[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 15.4.2011

KOM(2011) 211 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mot en effektiv kvalitetsledning [1] för den europeiska statistiken

INLEDNING

Syftet med detta meddelande är att utforma en strategi som ska ge Europeiska unionen ett kvalitetsledningssystem för statistik med ändamålet att förbättra samordningen av den ekonomiska politiken, med mekanismer för att säkra hög kvalitet på de statistiska indikatorerna.

Inom ramen för EU:s system för övervakning av de offentliga finanserna och förfarandet vid alltför stora underskott har kommissionen fått i uppdrag att regelbundet bedöma kvaliteten på såväl de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar in som de räkenskaper från den offentliga sektorn som utgör underlaget och som sammanställts i enlighet med det europeiska nationalräkenskapssystemet. I och med den senaste tidens händelseutveckling, och särskilt de oriktiga statistikuppgifterna över Greklands underskott och skuld[2] har det emellertid stått klart att statistiksystemet för offentliga finanser inte räckt till för att reducera risken med att de uppgifter som rapporteras in till Eurostat inte håller tillräckligt hög kvalitet. För att åtgärda detta har kommissionen framhållit behovet av att ge Eurostat utökade befogenheter när det gäller statistiken över de offentliga finanserna. Rådet gav Eurostat dessa befogenheter i augusti 2010.

Vidare har effekterna av den ekonomiska krisen och finanskrisen belyst behovet av att stärka strukturen för den ekonomiska styrningen för euroområdet och Europeiska unionen i sin helhet. För detta ändamål antog kommissionen den 29 september 2010 en samling lagstiftningsförslag[3] som syftar till att utvidga och förbättra övervakningen av finanspolitiken, den makroekonomiska politiken och strukturreformerna för att avhjälpa bristerna i gällande lagstiftning. Det planeras nya kontrollmekanismer för den händelse att medlemsstaterna inte uppfyller sina skyldigheter. Det är uppenbart att dessa mekanismer kräver statistiska uppgifter av hög kvalitet, som framställts med effektiv kvalitetsledning.

Alla statistikområden förväntas för övrigt dra nytta av förbättrad kvalitetsledning. För att bland annat Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning och de skärpta reglerna för den ekonomiska styrningen, t.ex. genom den europeiska planeringsterminen med förhandssamordning av den ekonomiska politiken i Europeiska unionen, ska få önskat resultat kommer det att krävas data och statistiska analyser som är tillförlitliga och av hög kvalitet, utifrån vilka beslut kan fattas och genomförandet kontrolleras.

DET BEFINTLIGA KVALITETSSYSTEMET FÖR EUROPEISK STATISTIK

Statistik är produkten av statistiska produktionsprocesser i hela det europeiska statistiksystemet (ESS). Användarna av den europeiska statistiken bör kunna lita på uppgifterna och använda dem som underlag för sitt beslutsfattande. Statistikprodukterna ska vara ändamålsenliga. Det är väsentligt att användarna betraktar statistiken som relevant, aktuell och tillförlitlig och framställd i enlighet med principerna för officiell statistik, såsom yrkesmässigt oberoende, opartiskhet och objektivitet. Detta gäller för det europeiska statistiksystemet[4] i sin helhet, inklusive Eurostat.

Kvaliteten på statistikuppgifterna överlag på europeisk nivå beror i hög grad på hur väl hela produktionsprocessen lämpar sig för att generera statistiken i fråga. Om de uppgifter som medlemsstaterna lämnar inte är av tillräckligt hög kvalitet inverkar det negativt på den europeiska statistikens kvalitet. För att förhindra att detta inträffar behövs omfattande och effektiv kvalitetsledning för ESS. Den ändrade produktionsmetoden för den europeiska statistiken kommer att gagna detta systemiska förhållningssätt till kvaliteten, eftersom den förväntas effektivisera hela produktionskedjan[5].

Styrningen av ESS har förbättrats på senare år, särskilt i och med antagandet av uppförandekoden avseende europeisk statistik 2005[6]. Tillämpningen och övervakningen av uppförandekoden bygger i stor utsträckning på självreglering (självutvärdering, inbördes granskningar och nationella planer för införlivandet). Sedan 2009, då Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (ESGAB) inrättades, har systemet stärkts av dels införandet av externa granskningar, dels ikraftträdandet av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik[7].

