RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen

1. In LEDNING

Syftet med samarbets- och kontrollmekanismen[1], som inrättades vid Rumäniens anslutning till EU, är att hjälpa till att skapa ett opartiskt, oberoende och effektivt rätts- och förvaltningssystem. Att förändra rättsväsendet och rättssystemet för att bättre anpassa dem till övriga medlemsstaters är ett nationellt ansvar. Regeringen måste således arbeta fram och föreslå de centrala rambestämmelserna, parlamentet måste anta de lagförslag som behövs och rättsväsendet behöver sedan anpassa sina förfaranden och sin praxis för att genomföra de nya bestämmelserna. Samarbets- och kontrollmekanismen har allt sedan den infördes 2007 utgjort ett stöd för Rumäniens arbete för att skapa strukturerna för ett moderniserat rättsväsen. Tidvis har några av de aktörer vars stöd behövs för att nå konsensus på nationell nivå haft vissa invändningar mot eller kritiserat mekanismen, men i dag råder det en bred enighet om att den har bidragit till positiva förändringar. Rumäniens regering har visat beslutsamhet och engagemang i arbetet med reformprocessen. Samma beslutsamhet har inte alltid kunnat konstateras när det gäller parlamentet och, åtminstone inte förrän den senaste tiden, rättsväsendet. I början av femårsperioden låg fokus främst på att förbereda och anta nya bestämmelser, men allteftersom arbetet fortskridit kan man i dag koncentrera sig på genomförandet. Den rättsliga ram som behövs för reformarbetet är nu i huvudsak på plats, även om vissa element fortfarande saknas. Som framgår av denna rapport bör de följande stegen i processen framför allt handla om rättsväsendets genomförande av de nya bestämmelserna.

Föreliggande rapport är den femte årsrapporten sedan mekanismen inrättades[2]. Sommaren 2012, fem år efter det att samarbets- och kontrollmekanismen infördes, kommer kommissionen att göra en övergripande utvärdering av Rumäniens framsteg inom ramen för mekanismen sedan anslutningen, samt lägga fram lämpliga förslag på grundval av sina slutsatser. Föreliggande rapport innehåller ett antal specifika rekommendationer för att hjälpa Rumänien att förbereda sig för den övergripande utvärderingen.

2. LÄGET NÄR DET GÄLLER REFORMPROCESSEN I RUMÄNIEN

Framsteg och utmaningar

Sedan kommissionens senaste årsrapport har Rumänien både gjort en betydande insats för att göra de rättsliga förfarandena mer effektiva och fortsatt föreberedelsearbetet inför ikraftträdandet av de fyra nya lagar som kommer att lägga grunden för ett modernt rättsväsende. I avvaktan på att de nya lagarna ska börja tillämpas har man genom “lagen om smärre reformer” redan lyckats skapa förbättringar som lett till snabbare rättsliga förfaranden. Rumänien har även reagerat snabbt på kommissionens rekommendation när det gäller Nationella integritetsbyrån genom att anta en ny rättslig ram för byrån. Nationella integritetsbyrån, som har börjat tillämpa denna nya rättsliga ram, har nu börjat visa bättre resultat vad gäller utredningar. Även om detta inte ingår bland de riktmärken som fastställts i samarbets- och kontrollmekanismen så har myndigheterna beslutat att genomföra översyner av rättsväsendet och den offentliga upphandlingen samt en utvärdering av korruptionsbekämpningspolitiken. Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet visade samtidigt fortsatta stabila och övertygande resultat när det gäller att utreda korruption på hög nivå.

