18.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 113/11

—

konstaterar att ett fullständigt deltagande av invandrarna i det ekonomiska, sociala och politiska livet i de mottagande kommunerna och regionerna är absolut nödvändigt för att man ska uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt Europa 2020-strategin,

—

anser att flernivåstyre är den lämpligaste metoden för att uppnå bästa möjliga integration av invandrarna,

—

välkomnar kommissionens ståndpunkt att integrationspolitiken måste utvecklas på lokal nivå genom en nedifrån-och-upp-strategi,

—

anser att de territoriella utvecklingspakterna utgör en flexibel ram för att genomföra integrationspolitiken, eftersom de gör det möjligt att genomföra åtgärder och tematiska prioriteringar som är lämpliga för varje territoriell enhet och eftersom de kan avspegla ansvarsfördelningen mellan de olika styresnivåerna samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

—

välkomnar kommissionens initiativ att införa europeiska integrationsmoduler,

—

bedömer det som värdefullt att utforma ett strategiskt partnerskap mellan ReK och kommissionen och europeiska nätverk för kommuner och regioner,

—

anser att detta partnerskap skulle kunna skapas genom att man utvecklar ett integrationsnätverk för lokala och regionala myndigheter, där de ansvariga för politikutformningen på alla styresnivåer skulle kunna delta tillsammans med civila samhällsorganisationer. Regionkommittén hoppas också på ett politiskt, ekonomiskt och operativt stöd från Europeiska kommissionen för ett fullständigt genomförande av det strategiska partnerskapet, som skulle kunna införlivas i de befintliga strukturerna och initiativen.

Föredragande

Dimitrios KALOGEROPOULOS (EL–PPE), ledamot av kommunfullmäktigeledamot i Egaleo

Referensdokument

Meddelande från kommissionen – Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare

COM(2011) 455 final

1.

Regionkommittén understryker att invandring är en realitet i alla EU:s medlemsstater och att det är en högaktuell fråga, i synnerhet nu efter den "arabiska våren" som lett till nya människoströmmar mot Europa.

2.

ReK konstaterar att ökningen av antalet invandrare under det senaste årtiondet har åtföljts av betydande förändringar av invandrarkategorierna samt av migrationsströmmarnas struktur och sammansättning.

3.

ReK betonar att integrationsstrategierna är oupplösligt förenade med den europeiska invandringspolitiken, och att den för att vara effektiv måste vara enhetlig och kopplas till stöd till utvecklingsinitiativ i invandrarnas ursprungsländer och de länder de passerar igenom.

4.

ReK menar att den ökade invandringen gör att det finns ett akut behov av en effektiv politik för social, ekonomisk och kulturell integration av legala invandrare från tredje land.

5.

Kommittén anser att integration av invandrare främst faller inom medlemsstaternas behörighetsområde. De nationella, regionala och lokala myndigheterna har till uppgift att genomföra integrationspolitiken på områden som utbildning, hälsa, bostäder och arbetsmarknad. Enligt Lissabonfördraget ska EU:s roll i politiken för integration av tredjelandsmedborgare stärkas, men det föreskrivs ingen harmonisering av lagstiftningen eller andra regelverk i medlemsstaterna.

6.

Kommittén understryker att det i såväl de elva gemensamma grundprinciper som rådet antog 2004 som i den gemensamma agendan för integration (offentliggjord av kommissionen 2005) fastslås att integration av tredjelandsmedborgare är en dynamisk dubbelriktad process med en ömsesidig anpassning både från invandrarnas sida och från invånarna i medlemsstaterna.

7.

ReK erinrar om att det vid den tredje ministerkonferensen om integration, som hölls i november 2008 i Vichy, framhävdes att de lokala och regionala myndigheterna måste delta i utformningen, tillämpningen och utvärderingen av integrationspolitiken och att de spelar en grundläggande roll för att integrera invandrarna i lokalsamhällena.

8.

