MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mätning av brottslighet i EU: Statistisk handlingsplan 2011–2015

INLEDNING

SYFTE

Statistik om brottslighet och straffrättskipning är nödvändiga verktyg då en politik som grundar sig på faktiska sakförhållanden utvecklas på EU-nivå. Statistisk information används bl.a. vid konsekvensbedömningar, utvärderingar av medlemsstaternas genomförande av EU-lagstiftning och bedömningar av de nya lagarnas effektivitet. Trots att medlemsstaterna och kommissionen har varit medvetna om att det behövs statistik, saknas det fortfarande pålitlig och jämförbar statistisk information.

Meddelandets syfte är att informera berörda parter om de framsteg som har gjorts vid mätning av brottslighet och straffrättskipning under de senaste fem åren och att lägga fram de huvudsakliga åtgärderna inför de fem kommande åren i form av en handlingsplan för perioden 2011-2015.

LÄGESRAPPORT

Handlingsplan 2006–2010 - Bakgrund

I augusti 2006 antog kommissionen EU:s femåriga handlingsplan för att utveckla en övergripande och enhetlig EU-strategi för mätning av brottslighet och straffrättsskipning. Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet och sedan 2010 generaldirektoratet för inrikes frågor, i nära samarbete med Eurostat, ansvarade för handlingsplanens genomförande.

Samtidigt inrättades en expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning[1] för att bistå kommissionen med att kartlägga de politiska behoven av uppgifter på EU-nivå och för att bistå med rådgivning om utvecklingen och användningen av indikatorer på området för brottslighet och straffrättsskipning. Expertgruppen består av tjänstemän från polisväsendet, rättsväsendet eller inrikesministeriet från varje EU-medlemsstat, samt kandidat- och Eftaländerna[2] och från relevanta organisationer och organ på EU-, europeisk eller internationell nivå[3]. Universitetsvärlden och den privata sektorn är också representerade. Gruppen har sammanträtt fem gånger sedan 2006.

Samtidigt har en arbetsgrupp, som ska genomföra expertgruppens slutsatser och rekommendationer, inrättats vid Eurostat. Samtliga medlemsstater företräds i arbetsgruppen av experter från de nationella statistiska myndigheterna. Övriga deltagare består av Efta- och kandidatländernas representanter samt av ett flertal internationella organisationer som är aktiva på området. Man bjuder också in fler experter till sammanträden på ad hoc-basis för att diskutera ämnen som har samband med deras särskilda kompetensområde. Expertgruppen för de politiska behoven fastställer prioriteringarna och arbetsgruppen vid Eurostat diskuterar huruvida och på vilket sätt de kan genomföras, bedömer de insamlade uppgifternas kvalitet och definierar vid behov de metoder och förfaranden som ska användas. Dessutom inrättades ett antal expertundergrupper och arbetsgrupper för att undersöka särskilda arbetsuppgifter inom ramen för handlingsplanen. Generaldirektoratet för inrikes frågor har inrättat fem undergrupper[4] och Eurostat har inrättat två arbetsgrupper[5].

Handlingsplan 2006–2010 - Resultat

Både medlemsstaterna och kommissionen har ansträngt sig för att genomföra en omfattande handlingsplan. De viktigaste resultaten kan sammanfattas enligt följande:

Internationellt samarbete – Mekanismen för insamling av uppgifter: Särskild vikt lades vid att lägga grunden för samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter, europeiska myndigheter och internationella institutioner genom att inrätta expertnätverk och kartlägga kontaktpunkter. Samarbetet resulterade i att en mekanism för insamling av uppgifter utvecklades. Mekanismen omfattar samtliga faser i processen, från identifieringen av de gemensamma indikatorerna till offentliggörandet av de insamlade uppgifterna.

Bättre förståelse för behoven: Det var likaså viktigt att förbättra förståelsen för vilka behoven, bristerna och begränsningarna är vid insamling och analys av uppgifter om brottslighet på EU-nivå. Informationsutbytet vid expertsammanträden, erfarenheterna från insamlingsarbetet under denna period och resultaten av forskningsprojekt har bidragit avsevärt till denna insats.

