13.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 277/156

—

Regionkommittén välkomnar ”Kreativa Europa”, det nya ramprogrammet för den kulturella och kreativa sektorn, som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020 (1). Ramprogrammet slår samman programmen Kultur, Media och Media Mundus, samtidigt som ett nytt instrument som underlättar tillgången till resurser skapas.

—

Kommittén betonar med eftertryck att kultur har ett egenvärde som existerar oberoende av kulturella varors och tjänsters ekonomiska aspekter och att man måste ta hänsyn till denna dubbelnatur i programmets utformning genom att inte enbart inrikta sig på kulturens ekonomiska användbarhet.

—

Kommittén välkomnar att kommissionen, för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslår en avsevärd ökning av stödet till de kulturella och kreativa sektorerna, sammanlagt 1,801 miljarder euro, vilket utgör en betydande ökning (37 %) av de finansiella resurserna jämfört med den nuvarande utgiftsnivån.

—

En fri och självständig kultur är av grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen. Den värnar yttrandefrihet och mångfald, ger möjlighet till delaktighet och skapar arenor för kritiska och självständiga diskussioner, vilket är en förutsättning för en levande demokrati.

Föredragande

Gábor BIHARY (HU–PSE), ledamot av Budapests stadsfullmäktige

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa

COM(2011) 785 final

1.

Regionkommittén välkomnar ”Kreativa Europa”, det nya ramprogrammet för den kulturella och kreativa sektorn, som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020 (2). Ramprogrammet slår samman programmen Kultur, Media och Media Mundus, samtidigt som ett nytt instrument som underlättar tillgången till resurser skapas.

2.

Kommittén betonar med eftertryck att kultur har ett egenvärde som existerar oberoende av kulturella varors och tjänsters ekonomiska aspekter och att man måste ta hänsyn till denna dubbelnatur i programmets utformning genom att inte enbart inrikta sig på kulturens ekonomiska användbarhet.

3.

Genom att sammanföra kultur och medier kan programmet underlätta spridning av kulturprodukter, skapa en digital inre marknad för audiovisuella verk och bidra till att frigöra den sysselsättningsskapande potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna.

4.

Kommittén uppskattar de förenklingar som gjorts i ramprogrammet för att skapa en enkel inkörsport för de yrkesverksamma inom den kulturella och den kreativa sektorn i Europa och ge dem möjligheter att bedriva sin verksamhet i och utanför Europeiska unionen.

5.

ReK instämmer i slutsatserna i konsekvensbedömningarna av de aktuella programmen, där man framför allt pekar på fyra gemensamma problem som måste behandlas på EU-nivå för att de önskade effekterna ska uppnås. Detta ska ske genom en sammanslagning av programmen och en ny finansieringsmöjlighet inom ett enda ramprogram. De fyra problemen är följande:

6.

Kommittén är positiv till att programmet, genom att särskilt rikta in sig på den gränsöverskridande verksamheten inom den kulturella och den kreativa sektorn och på verksamhet med en stark koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald, kommer att komplettera insatser från andra EU-program, till exempel stöd ur strukturfonderna till investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn, restaurering av kulturarv, infrastruktur och tjänster inom kultursektorn, fonder för digitalisering av kulturarvet samt instrumenten för yttre förbindelser och utvidgning.

7.

Dessutom ser ReK positivt på att programmet kommer att bygga vidare på erfarenheterna och framgången med de initiativ som redan finns, t.ex. Media, europeiskt kulturarvsmärke och Europeiska kulturhuvudstäder.

8.

Kommittén välkomnar att kommissionen, för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslår en avsevärd ökning av stödet till de kulturella och kreativa sektorerna, sammanlagt 1,801 miljarder euro, vilket utgör en betydande ökning (37 %) av de finansiella resurserna jämfört med den nuvarande utgiftsnivån.

9.

