28.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 188/30

—

med beaktande av artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av de muntliga frågorna till kommissionen om genomförandet av EU-strategin för Donauregionen (O-00014/2011-B7-0011/2011 och O-00029/2011-B7-0013/2011),

—

med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2010 om en europeisk strategi för Donauregionen (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 december 2010 om Europeiska unionens strategi för Donauregionen (KOM(2010)0715) och dess handlingsplan (SEK(2010)1489),

—

med beaktande av EU:s strategi för Östersjöområdet (KOM(2009)0248),

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2009, där kommissionen uppmanades att senast 2010 upprätta en europeisk strategi för Donauregionen,

—

med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om grönboken om territoriell sammanhållning och läget i debatten om den kommande reformen av sammanhållningspolitiken (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2006 med titeln ”Främjande av transport på inre vattenvägar: Naiades, Ett europeiskt åtgärdsprogram för transport på inre vattenvägar” (3),

—

med beaktande av Regionkommitténs yttrande från oktober 2009 om en EU-strategi för Donauområdet,

—

med beaktande av Regionkommitténs yttrande med titeln ”Regionkommitténs vitbok om flernivåstyre” (CdR 89/2009),

—

med beaktandet av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med titeln ”Makroregionalt samarbete – Att tillämpa Östersjöstrategin på andra makroregioner i Europa” (ECO/251),

—

med beaktande av rådets arbetsprogram, som utarbetats av de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapen,

—

med beaktande av Esbo-, Århus- och Bernkonventionerna om miljöskydd,

—

med beaktande av ramdirektivet om vatten och Helsingforskonventionen,

—

med beaktande av Belgradkonventionen om sjöfart på Donau,

—

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen,

A.

I Lissabonfördraget anges territoriell sammanhållning som ett av EU:s mål (artikel 3 i EU-fördraget).

B.

Makroregionala strategier syftar till att bättre utnyttja befintliga resurser för att ta itu med frågor som rör territoriell utveckling och hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.

C.

För att öka effektiviteten i regionalpolitiken bör den integrerade metoden främjas och utvecklas, vilket även omfattar att skapa strategier för makroregioner på EU-nivå.

D.

Östersjöstrategin erbjuder redan nu en modell för att samordna EU:s politik och finansiering inom geopolitiskt territoriella enheter – makroregioner – som definieras utifrån specifika kriterier.

E.

Donauregionen, bestående av 14 europeiska länder och 115 miljoner människor både i och utanför EU – Tyskland, Österrike, Slovakien, Tjeckien, Slovenien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Moldavien och Ukraina – utgör ett område där man kan nå ytterligare synergieffekter mellan EU:s olika politikområden, såsom sammanhållning, transport, ekonomi, energi, miljö, kultur, utbildning, jordbruk, fiske, utvidgning och grannskapspolitik.

F.

I EU-strategin för Donauregionen bör därför ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella faktorer kombineras och samordnas.

G.

EU-strategin för Donauregionen bör i betydande grad bidra till att förbättra flernivåstyret samt deltagandet av civilsamhället och partner som är verksamma i Donauregionen. Strategin skulle också kunna bidra till ökat välstånd, en hållbar utveckling, fler arbetstillfällen och ökad säkerhet i området.

H.

Donauregionen är en historiskt betydelsefull korsväg som förbinder västra och östra Europa.

I.

Donau har närmast blivit en inre vattenväg i EU efter de senaste utvidgningarna, och Donauregionen kan väsentligt underlätta anpassningen till de förändringar som utvidgningarna har medfört.

J.

Donauregionen är en sammanlänkad makroregion med vitt skilda ekonomiska möjligheter.

K.

Den ekonomiska utvecklingen i Donauregionen kommer att leda till väsentlig ökning av det ekonomiska välståndet i denna makroregion och stimulera sysselsättningen.

L.

Om Donauområdet betraktades som en enda makroregion skulle det bidra till att överbrygga de regionala skillnaderna i ekonomisk styrka och främja en integrerad utveckling.

M.