I slutsatserna från ministerkonferensen om integration som ägde rum i Zaragoza i Spanien i april 2010, lades tonvikten vid behovet av att betona invandringens positiva konsekvenser på EU-nivå och vid att integration och kulturella skillnader skulle främjas som drivkrafter för tillväxt och social sammanhållning.

9.

ReK konstaterar att EU under de senaste åren har skapat en rad användbara verktyg, som gör det möjligt för medlemsstaterna att bättre utforma sin integrationspolitik och vidta framgångsrika åtgärder. Europeiska fonden för integration har inrättats, och även Europeiskt integrationsforum. Detta forum träffas regelbundet och gör det möjligt för det civila samhällets aktörer och invandrarorganisationerna att delta i den politiska diskussionen. Dessutom har en europeisk webbplats med en mängd upplysningar om integration tagits i bruk, och tre handledningar som innehåller användbara exempel och bästa metoder har sammanställts.

10.

ReK anser att det samråd som kommittén genomfört har kommit till god användning och gläder sig över att Europeiska kommissionen vid utarbetandet av den nya europeiska agendan för integration har tagit hänsyn till de förslag som det ledde fram till (1).

11.

Kommittén konstaterar att Europeiska kommissionen i den nya europeiska agendan för integration av tredjelandsmedborgare betraktar integration som en fortlöpande process som utgör ett gemensamt ansvar för de olika styresnivåerna och som kräver kontinuerliga insatser och ständigt samarbete mellan de involverade aktörerna för att målen ska kunna uppnås.

12.

ReK vill påpeka att detta yttrande baserar sig på den ram som fastställdes i ReK:s initiativyttrande ”De lokala och regionala myndigheterna som drivkraft för integrationspolitiken”, och dess syfte är att utgöra ReK:s svar på de framtida utmaningarna och att lyfta fram de lokala och regionala myndigheternas bidrag när det gäller att utforma och tillämpa integrationspolitiken för legala invandrare från tredje land. Yttrandet innehåller dessutom ReK:s åsikter om hur man ska bygga upp ett strategiskt partnerskap mellan kommittén och Europeiska kommissionen.

13.

Regionkommittén anser att integration ska ses som resultatet av en process som gör det möjligt för medborgare från tredje land att fungera i samhället utan stödinsatser utifrån och att åtnjuta en samhällsställning som är jämställd med den position som infödda medborgare och EU-medborgare har.

14.

Kommittén understryker att integration är en process som växer fram mellan två parter och som kräver ömsesidigt engagemang och för med sig rättigheter och skyldigheter både för mottagarlandet och för invandrarna. Processen förutsätter både att invandrarna vill ta på sig ansvaret för att bli en del av mottagarsamhället, och att EU-medborgarna vill acceptera invandrarna och låta dem ingå i samhället.

15.

ReK understryker att integrationen måste göras synlig och erkännas som en dynamisk och kontinuerlig process, och inte vara ett mellanliggande stadium för att assimilera invandrarna i mottagarsamhället.

16.

ReK anser att integrationsinsatser måste vara i linje med grundläggande europeiska värden som respekt för de mänskliga rättigheterna och mångfalden, bekämpande av diskriminering samt främjande av lika möjligheter och tolerans. De måste dessutom stämma överens med EU:s grundläggande politik när det gäller sammanhållning, sysselsättning, utveckling, yttre förbindelser samt frihet, säkerhet och rättvisa.

17.

ReK anser att tillämpningen av principen om likabehandling i hög grad är avgörande för de demokratiska systemens kvalitet. Den är en av grundstenarna och ett omistligt inslag i EU:s kultur.

18.

ReK understryker att ett fullständigt deltagande av invandrarna i det ekonomiska, sociala och politiska livet i de kommuner och regioner som tar emot dem är absolut nödvändigt för att man ska uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt Europa 2020-strategin.

19.

ReK anser att flernivåstyre är den lämpligaste metoden för att uppnå bättre resultat när det gäller integration av invandrarna. Detta arbete måste ske i enlighet med subsidiaritetsprincipen, som reglerar samarbetet mellan EU, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna.