Denna ökning överensstämmer helt med tanken bakom och prioriteringarna i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ, eftersom investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn direkt bidrar till strategins syfte att främja smart och hållbar tillväxt för alla. Ökningen gör det också lättare för små och medelstora företag som är aktiva inom den kulturella och kreativa sektorn att få tillgång till resurser.

10.

ReK ser dock ett behov av mer exakta definitioner, särskilt med hänsyn till den rättsliga ram och de tillämpningskriterier som gäller för finansieringsmekanismen.

11.

Kommittén vill påminna om att de flesta företag inom den kulturella och kreativa sektorn är mikroföretag, små och medelstora företag samt egenföretag som behöver initiativ och en organisation på lokal nivå. Denna lokala inriktning får positiva följder för regionerna, dels eftersom den stimulerar den lokala ekonomin (kreativiteten stärker ekonomins konkurrenskraft), dels eftersom den bidrar till att behålla begåvningar och bevara arbetstillfällen lokalt. Kulturarbetarnas och kulturentreprenörernas speciella situation bör därför uppmärksammas.

12.

ReK välkomnar åtgärderna för att öka den kulturella sektorns kapacitet och åtgärderna för att främja kulturellt utbyte över gränserna, inom eller utanför Europa, eftersom kulturell mångfald bidrar till utveckling.

13.

I en period av ekonomisk och finansiell kris kan kulturen ha en roll att spela när det gäller att uppnå målen för socialpolitiken på ett kreativt sätt, genom stöd till innovation, vilket kan fungera som en hävstång för att uppnå effekter på det sociala området (3).

14.

Kulturen och konsten, liksom kulturella medier och den audiovisuella sektorn, kan förändra beteenden, skapa nya sociala mönster och uppmuntra enskilda individer att utforska sin kreativa förmåga samtidigt som kulturen och konsten kan värna det demokratiska samhällets värderingar.

15.

En fri och självständig kultur är av grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen. Den värnar yttrandefrihet och mångfald, ger möjlighet till delaktighet och skapar arenor för kritiska och självständiga diskussioner, vilket är en förutsättning för en levande demokrati.

16.

Regionkommittén konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna i hela EU bär ett stort ansvar för genomförandet av politiken på kulturområdet, eftersom de spelar en nyckelroll för att främja och betona kulturen särskilt när gäller att bevara kulturarvet och gynna konstnärliga innovationer (4). De lokala och regionala myndigheterna har också ett speciellt ansvar för att barn och ungdomar får tillgång till och kan vara delaktiga i ett aktivt kulturliv.

17.

Regionkommittén betonar återigen hur viktiga de lokala och regionala myndigheterna är på grund av att de tack vare sin närhet till medborgarna är strategiskt lämpade för att agera utifrån särskilda behov och krav i olika kulturella grupper inom EU och på ett effektivt sätt mobilisera människor på lokal och regional nivå i strävan efter en mer omfattande interkulturell dialog (5).

18.

Regionkommittén påminner om att de lokala och regionala myndigheterna inom ramen för sina utvecklingsstrategier med framgång integrerat den kulturella och den kreativa sektorn, och detta har bidragit till att stärka de lokala ekonomierna. De lokala och regionala myndigheterna har möjlighet att upprätta nätverk och databaser för unga artister, främja ungdomars utbildning på det konstnärliga och kulturella området, hjälpa unga artister med deras karriär, starta multimediala och multikulturella experiment, ställa offentliga lokaler till förfogande för unga artisters arbete, få en yngre publik att utnyttja de konstnärliga och kulturella möjligheterna, stödja ungdomsföreningar på det kulturella och konstnärliga området, samt främja innovation i samband med lokala traditioner och yrken (6).

19.

Den audiovisuella sektorn är inte bara är en mycket viktig sektor för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, utan också en viktig sfär där lokal och regional kultur och identitet och mångfald skyddas och främjas. Sektorns särart gör att den är en av de främsta faktorerna för utvecklingen av europeiska samhällsvärderingar och det demokratiska samhällets funktion, eftersom de audiovisuella verken kan spela en betydande roll för formandet av den europeiska identiteten (7).