Utvecklingen av indikatorer och insamlingen av uppgifter: Sedan 2007 har Eurostat årligen tagit fram publikationen Statistics in Focus [6] om brottslighetsstatistik som innehåller uppgifter om följande områden: den sammanlagda brottsligheten, mord, våldsbrott, rån, inbrott, stöld av fordon, olaglig narkotikahandel, beläggningen på fängelserna och antalet poliser. I november 2010 gavs det första arbetsdokumentet om penningtvätt ut[7]. Statistiken grundar sig på de indikatorer som kommissionens expertundergrupp med inriktning på penningtvätt kartlagt. Övriga listor med indikatorer som hittills har tagits fram rör människohandel och it-brottslighet.

EU:s undersökning om säkerhet (brottsofferundersökning): Polisens och domstolarnas statistik bör kompletteras med statistik om brottsoffer, särskilt vad gäller sådan brottslighet där tillbuden inte alltid anmäls. Dessutom är undersökningarna om brottsoffer en giltig källa med fullständigt jämförbara uppgifter så länge en gemensam metod tillämpas. Denna handlingsplan resulterade därför i att en gemensam metod och en undersökningsmodul beträffande brottsoffer utvecklades. Undersökningen har planerats att genomföras under perioden 2013–2014 och den kommer att för första gången att för EU-27 tillhandahålla jämförbar information om förekomsten av särskilda typer av brott och om medborgarnas tankar om sin säkerhet. De nationella statistiska myndigheternas aktiva deltagande vid varje etapp (från utformningen av modulen till det praktiska arbetet på fältet och bedömningarna av förekomsten av brottslighet) garanterar att informationen är av hög kvalitet. Detta är särskilt viktigt för länder som inte genomför nationella undersökningar om brottsoffer eftersom de kan ta tillfället i akt för att förbättra sina egna rutiner.

Stöd för relevant forskning: Forskningsaktiviteter inom området rättsliga och inrikes frågor har fått kraftfullt stöd genom programmet ”Förebyggande och bekämpande av brottslighet” som gav ett stort antal forskningsgrupper från samtliga 27 medlemsstater tillfälle att genomföra undersökningar på områden som var av särskilt intresse för kommissionen. Ett typiskt exempel på användningen av forskningsresultaten är förteckningen med indikatorer på människohandel som grundar sig på förslag och rekommendationer från relevanta undersökningar.

Handlingsplan 2006–2010 - Erfarenheter

Trots att man har lagt ned mycket arbete på områdena forskning, samordning och nätverksbyggande har få synliga resultat åstadkommits. Detta gäller särskilt de mål som dels kräver att gemensamma indikatorer utvecklas, dels att uppgifter faktiskt samlas in. Den senare frågan har varit den mest långsamma och svårlösta aspekten vid handlingsplanens genomförande.

De huvudsakliga orsakerna till att det endast gjorts begränsade framsteg vid insamlingen av jämförbara och harmoniserade uppgifter på EU-nivå sammanfattades i den undersökning om utvecklingen av ett klassificeringssystem på EU-nivå som inleddes av kommissionen 2007[8]. Det rör sig om följande orsaker:

Skillnader i definitionerna av överträdelser och i klassificeringssystemen: Inom EU deltar minst 128 nationella myndigheter i arbetet med att samla in och sammanställa brottsstatistik och det finns minst 52 olika system för klassificering av överträdelser.

Ett ohanterligt dataflöde: Det har visat sig vara svårt att samordna uppgiftsinsamlingen på nationell nivå särskilt då det finns flera informationskällor. Även om det finns nationella kontaktpunkter har de inte alltid tillgång till uppgifter som omfattar samtliga delar av det straffrättsliga systemet. Innan en integrerad databas hunnit skapas, drabbas följaktligen all uppgiftsinsamling av avsevärda förseningar.