Trots de framsteg som gjorts sedan i juli 2010 så finns det fortfarande områden där resultaten är ojämna och där det ännu återstår mycket att göra. Det krävs fortsatta insatser på området korruptionsbekämpning. Det finns flera viktiga ärenden som rör korruption på hög nivå för vilka man avvaktar ett avgörande i domstol sedan flera år tillbaka och där det hänt mycket lite under den ifrågavarande perioden. Det är viktigt att man snarast vidtar åtgärder för att påskynda dessa ärenden så att de inte avskrivs på grund av att de preskriberats. Kampen mot korruptionen bör fortsatt ges högsta prioritet och samordnas med hjälp av en ny korruptionsbekämpningsstrategi som bör vara både omfattande och effektiv. Det behöver omedelbart vidtas åtgärder för att förbättra återvinningen av medel som härrör från vinning av brott och man behöver skärpa kampen mot penningtvätt och bättre förebygga intressekonflikter i samband med förvaltningen av offentliga medel. Det fordras bättre resultat när det gäller konfiskering av orättmätiga tillgångar och avskräckande påföljder för oförenligheter.

För att reformen av rättsväsendet ska gå snabbare under nästa period bör Rumänien vidta åtgärder som ska åtfölja civillagens ikraftträdande, anta en plan för genomförandet av de tre andra lagar som kommer under 2012 och inrätta en ram för samarbetet mellan rättsväsendet och det civila samhället i syfte att underlätta de nödvändiga strukturella anpassningarna i rättsväsendet. Rumänien bör således formellt anta sin strategi för reform av rättsväsendet så snart den verksamhetsinriktade översynen slutförts samt komplettera denna strategi med en handlingsplan, tidsplan och en tillräcklig budget. Det nyligen inrättade Högsta rättsrådet måste uppvisa konkreta resultat för att bevisa sin reformvilja.

Reform av rättsväsendet

Sedan kommissionens senaste bedömning har Rumänien förbättrat effektiviteten i rättsväsendet tack vare en förenkling av vissa rättsliga förfaranden och införandet av nya rättsliga verktyg som exempelvis ökade möjligheter för åklagarna att inte gå vidare med mål, t.ex. om den befintliga bevisningen inte rättfärdigar ytterligare utredningar och möjlighet för åtalade personer att erkänna sig skyldiga och därmed förkorta rättegångsförfarandet. Dessa ändringar i lagstiftningen har lett till ett effektivare åklagarväsende och till att ett antal domstolsärenden påskyndats[3]. Rumänien har även börjat förbereda genomförandet av en oberoende verksamhetsinriktad översyn av rättsväsendet. Meningen är att denna översyn ska mynna ut i en mer omfattande reform av strukturerna, förfarandena och de mänskliga resurserna, eftersom det behövs en sådan reform för att man ska kunna genomföra de nya lagarna.

De fyra nya lagarna är ett viktigt led i reformen av rättsväsendet och i arbetet för att åstadkomma samstämmighet i de rättsliga förfarandena och göra dem effektivare. Sedan kommissionens senaste utvärdering i juli 2010 har det förekommit vissa förseningar i förberedelserna inför genomförandet av de nya lagarna. Även om det fastställts att civillagen ska börja tillämpas den 1 oktober och man börjat utarbeta och slutföra föreskrifter och bestämmelser för de andra lagarna kommer konsekvensbedömningarna inte att slutföras förrän i slutet av sommaren. Det har inte heller getts någon nämnvärd utbildning och det saknas fortfarande en samlad plan för genomförandet. Det är viktigt att undvika att det utvecklas olika praxis och det är även viktigt med ett gott förberedelsearbete för att de andra nya lagarna ska kunna genomföras så smidigt som möjligt.

Sedan kommissionens senaste årliga bedömning har det gjorts vissa framsteg när det gäller att upprätta en öppen dialog mellan regeringen, rättsväsendet och det civila samhället om reformen av rättsväsendet. Den strategi för reform av rättsväsendet som utarbetades våren 2010 har emellertid inte godkänts av regeringen och inte heller har den försetts med någon kompletterande handlingsplan eller tidsplan. Den kommande verksamhetsinriktade översyn av rättsväsendet kommer att vara en viktig katalysator för denna process. Ett annat viktigt bidrag i detta sammanhang är det intressanta initiativ rörande en strategi för reform av rättsväsendet som lagts fram av en grupp av domare, akademiker och företrädare för det civila samhället.

