23.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/40

—

Regionkommittén anser att den föreslagna finansieringsnivån därför bör ses som ett absolut minimum för vad som krävs för att nå de ambitiösa mål för EU som medlemsstaterna har enats om i fördraget och i Europa 2020-strategin.

—

Kommittén påpekar på nytt sitt starka motstånd mot varje form av makroekonomisk villkorlighet.

—

Vi stöder införandet av enbart sådana förhandsvillkor i hanteringen av EU-programmen som fungerar som ett instrument för att förbättra programmens effektivitet och anser att ett formellt partnerskapsavtal mellan varje medlemsstat och dess lokala och regionala myndigheter bör utgöra ett särskilt förhandsvillkor.

—

ReK framhåller på nytt sitt motstånd mot den föreslagna resultatreserven och betonar att efterhandsvillkor och indragning av stödet endast får tillämpas på tydliga villkor, som måste fastställas, och endast om resultaten ligger långt under de förväntade.

—

Vi stöder MFF-förslaget om inrättande av en ny "övergångskategori" för regioner.

—

ReK betonar att det föreslagna absorptionsgränsvärdet inte får leda till åtagandenivåer som understiger den faktiska utgiftsnivån i någon medlemsstat under perioden 2007–2013.

—

Kommittén efterlyser ett omfattande engagemang från de lokala och regionala myndigheternas sida för att säkerställa övervakning och förvaltning av projekt inom ramen för fonden för ett sammankopplat Europa.

—

ReK välkomnar därför det betydande stöd till forskning och innovation som föreslås i MFF.

—

Kommittén välkomnar åtagandet att göra GJP miljövänligare och förslagen som rör konvergens i betalningarna och begränsning av de direkta betalningarna.

—

ReK beklagar att budgeten för landsbygdsutveckling även fortsättningsvis är oproportionerligt liten i jämförelse med de medel som anslås för direktbetalningar.

—

Regionkommittén anser inte att större områden för EU-finansiering, t.ex. EUF eller GMES-programmet bör finansieras utanför MFF.

—

Regionkommittén hävdar bestämt att införande av egna EU-medel bör ersätta nationella bidrag och stöder därför kommissionens förslag om en mervärdesskatt och en skatt på finansiella transaktioner.

Föredragande

Flo CLUCAS (UK–ALDE), ledamot i Liverpool City Council

Referensdokument

1.

Regionkommittén välkomnar kommissionens förslag som offentliggjordes den 29 juni 2011 om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 (Multiannual Financial Framework – MFF), om rådets förslag till förordning om genomförandet av MFF, om det interinstitutionella avtalet om budgetfrågor (IIA) och om paketet om EU:s egna medel. ReK anser att dessa förslag tillsammans erbjuder en vederhäftig ram för finansiering av EU:s framtida prioriteringar och en solid grundval för kommande diskussioner.

2.

Kommittén anser att EU:s budget, trots dess begränsade omfattning, har avgörande betydelse för hanteringen av EU:s utmaningar. I förhållande till de nationella budgeterna är det specifika med EU-budgeten dess europeiska mervärde, den hävstångseffekt budgeten ger och det faktum att upp till 94,5 % av EU-budgetens utgifter går till investeringar och endast 5,5 % till administration. ReK anser därför att man måste förändra synsättet, särskilt inom de nationella finansdepartementen, så att EU:s kärnverksamhet uppfattas som en investering och inte en kostnad. Man bör sträva efter att MFF inte bara ska utgöra en modell för finansiell effektivitet och verkningsfullhet utan också en modell för demokratisk styrning och öppenhet.

3.

Vi noterar särskilt att medlemsstaterna i nuläget står inför mycket allvarliga ekonomiska och sociala svårigheter och framhåller att EU:s budget, Europa 2020-strategin och EU:s ekonomiska styrning bör samverka på ett samordnat sätt för att främja stabilitet och hållbar ekonomisk tillväxt, miljöskydd, socialt välstånd och territoriell sammanhållning samt för att återställa förtroendet för den europeiska integrationen.

4.