20.

Kommittén välkomnar kommissionens ståndpunkt att integrationspolitiken måste utvecklas på lokal nivå genom en nedifrån-och-upp-strategi.

21.

ReK anser att det behövs en helhetssyn där man inte bara beaktar de ekonomiska och sociala aspekterna av integrationen, utan även frågor som rör politisk och religiös mångfald, medborgarskap, politiska rättigheter och de legala invandrarnas deltagande i samhället och i det politiska livet.

22.

ReK framhåller behovet av ett integrerat synsätt och anser att de insatser som syftar till att integrera invandrarna omfattar ett brett politiskt spektrum, t.ex. utbildning, sysselsättning, socialpolitik, folkhälsa samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

23.

ReK anser att det krävs en gemensam strategi med deltagande av alla berörda parter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå om man ska nå resultat. Det behövs engagemang från EU:s ansvariga organ, nationella, regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och representanter för det civila samhället – inbegripet nyanlända invandrare och invandrare som redan är etablerade i första och andra generationen – samt från alla andra parter som arbetar aktivt inom idrotten och kulturen och för social sammanhållning.

24.

Kommittén anser att man även i fortsättningen måste vidta åtgärder riktade till alla invandrare, och understryker att det vore fel om integrationspolitiken endast skulle rikta sig till de nyanlända invandrarna i kommunerna och regionerna. Integrationsinsatserna måste rikta sig även till invandrare i andra eller till och med tredje generationen, eftersom detta är nödvändigt för att på ett effektivt sätt bekämpa diskriminering.

25.

Kommittén vill erinra om den betydelse som lokala och regionala myndigheter fäster vid att se till att det råder likabehandling av invandrare, så att de har lika tillgång till arbetsmarknaden, kollektiva nyttigheter samt hälso- och sjukvårdstjänster. Detta är en nödvändig förutsättning för att bekämpa diskriminering, rasism och främlingsfientlighet.

26.

Kommittén påminner om att man vid utformningen av integrationspolitiken måste ta hänsyn till de särdrag och särskilda behov som vissa utsatta grupper av tredjelandsmedborgare har. Det gäller bland annat personer som sökt eller beviljats internationellt skydd, underåriga utan medföljande vuxen, invandrarkvinnor, äldre, funktionshindrade och personer som hör till andra utsatta grupper, t.ex. romer.

27.

ReK påminner dock om att även EU-medborgare som bosätter sig och arbetar i en annan medlemsstat kan behöva integrationsfrämjande tjänster, t.ex. möjlighet till språkstudier.

28.

ReK stöder åtgärder som underlättar invandrarnas inträde på arbetsmarknaden och förvärvande av yrkeskunskaper. En grundläggande faktor för att invandrarna på ett smidigt sätt ska kunna införlivas i mottagarsamhällena är att de kan hitta ett arbete.

29.

ReK understryker att utbildning – och i synnerhet utbildning i mottagarlandets språk – är viktigt för att uppnå integration, samtidigt som rätten att lära sig sitt modersmål ska finnas kvar.

30.

Kommittén anser att utbildningen av invandrarbarn måste vara en prioritering och ser mycket positivt på att mångfald uppmuntras i de nationella utbildningssystemen. För att stärka mångfalden inom utbildningssystemen uppmanar ReK medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att utreda om man kan rekrytera lärare från invandrarländerna. Kommittén hoppas att utbildningen på detta sätt ska fungera som en kulturell brygga mellan mottagarsamhället och tredjelandsmedborgarna och att den parallellt ska bli en drivkraft för ett produktivt och sammanhållet samhälle.

31.

ReK stöder de insatser som görs för att erkänna och godkänna den utbildning och kompetens som invandrarna har förvärvat i sina ursprungsländer. På detta sätt underlättas invandrarnas inträde på arbetsmarknaden, och deras möjligheter att få tillgång till utbildnings- och yrkesutbildningssystemen i mottagarländerna ökar.