Det har inte gjorts några märkbara framsteg sedan förra sommaren när det gäller kommissionens rekommendation att hitta en lösning på den brådskande frågan om obalanser när det gäller kapacitet inom rättsväsendet . Ett förslag från regeringen om att stänga ett mindre antal domstolar som inte fyller sin funktion i tillräcklig utsträckning vattnades ur av parlamentet. Inte heller har kommissionens uppmaning till att omedelbart vidta åtgärder för att minska obalanserna i kapaciteten följts upp på ett systematiskt sätt. De förslag om ökad rekrytering av domare och mer utbildning till dessa som också utarbetats under hösten har heller ännu inte antagits. Nationella institutet för domarkåren har inte förstärkts trots att det spelar en viktig roll i arbetet med att förbereda genomförandet av de nya lagarna.

Genom ”lagen om smärre reformer” har Rumänien genomfört en revidering av Högsta kassationsdomstolens ansvarsområden, vilket gör det möjligt för denna domstol att fungera mer effektivt i sin roll som kassationsdomstol. Dessa reformer är emellertid inte tillräckligt omfattande för att man ska lyckas tackla problemet med en rättspraxis som inte är enhetlig. Genom de nya processlagarna införs en ny mekanism för att förenhetliga rättspraxis, nämligen förhandsavgöranden[4], som kompletterar det redan befintliga överklagandet i lagens intresse. Ett tolkningsbesked från Högsta domstolen i juli bör ge en förlängning av den särskilda preskriptionstiden för ärenden där författningsvidrighet åberopats. Den nya mekanismen måste åtföljas av stränga regler i syfte att undvika att ogrundade ansökningar om förhandsbesked används som ett medel för att fördröja en rättegång. Rumänien har ännu inte infört elektroniskt offentliggörande för all rättspraxis. Dessutom kommer domstolens motivering ofta mycket långt efter det att dom avkunnats.

Att stärka rättsväsendets ansvarighet är en viktig fråga som återstår att lösa. Sedan kommissionens senaste årliga bedömning har det antagits nya regler för rekrytering av inspektörer inom rättsväsendet och det har även vidtagits vissa åtgärder för att förbättra effektiviteten och öppenheten vid Inspektionsenheten och skapa enhetlighet i dess praxis. Det har emellertid inte skett några nämnvärda förbättringar när det gäller Inspektionsenhetens kapacitet och resultat. En analys har företagits av ett urval av ärenden rörande korruption på hög nivå där rättegången skjutits upp av Inspektionsenheten, men analysen har inte lett till några avgöranden eller rekommendationer av betydelse för rättstillämpningen. Rumänien har ännu inte inlett någon genomgripande reform av systemet för disciplinära förfaranden. I maj föreslog regeringen en viktig reform av tillsättningen av tjänster vid Högsta kassationsdomstolen som har till syfte att förbättra objektiviteten, omsorgen och öppenheten i tillsättningsförfarandena. Detta förslag diskuteras för närvarande i parlamentet.

Ett nytt Högsta rättsråd inledde sin verksamhet i januari, även om delar av verksamheten inte kunde starta i tid, eftersom man ännu inte slutfört vissa rättsliga förfaranden och omval. Rådet har sedan dess verksamhet inleddes vidtagit ett antal välkomna inledande åtgärder för att stärka Inspektionsenheten och för att underlätta civillagens ikraftträdande. Vilka framsteg man lyckas göra inom ett antal olika områden som är av relevans för mekanismen beror på vilken vilja rådet visar när det gäller att genomföra reformen av rättsväsendet under nästa period, t.ex. genom att fatta tillsättningsbeslut på ett öppet och objektivt sätt, stärka Nationella institutet för domarkåren och förbättringar i förvaltningen av de mänskliga resurserna.

Kampen mot korruption

Nationella korruptionsbekämpningsdirektoratet har uppvisat fortsatt goda resultat när det gäller att utreda och väcka åtal i ärenden som rör korruption på hög nivå, bl.a. mot nuvarande och tidigare medlemmar av regeringen och parlamentet, och man har dessutom kunnat redovisa en ökning av antalet domar[5]. Domstolarna uppvisade emellertid fortfarande ett blandat resultat. Även om majoriteten av rättegångarna avseende korruption på hög nivå slutförs inom en tidsperiod av tre år så finns det för närvarande ett antal viktiga ärenden som rör högt uppsatta personer som pågått i mer än tre år. Några av dessa ärenden har redan hunnit bli helt eller delvis preskriberade och ytterligare ett antal ärenden börjar närma sig dessa tidsfrister.