Vi stöder de huvudprinciper som underbygger MFF 2014–2020, inbegripet en fokusering på resultat, en mobilisering av investeringar från andra källor och – framför allt – en förenkling av genomförandet, inklusive samordning av ett antal finansieringsprogram. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt grupper som har svårigheter att få tillgång till EU-finansiering. ReK efterlyser därför utökade informations- och PR-insatser när det gäller EU-anslag samt rådgivning på EU-nivå.

5.

Vi påpekar att utformningen och genomförandet av MFF har mycket att vinna på de regionala och lokala myndigheternas medverkan. Ansvaret för de offentliga investeringarna ligger lika mycket på de lokala och regionala myndigheterna som på centralregeringarna. De spelar därför en särskilt värdefull roll, inte bara i förvaltningen av EU-finansierade projekt, utan också när det gäller att främja tillträde till fonder och säkerställa en samordning av anslagen från olika fonder.

6.

Vi anser därför att det finns stora möjligheter att främja flernivåstyre i samband med utformningen och genomförandet av MFF. I detta syfte uppmanar kommittén kommissionen att överväga nya former för samarbete och partnerskap med lokala och regionala myndigheter som en grundläggande del av alla nya former av styrning och finansiering i anslutning till MFF.

7.

ReK beklagar att jämställdhet och jämlikhet inte har någon framträdande roll i kommissionens förslag och uppmanar medlemsländerna och Europaparlamentet att verka för en jämställdhetsintegrerad EU-budget.

8.

Regionkommittén upprepar att EU måste förfoga över en trovärdig budget på åtminstone 1 % av EU:s BNI (1), för att kunna uppnå de viktiga EU-målsättningarna i enlighet med Europa 2020-strategins mål och med de lokala och regionala nivåernas behov. ReK anser att det liggande förslaget på 1 025 miljarder euro, eller 1,05 % av EU:s BNI, nätt och jämt når upp till det målet.

9.

Vi anser att den föreslagna finansieringsnivån därför bör ses som ett absolut minimum för vad som krävs för att nå de ambitiösa mål för EU som medlemsstaterna har enats om i fördraget och i Europa 2020-strategin. Mot bakgrund av detta blygsamma förslag till MFF, som är oförändrat i reala termer i förhållande till den gällande budgetramen, måste nu Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, med starkt stöd av Regionkommittén, göra sitt yttersta för att försvara den föreslagna nivån mot nedskärningar under förhandlingarna.

10.

Vi välkomnar att budgetrubrikerna har ändrats för att tydligare återspegla prioriteringarna i Europa 2020-strategin, men beklagar att man inte har utnyttjat möjligheten att lägga samtliga EU-medel för territoriell utveckling under en och samma rubrik.

11.

Vi noterar också att kommissionen inte tagit tillfället i akt att successivt övergå till en tioårig budgetperiod, men välkomnar möjligheten att införa en sådan budgetcykel från och med 2020, i syfte att säkra stabil, långsiktig finansiering och förbättrad demokratisk kontroll.

12.

Regionkommittén beklagar avsaknaden av flexibilitet i den nuvarande budgeten och framhåller behovet av större flexibilitet när det gäller att flytta anslag inom budgetrubriker i framtiden.

13.

Kommittén beklagar att det inte finns någon möjlighet att överföra outnyttjade budgetanslag eller marginaler till en europeisk flexibilitetsreserv, i stället för att återföra medlen till medlemsstaterna.

14.

Vi noterar förslaget att 2016 lägga fram en "bedömning" av genomförandet av MFF, men understryker att denna borde ersättas av en fullständig halvtidsöversyn 2017 (som inbegriper den föreslagna bedömningen), med möjlighet att inom vissa gränser justera anslagen på basis av nya prioriteringar.

15.

Vi upprepar kommitténs starka motstånd mot varje form av makroekonomisk villkorlighet som skulle innebära att anslag till lokala och regionala myndigheter fryses på grund av ekonomiska beslut som nationella myndigheter fattar.

16.