Donaudeltat och Budapest med Donaus stränder tillhör sedan 1991 Unescos världsarv, och i Donauregionen finns det flera särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden inom Natura 2000. Donau och Donaudeltat har ett unikt och ömtåligt ekosystem med sällsynta växtarter som är hotade på grund av föroreningar.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens godkännande av en strategi för Donauregionen och stödjer den medföljande handelsplanen. Strategin bygger på fyra pelare (att knyta samman Donauregionen, skydda miljön, skapa välstånd och stärka regionen) och möter behovet av att förbättra rörligheten, energiförsörjningen, miljöskyddet, den sociala och ekonomiska utvecklingen, kulturutbytet, säkerheten och civilskyddet i regionen.

2.

Europaparlamentet har efterlyst denna strategi sedan 2008 och uppmanar det ungerska ordförandeskapet i rådet och Europeiska rådet att godkänna EU-strategin för Donauregionen vid Europeiska rådets möte i juni samt att snarast möjligt börja genomföra den.

3.

Europaparlamentet välkomnar framför allt att strategin är ett resultat av breda överläggningar mellan berörda parter, däribland nationella, regionala och lokala myndigheter men även forskargrupper och företag samt icke-statliga organisationer, vilket är viktigt för att strategin ska lyckas. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett forum för civilsamhället i regionen, där offentliga och privata aktörer kan mötas och engagera sig i utvecklingen av makroregionala strategier.

4.

Europaparlamentet anser att strategins territoriella dimension kommer att leda till en konkret utveckling av begreppet territoriell sammanhållning, som i Lissabonfördraget jämställs med ekonomisk och social sammanhållning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föra en aktiv dialog om vilken roll och vilka effekter EU:s makroregionala politik kommer att ha efter 2013.

5.

Europaparlamentet betonar att det största mervärdet i EU:s makroregionala strategier inte uppstår genom att man avsätter ytterligare medel utan istället genom att samarbete och samordning sker på flera nivåer samt genom att man investerar tillgängliga medel på ett mer strategiskt sätt. Parlamentet påminner om det svenska ordförandeskapets slutsatser om att inte införa några nya institutioner eller någon ny lagstiftning eller avsätta ytterligare medel.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utnyttja tillgängliga strukturfondsmedel för 2007–2013 för att säkerställa maximalt stöd för strategin, genom att i synnerhet främja skapande av jobb och ekonomisk tillväxt inom de områden som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen, och vid behov bör de operativa programmen för den nuvarande programperioden ändras. Parlamentet understryker att man genom att utnyttja de specifika egenskaperna i regionerna kan använda strukturfondsmedlen på ett mycket mer effektivt sätt och därmed skapa ett mervärde på regional nivå. Parlamentet betonar att oanvända ekonomiska resurser även kan användas för att finansiera makroregionala projekt.

7.

Europaparlamentet anser att EU:s utvidgning och de stora gränsöverskridande utmaningarna, såsom den ekonomiska krisen och miljöhoten samt kraven på hållbara transporter, energiförsörjning, resurshållbarhet och en ekologisk användning av vattenresurser, visar att det ömsesidiga beroendet stater emellan ökar, att sektorsvist tänkande inte längre är lämpligt och att inrättandet av makroregioner i detta sammanhang öppnar upp för nya och mer effektiva samarbetsmöjligheter mellan olika nivåer. Detta kan ske genom en integrerad och samordnad hållning till hållbar utveckling på en bredare regional nivå och ett effektivare utnyttjande av Donauregionens enorma potential när det gäller utveckling och förebyggande av naturkatastrofer.

8.

Europaparlamentet betonar därför att strategin bör sättas i samband med det sammanhållningspolitiska målet om territoriellt samarbete (Mål 3) och bygga på ett integrerat, sektorsövergripande och territoriellt förhållningssätt, med sikte på bättre samordningsrutiner mellan olika styresnivåer inom ett visst territorium och med fokus på relevanta frågor.

9.

Europaparlamentet understryker att det faktum att strategin stämmer överens med Europa 2020-målen garanterar att den följer utvecklingstendenserna i Europa och EU:s åtagande om smart och hållbar tillväxt för alla.