Sedan kommissionens senaste årliga bedömning har Rumänien identifierat vanliga orsaker till att ärenden rörande korruption på hög nivå försenats och inrättat en gemensam arbetsgrupp för att åtgärda dessa problem. En del viktiga procedurmässiga hinder har undanröjts sedan juli 2010[6]. Andra hinder handlar om kapacitet, intern organisation[7] och rättspraxis har dock ännu inte fått någon lösning. Det framgår vidare av kommissionens analys att domstolarna har en tendens att vara toleranta och överdrivet försiktiga när det gäller procedurmässiga hinder som de åtalade åberopar, t.ex. begäran om ytterligare expertis, framskjutande av utfrågningar och procedurmässiga undantag. Inte heller tillämpar man rutinmässigt de regler som gäller för en god ärendehantering, t.ex. prioritering av viktiga och komplicerade ärenden. För att Rumänien ska lyckas uppfylla sitt åtagande att bekämpa korruption på hög nivå fordras det att landet snarast vidtar åtgärder för att se till det fattas ett slutgiltigt beslut så fort som möjligt i viktiga ärenden rörande korruption på hög nivå och att man i samtliga fall undviker preskription.

För att man ska lyckas i kampen mot korruptionen fordras det att det finns en politisk vilja och ett engagemang från rättsväsendets sida . Det finns flera goda exempel på en effektiv domstolsbehandling av ärenden rörande korruption på hög nivå och på undersökningar i komplicerade ärenden som fungerat väl tack vare samarbete mellan olika myndigheter[8]. I denna typ av sammanhang är det viktigt att det finns ett starkt politiskt stöd i parlamentet för kampen mot korruption. Sedan kommissionens senaste bedömning har parlamentet röstat mot genomförandet av en utredning av korruptionsanklagelser mot en f.d. minister och en nuvarande parlamentsledamot, inlagt sitt veto mot rannsakan i en annan pågående undersökning och vägrat skyddsförvar för en parlamentsledamot. Bägge dessa ärenden har emellertid tagits upp i domstol.

Sedan Nationella integritetsbyrån antog sitt nya rättsliga ramverk i augusti 2010 har denna byrå återigen börjat visa goda resultat och har överlämnat ett antal ärenden rörande intressekonflikt, oförenligheter och orättmätiga förmögenheter till de behöriga institutionerna. Även om Nationella integritetsbyrån har förbättrat sina metoder och varit effektivare i sina undersökningar fordras det betydande förbättringar när det gäller uppföljningen hos de behöriga rättsliga och administrativa organen. Få påföljder har utdömts till följd av integritetsbyråns undersökningar och de som faktiskt tillämpats har sällan haft en avskräckande verkan[9]. Domstolsbesluten i intressekonflikter på området offentlig upphandling kommer i allmänhet för sent. Det förefaller som om de förmögenhetsundersökningskommittéer som inrättades genom integritetsbyråns reviderade rättsliga ramverk på nivån appellationsdomstol de facto gör sin sakprövning av de ärenden som vidarebefordrats av Nationella integritetsbyrån på grundval av samma beviskrav som domstolarna. Ett sådant förfarande leder inte bara till förseningar i den rättsliga beslutsprocessen utan även till en behörighetskonflikt med appellationsdomstolarna som är de domstolar som bör vara behöriga när det gäller ärenden från integritetsbyrån. Av denna anledning bör det vidtas åtgärder för att undvika bristande konsekvens i förmögenhetsundersökningskommittéernas praxis. Det fordras ytterligare en ändring av det rättsliga ramverket så att det blir möjligt för Nationella integritetsbyrån att överklaga förmögenhetsundersökningskommittéernas beslut. Sedan kommissionens senaste årliga bedömning har endast två ärenden rörande orättmätig förmögenhet bekräftats i första instans. Dessutom har ett antal ärenden som undersökts enligt den tidigare lagstiftningen inte kunnat tas upp på grund av att de hunnit preskriberats enligt de nya preskriptionsregler som infördes genom det nya rättsliga ramverket för Nationella integritetsbyrån i augusti 2010.