Vi stöder dock enbart införandet av sådana förhandsvillkor i hanteringen av EU-programmen som fungerar som ett instrument för att förbättra programmens effektivitet och för att utvärdera den faktiska tekniska och administrativa kapaciteten snarare än genomförandet av EU-lagstiftningen. Kravet på att utarbeta strategier, planer eller åtgärder som förhandsvillkor får inte leda till att medlen endast kan utbetalas under förutsättning att alla dessa förhandsvillkor uppfylls (inklusive genomförande av planer som inte medfinansieras med EU-medel), eftersom detta skulle bryta mot proportionalitetsprincipen och subsidiaritetsprincipen.

17.

Kommittén anser att ett formellt partnerskapsavtal mellan varje medlemsstat och dess lokala och regionala myndigheter bör utgöra ett särskilt förhandsvillkor som ska kontrolleras av kommissionen.

18.

Vi betonar att efterhandsvillkor och indragning av stödet endast får tillämpas på tydliga villkor, som måste fastställas, och endast om resultaten ligger långt under de förväntade. Kommittén anser också att man måste ta hänsyn till de villkor för återkrav av beviljade medel som finns i medlemsstaten. På samma sätt bör man bedriva ett nära samarbete med de nationella och regionala myndigheterna när man fastställer dessa efterhandsvillkor, så att man undviker risken att stöd dras in på grundval av kriterier som inte är strikt objektiva och mätbara.

19.

Vi understryker att resultaten och målen måste beslutas i samverkan med lokala och regionala myndigheter och att alla nya administrativa bördor bör minimeras. Övergången till att mäta resultat bör följaktligen innebära att det nuvarande systemet att mäta detaljerad input och output avskaffas. Det krävs klarare och bättre förklaringar till aktörerna när det gäller hur villkorssystemet kommer att fungera i praktiken.

20.

Kommittén betonar att EU:s nya fleråriga budgetram bör vara helt förenlig med en hållbar användning av resurser. Vi vill se en förbättrad analys av det koldioxidavtryck som orsakas av investeringar som görs med stöd från EU-budgeten.

21.

Regionkommittén stöder den föreslagna sammanhållningspolitikens alleuropeiska karaktär. Politiken omfattar samtliga regioner, och en majoritet av anslagen går till de fattigare regionerna, men även mer välmående regioner får möjlighet att fortsätta att arbeta med sina problem. ReK välkomnar att man uttryckligen nämner den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen som ett särskilt utgiftstak under budgetrubrik 1. Vi beklagar dock att man inte infört en marginal. Detta skulle ha möjliggjort en ökning av anslagen under detta särskilda utgiftstak, om det fanns outnyttjade anslag på annat håll.

22.

Vi noterar också att det belopp som föreslagits för strukturfonderna (336 miljarder euro till Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, med undantag av "fonden för ett sammankopplat Europa") är 3 % lägre än i den nuvarande budgetramen, som medger 347 miljarder euro. Målet borde vara att tillhandahålla en finansiering till strukturfondsprogrammen som är minst oförändrad i reala termer i relation till den nuvarande ramen.

23.

Vi tillbakavisar förslaget att rikare regioner "i första rummet" måste "rikta hela sitt budgetanslag" från strukturfonderna – med undantag för ESF – på energifrågor, utveckling av små och medelstora företag och innovation. Det krävs visserligen viss inriktning inom varje operativt program, men sådana begränsningar på EU-nivå säkerställer inte ett mervärde, med tanke på olikheterna mellan Europa regioner och de mångskiftande utmaningar de står inför. Man bör möjliggöra ett friare val ur en mer omfattande meny av Europa 2020-strategins tematiska mål.

24.

Vi upprepar ReK:s motstånd mot den föreslagna resultatreserven på 5 % av medlen för sammanhållningspolitiken. Risken är att det slutar med att alla parter förlorar med tanke på att reserven tilldelas på grundval av på förhand fastställda nationella anslag. Om resultatkriterierna inte uppfylls (vilket kan bero på objektiva och yttre faktorer) går de belopp som öronmärkts för resultatreserven helt enkelt förlorade. Ett framgångsrikt programgenomförande är i sig en tillräcklig belöning, och utgifterna bör hellre anslås till förebyggande åtgärder, t.ex. teknisk assistans för uppbyggnad av institutionell kapacitet.

25.