Den europeiska statistiken över den offentliga sektorns finanser framställs i enlighet med det europeiska nationalräkenskapssystemet (f.n. ENS 95), och utgör underlaget för övervakningen av finanspolitiken i EU, särskilt när det gäller statistik som rör förfarandet vid alltför stora underskott. Den europeiska statistiken över den offentliga sektorns finanser skiljer sig från uppställningen av budgeten eller den offentliga sektorns redovisning, som bägge är landspecifika i fråga om enheter och principerna för hur transaktionerna bokförs. På nationell nivå är det de statistikansvariga myndigheterna i respektive land som ansvarar för att de data som rapporteras in uppfyller lagstiftningens krav. På EU-nivå ansvarar Eurostat för att tillhandahålla metodunderlaget för statistiken för förfarandet vid alltför stora underskott och för att bedöma kvaliteten på de faktiska uppgifter som medlemsstaterna rapporterar in i detta sammanhang.

Till följd av de brister som konstaterats i statistiken över Greklands offentliga underskott och statsskuld[8] har kommissionen fått utökade befogenheter att djupgranska de källor i tidigare led där data hämtas för förfarandet vid alltför stora underskott. Dessa befogenheter tillämpades genast för att bedöma kvaliteten på statistiken över Greklands offentliga underskott och skuld.

VARFÖR DET BEHÖVS YTTERLIGARE FÖRBÄTTRINGAR

I samband med den senaste tidens finanskris har det utöver brister i kvaliteten på offentliga räkenskapsdata från tidigare led och i statistiken när de integreras i rapporteringsprocessen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott även konstaterats brister i den nuvarande statistikstyrningen. De lärdomar som dragits har också att göra med de nationella statistiksystemens – och hela det europeiska statistiksystemets – trovärdighet. För att vara mer exakt finns det starka skäl att befästa den befintliga rättsliga grunden när det gäller ESS-medlemmarnas yrkesmässiga oberoende och att successivt övergå från ett huvudsakligen korrigerande till ett förebyggande förhållningssätt till kvalitetsledningen av den europeiska statistiken överlag, och statistiken över de offentliga finanserna i synnerhet.

Detta meddelande utgår från den befintliga struktur som lägger grunden till styrningen av den europeiska statistikframställningen. Syftet är för det första att åtgärda de brister som har tydliggjorts av de senaste årens erfarenheter, och för det andra att höja kvaliteten på den europeiska statistiken, med hjälp av en prioritets- och riskbaserad strategi som bygger på befintliga kvalitetsledningssystem i medlemsstaterna. I meddelandet tas också hänsyn till konsekvenserna för statistiken av de lagstiftningsförslag som kommissionen antog den 29 september 2010 om

- att stärka stabilitets- och tillväxtpakten genom en försiktig finanspolitik,

- att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser,

- att upprätta nationella budgetramar av hög kvalitet, och särskilt att inrätta offentliga räkenskapssystem som är underställda lämpliga interna kontroll- och revisionsmekanismer, som i sin helhet och konsekvent omfattar alla delsektorer av den offentliga sektorn,

- att stärka kontrollen av efterlevnaden[9].

I detta meddelande poängteras åter slutsatserna från Van Rompuy-arbetsgruppens rapport[10] av den 21 oktober 2010 och slutsatserna från mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) den 17 november 2010[11]. Bland annat behandlas frågan om förbättrad tillämpning av uppförandekoden i medlemsstaterna. Genomförandet av denna ambitiösa strategi kommer också att kräva en noggrann översyn av statistikprioriteringarna och de resurser som tilldelas ESS-medlemmarna.

FRAMTIDA ÅTGÄRDER

För att utveckla och genomföra ett kvalitetsledningssystem kommer kommissionen att vidta två typer av åtgärder.

Första åtgärdsområdet: Kraftfullare styrning av det europeiska statistiksystemet

Förbättrad tillämpning av uppförandekoden avseende europeisk statistik

Kommissionen har för avsikt att förbättra tillämpningen av ramen för statistikstyrningen genom att föreslå ändringar av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik, anta en reviderad uppförandekod avseende europeisk statistik och inrätta en ny process för de nationella statistikbyråernas och andra relevanta nationella myndigheters tillämpning av uppförandekoden. Det rör sig bl.a. om följande:

1. Man kommer att lägga fram ett förslag om vissa ändringar i förordning (EG) nr 223/2009. Genom förslaget kommer det att klargöras att principen om de nationella statistikbyråernas yrkesmässiga oberoende gäller utan undantag. Statistiken måste utvecklas, framställas och spridas på ett oberoende sätt som är fritt från alla påtryckningar från politiskt håll eller från intressegrupper, EU eller nationella myndigheter, och den befintliga institutionella strukturen ska inte kunna begränsa denna princip. Statistikmyndigheternas befogenheter när uppgifter hämtas från administrativa register kommer att stärkas genom att deras roll klargörs när det gäller utformningen av de administrativa registrens innehåll och de kvalitetskrav som gäller för administrativa uppgifter. Om så är lämpligt kommer denna ändring av förordning (EG) nr 223/2009 också att ligga till grund för andra initiativ, såsom för tillämpningen av de nya åtagandena om att skapa förtroende för statistiken, vilket ger en stabilare struktur för tillämpningen av uppförandekoden.

2. Uppförandekoden kommer att ses över så att det görs åtskillnad mellan de principer som ska tillämpas av ESS-medlemmarna och de principer som hänger samman med den institutionella miljön och som medlemsstaternas regeringar ska tillämpa. Kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 kommer därefter att uppdateras.

3. Kommissionen föreslår att medlemsstaterna med uppförandekoden som underlag formellt åtar sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla förtroendet för statistiken och att övervaka tillämpningen av uppförandekoden (s.k. åtaganden om att skapa förtroende för statistiken). Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att utarbeta ett utkast till en överenskommen uppsättning grundläggande principer för dessa åtaganden, och tanken är att den ska införlivas med förordning (EG) nr 223/2009. Det exakta innehållet i varje åtagande kommer att utarbetas tillsammans med respektive medlemsstat utifrån följande allmänna inslag, med syftet att få till stånd en korrekt tillämpning av uppförandekoden på nationell nivå:

- Varje medlemsstat utformar själv sitt program för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring, där den redogör för hur arbetet med att tillämpa uppförandekoden fortskrider och kartlägger de prioriterade åtgärder som behövs för att säkra korrekt tillämpning av minimistandarderna. Detta program bör uppdateras när så behövs för att tillgodose nya behov.

- Varje medlemsstat utför regelbundet en självutvärdering om tillämpningen av uppförandekoden, som ska omfatta hela det nationella statistiksystemet och samordnas av den nationella statistikbyrån. De brister som konstaterats och slutsatser som dragits bör beaktas i programmet för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Allvarliga brister bör åtgärdas snarast möjligt.

- Med utgångspunkt i dessa åtaganden om att skapa förtroende för statistiken, och särskilt de nationella programmen för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring och de nationella självutvärderingarna, kan kommissionen sedan utveckla och ställa upp sitt eget program för att bedöma de nationella statistikbyråernas tillämpning av uppförandekoden.

Dessa minimistandarder gäller för alla statistikområden. Det skulle också finnas särskilda krav för de statistikområden som utgör underlaget för den förstärkta samordningen av den ekonomiska politiken, vilket beskrivs mer ingående nedan.

Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (ESGAB)

Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning har till syfte att tillhandahålla oberoende övervakning av Eurostat och det europeiska statistiksystemet i sin helhet när det gäller tillämpningen av uppförandekoden avseende europeisk statistik. Efter att ha bedömt det rådgivande organets roll och effektivitet ser kommissionen fram emot att fortsätta sitt positiva samarbete med detta organ, som pågått sedan det inrättades 2009. Kommissionen förväntar sig att det rådgivande organet kommer att kunna dra nytta av en förbättrad tillämpning och övervakning av uppförandekoden.

I enlighet med beslutet om inrättande av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning kommer kommissionen att kartlägga tidigare erfarenheter och vid behov lägga fram ytterligare förslag om organets verksamhet. Kommissionen kommer också att rådfråga organet om förslag till uppdatering av uppförandekoden och hur tillämpningen av den kan underlättas.

Eurostats institutionella struktur för framställning av europeisk statistik

Eurostats institutionella uppbyggnad och dess funktion inom Europeiska kommissionen fastställs i kommissionens beslut 97/281/EG[12]. I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs Eurostats roll som samordnare. Det yrkesmässiga oberoendet och hela processen i samband med tillämpningen av uppförandekoden övervakas av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning. Eurostat för dessutom en löpande dialog med användarna via Europeiska rådgivande kommittén för statistik[13]. Detta ger Eurostat de nödvändiga förutsättningarna för att med kraft och oberoende kunna utföra sitt uppdrag inom de nuvarande ramarna. Det finns således planer på att bringa beslut 97/281/EG i överensstämmelse med den redan befintliga strukturen.