Sedan kommissionens senaste bedömning har Rumänien förberett en oberoende bedömning av resultaten av landets korruptionsbekämpningspolitik. Rekommendationerna i denna innebär att det ska ges hög politisk prioritet åt kampen mot korruption, utarbetandet av en ny övergripande strategi för bekämpning av korruption med långsiktiga mål och med deltagande av aktörer från den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makt samt företrädare för det civila samhället.

Allvarliga brister när det gäller återvinningen av medel som härrör från vinning av brott utgör ett hinder i kampen mot korruption. Rumänien uppvisar mycket dåliga resultat när det gäller konfiskering av tillgångar som härrör från brott[10], främst på grund av att lagen ger begränsade möjligheter till konfiskering, att domstolarna är restriktiva och att åklagarmyndigheterna inte är tillräckligt aktiva[11]. Riksåklagaren har visserligen vidtagit åtgärder för att avhjälpa den sistnämnda situationen, men har svårigheter med att genomföra dessa på grund av otillräckliga resurser och den rättsliga ramen[12]. I praktiken är det endast möjligt att konfiskera tillgångar som härrör från brott om de utgör direkt vinning av ett brott där det utdelats en fällande dom eller om de kan kopplas till skada som orsakats av en bevisad straffbar gärning. Det har även visat sig vara svårt att konfiskera tillgångar som överförts till tredje part. Betydande mängder tillgångar som härrör från brott har kunnat undgå all rättslig kontroll. Ett aktuellt exempel på detta är de omfattande korruptionsundersökningar som genomförts av gränspolisen och tullen där man troligen endast kommer att kunna konfiskera en mindre mängd tillgångar trots att den brottsliga verksamheten högst sannolikt pågått under mycket lång tid.

Sedan kommissionens senaste bedömning har Rumänien vidtagit åtgärder för att kontrollera att det inte förekommer oegentligheter vid offentlig upphandling på grundval av riskbedömningar. Sedan kommissionens senaste bedömning har Rumänien även återupprättat den rättsliga grunden för avdelningen för bedrägeribekämpning, dvs. motsvarigheten till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) så att den kan bedriva sin undersökningsverksamhet. Dessa förbättringar är visserligen välkomna, men den administrativa kapaciteten och kvaliteten på förvaltningsåtgärderna är fortfarande otillräcklig, och detta är det största problemet på området på området offentlig upphandling.

3. SLUTSATSER

Sedan kommissionens senaste bedömning i juli 2010 har Rumänien vidtagit viktiga åtgärder för att förbättra effektiviteten inom rättsväsendet, infört en ny rättslig ram för Nationella integritetsbyrån, fortsatt förberedelserna inför genomförandet av de fyra nya lagarna, börjat förbereda en verksamhetsinriktad översyn av rättsväsendet och genomfört en konsekvensanalys av sin korruptionsbekämpningspolitik. Det kommer att krävas fortsatta insatser under den kommande perioden för att man ska lyckas genomföra de nya lagarna, fatta de beslut som är nödvändiga för den fortsatta omstruktureringen av rättsväsendet, stärka korruptionsbekämpningspolitiken och åstadkomma bättre resultat när det gäller att konfiskera orättmätiga tillgångar och att utdöma avskräckande påföljder för oförenligheter.

Det behöver snarast vidtas åtgärder för att påskynda ett antal viktiga rättegångar rörande korruption på hög nivå och förhindra att dessa kommer till intet på grund av att de hinner preskriberas. Kampen mot korruption bör fortsatt ges högsta prioritet och få stöd av parlamentet och det bör snarast vidtas åtgärder för att förbättra resultaten när det gäller återvinning av medel som härrör från vinning av brott, penningtvätt och förhindrande av intressekonflikter i samband med förvaltningen av offentliga medel.