Vi stöder MFF-förslaget om inrättande av en ny "övergångskategori" för regioner med en BNP per capita mellan 75 % och 90 % av EU-genomsnittet och välkomnar i detta sammanhang förslaget om ett säkerhetsnät för de regioner som förlorar konvergensstödet. Vi vill dock betona att sammanhållningspolitikens trovärdighet påverkas av användningen av BNP-data som har flera års eftersläpning i förhållande till de rådande ekonomiska villkoren.

26.

Europeiska kommissionen måste ta hänsyn till de många regioner vars BNP har minskat sedan referensperioden 2006–2008 genom att utnyttja flexibiliteten inom den föreslagna budgetramen och den föreslagna anpassningsprocessen i enlighet med artikel 5 i rådets förslag till förordning om den fleråriga budgetramen samt genom halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2017. I programdokumenten måste hänsyn tas till de skiftande regionala effekterna av lågkonjunkturen.

27.

Kommittén bekräftar att Europeiska socialfonden (ESF) måste förbli en fast beståndsdel av EU:s sammanhållningspolitik. ESF genomförs faktiskt bäst på territoriell nivå genom integrerade, lokalt baserade program snarare än via separata tematiska eller sektorsinriktade program på nationell nivå.

28.

Vi framhåller vikten av att främja jämställdhet och jämlikhet i EU och i tredjeländer genom att anslå tillräckliga resurser till ESF, Europeiska utvecklingsfonden och andra sociala program.

29.

Vi välkomnar förslaget att anslagen till Sammanhållningsfonden ska ligga kvar på en tredjedel av de totala sammanhållningsanslagen på nationell nivå i stödberättigade medlemsstater (de som har en BNI på mindre än 90 % av EU:s BNI).

30.

Vi stöder ökningen av anslagen till europeiskt territoriellt samarbete från 9 miljarder euro till 13 miljarder euro, och noterar det betydande mervärde som EU får från Interreg och andra program som uppmuntrar Europas regioner att samarbeta för att hantera gemensamma utmaningar.

31.

Vi ger starkt stöd till förslaget att inrätta en gemensam strategisk ram som innebär en sammanhållen uppsättning strategiska riktlinjer för de viktigaste EU-fonderna med en territoriell dimension. Den gemensamma strategiska ramen måste dock omfatta mer än bara en anpassning av fonderna på strategisk nivå för att säkerställa gemensamma metoder och förfaranden mellan fonderna i samband med genomförandet.

32.

Vi ställer oss bakom en sänkning av den nuvarande övre gränsen till en nivå som återspeglar den nuvarande genomförandegraden och den faktiska absorptionskapaciteten i de enskilda medlemsstaterna, men betonar att det nya gränsvärdet måste fastställas till en nivå som gör det möjligt att genomföra en effektiv sammanhållningspolitik i alla medlemsstater. I synnerhet är det viktigt att det föreslagna absorptionsgränsvärdet inte leder till åtagandenivåer som understiger den faktiska (inflationsanpassade) utgiftsnivån i någon medlemsstat under perioden 2007–2013.

33.

Vi hävdar bestämt att principen om partnerskap måste förverkligas, aktivt främjas och noggrant upprätthållas. Regionkommittén välkomnar partnerskapsavtalen som ett verktyg för strategisk programplanering, men betonar att den konkreta utformningen av dessa partnerskapsavtal måste respektera subsidiaritetsprincipen och befogenhetsfördelningen i medlemsstaterna. Tillämpningsområdet måste därför inskränkas till åtgärder inom sammanhållningspolitiken och till andra GSR-fonder. De berörda lokala och regionala myndigheterna och de nationella myndigheterna måste behandlas som jämställda parter i samband med att strukturfondsprogrammen och därmed knutna partnerskapsavtal utarbetas, genomförs, övervakas och utvärderas. Territoriella pakter mellan nationella, regionala och lokala myndigheter bör också utgöra ett alternativ för att formalisera partnerskapsarrangemangen tillsammans med de nationella regeringarna.

34.

Vi upprepar vårt krav på införande och främjande av "medborgarobligationer" i syfte att främja lokal utveckling. Genom medborgarobligationer skulle EU-stödda projekt kunna dra fördel av kompletterande finansiering från enskilda medborgare eller andra offentliga fonder som skulle genomföra investeringar i utbyte mot en garanterad och skälig avkastning.