20.

Övergången till digitala medier öppnar nya möjligheter till att koppla samman olika regioner i Europa genom utbyte av audiovisuella verk och till att utforska nya sätt att skapa förbindelser och utbyta innehåll. Övergången kan utgöra en möjlighet att locka en ny publik, utnyttja alternativt innehåll, erbjuda nya tjänster och ge ökad synlighet åt innehåll från olika regioner (8).

21.

Kommittén uppmanar än en gång rådet och Europaparlamentet att ytterligare betona de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att främja och lyfta fram de kulturer som finns inom deras område (9), och att ge de lokala och regionala myndigheterna en större roll inom programmet.

22.

Kommittén understryker i detta sammanhang behovet av att se till att det råder balans mellan anslagen av resurser till storskaliga projekt och finansieringsåtgärder och finansieringsverksamheter inriktade på den lokala och regionala nivån.

23.

ReK uppmanar eftertryckligen rådet och Europaparlamentet att undvika att lägga alltför stor tonvikt på de finansiella aspekterna vid genomförandet av förordningen och i stället se till att de som är verksamma inom kultursektorn får mer att säga till om i beslutsprocessen.

24.

Åtgärderna i förslaget i deras nuvarande form verkar överensstämma med principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Kommittén vill dock poängtera att man systematiskt bör rådgöra med lokala och regionala myndigheter vid utarbetandet, genomförandet och förvaltningen av de åtgärder som gäller finansieringen av den kulturella och kreativa sektorn i Europa.

25.

Regionkommittén vill bidra till att programmet ”Kreativa Europa” får ett så stort genomslag som möjligt i regionerna runt om i EU och erbjuder sig därför att samarbeta med kommissionen. Kommittén skulle även vilja delta i uppföljningen av programmet.

26.

Kommittén anser att uppdelningen i tre programområden (det övergripande programområdet, programområdet Kultur och programområdet Media) och fördelningen av den planerade budgeten mellan de tre är mycket viktig men vill framhålla vikten av att vid genomförandet garantera tillräcklig flexibilitet för eventuella omfördelningar mellan programområdena utifrån olika behov och erfarenheter.

27.

Det är viktigt att konst- och kulturarvssektorerna inte marginaliseras inom denna nya struktur.

28.

ReK välkomnar det strategiska och integrerade förfarande som kommissionen föreslår för att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna.

29.

För att de integrerade utvecklingsstrategierna ska få goda resultat bör de tas fram på den berörda regionala eller lokala nivån i samverkan med de myndigheter som svarar för de olika politikområdena (t.ex. ekonomisk utveckling, sysselsättning, utbildning och kultur) och företrädare för det civila samhället i form av näringsliv, arbetstagarorganisationer och medborgarsammanslutningar.

30.

Det är viktigt att kartlägga vilka områden och frågor som tillhör regionernas och de lokala och regionala myndigheternas starka sidor och därför bör främjas, eftersom varje region har möjligheter som bör lyftas fram. Storstäder och rika regioner har fler möjligheter och verktyg för att bli attraktiva centrum för kreativitet på flera nivåer, medan mindre och mer missgynnade regioner, i synnerhet de som ligger i utkanten av unionen eller är glest befolkade, måste ges resurser för att kunna hävda sitt kulturella värde i resten av världen.

31.

Kommittén har redan tidigare framhållit att det finns ett verkligt behov av att ta fram mer tillförlitlig information om den allmänna situationen för den europeiska kultursektorn (10). ReK välkomnar därför de föreslagna åtgärder som syftar till att stödja insamlingen av data, studier, kompetensprognoser och sysselsättningsverktyg, utvärderingar, politiska analyser och statistiska undersökningar som rör de aktuella marknaderna. Man bör dock se till att de data som insamlas och analyseras också utväxlas mellan nationella och europeiska statistikorgan, i syfte att förhindra en duplicering av källor, kostnader och databehandling.

32.