Olikheter i rapporteringssystemen: Olika medlemsstater tillämpar olika beräkningsmetoder[9] för att mäta kriminalitet vilket begränsar möjligheterna att göra jämförelser och leder ofta till dubbla beräkningar. Olikheterna vad gäller den tidpunkt då överträdelsen registreras och varierande rapporteringspraxis inom EU skapar ytterligare hinder.

Spridning av insamlade uppgifter av EU och internationella organisationer: Möjligheten att samla in uppgifter om brottslighet på internationell nivå beror huvudsakligen på vilket uppdrag och vilka befogenheter som organisationen i fråga har. Detta leder till att medlemsstaternas myndigheter ofta får liknande men något olika ansökningar om information vilket leder till missförstånd och ökar den administrativa bördan.

Andra orsaker till att genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen försenats var bristande intresse eller att vissa aktiviteter prioriterats annorlunda på nationell nivå, budget- och personalrelaterade begränsningar och en ökad administrativ börda på grund av nya ansökningar om information. Till följd av detta har endast 50 % av målen uppfyllts[10].

Det stämmer visserligen att informationen om traditionella brott, som inte anses omfattas av EU:s kompetens, är mer tillförlitlig, jämförbar och allmänt sett av bättre kvalitet än på området organiserad gränsöverskridande brottslighet som kan anses vara mer relevant för EU:s politiska behov. Framsteg har dock gjorts inom komplexa nya områden som penningtvätt, människohandel och it-brottslighet. Det är emellertid ett faktum att informationen om både traditionell och organiserad gränsöverskridande brottslighet är beroende av hur effektiva de inhemska strukturerna för insamling och tillhandahållande av information är, och på deras kvalitet.

POLITISKA ÅTAGANDEN

I Stockholmsprogrammet[11] uppmanar Europeiska rådet kommissionen att

”fortsätta utveckla statistiska verktyg för mätning av brott och brottslig verksamhet och reflektera över en vidareutveckling efter 2010 av de skisserade och i unionens handlingsplan för 2006–2010 delvis redan genomförda åtgärderna om utveckling av en övergripande och enhetlig EU-strategi för mätning av brottslighet och straffrättsskipning, med tanke på det ökade behovet av sådan statistik på ett antal områden inom området med frihet, säkerhet och rättvisa . ”

Bekämpning och förebyggande av allvarlig och organiserad brottslighet och it-brottslighet faller inom ramen för de fem strategiska målen i strategin för den inre säkerheten[12]. Strategin utgör grunden för ett effektivare samarbete mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner med syfte att bidra till ökad säkerhet i EU. Informationsutbyte och insamling av statistik på särskilda områden som människohandel, penningtvätt, it-brottslighet och korruption stämmer överens med de föreslagna åtgärderna i strategin för den inre säkerheten.

KOMMANDE ARBETE

Handlingsplan 2011 – 2015 - Mål

Handlingsplanen 2006-2010 måste anses vara det första steget i en lång process då dess huvudsakliga syfte var att inrätta de nödvändiga mekanismerna. Handlingsplanen har lagt grunden för en EU-strategi för mätning av brottslighet och straffrättsskipning genom att utveckla och testa en fungerande mekanism för att säkra ett smidigt informationsflöde till och från medlemsstaterna. Med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts är det nu möjligt att tillämpa mekanismen på ett effektivt sätt.

Syftet med den nya handlingsplanen 2011–2015 är att fortsätta och vidareutveckla det arbete som påbörjades 2006, med inriktning på att leverera resultat. De mål som läggs fram i handlingsplanen grundar sig på de prioriteringar som anges i strategin för den inre säkerheten vad gäller särskilda typer av brottslighet och på de rekommendationer som expertgruppen för de politiska behoven framförde genom ett skriftligt samråd sommaren 2010. Samrådet återspeglade de olika berörda parternas prioriteringar. Dess viktigaste budskap var att det behövs en fokuserad och genomförbar handlingsplan med särskild betoning på de insamlade uppgifternas kvalitet, att resultaten analyseras och sprids samt bättre samordning och samarbete mellan alla inblandade aktörer (medlemsstaterna, EU:s institutioner, EU:s byråer och organ, internationella organisationer, universitetsvärlden). Som respons på denna begäran har de mål som ingår i handlingsplanen 2011–2015 delats in i följande fyra områden:

1. Samarbete och samordning på EU-nivå och internationell nivå

2. Uppgifternas kvalitet

3. Analys av uppgifterna och spridning av resultaten

4. Utvecklingen av indikatorer och särskilda uppgiftsinsamlingar

Samarbete på EU-nivå och på internationell nivå

Målen i denna kategori följer experternas rekommendationer om en bättre kartläggning om beslutfattarnas behov, bättre kommunikationen med berörda parter, främjande av arbetet med att ta fram statistik om brottslighet och straffrättsskipning hos EU:s institutioner och ett ökat samarbete på EU-nivå och på internationell nivå i syfte att undvika dubbelarbete vid insamlingen av uppgifter. Några av de åtgärder som föreslås för att dessa mål ska uppnås anges nedan:

- En ny och mer omfattande expertgrupp inrättas.

- Relevanta arbetsgrupper inom rådet bör få regelbundna rapporter om handlingsplanens genomförande.

- Bästa praxis som tillämpas av medlemsstaterna och internationella organisationer vid insamling och rapportering av uppgifter bör främjas och spridas.

- Insamling av uppgifter anordnas tillsammans med internationella organisationer och/eller EU:s organ.

Uppgifternas kvalitet

Målen i denna kategori fastställs för att jämförbarheten av de uppgifter som redan tas fram regelbundet ska bli bättre. Eftersom huvudorsaken till att det inte finns jämförbara uppgifter beror på olikheter i strafflagstiftningen och i rapporteringssystemen har särskild tonvikt lagts på utvecklingen av ett internationellt klassificeringssystem av brott för statistiska ändamål där hänsyn tas till behovet av information på flera språk. Enligt de experter som rådfrågats om innehållet i denna handlingsplan bör främst den statistik som offentliggörs årligen i Statistics in Focus av Eurostat förbättras. De åtgärder som föreslås omfattar följande:

- UNODC-UNECE arbetsgruppen om klassificering av brott bör få fortsatt stöd genom att de medlemsstater som önskar testa den föreslagna klassificeringen erbjuds finansiering.

- Antalet sammanställningar minskas och listan med brott utökas (i Statistics in Focus om brottslighet och straffrättskipning) så att kategorierna blir mer homogena.

- Demografiska variabler (som t.ex. kön, nationalitet, åldersgrupp) läggs till om det är lämpligt.

- Ett utkast om riktlinjer och gemensamma definitioner läggs fram, särskilt för nya insamlade uppgifter om icke-traditionell brottslighet.

Analys av uppgifterna och spridning av resultaten

Flertalet experter nämnde vid samrådet att det måste investeras mer för att de insamlade uppgifterna ska kunna analyseras. På grund av att det finns olikheter mellan medlemsstaterna vid registrering, rapportering och klassificering av brott kan jämförelser av brottslighetsnivåerna vara missvisande, särskilt om absoluta tal inte åtföljs av kompletterande information om deras kvalitet (metadata), t.ex. om man frångått instruktioner och riktlinjer som mottagits i början av förfarandet.

Samtidigt finns det sedan länge ett behov av en rapport om brottsligheten i EU med en sammanställning av uppgifter och rapporter om brottslighet och brottsstatistik. Utvecklingen av en ram för att ta fram en sådan rapport ingick redan som ett av målen i handlingsplanen 2006-2010 och var också föremål för en studie som avslutades i december 2010. Man måste dock överväga om de föreslagna alternativen är genomförbara.

Flera berörda parter begärde också spridning av och fri tillgång till uppgifter, undersökningar, rapporter och bästa praxis. Följande åtgärder har planerats för att tillgodose önskemålen:

- Metadata och bakgrundsinformation sammanställs och offentliggörs systematiskt enligt exemplet i Statistics in Focus .