35.

ReK vill också betona behovet av att utveckla lokala energilösningar via initiativet "smarta städer" som främjar ren och effektiv energiförsörjning Vi efterlyser ökat stöd till lokala och regionala myndigheter för att säkerställa i synnerhet den tekniska sakkunskap som behövs för att utarbeta lokala eller regionala handlingsplaner för att motverka klimatförändringarna samt för att uppmuntra till ett fruktbart utbyte av idéer. Kommittén vill i detta sammanhang lyfta fram den viktiga roll som spelas av borgmästarförsamlingen, vars budget bör stärkas för att utöka insatsområdet så att den kan bistå de lokala och regionala myndigheterna med den tekniska sakkunskap som behövs för att utarbeta klimatpolitiska handlingsplaner och ta sig an mer specifika energi- och resursrelaterade utmaningar, såsom vattenpolitik.

36.

Regionkommittén noterar förslaget om en ny "fond för ett sammankopplat Europa" på 40 miljarder euro som ska ge stöd åt investeringar i transport-, energi- och IKT-infrastruktur av vikt för Europa, och vi anser att det skulle ge ett betydande mervärde till samhället om man fick bort flaskhalsarna i dessa nät. Det behövs dock ett omfattande engagemang från de lokala och regionala myndigheternas sida för att säkerställa övervakning och förvaltning av projekt inom ramen för denna fond. Detta beaktas inte i de centraliserade förvaltningsstrukturer som för närvarande föreslås.

37.

Vi erinrar om ReK:s stöd till införandet av EU-projektobligationer för finansiering av infrastruktur och påminner om att sådana obligationer kan få en mycket positiv hävstångseffekt på EU-budgeten. Dessa instrument bör dock betraktas som ett värdefullt komplement till anslag från strukturfonderna och inte som en ersättning för sådana anslag.

38.

Regionkommittén anser att EU:s nuvarande forskningsbudget är otillräcklig och välkomnar därför det betydande stöd till forskning och innovation som föreslås i MFF (en ökning från 53 miljarder euro till 80 miljarder euro). Detta för EU närmare Europa 2020-strategins mål att investera 3 % av EU:s BNP i forskning och innovation, i linje med inrättandet av "Innovationsunionen". ReK efterlyser en förstärkning av programmet "kunskapsregioner", men anser att det är av avgörande betydelse att snabbare få ut tillämpningar av forskningsresultaten på marknaden. Regionkommittén stöder idén om ökat stöd till klusterinitiativ och andra lokala partnerskap, som bidrar till att öka innovationspotentialen.

39.

Vi stöder inrättandet av en gemensam strategisk ram, "Horisont 2020", för forskning och innovation, eftersom den har potentialen att leda till förenkling och konsolidering av olika finansieringsprogram på detta område, t.ex. sjunde ramprogram för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. ReK påpekar dock att den gemensamma strategiska ramen för forskning och innovation bör samordnas väl och ligga i linje med den gemensamma strategiska ram som föreslagits för de territoriella fonderna.

40.

Regionkommittén välkomnar den föreslagna ökningen av anslagen till EU:s specifika utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsprogram (inbegripet idrott), med en budgetökning till 15 miljarder euro. Sådana program bör kompletteras med anslag från ESF. ReK välkomnar särskilt att man sätter fokus på rationalisering och förenkling av de nuvarande ungdoms-, utbildnings- och yrkesutbildningsprogrammen inom ett enda, integrerat program, och att processerna förenklats. Programmet "Utbildning Europa" bör emellertid inte enbart vara inriktat på studenter vid högre utbildningsinstanser, utan även på problematiken kring ungdomar som lämnar skolan i förtid, vilket är ett område där de lokala och regionala myndigheterna fyller en viktig funktion. ReK understryker dessutom den kulturella och kreativa sektorns växande ekonomiska och sociala betydelse och behovet av adekvat stöd till dessa sektorer inom ramen för ERUF och ESF.

41.