32.

ReK understryker att främjande av lika möjligheter för invandrarna i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden är det bästa sättet att undvika social utestängning. Kommittén anser att positiva framtidsutsikter som innebär att man får en jämlik ställning i mottagarsamhället är det bästa sättet att förebygga de våldsyttringar som många europeiska städer har upplevt.

33.

Det är viktigt att invandrarna aktivt deltar i mottagarsamhällets strukturer och institutioner och att ett fullständigt och obehindrat deltagande i politiska livet på lokal och regional nivå på ett avgörande sätt bidrar till att skapa ett klimat av ömsesidigt förtroende mellan invandrarna och mottagarsamhällena.

34.

ReK understryker att man bör lägga särskild vikt vid invandrade kvinnor, dels för att de spelar en avgörande roll för barnens utbildning och när det gäller att skapa kulturella förebilder, dels för att de är mest utsatta för socialt utanförskap, våld och diskriminering.

35.

ReK anser att den interkulturella dialogen är en fråga av stor betydelse för integrationen och att de lokala och regionala myndigheterna måste fortsätta att ta initiativ för att främja denna dialog. Kommittén menar att bättre kunskaper om invandrarnas kultur på ett effektivt sätt bidrar till att motverka rasism och främlingsfientlighet.

36.

ReK betonar att massmedia har en mycket viktig roll för att göra allmänheten medveten om invandringens roll, och för att begränsa marginalisering, rasism och främlingsfientlighet.

37.

Kommittén håller med kommissionen om att man måste erkänna den yttre dimensionen av invandringspolitiken och konstaterar att det behövs samarbete med invandrarnas ursprungsländer i samband med integrationsförberedande åtgärder.

38.

De territoriella utvecklingspakterna utgör en flexibel ram för att genomföra integrationspolitiken, eftersom de gör det möjligt att genomföra åtgärder och tematiska prioriteringar som är lämpliga för varje territoriell enhet och eftersom de kan beakta de konstitutionella bestämmelserna i varje medlemsstat, ansvarsfördelningen mellan de olika styresnivåerna samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

39.

Kommittén välkomnar kommissionens initiativ att skapa "europeiska integrationsmoduler". Vi tror att de kommer att bidra till spridningen av bra metoder och bli ytterligare ett flexibelt verktyg för att utforma den nationella, regionala och lokala integrationspolitiken, som förhoppningsvis kommer att bidra till spridningen av bra metoder och bli ytterligare ett flexibelt verktyg för att utforma nationella, regionala och lokala integrationsinsatser. Vi hoppas att systematiseringen av den befintliga kunskapen kommer att tjäna de lokala behoven och utnyttjas för att förbättra resultaten.

40.

Kommittén välkomnar att man i den nya europeiska agendan framställer integrationen som ett gemensamt ansvar för alla berörda styresnivåer och att man erkänner de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att genomföra integrationspolitiken.

41.

ReK välkomnar också kommissionens beslut att se till att de lokala och regionala företrädarna kan delta vid fastställandet av integrationsstrategierna inom ramen för EU:s program samt att bättre samordna planeringen av unionens nuvarande budgetmedel och främja åtgärder på lokal nivå.

42.

ReK erinrar om att de lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll för att skapa de förutsättningar som krävs för att tredjelandsmedborgare ska få tillgång till information och tjänster med avseende på utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning, bostäder och andra tjänster av offentlig karaktär. De utgör den sammanhållande länk som gör det möjligt för invandrarna att utveckla ett starkt och konstruktivt förhållande till mottagarsamhället. Denna roll innebär merkostnader för kommunerna och regionerna, som ofta blir de som får ta itu med integrationens utmaningar.

43.

ReK konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna fungerar som tillhandahållare av tjänster och att de samarbetar nära med företag, organisationer och andra styresnivåer för att genomföra integrationspolitiken. Inom ramen för sina ansvarsområden medverkar de till att stärka företagens sociala ansvar på lokal nivå.