- En rapport om brottsligheten i EU utarbetas på grundval av rekommendationerna i den preliminära undersökningen samt utvärderingen av om de föreslagna alternativen är genomförbara.

- Arbetsdokument och förklaringar bifogas varje ny uppgiftsinsamling.

Utvecklingen av indikatorer och särskilda uppgiftsinsamlingar

De mål som ingår i kategorin återspeglar det allmänna samförståndet om att skapa en kortfattad och genomförbar handlingsplan och de följer medlemsstaternas begäran vad gäller merarbete. Samtidigt grundar de sig på de prioriteringar som fastställts genom strategin för den inre säkerheten vad beträffar särskilda typer av brottslighet.

Två slags aktiviteter har planerats:

- Pågående aktiviteter som påbörjades under den tidigare handlingsplanen, som genomförandet av EU:s undersökning om säkerhet, undersökningen om företag som utsatts för brott och den tredje uppgiftsinsamlingen om penningtvätt.

- Aktiviteter som ingick i den tidigare handlingsplanen som inte har utvecklats tillräckligt som t.ex. uppgiftsinsamlingen om it-brottslighet, eller som inte har påbörjats, som exempelvis utvecklingen av korruptionsindikatorer.

Från och med 2012 bör det bli ännu enklare att samla in brottsstatistik, förutsatt att medlemsstaterna genomför beslutet (som omfattas av tredje pelaren) om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)[13], enligt tidsplanen.

Handlingsplan 2011 — 2015 - Utmaningar

För att handlingsplanen ska kunna genomföras framgångsrikt krävs det ett intensivt och kontinuerligt arbete på samtliga nivåer (nationellt, på EU-nivå och internationellt).

På nationell nivå behöver man förbättra den inhemska samordningen mellan statliga och icke-statliga organ som använder sig av och tillhandahåller uppgifter om brottslighet. Det har visat sig att den huvudsakliga orsaken till förseningar vid insamling av uppgifter har varit bristen på samordning.

Den ekonomiska krisen har tvingat vissa medlemsstater att sänka sina förvaltningskostnader och de har därför inte kunnat delta i expertgrupper och kommittéer i lika stor utsträckning som tidigare. Kommissionen är medveten om situationen och kommer att försöka minimera antalet möten och kommer också att överväga andra kommunikationssätt, t.ex. video- och telekonferenser.

På EU-nivå utgörs den huvudsakliga utmaningen fortfarande av hur de insamlade uppgifterna ska kunna jämföras. Därför behövs det ett konsekvent förhållningssätt till klassificeringen av uppgifter om brottslighet. Både medlemsstaterna och EU:s myndigheter behöver ett gemensamt klassificeringssystem. Man måste se till att den aktuella situationen inom vissa medlemsstater inte upprepas där flera och ofta avvikande brottsklassificeringar gör det mer komplicerat att samla in jämförbara uppgifter.

På EU- och på internationell nivå ligger fokus på samordning och utbyte av bästa praxis. Gemensamma uppgiftsinsamlingar (t.ex. kommissionen, FN-organ, Europarådet osv.) skulle avsevärt minska den arbetsbörda som de statistiska myndigheterna i medlemsstaterna har och därmed minska den tid som behövs för insamling, kontroller och förmedling av statistiken.

GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

GD Inrikes frågor kommer att ansvara för genomförandet av handlingsplanen 2011–2015. Eurostat kommer att fortsätta arbetet med de aktiviteter som påbörjades enligt den tidigare handlingsplanen och kommer att vid behov att tillhandahålla teknisk rådgivning om de nya uppgifterna.

Återupprättandet av en expertgrupp som hjälper kommissionen att identifiera de politiska behoven av uppgifter om brottslighet, kommer att bidra till att kommissionen, EU:s institutioner och organ och internationella organisationer på området undviker dubbelarbete som rör organiserad brottslighet och mängdbrottslighet[14].

Expertgruppen kommer att vid sitt årliga möte besluta om vilka särskilda uppgifter som ska utföras av de undergrupper och arbetsgrupper som kommer att inrättas.