10.

Europaparlamentet betonar Donaustrategins integrerande och förenande karaktär och är övertygat om att den, med stöd av ett starkt politiskt engagemang från medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter, väsentligt kan bidra till att överbrygga tidigare splittringar i Europa och därmed uppfylla visionen om EU-integrering. Den kan även bidra till den allmänna framgången för och effektiviteten i den europeiska återhämtningsstrategin efter de senaste årens ekonomiska och finansiella kris, vilket ger ny kraft för en hållbar tillväxt på lokal, regional, nationell, transnationell och europeisk nivå inte bara i centrala och sydöstra Europa utan även i ett mycket större geografiskt sammanhang.

11.

Europaparlamentet noterar de djupgående effekter den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft på alla länder i regionen, men i synnerhet på länderna längs Donau. Parlamentet uppmanar alla intressenter att inte minska sitt engagemang för Donaustrategin på grund av krisen.

12.

Europaparlamentet understryker att Donauregionen är EU:s port till västra Balkan och att EU-strategin för Donauregionen därför inte bara gynnar grannskapsförbindelserna i centrala och sydöstra Europa utan även tillför EU:s Östeuropapolitik ett betydande mervärde. Donaustrategin utgör därför ett ypperligt tillfälle för hela unionen att befästa sitt politiska och ekonomiska samarbete med Balkanländerna och därmed bidra till utvidgningen och konsolideringen av den europeiska integrationsprocessen i regionen.

13.

Europaparlamentet understryker att Donaustrategin, tillsammans med de olika former av gränsöverskridande samarbete som den innebär, lätt skulle kunna bli en nyckelfaktor när det gäller att uppnå ekonomisk, social och territoriell utveckling genom att skapa välstånd, förbättra livskvaliteten, driva på lokala och regionala ansträngningar, rörande bland annat utvecklingsbehov, och bidra till ett starkt, gränsöverskridande samspel och småskaliga projekt (program för att underlätta kontakter människor emellan) på olika områden, såsom kultur, utbildning, sysselsättning, miljöskydd, industriella distributionskedjor, samarbetsprojekt mellan kommuner och gränsöverskridande initiativ för modernisering av transporter.

14.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av storskaliga strategier, såsom makroregionala strategier, bör bidra till att öka den lokala och regionala nivåns betydelse i genomförandet av EU-politik generellt sett.

15.

Europaparlamentet betonar att den nya ”makroregionala” samarbetsramen måste användas för att se till att naturbetingade svårigheter för perifera regioner börjar ses som tillgångar och möjligheter, samt att utvecklingen av dessa regioner stimuleras.

16.

Europaparlamentet betonar behovet av att göra de relevanta regionala och lokala aktörerna, såsom rådet för städer och regioner vid Donau, och det civila samhället i Donauregionen delaktiga i alla skeden av beslutsfattandet (utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering), så att man kan finna lösningar på gemensamma utmaningar, välja ut och effektivt genomföra konkreta projekt och inrätta en mekanism för goda styrelseformer. Parlamentet kräver att regeringarna stödjer och underlättar åtgärder som gör det möjligt för icke-statliga organisationer, branschorganisationer och det civila samhället, liksom kvinnonätverk och minoritetsgrupper, att inta en mer aktiv roll.

17.

Europaparlamentet rekommenderar i detta sammanhang att man ökar de lokala samhällenas deltagande genom att upprätta bredare och mer fokuserade kommunikations- och samrådsverktyg genom till exempel lokala medier (lokal tv, radio och tryckta och elektroniska tidningar). Parlamentet föreslår att en särskild webbportal skapas för EU-strategin i Donauregionen som kan fungera som ett forum för utbyte av erfarenheter om de nuvarande och kommande projekt som centrala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra organ driver i regionen.

18.

Europaparlamentet påminner om de erfarenheter man har gjort i Östersjöstrategin i form av insyn i beslutsprocessen, däribland tilldelningen av EU-medel.

19.

Europaparlamentet uppmuntrar ett politiskt engagemang som kan öka allmänhetens och intressenters förtroende för politiska och lokala myndigheter.

