Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa”

KOM(2011) 78 slutlig

2011/C 376/09

Föredragande: Ronny LANNOO

Den 23 februari 2011 beslutade rådet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Översyn av småföretagsakten för Europa”

KOM(2011) 78 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 30 augusti 2011.

Vid sin 474:e plenarsession den 21–22 september 2011 (sammanträdet den 21 september 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 155 röster för, 3 röster emot och 11 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Kommittén gläder sig över att ett stort antal av dess förslag till åtgärder tagits med i översynen av småföretagsakten. EESK har noterat att det sedan ett antal år tillbaka tas allt större hänsyn till de små och medelstora företagen och mikroföretagen (1) när EU-texter utarbetas. Kommittén är också medveten om det stöd Europaparlamentet och medlemsstaterna har gett för att dessa företags behov ska beaktas på ett mer effektivt sätt. Småföretagsakten är en viktig vändpunkt i det europeiska sättet att tänka, genom att man väljer att utveckla ett styre baserat på partnerskap mellan offentliga myndigheter, lokala och regionala myndigheter, ekonomiska och sociala partner och organisationer som representerar små och medelstora företag och mikroföretag.

1.2   Översynen av småföretagsakten för Europa är ett nytt avgörande steg i det politiska erkännandet av de små och medelstora företagen och framför allt av mikroföretagen. EESK uppmanar framför allt kommissionen, Europaparlamentet och rådet samt medlemsstaterna och regionerna att sätta den grundläggande principen ”Tänk småskaligt först” i centrum för det europeiska, nationella och regionala beslutsfattandet. Kommittén uppmanar också medlemsstaterna och regionerna att låta denna princip ligga till grund för deras politik för små och medelstora företag och för deras ekonomiska politik och industripolitik. EESK anser slutligen att småföretagsakten borde ges en mer bindande karaktär, framför allt för EU-institutionerna.

1.3   Översynen av småföretagsakten är en bekräftelse på att de små och medelstora företagen tillmäts allt större betydelse. Det finns dock stora skillnader mellan olika medlemsstater när det gäller genomförandet av småföretagsakten och dess princip ”Tänk småskaligt först”. I vissa länder tillämpas den inte alls. Situationen är densamma när det gäller EU:s lagstiftningsprocess och beslutsfattande.

1.4   Om man utser representanter för små och medelstora företag (SME Envoys) borde detta enligt EESK:s mening hjälpa medlemsstaterna att tillämpa småföretagsakten. EESK rekommenderar också att man utser representanter för små och medelstora företag på regional nivå.

1.5   Kommittén gläder sig över förslagen i utkastet till en flerårig budgetram för tiden efter 2013. Dessa förslag syftar till att skapa ett program för att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft samt åtgärder för små och medelstora företag i de viktigaste programmen efter 2013. Kommittén konstaterar dock att kommissionen, framför allt GD Näringsliv, inte har tillräckliga personalresurser för att se till att småföretagsakten tillämpas effektivt. Kommittén uppmanar EU-institutionerna att anta programmet för att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och att mer specifikt rikta in sig på små- och mikroföretagen. EU-institutionerna uppmanas också att avsätta de personal- och budgetresurser som krävs för ändamålet.

1.6   Sedan återstår bara att övergå till fasen ”Agera småskaligt först” (”Act small first”). Småföretagsakten kommer inte att få den framgång man förväntar sig om man inte inrättar ett verkligt partnerskapsbaserat styre med flera aktörer och på flera nivåer. Man måste se till att de ekonomiska och sociala partnerna och alla offentliga och privata representativa aktörer involveras i de politiska diskussionerna och i lagstiftningsprocessen så snart dessa inleds. EESK anser därför att de representativa organisationerna för olika kategorier av små och medelstora företag faktiskt måste få delta i lagstiftningsprocessen och beslutsfattandet på alla nivåer.

1.7   EESK uppmanar slutligen kommissionen att utan dröjsmål inleda samråd med de europeiska organisationer som representerar olika kategorier av små och medelstora företag, i syfte att fastställa de operativa åtgärder som bör vidtas i första hand. Sådana överläggningar mellan de offentliga myndigheterna och de ekonomiska och sociala partnerna i medlemsstaterna och regionerna måste främjas.

2.   Allmänna kommentarer

2.1   Synen på de små och medelstora företagens verkliga situation är fortfarande alltför odifferentierad

2.1.1   Slogan ”Think small first” brukar alltid tolkas som ”tänk på de små och medelstora företagen först”. 92 % av företagen är dock mikroföretag, verksamma på mycket olika marknader. Detta är viktiga arbetsgivare som alltså måste vara den främsta målgruppen för småföretagsakten och EU:s politik. Dessa mikroföretag har dock svårare att tillämpa EU:s politiska strategier och lagstiftningsåtgärder och förtjänar därför större uppmärksamhet samt en anpassad och förenklad strategi.

2.1.2   I de åtgärder som följer av småföretagsakten måste hänsyn tas till den verklighet som småföretagen lever i, t.ex. mångsidigheten i chefsrollen, kunskapsöverföringen och förankringen i närmiljön. Vi måste också ta hänsyn till att arbetet med att se till att företaget efterlever alla gemenskapsbestämmelserna utförs av ett mycket begränsat antal personer i de små och medelstora företagen, till skillnad från hur det ser ut i storföretagen, som har ett stort antal specialister internt.

2.1.3   Översynen av småföretagsakten bekräftar att man måste ta hänsyn till den verkliga situationen för olika kategorier av små och medelstora företag, till deras storlek, särskilda kännetecken och struktur (produktion, handel, fria yrken m.m.) samt deras sätt att fungera på marknaderna. EESK anser att särskild uppmärksamhet bör riktas mot familjeföretag och enskilda firmor på såväl europeisk och nationell som regional nivå. Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta målinriktade åtgärder avseende lagstiftning, administrativa förfaranden, beskattning och utbildning.