4. re KOMMENDATIONER

Kommissionen uppmanar Rumänien att vidta åtgärder inom de nedan angivna områdena mot bakgrund av den bedömning som gjorts av Rumäniens framsteg sedan juli 2010. Dessa rekommendationer ska hjälpa Rumänien att fokusera sina insatser inför den övergripande utvärdering av Rumäniens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen som kommissionen kommer att företa sommaren 2010.

1. Reformen av rättsväsendet

2. Stödja civillagens ikraftträdande genom aktiva åtgärder och anta en övergripande plan för genomförandet av de tre andra nya lagarna, tillhandahålla nödvändiga resurser för utbildning och omorganisation av domstolsväsendet och åklagarmyndigheterna, öka kapaciteten hos Nationella institutet för domarkåren och anta dess förslag om förbättrad kvalitet på utbildning och rekrytering.

3. Genomföra en detaljerad analys av obalanserna när det gäller arbetsbördefördelningen inom rättsväsendet som ett led i förberedelserna inför den kommande verksamhetsinriktade översynen av rättsväsendet.

4. Genomföra den föreslagna verksamhetsinriktade översynen av rättsväsendet och följa upp de rekommendationer denna ger upphov till.

5. Inrätta en ram för att övervaka hur reformen av rättsväsendet genomförs och involvera aktörer inom rättsväsendet i genomförandet av denna handlingsplan.

6. Rättsväsendets ansvarsskyldighet

7. Rättsväsendet ska kunna uppvisa goda resultat när det gäller öppenhet och objektivitet i sina förvaltningsbeslut, t.ex. vid tillsättningar, beslut i disciplinära frågor, bedömningar av tjänsteutövning och befordran inom Högsta kassationsdomstolen.

8. Inspektionsenheten ska kunna uppvisa goda resultat när det gäller att analysera och förbättra rättspraxis och med att fortsätta sin interna reform.

9. Se till att all rättspraxis offentliggörs elektroniskt och vidta åtgärder för att domstolarnas motiveringar ska kunna utfärdas i enlighet med den nationella lagstiftningen så snart som möjligt.

10. Effektiva rättsliga åtgärder

11. Snarast vidta åtgärder för att förbättra rättstillämpningen och ärendehanteringen samt för att påskynda viktiga ärenden rörande korruption på hög nivå för att undvika att dessa hinner preskriberas.

12. Fortsätta med reformen av Högsta kassationsdomstolen för att stärka den i dess uppgift och förbättra dess förmåga att hantera ärenden rörande korruption på hög nivå.

13. Fortsätta insatserna för att få till stånd mer konsekventa och avskräckande domstolsutslag i mål som rör korruption på hög nivå samt för att åstadkomma bättre resultat när det gäller att utreda, väcka åtal och döma i ärenden som rör förskingring av EU-medel och offentlig upphandling.

14. Anta klara procedurregler för parlamentets beslut om upphävande av en parlamentsledamots immunitet, vilka ska grunda sig på bästa praxis i andra EU-medlemsstater.

15. Integritet

16. Få administrativa och rättsliga organ att uppvisa goda resultat när det gäller att utdöma snabba och avskräckande åtgärder vid oförenligheter, intressekonflikter och konfiskering av orättmätiga tillgångar, i syfte att följa upp Nationella integritetsbyråns slutsatser.

17. Vidta åtgärder för att skapa konsekvens i förmögenhetsundersökningskommittéernas praxis och för att se till att dessa handlägger sina ärenden på ett effektivt sätt, utan att föregripa domstolens beslut.

18. Förbättra samarbetet mellan Nationella integritetsbyrån och andra administrativa och rättsliga organ, särskilt på området offentlig upphandling, och förbättra integritetsbyråns utredningskapacitet genom en uppgradering av dess informationssystem och riktade riskbedömningar.

19. Kampen mot korruption

20. Förbättra samordningen av korruptionsbekämpningspolitiken på högsta nivå och utarbeta en bärkraftig flerårig strategi för att förhindra och beivra korruption på grundval av rekommendationerna i den oberoende bedömningen av resultaten av landets korruptionsbekämpningspolitik samt inrätta en övervakningsgrupp (med deltagare från det civila samhället) som ska övervaka genomförandet av strategin.