Andra åtgärdsområdet: Förebyggande åtgärder för att kontrollera statistiken över de offentliga finanserna (inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott)

Statistik i samband med förfarandet vid alltför stora underskott får man fram genom en omarbetning av primärdata om de offentliga finanserna, i detta meddelande kallade data från tidigare led . Den senaste tidens erfarenheter har visat att det är lika viktigt att bedöma kvaliteten på data från tidigare led som att fortsätta bedöma kvaliteten på omvandlingen av dessa data till ENS-standarder. Det är nödvändigt med förebyggande åtgärder, som att främja ytterligare standardisering inom den offentliga sektorns räkenskaper, och en proaktiv hantering av riskbedömning, t.ex. när det gäller att bedöma huruvida data från tidigare led håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna tjäna som underlag för statistik i enlighet med ENS-bestämmelserna. Korrigerande åtgärder kommer att förbli ett nödvändigt verktyg vid sidan om, men så snart det står klart att de förebyggande åtgärderna fungerar kommer behovet av dessa korrigerande åtgärder att bli mer begränsat.

Positiva effekter av att stärka styrningen av det europeiska statistiksystemet

Att man antar ett förebyggande förhållningssätt till kontrollen av statistiken över de offentliga finanserna innebär att åtagandena om att skapa förtroende för statistiken är utformade för att täcka riskerna med brister i det nationella statistiksystemet överlag. Det är också viktigt med en tydlig uppdragsbeskrivning (med de etiska principer och organisationsvärderingar som personalen känner till), lämplig ledningstillsyn och ansvarsfördelning, en internrevisionsfunktion eller liknande funktion samt en ändamålsenlig riskhanteringsprocess som omfattar IT-aspekter. Om dessa arrangemang ändras väsentligt bör detta analyseras i tillräcklig utsträckning för att man ska kunna bedöma hur det påverkar de risker som hänger samman med processerna för statistik över de offentliga finanserna.

Behovet av särskilda åtgärder

Vid sidan av behovet att avhjälpa dessa allmänna risker kommer Eurostat att utforma ett särskilt kvalitetsledningssystem för statistik över de offentliga finanserna, i samarbete med de nationella statistikbyråerna och de nationella organ som ansvarar för att kontrollera data om de offentliga finanserna från tidigare led (t.ex. nationella revisionsmyndigheter).

Målen med kvalitetsledningen av statistiken över de offentliga finanserna kommer främst att uppnås genom att man inrättar förbättrade kvalitetssäkringssystem inom ESS och genom att Eurostat övervakar situationen noga med hjälp av systematisk riskanalys och regelbundna dialogbesök inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Genom den nyligen gjorda översynen av förordning (EG) nr 479/2009[14] ges Eurostat befogenhet att bedriva regelbunden övervakning och kontroll av data om de offentliga finanserna från tidigare led i samtliga medlemsstater, i syfte att avsevärt höja kvaliteten på kartläggningen av risker. Kommissionen kommer att utnyttja dessa nya befogenheter till fullo genom att göra mer djupgående dialogbesök och genom att låta dem omfatta även offentliga enheter som förser de nationella statistikbyråerna med data över de offentliga finanserna från tidigare led.

På så sätt kommer det att bli lättare att utforma en principbaserad, systematisk och konsistent struktur för metodbesöken. Om kommissionen anser att det i enlighet med den nya artikel 11b i förordning (EG) nr 479/2009 är lämpligt att göra mer djupgående metodbesök hos vissa medlemsstater ska detta göras så snart som möjligt.

Eurostat kommer utifrån sina nyvunna erfarenheter att utforma ett strukturerat förebyggande system som ska gälla i alla medlemsstater. De tre dimensionerna av målet är att i samarbete med de nationella statistikbyråerna bättre kartlägga, bedöma och övervaka betydande risker eller problem på ett proaktivt sätt, i syfte att vidta korrigerande åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. För att detta ska lyckas måste hela produktionskedjan för statistik omfattas – alltifrån källorna till räkenskapsdata i tidigare led till de nationella statistikbyråernas slutliga inrapportering av data i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. Eurostat kommer att införa en harmoniserad och effektiv strategi för kvalitetsledning i samband med förfarandet vid alltför stora underskott, med hänsyn till de relevanta riskfaktorerna i riskbedömningsmodellen.

