RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförande av förordning 2038/2006 om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i samband med insatser vid förorening från fartyg för perioden 2007–2009.

INLEDNING

I förordning 2038/2006[1] föreskrivs en finansieringsram för Europeiska sjösäkerhetsbyrån (nedan kallad byrån ) angående finansiering av åtgärder i samband med insatser vid förorening från fartyg.

I enlighet med artikel 8 i den nämnda förordningen redovisar kommissionen härmed resultaten av användningen av dessa medel under perioden 1 januari 2007 till 31 december 2009.

Rapporten utarbetades i nära samarbete med byrån som kom med ett viktigt bidrag[2] tack vare insatser från byråns externa utvärdering 2008, en revision från kommissionens interna revisionstjänst 2009 och ett samråd med berörda parter i mars 2010. Byråns styrelse diskuterade även frågan under flera av sina möten.

I enlighet med artikel 15.2 g i förordning 1406/2002[3] har byrån lämnat årsrapporter om de finansiella aspekterna av genomförandet av den detaljerade planen för byråns beredskap för och insatser vid föroreningar för åren 2007 till 2010. Dessa rapporter finns tillgängliga på byråns webbplats.

Kommissionen instämmer i den analys som byrån har lagt fram i sitt bidrag. Följande huvudsakliga slutsatser kan dras för perioden 2007–2009.

BYRÅNS UPPGIFTER I SAMBAND MED INSATSER VID FÖRORENING

Byråns uppgifter omfattar både oavsiktliga och olagliga utsläpp. Ursprungligen inriktades de på oljeföroreningar men sedan 2007 har byrån även varit verksam inom området för havsföroreningar som orsakas av farliga och skadliga ämnen (till exempel kemikalier).

I enlighet med förordning 2038/2006 och direktiv 2005/35/EG om föroreningar orsakade av fartyg[4] är byråns tre huvudsakliga uppgifter i samband med insatser vid föroreningar orsakade av fartyg följande:

(a) Operativ hjälp till medlemsstaterna

Byrån erbjuder ett nätverk av beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp och därmed komplettera medlemsstaternas kapacitet att ingripa vid utsläpp. Den erbjuder även en satellitbaserad tjänst för upptäckt och övervakning av oljeutsläpp, kallad ”CleanSeaNet” samt information om kemiska utsläpp via ”MAR-ICE”-nätverket.

(b) Samarbete och samordning

Byrån upprätthåller kontakter med medlemsstaternas experter på insatser vid föroreningar samt med befintliga regionala avtal och med internationella sjöfartsorganisationen.

(c) Information

Byrån samlar in, analyserar och sprider information om bästa praxis, teknik och innovationer när det gäller beredskap för och insatser vid havsföroreningar.

BUDGET

Det totala beloppet som tilldelades byrån för finansiering av ovannämnda åtgärder under perioden 1 januari 2007 till 31 december 2013 uppgår till 154 miljoner euro (se artikel 4 i förordning 2038/2006). Av detta belopp anslogs ca 60 miljoner euro (dvs. nästan 40 %) för de första tre åren, vilket motsvarar en proportionell användning av de tillgängliga medlen.

Mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2009 avsattes ca 98 % av åtagandena till finansiering av operativ hjälp, framför allt till nätverket av beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp. De resterande 2 % avsattes till samarbete och information (se tabellen i bilagan).

Betalningarna uppgår till ca 48 miljoner euro. Det faktum att betalningarna ligger under åtagandena kan förklaras av ett antal olika faktorer. Betalningar enligt flerårsavtal kan fördelas över ett antal år, ibland efter referensperioden. Dessutom har förseningar i samband med nya avtal om beredskapsfartyg eller otillräckliga satellitbildstjänster resulterat i mindre utbetalningar.

