimikrobiella medel som behöver skrivas ut.

7.

Europaparlamentet vill att forskningsresurserna inom human- respektive veterinärmedicinen samordnas bättre genom att det skapas ett nätverk mellan befintliga forskningsinstitut.

8.

Europaparlamentet efterlyser forskning om den roll som djur, livsmedel av animaliskt ursprung, hållbara produktionssystem, inbegripet om robusta raser, djurs livslängd, förbättrad förvaltning av besättningar, tidigt förebyggande av sjukdomar, motion och tillgång till utomhusvistelse och lägre djurtäthet samt om andra förhållanden som garanterar att djurens biologiska behov tillgodoses och resistenta bakterier som förekommer inom djurhållning spelar vid överföring av antimikrobiell resistens till människor, och de potentiella hot som detta orsakar.

9.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet och systematiskt övervaka och kontrollera förekomsten av antimikrobiell resistens i både livsmedelsproducerande djur och sällskapsdjur, utan att skapa ytterligare ekonomiska eller administrativa bördor för jordbrukare, andra djurägare eller veterinärer. Parlamentet understryker att det behövs enhetliga uppgifter, inklusive information om riskfaktorer, som ska finnas lätt tillgängliga via en enda sökingång. Parlamentet betonar att det behövs årsrapporter från medlemsstaterna med uppgifter som medger jämförelser över hela Europa.

10.

Europaparlamentet anser att de kommande budgetarna för Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor och Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet (Efsa) bör återspegla det ökade behovet av kontroller och analyser på detta område.

11.

Europaparlamentet uppmanar alla aktörer att erkänna sin skyldighet att förhindra både utvecklingen och spridningen av antimikrobiell resistens inom sina respektive verksamhetsområden, såsom veterinärmedicin och djuruppfödning.

12.

Europaparlamentet föreslår att harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos indikatorbakterier (t.ex. E. coli och E. enterococci) bör fastställas i enlighet med vetenskapliga råd.

13.

Europaparlamentet understryker att det huvudsakliga målet är att bevara antimikrobiella medel som ett effektivt verktyg för att bekämpa sjukdomar hos både djur och människor, samtidigt som användningen av antimikrobiella medel begränsas till det absolut nödvändiga.

14.

Europaparlamentet manar till en försiktig och ansvarsfull användning av antimikrobiella medel på djur och efterlyser mer utbildning av och information till veterinärer och jordbrukare för att minimera utvecklingen av antimikrobiell resistans. Parlamentet uppmanar till utbyte av bästa praxis, såsom godtagande av riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel, som viktiga verktyg för att bekämpa utvecklingen av antimikrobiell resistens.

15.

Europaparlamentet vill att man utarbetar bästa praxis för djuruppfödning som minskar risken för antimikrobiell resistens. Parlamentet betonar att denna praxis särskilt bör gälla ungdjur som förs samman från olika uppfödare, vilket ökar risken för smittsamma sjukdomar.

16.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor att garantera bättre tillsyn av genomförandet av förbudet (från 2006) mot att antimikrobiella medel används som tillväxtbefrämjande medel.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för ett internationellt förbud mot antimikrobiella medel som tillväxtbefrämjande medel i djurfoder och att ta upp denna fråga i sina bilaterala förhandlingar med tredjeländer som t.ex. Förenta staterna.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka hur medlemsstaterna genomför och tillämpar de relevanta gällande EU-rättsakterna om antimikrobiella medel.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en bred flerårig åtgärdsplan för antimikrobiell resistens inom ramen för EU:s kommande strategi för djurhälsa. Parlamentet anser att denna åtgärdsplan bör omfatta alla djur i EU:s djurskyddsstrategi, inklusive sällskapsdjur, och framhåller det logiska sambandet mellan djurs hälsa och användning av antimikrobiella medel, liksom kopplingen mellan djurs hälsa och folkhälsan.

20.

Europaparlamentet anser att denna handlingsplan bör omfatta en ingående översyn av de olika sätt på vilka antimikrobiella medel används profylaktiskt, i syfte att lösa kontroversen om vad som är rutinmässig profylax respektive godtagbar profylax.

21.

Bearbetade animaliska proteiner från icke idisslare har inneboende fördelar för djurs hälsa och näringsmässiga fördelar, vilka skulle kunna ge ett betydande bidrag till en balanserad utfodring av enkelmagade djur, däribland odlad fisk, och samtidigt bidra till minskad användning av antimikrobiella medel, och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att häva de gällande begränsningarna under betingelser som skulle garantera en maximal nivå av livsmedelssäkerhet.

22.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.