I den nya strategin kommer man att fokusera på följande:

- Det lämpliga i att data om de offentliga finanserna från tidigare led uppfyller kraven i de ENS-baserade räkenskaperna.

- Fullständigheten, dvs. att tillgängliga data omfattar hela den offentliga sektorn, med särskild hänsyn tagen till delsektorerna delstater och kommuner samt styrda enheter.

- Aktualitet och konsistens över tid, vilket även gäller kvartalsdata, som i allt högre grad blir en prioritet för användarna.

- Effektiviteten, tillförlitligheten, integriteten och öppenheten i dataflödesprocessen mellan offentliga enheter och de statistikansvariga myndigheter som står för den slutliga datasammanställningen inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Det kommer att omfatta en analys av arrangemangen i samband med det ansvar som ligger hos de nationella tjänstemännen och den personal som arbetar med dessa dataflöden, medlemsstaternas kontroll av räkenskapsdata på alla nivåer i den offentliga sektorn samt tillförlitliga och effektiva övervaknings- och kontrollsystem på nationell nivå. Exempelvis skulle de nationella statistikbyråerna med stöd av kommissionen kunna tillämpa en överenskommen uppsättning kvalitetsledningsstandarder som är speciellt utformade för sammanställningen av data i samband med förfarandet vid alltför stora underskott.

- Fullständigheten och tillförlitligheten i registret över enheter som styrs av den offentliga sektorn och som därmed potentiellt skulle kunna klassificeras inom den offentliga sektorn.

- Tillämpningen av uppförandekoden avseende europeisk statistik i samband med sammanställning av data inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott.

Syftet med denna strategi är att minimera de ytterligare kostnaderna för alla aktörer i systemet eftersom det kommer att grundas på en riskbedömning, där insatserna står i rimlig proportion till förebyggande, upptäckt och minskning av riskerna med data som inte har tillräcklig kvalitet.

Dessutom kommer kommissionen att, i enlighet med sitt förslag till rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk[15], stödja genomförandet av offentliga redovisningsstandarder som ger de upplysningar som krävs för att sammanställa ENS-baserade data för den offentliga sektorns samtliga delsektorer. Detta projekt innehåller de beståndsdelar som behövs för att upprätta kvartalsräkenskaper för den offentliga sektorn och jämförelsetabeller mellan månadsvisa data enligt kontantprincipen och kvartalsdata som följer principerna i ENS. Eurostat har för avsikt att spela en aktiv roll inom ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn, där det förespråkas periodiserad offentlig redovisning, vilket ligger nära de ENS-baserade principerna.

Vid sidan av denna nya strategi kommer man att tillämpa striktare kontroll av efterlevnaden, och överträdelseförfaranden kommer systematiskt att inledas om en medlemsstat uppenbart har förfalskat finansdata eller gett vilseledande upplysningar. Man överväger också att införa bestämmelser om efterlevnadskontroll i åtagandena om att skapa förtroende för statistiken.

För att systemet som Eurostat övervakar och kontrollerar ska bli mer harmoniserat kommer Eurostat att fortsätta att skapa och upprätthålla varaktiga förbindelser med medlemsstaterna. Eurostat kommer att inrätta en grupp bestående av tjänstemän från de nationella statistikbyråerna som ska ha i uppdrag att

- genomföra artikel 16 i förordning (EG) nr 479/2009 i hela EU i fråga om de nationella myndigheternas och tjänstemännens ansvar i samband med förfarandet vid alltför stora underskott, vid sidan av Eurostats satsningar på att arbeta mot ett harmoniserat EU-system,

- få till stånd harmoniserade förbättringar av kvalitetsledningssystemet i fråga om statistiken över de offentliga finanserna, särskilt när det gäller utvecklingen av ett gemensamt system för tidig varning för att kartlägga, bedöma och övervaka risker.

Den nyligen reviderade förordningen (EG) nr 479/2009 ger Eurostat befogenhet att bedriva regelbunden övervakning och kontroll av data om de offentliga finanserna från tidigare led för samtliga medlemsstater, i syfte att avsevärt höja kvaliteten på kartläggningen av risker (och efterföljande bedömning och övervakning). Om det emellertid skulle visa sig att den nuvarande rättsliga grunden inte räcker till för att rymma alla dessa aspekter kommer kommissionen att ta lämpliga lagstiftningsinitiativ.