De kulturella och kreativa sektorerna främjas bäst i en tvärvetenskaplig miljö, och kommittén rekommenderar därför att man främjar utbytet mellan konst, filosofi, vetenskap, forskning och innovation och näringsliv.

33.

Det är avgörande att konkreta ”kreativa partnerskap” upprättas mellan de kulturella och kreativa sektorerna och andra områden, t.ex. undervisning, industri, forskning och offentlig förvaltning. Effektiva mekanismer bör tas fram för att överföra kreativ kunskap, t.ex. design, till andra sektorer.

34.

ReK välkomnar åtgärderna för att öka den kulturella sektorns kapacitet och åtgärderna för att främja kulturellt utbyte över gränserna, inom eller utanför Europa.

35.

Det är positivt att man inom programområdet Kultur lägger tydligare tonvikt på uppbyggnaden av kapacitet och cirkulation över gränserna, däribland internationella turnéer, nya europeiska plattformar med en storskalig struktureringseffekt, och mer strategiska stödpaket till översättning av skönlitteratur för förlagen, inbegripet stöd till marknadsföring.

36.

Kommittén understryker att kulturen i en ekonomi efter krisen kan ha en roll att spela när det gäller att uppnå målen för socialpolitiken på ett kreativt sätt genom stöd till innovation, vilket kan fungera som en hävstång för att uppnå effekter på det sociala området.

37.

ReK välkomnar det planerade stödet till kulturellt utbyte över gränserna och betonar särskilt hur viktigt det är att stödja närliggande sektorer som gör det möjligt för kulturen att nå ut till sin publik, oberoende av regionernas ibland ogynnsamma geografiska läge och problemen med flerspråkigheten.

38.

Investeringar i kultur bör stödja såväl enskild eller kollektiv konstnärlig produktion som områden som är avgörande för den kulturella och den kreativa sektorn, t.ex. nya företagsmodeller, kreativitet och innovation, digitalisering, certifieringssystem och utveckling av mänskliga resurser liksom kreativa partnerskap med andra sektorer.

39.

Kommittén betonar att det är viktigt att utveckla gemensamma initiativ för att stödja privata och offentliga konstnärliga experiment som kan leda till både en stärkt kultursektor och mer lönsamma företag.

40.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna kan bli effektivare när det gäller att informera lokala företag om hur de kan främja lokala och regionala kulturaktiviteter.

41.

Den privata sektorn spelar ofta en viktig roll för att främja kulturen inom ramen för företagens sociala ansvar, i form av donationer eller andra typer av stöd. De lokala och regionala myndigheterna skulle dock kunna bidra till att skapa förutsättningar för att detta stöd används på bästa sätt.

42.

ReK betonar vikten av att följa en konsekvent strategi på medellång och lång sikt när man planerar insatser på kulturområdet. Ett exempel på ett framgångsrikt initiativ är programmet Europeisk kulturhuvudstad, där en långsiktig utvecklingsstrategi främjar mer hållbara kultursatsningar, förstärker sidoeffekterna av programmet (11) och lyfter fram rikedomen, mångfalden och de gemensamma dragen i Europas kultur.

43.

Kommittén understryker att de lokala och regionala myndigheterna kan spela en viktig roll i främjandet av lokala och regionala audiovisuella verk, genom att väsentligen stärka den audiovisuella produktionen och aktivt medverka till att främja den kulturella mångfalden och den interkulturella dialogen (12).

44.

ReK anser att det är viktigt att införa ett program för utvidgat internationellt samarbete inom den audiovisuella sektorn, i syfte att stärka både de kulturella och de kommersiella förbindelserna mellan EU:s och tredjeländers filmindustri.

45.

Kommittén instämmer i att EU måste ta itu med de utmaningar som hänger samman med att det internationella audiovisuella området förändras. Dessa beror bland annat på den tekniska utvecklingen och de strukturella brister som påverkar spridningen av europeiska audiovisuella verk till marknader i tredjeländer och hindrar den europeiska audiovisuella sektorn att dra nytta av internationella möjligheter, vilket gör att dess konkurrenskraft hotas.

