7.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 377/95

—

med beaktande av artiklarna 208 och 218 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av FN:s havsrättskonvention från 1982,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1801/2006 av den 30 november 2006 om ingående av ett partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien (1),

—

med beaktande av fiskeriutskottets besök till Mauretanien i november 2010,

—

med beaktande av den muntliga frågan till kommissionen om förhandlingarna om förnyat partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska unionen och Mauretanien (O-000038/2011 – B7-0018/2011),

—

med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Det nuvarande protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Islamiska republiken Mauretanien löper ut den 31 juli 2012. Kommissionen avser att inleda förhandlingar för att förnya avtalet och har av rådet fått det mandat som krävs för att göra detta.

B.

I partnerskapsavtalet om fiske med Mauretanien föreskrivs en ekonomisk ersättning på 305 miljoner euro, fördelad över fyra år, vilket gör avtalet till ett viktigt internationellt avtal för Mauretanien eftersom det stöd och de avgifter som EU betalar uppgår till ungefär en tredjedel av statens totala intäkter.

C.

Fiskesektorn är extremt viktig för Mauretaniens ekonomi. Den utgör 10 procent av landets BNP och mellan 35 och 50 procent av dess export. Fisket bidrar även till 29 procent av inkomsterna i statsbudgeten.

D.

Mauretanien är ett av de fattigaste länderna i Afrika och är klassificerat som HIPC-land, det vill säga som ett skuldtyngt fattigt land. Mauretanien är dessutom beroende av ekonomiskt stöd från utlandet och kännetecknas av stor politisk instabilitet.

E.

Samarbetet måste grundas på ömsesidigt intresse och bedrivas i form av initiativ och åtgärder som, vare sig de genomförs gemensamt eller separat, kompletterar varandra och säkerställer att de politiska riktlinjerna är enhetliga.

F.

När fiskeriutskottet nyligen besökte Mauretanien lyckades man inte bringa klarhet i en rad viktiga frågor som rör landets fiskeripolitik, inklusive frågorna om beståndens status och omfattningen av den fiskeverksamhet som bedrivs av Mauretaniens och andra länders fiskeflottor.

G.

Enligt artiklarna 61 och 62 i FN:s havsrättskonvention ska fiske bedrivas på ett sätt som syftar till att ”bibehålla bestånd av fångade arter på, eller återställa dem till, nivåer som kan ge största konstanta avkastning med avseende på miljöfaktorer och ekonomiska faktorer av betydelse”.

H.

Partnerskapsavtalet om fiske har bidragit till en överexploatering av vissa fiskbestånd, särskilt av bläckfisk, och har därför minskat fiskemöjligheterna för de mauretanska fiskarna och gett EU:s industrier konkurrensfördelar på grund av de subventionerade tillträdeskostnaderna för EU-baserade fartyg.

I.

Vid förhandlingarna om fiskemöjligheterna i det nya protokollet är det mycket viktigt att ta hänsyn till Mauretaniens förbindelser med de övriga tredjeländer som bedriver fiske i Mauretaniens exklusiva ekonomiska zon inom ramen för bilaterala eller privata avtal.

J.

I artikel 218 i EUF-fördraget fastställs tydliga villkor för Europaparlamentets medverkan vid beslut om fiskeavtal. Det är därför inte mer än rätt att parlamentet vill bidra till denna process genom att ange sina prioriteringar för de nya protokoll som ska framförhandlas.

K.

I bilaga II till ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen regleras hur sekretessbelagda uppgifter enligt definitionen i punkt 1.2 i bilaga II ska överlämnas från kommissionen till parlamentet och hanteras i samband med parlamentets utövande av sina rättigheter och befogenheter. De båda institutionerna bör verka i enlighet med sina respektive skyldigheter att samarbeta lojalt i en anda av fullständigt ömsesidigt förtroende samt i strikt överensstämmelse med fördragens tillämpliga bestämmelser.

L.

Med tanke på att fisket inte är särskilt utvecklat i Mauretanien och det saknas viktiga landningshamnar utanför Nouadhibou kommer landet inte i åtnjutande av det mervärde som skulle skapas om det självt skulle exploatera sina fiskeresurser (inklusive beredningsprocesserna och saluföringen).

M.

Följande möjligheter att stödja fiskesektorn i Mauretanien har inte utnyttjats på ett tillfredsställande sätt: modernisering och utveckling av det småskaliga traditionella kustfisket och industrier som är knutna till fisket, utveckling av hamninfrastruktur och förbättring av förhållandena för landning av fångst, utveckling av vattenbruksprojekt och förbättring av kontrollen och övervakningen till havs.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inleda förhandlingar om ett förnyat protokoll mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien men betonar att protokollet bör behållas endast om det gynnar båda parter, justeras på lämpligt sätt och genomförs korrekt.