Handlingsplanen kommer att uppdateras i takt med att arbetet framskrider och de aktiviteter som identifieras kommer att tas med i kommissionens relevanta arbetsprogram, i gemenskapens statistiska program och i de årliga arbetsprogrammen. Det är möjligt att handlingsplanen behöver omfatta mätning av uppgifter som rör det effektiva genomförandet av EU:s politikområden genom straffrättsliga åtgärder samt eventuella nya arbetsredskap som rör brottslighet och straffrättsskipning. I den nya budgetplanen kommer hänsyn att tas till behovet av stöd till medlemsstaterna vid handlingsplanens genomförande.

Kommissionen kommer årligen att informera rådets relevanta arbetsgrupper om vilka framsteg som gjorts vid handlingsplanens genomförande. Kommissionen kommer att förbereda en halvtidsöversyn 2013 och i slutet av 2015 kommer en slutlig rapport att överlämnas till Europaparlamentet och rådet om vilka framsteg som gjorts och vilka begränsningar som funnits vid handlingsplanens genomförande.

TABELL MED ÅTGÄRDER FÖR EU:S HANDLINGSPLAN 2011 – 2015 FÖR MÄTNING AV BROTTSLIGHET I EUROPEISKA UNIONEN

1. SAMARBETE OCH SAMORDNING PÅ EU-NIVÅ OCH PÅ INTERNATIONELL NIVÅ

Mål | Ansvarig part | Tidsram | Särskilda åtgärder |

1.1 | En kommunikationskanal mellan beslutsfattarna (inklusive kommissionen), uppgiftslämnarna och slutanvändarna ska upprättas. | Kommissionen (GD Inrikes frågor) | Kommissionens beslut 2011 Årliga möten, som börjar 2012 | a. En expertgrupp, som ska rådge kommissionen om handlingsplanens genomförande, ska återupprättas och utvidgas[15]. b. De politiska behoven ska definieras och regelbundet uppdateras med hjälp av diskussioner och skriftliga samråd. c. De som använder den insamlade statistiken om brottslighet ska kunna ge återkoppling för att man ska få en bättre förståelse för vilka slags uppgifter som behövs då politiska och andra slags beslut fattas. |

1.2 | Medvetenheten om arbetet med brottsstatistik ska ökas och dess synlighet inom EU:s institutioner förbättras. | Kommissionen (GD Inrikes frågor) | Fortlöpande | a. Relevanta arbetsgrupper vid rådet ska årligen uppdateras om de framsteg som gjorts vid handlingsplanens genomförande. b. Medlemsstaternas och internationella organisationers bästa praxis ska främjas och spridas. |

1.3 | Samarbetet mellan den nya expertgruppen och Eurostats arbetsgrupp ska förbättras. | Kommissionen (GD Inrikes frågor, Eurostat) | Fortlöpande | Gemensam tillgång till mötesrapporter, föredrag och annat underlag. |

1.4 | Genom att anordna gemensamma insamlingar av uppgifter med andra internationella institutioner och/eller EU:s organ kan man undvika en ökande mängd statistiska uppgifter samt överlappande information. | Kommissionen (Eurostat, GD Inrikes frågor GD Rättsliga frågor) | Den första gemensamma insamlingen av uppgifter genomförs 2011 | UNODC och Eurostat ska genomföra en gemensam insamling av uppgifter. Det ska utredas om det finns andra möjligheter. Kommissionens och Europarådets undersökning om beläggningen på fängelserna (Space I och II) |

1.5 | Ett nära samarbete med universitetsvärlden. Forskningsaktiviteter ska främjas inom relevanta politikområden, särskilt de brottslighetsområden som GD Inrikes frågor prioriterar. | Kommissionen (GD Inrikes frågor, Eurostat, GD Rättsliga frågor, GD Forskning, GD Näringsliv) | Fortlöpande | a. Universitetsvärlden ska få en fullgod representation i kommissionens expertgrupper och undergrupper. b. Information om forskningsmöjligheterna inom ramen för sjunde och åttonde ramprogrammet för forskning ska spridas. c. Information om de slutliga och förväntade resultaten av de projekt som finansierats med hjälp av programmet förebyggande och bekämpande av brott (Isec) ska kommuniceras i så stor utsträckning som möjligt. |