BUDGETRAMENS TILLRÄCKLIGHET

Av den information som har samlats framgår att det belopp som tilldelades byrån är tillräckligt. Det har gett byrån möjlighet att 2009 införa ett nätverk av 13 fullt utrustade beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp, som kan sättas i rörelse samtidigt och som täcker största delen av EU:s kustlinje[5]. Det har även gett byrån möjlighet att utveckla "CleanSeaNet”-systemet genom att erbjuda en satellitbaserad övervakningstjänst för oljeutsläpp åt 24 europeiska kuststater (inklusive Kroatien och Norge) medan endast 12 av dessa kuststater hade tidigare erfarenhet på området. Synpunkter från berörda parter är även till nytta för samordnings- och informationsåtgärderna som byrån vidtar i enlighet med ramarna.

Det faktum att budgetramarna är fleråriga är väsentligt för att fleråriga avtal med industrin ska kunna ingås. Dylika avtal behövs både i samband med beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp och med organisering av "CleanSeaNet".

Slutligen bekräftas budgetramens tillräcklighet på lång sikt av det faktum att byrån planerar ett åtagande av upp till 97 % av finansieringsramen före slutet av 2013.

SYSTEMETS EFFEKTIVITET OCH MERVÄRDE

De åtgärder som hittills har vidtagits enligt ramverket är kostnadseffektiva och ger mervärde. Dessutom garanterar användningen av förfaranden för offentlig upphandling att medlen utnyttjas optimalt.

I enlighet med den detaljerade plan för byråns verksamhet för föroreningar och beredskap som byråns styrelse har antagit har fartyg för oljesanering inte byggts eller förvärvats av byrån eftersom detta inte skulle ha varit kostnadseffektivt med tanke på användningsfrekvensen. I stället ingås avtal om fartyg med kommersiella aktörer via ett system som försäkrar att de är både tillräckligt anpassade och tillgängliga på begäran. Siffrorna visar att man genom att välja detta system i stället för att köpa fartyg har minskat kostnaderna med ungefär 60 % per år även om lagringskapaciteten är 60 % större. Den ”överförbara köpoptionen” på utrustningen vilken gör det möjligt att vidarebefordra den till ett annat fartyg är väsentlig eftersom den minimerar investeringsförlusterna ifall avtalsparten byts ut.

Huvudansvaret att reagera på en incident är både nu och i framtiden de nationella myndigheternas, vars investeringar varierar avsevärt. Däremot visar av byrån upprättade utsläppsscenarier och som i huvudsak är baserade på större incidenter som har inträffat i det förflutna (till exempel fartygen Erika och Prestige) att den berörda medlemsstaten skulle ha gjort avsevärda besparingar om fartygsnätverket hade varit upprättat vid den tiden.

Det är även effektivare och mindre kostsamt (ungefär 20 %) att organisera systemet för upptäckt och övervakning av oljeutsläpp på EU-nivå än på nationell nivå. Förvärvandet av en bild täcker i medeltal nästan två kuststaters behov (med 6 391 beställda bilder kunde byrån tillmötesgå 11 886 nationella ansökningar). Det stränga kvalitetskontrollsystemet som byrån har infört säkerställer även att betalningar utförs endast då avtalsvillkoren är till fullo uppfyllda.

UTRYMME FÖR FÖRBÄTTRINGAR UTÖVER BUDGETRAMEN

Kommissionen konstaterar att ett antal förbättringar, utanför budgetramen, kommer att vara möjliga i framtiden.

Först det första är det väsentligt att alla medlemsstater ratificerar de gällande internationella konventionerna på området för att skapa en gemensam miniminivå för beredskap och insatser. Det är därför beklagligt att den internationella konventionen om förebyggande av, behandling av och samarbete vid oljeutsläpp, 1990 och protokollet till konventionen om föroreningsincidenter förorsakade av farliga och skadliga ämnen 2000 ännu inte har ratificerats av alla medlemsstater. Konventionerna om inrättande av det internationella ersättningssystemet för offer för utsläpp till följd av olyckor där tankfartyg varit inblandade (CLC 92[6], fond 92[7] och kompletterande fond 2003[8]) har heller ännu inte ratificerats av alla medlemsstater.