DEN NÄRMASTE UTVECKLINGEN

Med hänsyn till de begränsade resurser som står till förfogande kommer kommissionen att fortsätta att bedriva den strategi som läggs fram i detta meddelande i enlighet med förpliktelserna enligt fördraget. Denna strategi utgörs av ett välavvägt tillvägagångssätt som bygger vidare på befintliga resultat och garanterar att ESS kan verka på avstånd men ändå i ett nära förhållande med sina dataleverantörer och institutionella användare. Det är också viktigt att betona att denna nya strategi för statistisk kvalitetsledning inte kommer att medföra ytterligare byråkratiska krav, ökad administrativ börda för uppgiftslämnarna eller förseningar i statistikframställningen.

Med tanke på de olika utmaningarna är det viktigt att göra snabba framsteg samtidigt som nyckelaktörerna rådfrågas, också på de områden där det behövs lagstiftningsinitiativ, t.ex. när det gäller att

1. ändra förordning (EG) nr 223/2009 för att stärka bestämmelserna om ESS-medlemmarnas oberoende, för att kräva att de nationella statistikbyråerna spelar en aktiv roll när det gäller att utforma kvalitetskraven för administrativa datakällor och för att upprätta ett regelverk för utformning och genomförande av de nya åtagandena om att skapa förtroende för statistiken,

2. se över uppförandekoden för att göra åtskillnad mellan de principer som ska tillämpas av ESS-medlemmarna och de principer som hänger samman med den institutionella miljön och som medlemsstaternas regeringar ska tillämpa, och som ett sista led ändra kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005,

3. ändra beslut 97/281/EG om Eurostats institutionella uppgift för att bringa den i överensstämmelse med den befintliga ram för statistikstyrning som redan tillämpas.

Kommissionen kommer även att ta itu med nya statistikbehov, särskilt dem som följer av antagandet av det paket om ekonomisk styrning om kommissionen lade fram den 29 september 2010. Kommissionen kommer att ta ytterligare initiativ om det uppstår behov av effektivare kvalitetsledning på dessa områden vid sidan av de vanliga kvalitetskrav som gäller för officiell statistik.

[1] Liksom i andra organisationer har kvalitetskraven i det europeiska statistiksystemet standardiserats. Med kvalitetsledning avses en formell strategi som statistikmyndigheterna antar för att med hjälp av lämpliga förfaranden och verktyg tillämpa principerna och indikatorerna i uppförandekoden avseende europeisk statistik. Det rör sig om ett formaliserat system där struktur, ansvarsfördelning och förfaranden som etablerats för att tillgodose användarnas behov dokumenteras, samtidigt som dataframställningen och spridningsprocesserna kontinuerligt förbättras.

[2] Kommissionens rapport av den 8 januari 2010 – Report on Greek government deficit and debt statistics (KOM(2010) 1 slutlig, finns ej på svenska).

[3] KOM(2010) 522–527.

[4] Genom antagandet av förordning (EG) nr 223/2009, som trädde i kraft den 1 april 2009, har den rättsliga grunden för ESS stärkts och dess styrningsstruktur moderniserats, i och med inrättandet av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (ESGAB) och Europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC).

[5] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet – KOM(2009) 404 slutlig.

[6] Kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar – KOM(2005) 217 slutlig.

[7] EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

[8] Kommissionens rapport av den 8 januari 2010 – Report on Greek government deficit and debt statistics (KOM(2010) 1 slutlig, finns ej på svenska).

[9] Se http://ec.europa.eu/economy_finance/articles/eu_economic_situation/2010-09-eu_economic_governance_proposals_en.htm.

[10] Se http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/117236.pdf.

[11] Se http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/117762.pdf.

[12] Kommissionens beslut 97/281/EG av den 21 april 1997 om Eurostats uppgift vad gäller framställning av gemenskapsstatistik. EGT L 112, 29.4.1997, s. 56.

[13] Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008 om inrättande av Europeiska rådgivande kommittén för statistik. EUT L 73, 15.3.2008, s. 13.

[14] Genom rådets förordning (EU) nr 679/2010 av den 26 juli 2010 om ändring av förordning (EG) nr 479/2009 med avseende på kvaliteten på statistiken i samband med förfarandet vid alltför stora underskott (EUT L 198, 30.7.2010, s. 1).

[15] KOM(2010) 523 slutlig.