2.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att införa en människorättsklausul.

3.

Europaparlamentet vidhåller att allt tillträde som förhandlas fram för EU-flaggade fartyg och som gör det möjligt för dem att fiska i Mauretaniens farvatten måste bygga på den princip om överskottsbestånd som beskrivs i FN:s havsrättskonvention. Parlamentet betonar framför allt att det behövs en noggrann bedömning av alla bestånd för vilka man har ansökt om tillträde eller som sannolikt kommer att tas upp av EU:s fiskeflotta som bifångst. De kvantiteter som EU får tillträde till måste vara sådana som den mauretanska fiskeflottan inte kan fånga. Om det blir nödvändigt med en minskning av fiskeansträngningen måste denna minskning i första hand göras av de fiskeflottor (från EU-länder och andra tredjeländer) som är mest miljöskadliga.

4.

Europaparlamentet begär att få tillförlitliga uppgifter om tredjeländers fiskemöjligheter och fångster i Mauretaniens farvatten, så att eventuella resursöverskott kan fastställas. När det gäller de bestånd som delas med andra västafrikanska stater måste nivåerna på tillträdet till fiske i Mauretanien förhandlas fram med vederbörlig hänsyn till fiskenivåerna i de andra länderna.

5.

Europaparlamentet är oerhört bekymrat över att man vid efterhandsutvärderingen kom fram till att de flesta bestånden i Mauretanien antingen var fullt exploaterade eller överexploaterade och rekommenderade minskningar av fiskeansträngningen för dessa bestånd. Den gemensamma vetenskapliga kommittén bör ges tillräckliga resurser för att kunna göra sitt jobb. Kommissionen uppmanas att inleda en diskussion med Mauretanien om utvecklingen av långsiktiga fiskeförvaltningsplaner som omfattar de mauretanska myndigheternas hela tilldelning av fiskekvoter till både de inhemska fiskeflottorna och fiskeflottorna i andra länder, inklusive avskaffandet av alla fiskeflottors överkapacitet.

6.

Europaparlamentet anser att all relevant vetenskaplig information – bland annat den vetenskapliga kommitténs rapporter, uppgifterna om EU:s fiskeflottas fångster och informationen om domar till följd av överträdelser – bör vidarebefordras till parlamentet och offentliggöras.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära att de mauretanska myndigheterna lämnar garantier angående sin tolkning av kontrollåtgärderna. Parlamentet påminner särskilt om att EU:s fartyg är utrustade med fartygsövervakningssystem (VMS) och att detta instrument måste bestämma fartygens position. Det bör vara förbjudet att förlita sig på ungefärlig visuell bedömning av avståndet till kusten, eftersom sådana system har visat sig vara opålitliga och skapat osäkerhet om rättsläget för fiskeflottan. Om alternativa system används bör parterna ömsesidigt komma överens om dessa på förhand. Signaler om fartygets position bör vidarebefordras direkt till de mauretanska myndigheterna i realtid. Dessutom anser parlamentet att protokollet bör fastslå att ett fartyg vars VMS-system inte fungerar måste reparera systemet inom två veckor eller få fisketillståndet indraget till dess att systemet har reparerats.

8.

Europaparlamentet oroas över det återkommande problemet med de mauretanska myndigheternas bordningar av EU-fartyg. Parlamentet ifrågasätter att de mauretanska myndigheterna har uppfyllt kapitel VI i bilaga II till protokollet, särskilt punkt 3 om förfaranden i händelse av bordning av fartyg.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att parallellt förhandla om fiskemöjligheterna för olika typer av fartyg och de olika tekniska åtgärder som ska tillämpas i varje enskilt fall, i syfte att förhindra underanvändning och situationer där fiske blir omöjligt på grund av tekniska åtgärder, vilket leder till betydande inkomstbortfall. Kommissionen uppmanas att se till att fiskeverksamhet som omfattas av partnerskapsavtalet uppfyller samma hållbarhetskriterier som fiskeverksamheten i EU:s farvatten, även när det gäller selektivitet. Kommissionen uppmanas att inleda en dialog med Mauretanien i syfte att hjälpa landet att vidareutveckla en ansvarsfull fiskepolitik som uppfyller inte bara kraven på bevarande av fiskbeståndet utan även målet att främja den ekonomiska utvecklingen av fiskeresurserna.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske respekteras, särskilt rekommendationen att bevilja de lokala fiskare som bedriver icke-industriellt fiske förmånstillträde till fiskeresurserna i Mauretaniens farvatten.