Kommittén anser att det är av största vikt att man vid omläggningen av stödprogrammen fortsättningsvis tillhandahåller stödprogram som är skräddarsydda efter ungdomars specifika behov. Det nya integrerade programmet bör vara baserat på den positiva grund som det nuvarande programmet "Aktiv ungdom" utgör. I linje med EU:s ungdomsstrategi bör programmet främja såväl utvecklingen av utbyte av ungdomar och kvalificerade arbetstagare som ett ökat engagemang från ungdomarnas sida i det demokratiska livet i Europa.

42.

Regionkommittén noterar – liksom när det gäller strukturfonderna – förslaget att minska anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken från 396 miljarder euro till 372 miljarder euro. Vi konstaterar dock att den gemensamma jordbrukspolitiken, som omfattar både pelare I och pelare II, fortfarande tar en större del av budgetmedlen i anspråk än de 336 miljarder euro som föreslås för strukturfonderna.

43.

Mot bakgrund av det tunga kravet på den gemensamma jordbrukspolitiken att inte bara fylla livsmedelsbehoven utan också att uppnå EU:s centrala mål, anser vi att denna politik bör ligga mer i linje med Europa 2020-strategin, så att jordbrukarna på rättvisa grunder får möjlighet att erhålla stöd för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter, t.ex. förbättrade insatser för livsmedelssäkerhet, hållbar förvaltning av naturresurser, skydd av den biologiska mångfalden, kamp mot klimatförändringarna och revitalisering av landsbygden som helhet.

44.

Vi välkomnar särskilt att kommissionen inte har valt att fragmentera EU:s finansieringslandskap ytterligare med en separat sektorsfond för klimatförändring utan i stället har valt det mer integrerade tillvägagångssättet att göra 30 % av utgifterna under pelare I mer miljövänliga. Kommittén betonar dock att miljöanpassning inte får leda till en urholkning av medlemsstaternas miljöprogram inom jordbruket.

45.

Kommittén välkomnar åtagandet att göra GJP miljövänligare och anser att en miljövänligare gemensam jordbrukspolitik bör innehålla tydliga, bindande och explicita kriterier för stödmottagarna i fråga om markskydd och effektiv användning av grundvatten samt åtgärder för att avskaffa alla miljöskadliga bidrag.

46.

Vi välkomnar förslagen som rör konvergens i betalningarna och begränsning av de direkta betalningarna. Detta skulle leda till ett rättvisare system för fördelning av resurser mellan de olika medlemsstaterna. ReK ger också sitt fulla stöd till förslaget att tillåta större flexibilitet mellan den gemensamma jordbrukspolitikens båda pelare: direktbetalningar och landsbygdsutveckling.

47.

Vi är oroliga över det faktum att den föreslagna reserven på 3,5 miljarder euro "för kriser i jordbrukssektorn" och det utvidgade tillämpningsområdet för fonden för justering för globaliseringseffekter visar att kommissionen föredrar reaktiva insatser framför förebyggande åtgärder, och vi anser att större budgetflexibilitet bör användas för att angripa kriser snarare än att skapa en allt större uppsättning av olika reserver, fonder och nödinstrument utanför MFF. Kommittén anser i det sammanhanget att den gemensamma jordbrukspolitikens bärkraftighet är nära kopplad till bevarandet av marknadsreglerande mekanismer för att motverka prisvolatilitet och garantera stabila priser för både producenter och konsumenter.

48.

Vi beklagar att budgeten för landsbygdsutveckling (90 miljarder euro) även fortsättningsvis är oproportionerligt liten i jämförelse med de medel som anslås för direktbetalningar, men välkomnar att EJFLU kommer att vara närmare kopplad till övriga territoriella fonder inom den gemensamma strategiska ramen. Den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken får inte betraktas i isolering från varandra och måste samordnas mer än vad fallet är i dag. När det gäller avskaffandet av systemet med prioriterade insatsområden betonar ReK att andra icke-jordbruksrelaterade projekt, såsom främjande av social integration, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden (ny prioritering 6) inte får ges mindre uppmärksamhet i framtiden.

49.