46.

När det gäller att utnyttja programmets sociala potential fullt ut vill ReK rikta uppmärksamheten på att det är särskilt viktigt att utveckla mediekompetens och anpassa utbildningsmetoderna i fråga om medier inom och utanför skolans ram. Det gäller också att stimulera undervisningen i ny kommunikationsteknik, som är av största betydelse för den sociala och yrkesmässiga integrationen (13).

47.

Kommittén vill understryka filmens roll när det gäller att bygga upp en europeisk identitet och integrera regionerna (14).

48.

En kultursektor som tack vare programmet fungerar väl kan utveckla kreativa partnerskap mellan kulturbranschen och andra sektorer (IKT, forskning, turism, arbetsmarknadens parter osv.) för att öka de sociala och ekonomiska effekterna av investeringar i kultur och kreativitet (15), särskilt när det gäller att främja tillväxt och sysselsättning och att utveckla regioner och städer och göra dem mer attraktiva.

49.

ReK understryker att det krävs ytterligare åtgärder om man till fullo vill kunna utnyttja potentialen i det europeiska kreativa innehållet (16) i syfte att stärka både produktionen, tillhandahållandet och spridningen av kvalitativa och innovativa europeiska verk, främja den europeiska kulturella mångfalden och öka den europeiska konkurrenskraften inom media.

50.

ReK uppmanar på nytt de lokala och regionala myndigheterna att spela en avgörande roll i förvaltningen av sitt kulturella och språkliga arv, att främja nya företagsmodeller i den lokala kreativa industrin och i lokala media och att stödja kreativa verk som (med)finansieras av medieinstitut och medieorganisationer (17).

51.

Även om Kreativa Europa inte är ett socialpolitiskt program bör politiken för de nya tjänsterna och de nya digitala medierna samt det kreativa innehållet inte utformas enbart utifrån ekonomiska kriterier, utan hänsyn måste även tas till kulturella och sociala kriterier (18). Mot den bakgrunden måste kreativt innehåll främja social sammanhållning och integration, särskilt vad avser grupper som riskerar att utestängas eller drabbas av andra sociala olägenheter.

52.

Det är viktigt att se till att det vid genomförandet finns synergieffekter mellan programmet och de nationella och regionala strategierna för smart specialisering.

53.

Man måste vid utvärderingen av programmet ta hänsyn till att resultaten beror på den kompletterande effekten av annan verksamhet på europeisk och nationell nivå som påverkar den kulturella och den kreativa sektorn och att alla förändringar av indikatorer därför inte nödvändigtvis kan kopplas till effekterna av programmet Kreativa Europa.

54.

ReK välkomnar definitionen av mätbara indikatorer när det gäller de allmänna och särskilda målen för kulturella och kreativa verk, dvs. sysselsättning, tillgänglighet, partnerskap, möjligheter till lärande, cirkulation över nationsgränserna, rörlighet för aktörerna, antal inträden till visningar av filmer och procentandel europeiska audiovisuella verk, samtidigt som kommittén ifrågasätter dessa indikatorers regionala dimension. ReK beklagar emellertid att indikatorerna är alltför inriktade på ekonomisk tillväxt, vinst och konkurrens, vilket inte gör dem till riktigt lämpade för att utvärdera eller följa upp den icke-kommersiella kultursektorn.

55.

När det gäller målet att förbättra den europeiska kultursektorns finansiella kapacitet noterar ReK med tillfredsställelse att man inte bara tagit hänsyn till volymen av de lån som beviljats, utan även till antalet finansinstitut som tillhandahåller finansiering och den geografiska spridningen av dessa.

56.

Regionkommittén uppmanar rådet och Europaparlamentet att se till att kommissionen utöver den regelbundna uppföljningen låter Regionkommittén uttala sig om den utvärderingsrapport som kommissionen ska ta fram senast i slutet av 2017 för att bedöma hur effektivt man uppnått målen, resurseffektiviteten i programmet och dess europeiska mervärde.