11.

Europarlamentet uppmuntrar Mauretanien att ratificera de relevanta internationella fiskeriinstrumenten, såsom hamnstatsavtalet och FN:s avtal om fiskbestånd.

12.

Europaparlamentet anser att fiskeavtalen mellan EU och tredjeländer bör föregås av en omfattande diskussion i de berörda länderna som ger befolkningen, samhällsorganisationerna och de nationella parlamenten möjlighet att delta och därmed främjar ökad demokrati och insyn.

13.

Europaparlamentet anser att de belopp som betalas ut som ersättning för tillträde till fiskebeståndet i Mauretaniens farvatten måste vara helt skilda från det ekonomiska stödet till det mauretanska fleråriga fiskeprogrammet. Minskade fiskemöjligheter får inte leda till att EU:s betalningar till det fleråriga programmet minskar.

14.

Europaparlamentet anser även att det ekonomiska stödet till det mauretanska fleråriga fiskeprogrammet måste motsvara Mauretaniens behov av en hållbar utveckling av fisket, särskilt förvaltningen (forskning, kontroll, mekanismer för berörda parters deltagande, infrastruktur osv.), i enlighet med ramen för samarbete och utveckling mellan EU och Mauretanien. Ekonomiskt stöd inom ramen för partnerskapsavtalet bör stödja och främja EU:s mål med utvecklingssamarbetet för att genomföra EU:s rättsliga åtaganden för konsekvens i utvecklingspolitiken, i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget.

15.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att genomföra en omfattande och detaljerad utvärdering av skälen till att målen inte uppfyllts i tillräckligt stor utsträckning när det gäller utvecklingssamarbetet samt de olika formerna av stöd till fiskerisektorn i Mauretanien. De mauretanska myndigheterna måste engageras i denna utvärdering.

16.

Europaparlamentet anser att partnerskapsavtalet måste innehålla verkningsfulla övervakningsmekanismer, så att de medel som öronmärks för utveckling och framför allt för infrastrukturförbättringar inom fiskerisektorn används på rätt sätt.

17.

Europaparlamentet gläder sig över att den regionala rådgivande nämnden för fjärrfiske är beredd att låta fartygsägarna betala en rimlig andel av fångstens värde.

18.

Europaparlamentet är medvetet om att både EU och vissa medlemsstater har gjort betydande investeringar i Mauretanien och fullföljt dessa, men uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att bättre samordna sina ekonomiska bidrag så att man kan åstadkomma ett verkligt samarbete när det gäller Mauretaniens utveckling och undvika bristande samordning och dubbelarbete.

19.

Europaparlamentet anser att EU, i överensstämmelse med artikel 6.3 i det nuvarande protokollet, bör stödja snabbast tänkbara byggande av lämpliga anläggningar för landning av fångst längs den centrala och sydliga delen av Mauretaniens kustremsa, bland annat Nouakchott, så att den fisk som fångas i de mauretanska farvattnen landas i inhemska hamnar och inte utanför landet, vilket ofta sker för närvarande. Detta kommer att öka den lokala fiskekonsumtionen och stödja den lokala sysselsättningen.

20.

Europaparlamentet anser att dessa förbättringar, i kombination med bärgningar av vrak och moderniseringen av den stora hamnen i Nouadhibou, skulle göra det möjligt för EU:s fiskeflotta att operera mer effektivt. Dessutom skulle man härigenom underlätta investeringsflödena och främja partnerskapsavtalets inverkan på den lokala ekonomin.

21.

Europaparlamentet framhåller att parlamentet måste medverka fullt ut i såväl förhandlingsprocessen som i den långsiktiga kontrollen av hur det nya protokollet fungerar, så att EUF-föredragets föreskrifter om att parlamentet ska informeras omedelbart och fullständigt uppfylls. Parlamentet bör vara representerat vid de gemensamma kommittésammanträden som fastställs i fiskeavtalen, och insisterar på att även det civila samhället, däribland representanter för både EU:s och Mauretaniens fiske, deltar i dessa möten.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna efterhandsutvärderingen av det nuvarande protokollet till parlamentet i form av ett icke-sekretessbelagt dokument, så att ledamöterna kan göra en välgrundad bedömning av huruvida avtalets syften uppnåtts och därmed besluta huruvida de bör godkänna en förnyelse av protokollet eller inte.

23.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och Mauretaniens regering.