20.

Europaparlamentet påpekar att ett framgångsrikt genomförande av EU:s Donaustrategi är beroende av de kommunala aktörernas möjlighet, kapacitet och beredskap att ingripa på de regionala arbetsmarknaderna genom projektinitiativ som skapar en lokal efterfrågan på arbetskraft, en bas för en smart och miljövänlig tillväxt och förbättrat samarbete mellan gränsregioner i de olika medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att det finns stora skillnader vad gäller ekonomisk utveckling och innovation i Donauregionen och att det finns ett behov av att öka potentialen inom alla områden, inklusive de välutvecklade, eftersom dessa då kan hjälpa till att dra med sig de minst gynnade regionerna. Parlamentet framhåller behovet av att främja nya områden som har utvecklings- och innovationspotential och att ta vara på möjligheten att använda mervärdet från Östersjöstrategin och EU-strategin för Donauregionen.

21.

Europaparlamentet efterlyser en utveckling av energiinfrastrukturen, energieffektiviteten och den förnybara energin för att upprätta en integrerad och välfungerande energimarknad.

22.

Europaparlamentet noterar de medelfristiga och långsiktiga prognoser som förutspår att de sydliga regionerna i Europa – inklusive medlemsstaterna i sydöstra Europa – kommer att drabbas särskilt hårt av klimatförändringarnas konsekvenser. Parlamentet är övertygat om att Donaustrategin har en viktig roll att spela i detta avseende och att den bör utformas med målet att mildra klimatförändringarnas negativa effekter i Donauregionen på ett sätt som tar hänsyn till flodnätverkets komplexa roll och beskaffenhet (vattenförsörjning, ekologiska aspekter, transportinfrastruktur, bevattnings- och jordbruksfrågan, skyddade arter och växter osv.).

23.

Europaparlamentet påpekar att ur ett ekologiskt perspektiv är centrala och sydöstra Europa ett av de rikaste men samtidigt mest sårbara områdena i Europa. Regionen utmärks av ett ytterst komplext ekosystem som är av stort värde och som därför kräver en hög skyddsnivå. Parlamentet välkomnar att syftet med EU-strategin för Donauregionen är att skapa en beboelig och hållbar, och samtidigt utvecklad och välmående Donauregion, genom att hantera miljörisker som översvämningar och industriföroreningar, bevara vattenresursernas kvalitet och kvantitet och garantera en hållbar användning av dessa resurser samt värna om den biologiska mångfalden, landskapet och luft- och markkvaliteten. Parlamentet understryker att miljöskydd i Donaubäckenet är en viktig aspekt som bör stimulera en ansvarsfull jordbruks- och landsbygdsutveckling i regionen. Parlamentet kräver att Donaus ekologiska status förbättras, att föroreningarna minskar och att ytterligare utsläpp av olja och andra giftiga och skadliga ämnen förhindras. Parlamentet betonar att god ekologisk status i Donau är en förutsättning för all mänsklig verksamhet längs floden och rekommenderar att man i synnerhet tar hänsyn till miljömålen.

24.

Parlamentet är övertygat om att åtgärder för att bevara Donaubäckenets naturliga vattenhållningsförmåga och för att förhindra upprepade översvämningar är det bästa sättet att bemöta Donauregionens unika sårbarhet och utsatthet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU-medel används för projekt som är förenliga med genomförandet av EU:s miljölagstiftning.

25.

Europaparlamentet betonar att länderna i Donauregionen är ekonomiskt beroende av varandra och understryker behovet av att investera i IT och utveckla små och medelstora företag och deras forskningsavdelningar samt påpekar att man måste främja innovation, företagande och framväxten av en kunskapsekonomi för att säkerställa en hållbar och effektiv utveckling.

26.

Europaparlamentet betonar att smart ekonomisk utveckling och smarta investeringar är mycket lovande områden för ekonomisk tillväxt och att grön teknik och ekologisk modernisering, såsom förbättrad energieffektivitet, förnybar energi och bättre avfallshantering, kan bidra till en hållbar utveckling i regionen och till en minskad negativ miljöpåverkan från ekonomisk verksamhet.