För det andra verkar tillgången på hjälpmedel vid utsläpp av olja till havs vara ett problem som är gemensamt för hela Europa. ”Läktringsbestämmelsen” som byrån har lagt till i fartygskontraktet (det vill säga en bestämmelse enligt vilken avtalsparten kan uppmanas att hitta ett lämpligt läktringsfartyg), bidrar till att hantera frågan men kan inte ersätta lämpliga lösningar på nationell nivå.

Slutligen kunde uppföljningen av eventuella oljeutsläpp upptäckta av ”CleanSeaNet”-tjänsten förbättras i vissa medlemsstater. Medan byrån ser till att tjänsten för upptäckt och övervakning av oljeutsläpp levereras är det de nationella myndigheternas ansvar att bekräfta ett möjligt utsläpp och sätta igång en lämplig uppföljning mot förorenaren. Bakom den totala bekräftelsegraden (27 %) finns stora regionala obalanser beträffande nationell kontrollkapacitet, i synnerhet då det gäller flygövervakning. Detta medför en risk för att skrupelfria fartygsoperatörer kommer att göra olagliga utsläpp i områden där uppföljningen inte är så sträng.

SLUTSATSER

Slutligen kan det konstateras att budgeten för insatser vid oljeföroreningar till Europeiska sjösäkerhetsbyrån är tillräcklig och att de åtgärder som hittills har finansierats inom dess ramar är kostnadseffektiva och ger mervärde.

I oktober 2010 föreslog kommissionen en ändring av byråns inrättandeförordning[9], vilket bland annat inbegriper bestämmelsen om att den berörda medlemsstaten kan begära byråns bistånd även vid havsföroreningar orsakade av olje- och gasanläggningar. Däremot anser kommissionen inte att det är nödvändigt att föreslå en ändring av de fleråriga budgetramarna i förordning 2038/2006.

Kommissionen kommer att använda byråns bidrag till denna rapport vid förberedandet av nästa budgetplanering.

BILAGA

Europeiska sjösäkerhetsbyråns beredskap för och insatser vid föroreningar

Ekonomisk sammanfattning 2007–2009

Åtaganden i euro | Betalningar i euro |

Nätverk av beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp | 46 363 654,42 | 34 559 298,86 |

Övningar | 1 157 500,00 | 1 082 555,37 |

Förbättringar | 5 324 730,86 | 4 547 630,50 |

”CleanSeaNet”-åtgärder | 2 859 946,40 | 4 671 731,14 |

Stöd till ”CleanSeaNet”-användare | 358 270,53 | 223 995,50 |

Utveckling av ”CleanSeaNet”-tjänsten | 2 673 615,53 | 2 283 212,01 |

Samarbete och samordning | 564 458,95 | 347 445,45 |

Verksamhet i samband med insatser vid utsläpp av farliga och skadliga ämnen | 79 100,00 | 37 564,23 |

Informationsspridning | 50 054,79 | 61 138,64 |

Liknande uppdrag | 475 052,70 | 379 498,10 |

Totalt | 59 906 384,18 | 48 194 069,80 |

Anmärkning: Inom de två områden där betalningarna överskrider åtagandena kan vissa betalningar relateras till åtaganden som utfördes före 2007.

Översikt av fördelningen av medlen

[pic]

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2038/2006 av den 18 december 2006 om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i samband med insatser vid förorening från fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 (EGT L 394, 30.12.2006, s.1. Se även rättelse i EUT L 30, 3.2.2007, s. 12).

[2] Tillgänglig på Europeiska sjösäkerhetsbyråns webbplats på:https://extranet.emsa.europa.eu/index.php?option=com_joomdoc&task=cat_view&gid=298&Itemid=100005

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EUT L 245, 29.03.2003, s. 10).

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (EUT L 255, 30.9.2005, s. 11).

[5] Nätverket har ytterligare utvidgats sedan dess. Fartygen står till alla medlemsstaters förfogande, oberoende av deras verksamhetsområde. Kartor finns I byråns bidrag som nämns i fotnot 2.

[6] Protokoll från 1992 om ändring av 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja.

[7] Protokoll från 1992 om ändring av 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja.

[8] Protokoll från 2003 om ändring av 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja.

[9] KOM(2010) 611, 28.10.2010.