44.

ReK understryker de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att utnyttja erfarenheterna inom EU genom att utbyta bästa metoder och sprida resultaten från deltagandet i gemenskapsprogram (t.ex. Clip, Erlaim, Routes, City2City och Eurocities – Integrating Cities) och från de gränsöverskridande regionala nätverkens verksamhet.

45.

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna på ett avgörande sätt bidrar till att skapa goda förutsättningar för att tredjelandsmedborgare ska ha tillgång till information och service som rör sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder, kultur och liknande offentligt utbud och därigenom ges möjlighet att bygga upp en stabil förbindelse med mottagarsamhället.

46.

Kommittén konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna på grund av sin närhet till medborgarna lägger särskild vikt vid samarbete, kommunikation och utbyte av information med medborgarna, invandrarorganisationerna och de icke-statliga organisationerna. På detta sätt bidrar de i väsentlig grad till att utveckla ett klimat präglat av förtroende, till att bevara sammanhållningen i mottagarsamhällena och följaktligen till att visa att invandringen bidrar till utveckling och framsteg.

47.

ReK välkomnar inrättandet av de gemensamma europeiska indikatorer som medlemsstaterna kom överens om i Zaragoza, och anser att de kan bli ett effektivt verktyg för att övervaka och utvärdera integrationspolitiken.

48.

Kommittén bedömer att bedömer att bidraget från Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare till utformningen och genomförandet av integrationspolitiken är särskilt betydelsefullt. Vi erinrar om att trots att de lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll vid genomförandet av integrationspolitiken så har de hittills inte fått delta aktivt vare sig i fastställandet av de finansiella prioriteringarna eller i utvärderingen av resultaten. Vi anser att ett deltagande från ReK:s sida i bedömningen av resultaten skulle medverka till att utforma mer målinriktade insatser samt till att stödja mer enhetliga integrationsstrategier.

49.

Kommittén gläder sig över kommissionens ståndpunkt att insatserna på lokal nivå utgör en grundläggande del av integrationsstrategin. Med hänsyn till subsidiaritetsprincipen och flernivåstyret anser vi att det vore värdefullt med initiativ för att utforma ett strategiskt partnerskap mellan ReK och kommissionen och de europeiska nätverken för kommuner och regioner, i syfte att utnyttja de lokala och regionala myndigheternas viktiga erfarenheter, underlätta utbytet av bästa metoder och åsikter, förenkla och förbättra samordningen av insatserna och uppnå en bredare spridning av resultaten.

50.

Regionkommittén anser att integrationen av invandrare måste vara en grundläggande prioritering för EU och stöder de initiativ som kommissionen har tagit för att formulera förslag, utforma nya verktyg och tillämpa en effektiv politik.

51.

Den ekonomiska och demografiska utvecklingen kräver att man utformar en gemensam EU-strategi för att på ett balanserat sätt hantera migrationsströmmarna och främja integrationen.

52.

Kommittén ställer sig positiv till att agera gemensamt och att främja samarbete och dialog mellan de aktörer som är involverade i integrationen på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

53.

ReK uppmanar medlemsstaterna och de ansvariga regionala myndigheterna att ta initiativ som underlättar bedömningen och erkännandet av invandrarnas yrkesfärdigheter.

54.

Kommittén anser att man bör ta fram språkinlärningsprogram som svarar mot behoven hos särskilda invandrargrupper.

55.

Vi föreslår att man uppmuntrar särskilda banbrytande integrationsåtgärder på lokal och regional nivå i syfte att på ett effektivt sätt hantera de demografiska utmaningar som vissa regioner står inför.

56.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att uppmuntra lokala företag att stärka företagens sociala ansvar på lokal nivå.

57.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillhandahålla politiskt och ekonomiskt stöd till de lokala och regionala myndigheterna eftersom de spelar en avgörande roll vid tillämpningen av integrationspolitiken.

58.