27.

Europaparlamentet är medvetet om den viktiga roll som Donaustrategin spelar för att främja en grön ekonomi, grön innovation och i en bredare bemärkelse forskning och innovation som syftar till att skapa en ny, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi och främja ett mer miljövänligt arbetssätt när gränsöverskridande industriella samarbetsprojekt utformas. Parlamentet uppmanar Donauländerna att prioritera upprättandet av gemensamma hydrologiska anläggningar och anläggningar för att testa vattenkvaliteten, eftersom många företag inte har någon möjlighet att lyckas utan dessa.

28.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att främja hållbar turism i regionen, bland annat den ekonomiska potentialen i en cykelled utefter nästan hela Donau, och etablera Donauregionen som ett europeiskt turistmål samt utveckla ett europeiskt varumärke för regionen.

29.

Europaparlamentet stöder upprättandet av nätverk för företagsutveckling och icke-statliga handelsfrämjande organ som kan samordna och främja framtida utvecklingsmöjligheter och samarbeten mellan företag – i synnerhet små och medelstora företag – forskningsgrupper, universitet och myndigheter för att höja potentialen i de kunskapsbaserade regionala innovationsklustren och främja den regionala konkurrenskraften.

30.

Europaparlamentet understryker att alla transportsätt bör uppgraderas för att uppfylla EU:s normer och att miljövänliga transportsätt som järnvägar och inre vattenvägar i lämpliga fall måste prioriteras när regionens transportssystem planeras, med full respekt för alla relevanta inslag i tillämpliga delar av EU:s regelverk.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra Donauregionens infrastruktur och ekonomiska prestanda samt att slutföra regionens prioriterade TEN-T-projekt i tid och på ett miljömässigt hållbart sätt. I översynen av TEN-T-riktlinjerna uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till behovet av att utveckla transportsystemen i Donauregionen.

32.

Europaparlamentet framhäver tre viktiga nivåer i infrastrukturutvecklingen där det samordnade synsättet i Donaustrategin skulle kunna ge synergieffekter: i) den multimodala korridoren längs Donau (prioriterat TEN-T-projekt nummer 18), ii) anslutningar mellan den multimodala korridoren längs Donau och angränsande medlemsstater (prioriterade TEN-T-projekt som berör Donauregionen), iii) gränsöverskridande flaskhalsar i de transeuropeiska, nationella och regionala näten.

33.

Europaparlamentet hänvisar till det ”gemensamma uttalandet om utvecklingen av transport på inre vattenvägar och miljöskydd i Donauområdet”, som togs fram av den internationella kommissionen för skydd av Donau, Donaukommittén och den internationella kommissionen för floden Sava och innehåller allmänna råd för infrastrukturprojekt på vattenvägarna till tekniska planerare och andra intressenter som vill delta i en planeringsprocess för utveckling av vattenvägar. Enligt dessa riktlinjer erfordras en integrerad planeringsgrupp som kan bedöma behoven och föreslå så många ömsesidigt vinstbringande åtgärder som möjligt för att förbättra sjöfarten och den ekologiska statusen. Parlamentet rekommenderar kommissionen att respektera åtagandena i det gemensamma uttalandet.

34.

Europaparlamentet anser att i linje med principen om effektiv sammodalitet och innovation erbjuder kombinationen av förbättrade inre hamnar och bättre logistik, inlandssjöfart och järnvägstransporter en betydande utvecklingspotential också för EU:s grannländer i Donauregionen och skulle kunna bidra till att minska flaskhalsarna i transporterna.

35.

Europaparlamentet påpekar att det finns behov av att främja utvecklingen av rena och effektiva fartyg under det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och att särskilt fokus bör läggas på informations- och kommunikationsteknik samt på formgivningen, miljövänligheten och utrustningen av fartygen.

36.