2. UPPGIFTERNAS KVALITET

2.1 | Arbetet med att utveckla ett internationellt klassificeringssystem av brott för statistikändamål i samarbete med UNODC och UNECE ska följas upp och fortsätta. | Kommissionen (GD Inrikes frågor, Eurostat), UNODC, UNECE | Fortlöpande | a. Utvecklingen av klassificeringen ska stödjas och slutresultatet ska förmedlas till de relevanta målgrupperna. b. Finansiering genom Isec-programmet erbjuds de medlemsstater som önskar prova den föreslagna klassificeringen. |

2.2 | Det årliga offentliggörandet av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning (Statistics in Focus) ska fortsätta så att mer information kan tillhandahållas. | Kommissionen (Eurostat, GD Inrikes frågor, GD Rättsliga frågor) | Fortlöpande | a. Demografiska variabler införs (t.ex. kön och åldersgrupp) b. Information om fängelseintagnas nationalitet och hemort ska tas med. c. Även andra typer av brottslighet ska offentliggöras. |

2.3 | Jämförbarheten av de uppgifter som hittills har samlats in och offentliggjorts ska förbättras. | Kommissionen (Eurostat och GD Inrikes frågor) | Fortlöpande | a. Om det är möjligt, ska de allmänna brottstyperna delas in i mer homogena brottskategorier[16]. b. Gemensamma definitioner och riktlinjer ska utvecklas för uppgiftsinsamlingen om brott med en europeisk dimension som man inte har någon erfarenhet av. |

3. ANALYS AV UPPGIFTERNA OCH SPRIDNING AV RESULTATEN

3.1 | En sammanhängande ram ska utvecklas för rapportering av brottslighet i de 27 medlemsstaterna i syfte att undvika vilseledande jämförelser. | Kommissionen (GD Inrikes frågor) tillsammans med andra GD:n och internationella berörda parter. | Första skriftliga utgåvan 2013–2014. | En rapport om brottsligheten inom EU ska utarbetas. Den ska grundas på rekommendationerna i den preliminära undersökningen som utfördes under handlingsplanen 2006–2010 och på bedömningen av om de föreslagna alternativen är genomförbara. |

3.2 | Metadata och bakgrundsinformation ska sammanställas och offentliggöras systematiskt. | Kommissionen (Eurostat, GD Inrikes frågor | Fortlöpande | Medlemsstaterna ska bifoga metadata och kommentarer till varje uppgiftsinsamling. |

3.3 | Arbetsdokument och förklaringar ska offentliggöras. | Kommissionen (GD Inrikes frågor) och/eller externa experter, beroende på ärendet. | Fortlöpande | Resultaten av varje särskild uppgiftsinsamling (målen 4.1-4.6) ska läggas fram och om möjligt, analyseras i ett allmänt tillgängligt arbetsdokument. |

4. UTVECKLINGEN AV INDIKATORER OCH SÄRSKILDA UPPGIFTSINSAMLINGAR

4.1 | Mätning av penningtvätt | Kommissionen (GD Inrikes frågor, Eurostat) | Uppgifterna samlas in 2011 Resultaten offentliggörs under det första halvåret 2012 | a. Den tredje insamlingen av statistik om penningtvätt genomförs. Den ska grundas på de indikatorer som utvecklats under handlingsplanen 2006-2010. b. Bedömning av behovet av en regelbunden insamling vartannat år. |

4.2 | Mätning av människohandel | Kommissionen (GD Inrikes frågor, Eurostat ansvarar för insamlingen) | Uppgifterna samlas in för första gången 2011–2012. | a. Den första insamlingen av uppgifter på grundval av ett begränsat antal indikatorer ska ske i samarbete med nätverket för nationella rapportörer. b. Insamlingens genomförbarhet och behovet av en regelbunden insamling ska bedömas. |