Kommitténs uppfattning är att integrationsprocessen måste börja i ursprungsländerna, och vi föreslår att man ska utnyttja de befintliga initiativen till gränsöverskridande samarbete mellan lokala och regionala myndigheter som befinner sig på var sin sida om EU:s yttre gränser.

59.

Regionkommittén föreslår att man ska diskutera frågor om arbetskraftsinvandring och integration under kontakterna mellan företrädare för de lokala och regionala myndigheterna inom ramen för EU:s grannskapspolitik. Av den anledningen anser kommittén att Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) och den nyinrättade årliga Konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap) är användbara redskap för att fördjupa sig i dessa frågor.

60.

Integrationsinsatserna måste gälla både de tillfälliga och de cirkulära migranterna. Vi vill dock erinra om att cirkulär migration inte kan ersätta invandring av permanent karaktär och vi föreslår att man ska utreda om de lokala och regionala myndigheterna, både i ursprungsländerna och i mottagarländerna, har möjlighet att delta i partnerskapen för rörlighet och i förhandlingarna om dem.

61.

ReK upprepar sitt krav på att de lokala och regionala myndigheterna ska delta aktivt på ett tidigt stadium i utformningen av integrationsstrategierna och under hela deras tillämpningsperiod.

62.

ReK begär att få delta vid fastställandet av prioriteringarna för unionens budgetmedel vad gäller integration och vid utvärderingen av resultaten av integrationsprogrammen.

63.

Kommittén är positivt inställd till bildandet av migrations- och asylfonden och begär att man ska avsätta de medel som behövs så att den får tillräcklig finansiering och väsentligen kan förstärka integrationen av invandrarna på lokal och regional nivå, inbegripet finansiering av projekt på regional nivå. Vad gäller den mer allmänna utgiftsramen på området för inrikes frågor understryker kommittén att man måste säkerställa en noggrann balans, å ena sidan när det gäller den del av utgifterna som avser säkerhet och gränser, och å andra sidan utgifterna på områden som integration av invandrare och mottagningsförhållanden för asylsökande, områden där de lokala och regionala myndigheterna kan ge ett tydligt mervärde.

64.

ReK vill spela en mer aktiv roll i samordningen av insatserna på EU-nivå. Av denna anledning begär kommittén att som företrädare för de lokala och regionala myndigheterna regelbundet få delta i de europeiska ministerkonferenserna om integration. Vi föreslår också att kommittén ska få en utökad närvaro vid överläggningarna inom integrationsforumet och är fast beslutna att ta på oss en central roll vid främjandet av "territoriella pakter".

65.

Kommittén är villig att medverka till skapandet av ett EU-täckande system för uppföljning av integrationsframstegen, där gemensamma indikatorer används.

66.

Vi anser att tillämpningen av nya verktyg, t.ex. de territoriella pakterna, måste underlättas och att finansieringen av dem ska ske via strukturfonderna och de tematiska finansieringsformerna under den nya programperioden.

67.

Regionkommittén föreslår att man inrättar ett pris för integration av medborgare från tredje land och att detta delas ut till enskilda invandrare eller aktörer i integrationsprocessen (lokala eller regionala myndigheter, företag, organisationer, sammanslutningar, stiftelser etc.). Detta initiativ skulle kunna ingå i de evenemang som redan finns, t.ex. FN:s internationella invandrardag.

68.

Kommittén vill ingå ett strategiskt partnerskap med Europeiska kommissionen och med de europeiska nätverken för kommuner och regioner i syfte att underlätta integrationen av invandrare och främja en effektiv politik. Detta partnerskap skulle kunna befästas genom ett integrationsnätverk för lokala och regionala myndigheter, där de ansvariga för utformningen av politiken på alla styresnivåer skulle kunna delta tillsammans med organisationer från det civila samhället. ReK hoppas på ett politiskt, ekonomiskt och operativt stöd från Europeiska kommissionen för ett fullständigt genomförande av det strategiska partnerskapet och anser att det skulle kunna införlivas i ramen för de redan befintliga strukturerna och initiativen.