Regionkommittén anser att programmet för livsmedelsbistånd till de sämst ställda bör ligga kvar på åtminstone samma nivå som under innevarande programplaneringsperiod. Ifall budgeten för programmet överförs från den gemensamma jordbrukspolitiken till Europeiska socialfonden, bör de anslagna medlen även följa med inom budgetstrukturen på motsvarande sätt.

50.

Vi befarar att en minskning av de medel som anslås till fisket kan bli följden av att fiskeripolitiken inbegrips i en integrerad fiskeripolitik underordnad den europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF). En sådan minskning är olämplig med tanke på de utmaningar som yrkesfiskarna står inför.

51.

Vi understryker värdet av LIFE+-programmet och välkomnar höjningen av anslagen till 3,2 miljarder euro.

52.

Regionkommittén välkomnar budgetförslagen under denna rubrik och framhåller vikten av en fullt finansierad budget för immigrations-, asyl- och säkerhetsfrågor. ReK understryker särskilt behovet av en samordnad metod när det gäller skötsel av EU:s yttre gränser och välkomnar åtgärder för att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem: ett område där samarbete på EU-nivå helt klart är den enda lösningen. Man måste dock göra en noggrann avvägning mellan å ena sidan säkerhets- och gränsrelaterade utgifter (även med avseende på intern säkerhet) och å andra sidan utgifter på sådana områden som integration av invandrare och mottagningsförhållanden för asylsökande, där lokala och regionala myndigheters åtgärder kan skapa ett tydligt mervärde.

53.

Regionkommittén framhåller vikten av att man tillhandahåller tillräckliga resurser för att främja grundläggande rättigheter, demokrati och medborgarnas deltagande i ansträngningarna för att bygga upp ett europeiskt medborgarskap och anser därför att det är av största vikt att man som i programmet Ett Europa för medborgarna lägger tonvikten vid partnerskap till stöd för det civila samhället på EU-nivå.

54.

Vi anser att EU:s säkerhet är nära kopplad till främjandet av demokrati, goda styrelseformer och rättsstatssystem både inom EU och i tredjeländer och att det åligger EU att främja dessa värden globalt.

55.

Vi understryker vikten av förslaget att anslå 396 miljoner euro till EU:s folkhälsoprogram och betonar att tillräckliga medel måste anslås till sociala, biologiska och tekniska innovationer på folkhälsoområdet. ReK noterar att hälsovård och social omsorg har mycket stor betydelse som drivkraft bakom sysselsättning i framtiden och vi betonar därför att arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa måste utgöra ett prioriterat inslag i budgeten.

56.

Regionkommittén betonar vikten av det föreslagna stödet på 1,6 miljarder euro till programmet Kreativa Europa, och framhåller betydelsen av att tillräckliga anslag ställs till förfogande för alla aktörer inom de kulturella och kreativa sektorer som utgör ett värdefullt bidrag till målsättningarna i Europa 2020-strategin.

57.

Regionkommittén konstaterar att EU har stor vikt på internationell nivå, större än summan av de enskilda medlemsstaterna, och att de utmaningar som EU står inför kräver ett globalt svar. ReK välkomnar därför ökningen av de medel som anslås till grannskapspolitiken och utvecklingssamarbetet (36 miljarder euro).

58.

Kommittén stöder kommissionens förslag om att rationalisera de instrument som hänger samman med utvidgningen genom att man skapar ett enda integrerat föranslutningsinstrument.

59.

Regionkommittén återupprepar sin begäran om att man ska göra det möjligt för lokala och regionala myndigheter i de länder som ingår i den europeiska grannskapspolitiken att få finansiellt stöd för sin medverkan i relevanta organ.

60.

Vi understryker vårt engagemang i arbetet med att minska fattigdomen och framför allt för millennieutvecklingsmålen, som ska vara uppnådda senast 2015, och vi stöder målet att 0,7 % av medlemsstaternas BNP ska gå till utveckling i andra delar av världen. Vi understryker särskilt den viktiga roll som EU spelar när det gäller att säkerställa en samordnad strategi för humanitärt bistånd och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att de uppfyller sina utvecklingsåtaganden.

61.