4.3 | Mätning av it-brottslighet | Kommissionen (GD Inrikes frågor, med tekniskt stöd från Eurostat) | Uppgifterna samlas in för första gången 2012. | a. Den första insamlingen av uppgifter om överträdelser av det föreslagna EU-direktivet om angrepp mot informationssystem[17]. b. Det kommer att göras en bedömning av om listan stegvis ska utvidgas till att omfatta andra brott som begås med hjälp av datorer, t.ex. omfattande bedrägerier på internet. |

4.4 | Mätning av korruption | Kommissionen (GD Inrikes frågor, med tekniskt stöd från Eurostat och Olaf) | Uppgifterna samlas in för första gången 2013. | Indikatorer utvecklas varefter en pilotinsamling av uppgifter genomförs. |

4.5 | Mätning av andelen brottsoffer och människors uppfattning om säkerhet i en gemensam EU-undersökning. EU:s trygghetsundersökning (European Safety Survey) | Kommissionen (Eurostat, GD Inrikes frågor GD Rättsliga frågor), medlemsstaterna | Undersökningen genomförs 2013. Resultaten offentliggörs 2014–2015. | a. En undersökning som riktas till hushåll eller personer genomförs i EU. Modellen utvecklades i nära samarbete med medlemsstaterna och omfattar förekomsten av särskilda typer av brott och andra aspekter som rör medborgarnas uppfattning om sin säkerhet. b. Resultaten analyseras och offentliggörs. |

4.6 | Mätning av andelen brottsoffer och vilken slags kriminalitet som förekommer i näringslivet. | Kommissionen (GD Inrikes frågor) | Undersökning 2011 – 2012 Resultaten offentliggörs 2013 | En undersökning om företagen som brottsoffer ska genomföras på grundval av genomförbarhetsstudien som utfördes under handlingsplanen 2006–2010. |

4.7 | Mätning av den betydelse som EU-lagstiftningen om brottspåföljder har vad gäller praxis på nationell nivå. | Kommissionen (GD Rättsliga frågor) | Resultaten offentliggörs 2013 | Den första uppgiftsinsamlingen på grundval av undersökningen om lagstiftning och praxis vad gäller brottspåföljder. |

[1] Kommissionens beslut (EG) 2006/581.

[2] Europeiska frihandelssammanslutningen: Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

[3] EUCPN (det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet), EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk), Eurojust, Europol, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådet, European Sourcebook, UNODC (FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå), UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa)och Unicef

[4] Undergrupperna för planering, penningtvätt, straffrättskipning, människohandel, polissamarbete och it-brottslighet.

[5] Arbetsgrupperna för brottsoffer och tillgången till uppgifter om brottslighet.

[6] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/crime/publications

[7] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=KS-RA-10-003

[8] Upphandling JLS/D2/2007/03. Study on the development of an EU- level offence classification system and an assessment of its feasibility to supporting the implementation of the Action Plan to develop an EU strategy to measure crime and criminal justice.

[9] Med utgångspunkt i antingen gärningsmännen eller överträdelserna.

[10] Ytterligare 30 % har uppfyllts delvis eller pågår.

[11] EUT C 115/1, 4.5.2010, s. 1

[12] EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa KOM(2010) 673 slutlig.

[13] EUT L 93, 7.4. 2009, s. 33

[14] Mängdbrottsligheten omfattar: inbrott, rån, stöld av fordon, överfall, vandalisering osv.

[15] Den ska omfatta de 27 medlemsstaterna, anslutande länder och kandidatländer, rådets generalsekretariat, EU:s organ, Europarådet, FN:s organ, European Sourcebook och representanter från universitetsvärlden.

[16] Detta beror i stor utsträckning på om mål 2.1 uppfylls (utveckling av ett internationellt klassificeringssystem av brott för statistikändamål).

[17] Antagits av kommissionen den 30 september 2010 (KOM(2010) 517 slutlig).