Europaparlamentet understryker att Rhen och Donau, som är förbundna med varandra genom Main-Donau-kanalen, direkt knyter samman elva länder från Nordsjön till Svarta havet – en sträcka på över 3 500 km – och betonar behovet av att utvidga EU-strategin för Donauregionen till Svartahavsregionen. Parlamentet påpekar att en hållbar utveckling i Donauregionen kommer att höja Svartahavsregionens geostrategiska betydelse ytterligare.

37.

Europaparlamentet vill se en förbättring av kulturmiljön längs Donau genom ett främjande av kulturell dialog, stöd till universitetsutbytesprogram och ungdomsprojekt baserade på transnationellt samarbete, hållbar turism och skydd av kulturarvet och byggnadsminnen.

38.

Europaparlamentet lyfter fram det vitala behovet av samarbete kring kulturprojekt i syfte att stödja den interkulturella dialogen och förståelsen mellan länderna i Donauregionen. Här vill parlamentet framhålla ett aktivt deltagande från ungdomarnas sida via kultur- och utbildningsinstitutioner i syfte att skapa multinationella nätverk.

39.

Europaparlamentet vill se att mer resurser tilldelas projekt och projektnätverk för utsatta grupper, i synnerhet romer.

40.

Europaparlamentet betonar att det behövs ett samordnat tillvägagångssätt för en effektivare användning av alla tillgängliga EU-medel i länderna i Donauregionen, så att man i största möjliga utsträckning kan uppnå målen i strategin. Vidare understryker parlamentet behovet av tillräcklig flexibilitet för att göra det möjligt att utveckla projekt med koppling till Donaustrategin inom de befintliga operativa programmen.

41.

Europaparlamentet vill att man tar fram specifika bestämmelser för den kommande allmänna förordningen om strukturfonderna utifrån tydliga bestämmelser om territoriellt samarbete, där man tar hänsyn till de olika administrativa kulturerna och inte lägger någon extra administrativ börda på mottagarna. På så sätt kan man stärka samarbetet mellan länder och regioner samt utvecklandet av ytterligare gemensamma strategier som kan öka regionens attraktivitet på europeisk och internationell nivå och sedan även utgöra en modell för gränsöverskridande samarbete.

42.

Europaparlamentet hänvisar till den befintliga förberedande åtgärden ”Fastställande av en styrningsmodell för EU:s Donauområde – bättre och effektivare samordning” och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre utnyttja denna budget för att finansiera verksamhet som hör samman med definitionen av den styrmodell som krävs för utvecklingen och genomförandet av Donaustrategin. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla nödvändigt tekniskt stöd för de åtgärder och projekt som genomförs inom ramen för Donaustrategin. Kostnader för tekniskt stöd måste i högre grad uppmärksammas och beaktas i planeringen av strategins finansieringsram och det belopp som avsatts för stöd ska göras tillgängligt för alla parter om det används för syften och åtgärder som samordnas på makroregional nivå.

43.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen den 3 februari 2011 utsåg samordnarna för de prioriterade områdena i EU-strategin för Donauregionen. Parlamentet anser att de länder och regioner som leder prioriterade arbetsområden i fortsättningen bör driva på genomförandet av strategin genom att enas om ett arbetsprogram, identifiera finansieringskällor, förstärka samarbetet mellan länder och regioner inom det aktuella området och vidta de mest brådskande åtgärderna för att hjälpa Donauregionen att fullt ut utnyttja sin ekonomiska potential och, framför allt, respektera tidsfristerna för genomförandet av flaggskeppsprojekten inom det aktuella området.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – när det är dags att genomföra en delanalys av hur EU-strategin för Donauregionen genomförs – förbereda konkreta verktyg och kriterier för projektutvärdering som gör det möjligt att göra jämförelser.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de första resultaten och erfarenheterna från genomförandet av EU-strategin för Donauregionen eftersom denna tillsammans med EU:s Östersjöstrategi kommer att bidra till att kartlägga tänkbara finansieringskällor och finansieringsmetoder för makroregionala strategier inom den befintliga ramen.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera och rådfråga parlamentet om hur EU-strategin för Donauregionen genomförs och uppdateras samt om EU-finansierade projekt som rör Donauregionen.

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och andra berörda institutioner.