Regionkommittén framhåller behovet av att fortlöpande eftersträva och genomföra effektivitetsbesparingar på administrativ nivå i samtliga EU-institutioner och rådgivande organ, samtidigt som den avgörande roll de spelar i strävan att uppnå EU:s mål inte undergrävs.

62.

Vi understryker att betydande besparingar kan uppnås genom omstruktureringar och mellaninstitutionellt samarbete samt bättre organisering av den institutionella verksamheten genom den integrerade tillämpningen av elektroniska lösningar.

63.

Regionkommittén anser principiellt inte att större områden för EU-finansiering, t.ex. Europeiska utvecklingsfonden (EUF), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, programmet global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), som tillsammans med andra instrument står för 58 miljarder euro av EU:s utgifter, bör finansieras utanför MFF. Det begränsar den parlamentariska demokratins roll och minskar öppenheten. I princip borde alla inslag i EU:s utgifter, även de som planeras på längre sikt, eller kanske inte utnyttjas, vara föremål för debatt på samma villkor som inslagen i MFF.

64.

Vi stöder den aviserade förenklingen av det mycket komplicerade systemet med rabatter och justeringar och välkomnar att nya korrigeringar i form av engångsbelopp begränsas i tiden, och välkomnar kommissionens förslag om att ersätta det nuvarande rabattsystemet med en generell korrigeringsmekanism. En sådan korrigeringsmekanism måste i alla fall säkerställa att positionerna inte höjs principiellt och att resultatet blir en rättvis utjämning av förhållandet mellan medlemsländerna. Ett antal korrektionsmekanismer kommer automatiskt att upphöra i slutet av 2013, men den korrigering som beviljats Storbritannien, och de därmed sammanhängande rabatterna baserade på denna som beviljats Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige, har ännu inte något slutdatum. ReK anser dock att en översyn av korrektionsmekanismerna endast kan göras om också de underliggande och legitima skälen till dessa korrektionsmekanismer behandlas.

65.

Regionkommittén hävdar bestämt att införande av egna EU-medel bör ersätta nationella bidrag och erinrar om att samtliga medlemsstater och nationella parlament har undertecknat artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att EU:s budget ska finansieras helt av egna medel. ReK stöder därför sådana initiativ som innebär en minskning av medlemsstaternas direkta bidrag till EU:s budget parallellt med en ökning av EU:s egna medel, vilka ska användas för att hantera framtida utmaningar.

66.

Vi stöder därför kommissionens förslag att inrätta nya mervärdesskattebaserade egna medel. Dessa förslag är ambitiösa men också mycket nödvändiga.

67.

ReK välkomnar förslaget om att införa en samordnad alleuropeisk skatt på finansiella transaktioner. Beskattning av finanssektorn vore ett viktigt bidrag till ökad rättvisa och en begränsning av antalet finansiella aktiviteter, särskilt spekulation.

68.

Vi anser att ett nytt system för att finansiera EU:s budget bör garantera principerna om rättvisa, ekonomisk stabilitet, solidaritet, öppenhet och enkelhet och gälla för samtliga medlemsstater. En grundlig konsekvens- och genomförbarhetsbedömning måste därför göras innan en överenskommelse om nya egna medel kan nås. Än viktigare är att det inleds en debatt i medlemsstaterna, i vilken de lokala och regionala myndigheterna medverkar fullt ut.

69.

Regionkommittén välkomnar att MFF innehåller specifika bestämmelser i händelse av att budgetramen inte skulle antas i slutet av 2012, även om vi konstaterar att detta också kan göra det svårare att nå en uppgörelse i tid. ReK uppmanar därför EU-institutionerna att försöka nå enighet om förslagen inom de angivna tidsgränserna.

70.

Vi beklagar att Europaparlamentet även fortsättningsvis endast har samtyckesbefogenheter vid beslut om MFF och ännu inte är medbeslutande, vilket innebär att parlamentet inte formellt kan ändra förslagen, och vi uppmanar därför rådet och kommissionen att säkerställa största möjliga medverkan från Regionkommittén och Europaparlamentet genom införandet av förstärkta samarbetsmekanismer.

71.

Regionkommittén kan komma att revidera detta yttrande i anslutning till 2012 års förhandlingar om MFF.