21. Uppvisa goda resultat när det gäller att återvinna medel som härrör från vinning av brott, med utgångspunkt i bästa praxis i andra EU-medlemsstater, anta en ny lag om utökade möjligheter till konfiskering samt stärka rättspraxis. Rumänien ska dessutom kunna påvisa konkreta resultat på området penningtvätt som ett fristående brott.

22. Utarbeta regler för att förhindra intressekonflikter i samband med förvaltningen av offentliga medel och inom de myndigheter som reglerar, kontrollerar och fattar beslut om klagomål på området offentlig upphandling samt förbättra förfarandena och stärka kapaciteten vid de behöriga myndigheterna, bl.a. genom att bygga vidare på resultaten av den nu pågående verksamhetsinriktade översynen på området.

[1] Kommissionens beslut 2006/928/EG av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (EUT L 354, 14.12.2006, s. 56).

[2] Rapporten bygger på material som regelbundet mottagits från de rumänska myndigheterna, bl.a. som svar på ingående frågeformulär från kommissionen. Kommissionen har biträtts i sitt arbete av oberoende experter och har utnyttjat dokumentation och material som kommer från skilda källor. Det åtföljande arbetsdokumentet innehåller kommissionens detaljerade bedömning av framstegen för varje enskilt riktmärke som nämns i beslutet om mekanismen.

[3] I maj 2011 kunde man t.ex. konstatera att det sedan januari avkunnats 3 fällande domar och 20 preliminära domar efter det att den anklagade i ett korruptionsmål på hög nivå förklarat sig skyldig.

[4] Enligt detta nya förfarande kan domare begära ett förhandsavgörande från Högsta kassationsdomstolen i ett pågående ärende om det kan konstateras att det finns motstridig rättspraxis.

[5] Per den 1 april 2010 har Nationella korruptionsdirektoratet sedan juli 2010 inlett 269 nya ärenden och väckt 159 åtal mot 611 svarande. Enligt direktoratets statistik har fler än 90 % av de åtal de väckt under de senaste fem åren lett till en dom och 90 % av alla undersökningar hade avslutats inom 1,5 år.

[6] Det rör sig bl.a. om ändringarna i lag 177/210 om lagen om författningsdomstolen för att undanröja möjligheten att skjuta upp rättegångar då författningsvidrighet åberopas och bestämmelserna i lag 202/2010 (lagen om smärre reformer).

[7] Det råder stor brist på domstolslokaler och det finns många obesatta tjänster vid Högsta kassationsdomstolens brottmålsenhet där många ärenden rörande korruption på hög nivå är under behandling.

[8] En stor gränsoperation genomfördes i början av året och man kunde avslöja omfattande korruption inom gränspolisen och tullen tack vare en välplanerad gemensam insats i vilken olika polisstyrkor och rättsväsendet deltog. I maj kunde man meddela ett beslut i första instans mot en domare i ett ärende rörande korruption på hög nivå efter endast sex månader, efter det att utfrågningar hade hållits varje vecka, inbegripet julafton och den 30 december.

[9] Till exempel ledde totalt 82 beslut om oförenlighet som bekräftats i domstol endast till påföljder från disciplinnämnden i 14 ärenden, varav 5 hade formen av ett avskedande och 5 endast utgjordes av en varning.

[10] Enligt den statistik som lämnats av de rumänska myndigheterna fattades det under 2010 slutgiltiga beslut om förverkande för tillgångar som härrör från brott (all slags brottslighet) till ett värde av totalt 1,8 miljoner euro, varav 0,2 miljoner euro verkligen återvanns.

[11] I artikel 44 i Rumäniens författning anges det att all förmögenhet ska antas ha förvärvats lagligen, vilket gör det svårt att återvinna tillgångar och att få en god inblick i förmögenhetsförhållanden.

[12] Regeringen har nyligen överlämnat ett utkast rörande utökade möjligheter till konfiskering till parlamentet.