2.1.4   Eftersom konsekvensbedömningarna fortfarande är inriktade på de små och medelstora företagen som helhet, är det dock svårt att få tag i exakta uppgifter om de effekter, begränsningar och fördelar som EU:s politiska strategier och program medför för var och en av dessa kategorier. För att kompensera dessa brister borde man i alla EU:s program prioritera analyser och studier inriktade på dessa olika kategorier.

2.1.5   EU:s politiska strategier och program och åtgärderna inom ramen för småföretagsakten ska stärka konkurrenskraften hos alla företag, inte bara hos dem som har en stark potential. Man bör också hjälpa de 95 % av de små och medelstora företagen som är verksamma på sina egna närmarknader och som, oberoende av sin storlek, också skapar stora möjligheter till utveckling och nya arbetstillfällen. Nuvarande statistiska metoder som bygger på företagens omsättning tar emellertid inte hänsyn till småföretagens sociala och kulturella roll, i synnerhet på lokal och regional nivå. EESK uppmanar kommissionen att beakta detta i sina analyser och att utarbeta nödvändiga, ändamålsenliga indikatorer.

2.1.6   Kommittén gläder sig över att de små och medelstora företagens internationella dimension nämns i småföretagsakten. EESK framhåller dock att internationaliseringen för de flesta småföretag oftast är en följd av den egna utvecklingen och inte ett mål i sig. EU borde vägleda dem mer aktivt i deras verksamhet genom att bland annat stödja initiativ i medlemsstaterna och sätta i gång samarbetsprogrammen Interprise på nytt.

2.2   Tar EU verkligen hänsyn till småföretagsakten i sina stora politiska strategier?

2.2.1   Trots hänvisningar i specifika texter, t.ex. Europa 2020-strategin och dess olika flaggskeppsinitiativ, tar unionen ingen riktig hänsyn till småföretagsakten och dess principer när den utarbetar sina stora politiska strategier. Det verkar som om små- och mikroföretagen fortfarande ignoreras eller underskattas i lagstiftningsprocessen. De exempel som följer bekräftar detta påstående.

2.2.2   Inom innovationspolitiken ges alltså snabbväxande företag företräde. Denna snäva syn rimmar inte med verkligheten när det gäller innovation i små företag som snarast behöver vägledning och verktyg anpassade till deras särskilda situation.

Detta är också fallet med energipolitiken. I sitt yttrande om att effektivisera EU:s energipolitik till förmån för små och medelstora företag och framför allt mikroföretag (2) framhöll EESK att man aldrig ställt sig frågan om hur energipolitiken, som är avgörande för EU:s framtid, ska genomföras i småföretagen och mikroföretagen.

I de konsekvensbedömningar som avser åtgärderna för att förverkliga den inre marknaden tas det inte tillräcklig hänsyn till småföretagens verkliga situation och de problem de kan råka ut för i den gränsöverskridande handeln eller i sin verksamhet på lokal nivå eller i närmiljön.

2.2.3   Alla politiska förslag med koppling till EU:s prioriteringar måste utgå från principen ”Tänk småskaligt först”. Kommittén uppmanar EU-institutionerna att ta hänsyn till små- och mikroföretagens intressen när flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin och inremarknadslagen genomförs.

2.2.4   EESK välkomnar i detta sammanhang att kommissionen i sitt meddelande om tolv åtgärder för att stimulera inre marknaden (3) lyfter fram insatser för att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till riskkapital som första nyckelåtgärd. På detta sätt skulle man kunna lösa det mest akuta problem som de små och medelstora företagen står inför, nämligen finansieringen. Kommittén anser att detta nyckelinitiativ inte bör behandlas isolerat utan kompletteras med andra åtgärder som lyfts fram i samband med översynen av småföretagsakten.

2.3   Vad som saknas i småföretagsakten: vägledning till småföretagen och företagarorganisationernas roll

2.3.1   Småföretagsakten tar upp småföretagens behov av vägledning. EESK har ofta framhållit att åtgärderna för vägledning och rådgivning till småföretagen måste stärkas genom anpassade tjänster som tillhandahålls av offentliga och privata organismer i olika former. Kommittén framhåller också företagarorganisationernas avgörande roll. Dessa fungerar som mellanled mellan de politiska beslutsfattarna, och företagen och har en rådgivande roll å ena sidan gentemot företagen och å andra sidan gentemot de politiska beslutsfattarna.

2.3.2   Stöd till denna vägledning, som erbjuds av olika organisationer för små och medelstora företag, och en förbättrad dialog mellan de senare och de politiska beslutsfattarna på alla nivåer är två av de främsta nycklarna till småföretagens konkurrenskraft. Dessa organisationer är oftast de enda som ingriper direkt i varje företag, på ett sätt anpassat till varje företag och med hänsyn till de särskilda behoven. Det är tack vare dessa organisationer som lagstiftningsåtgärderna kan tillämpas av de minsta företagen, företagen kan få stöd från bl.a. EU och beslutsfattarna kan få kännedom om deras verkliga behov på ett sätt som gör det möjligt för dem att anpassa politiken.

2.3.3   EESK anser därför

2.3.4   Med tanke på budgetrestriktionerna och på att resurserna måste koncentreras till det som är prioriterat anser EESK att stödet till rådgivning, vägledning, information och utbildning till de små och medelstora företagen, framför allt små- och mikroföretagen, är en av de viktigaste prioriteringarna. Detta stöd måste prioriteras i EU:s program, och de organisationer som fungerar som mellanhänder och representanter för alla kategorier av små och medelstora företag måste få allt stöd de behöver.

3.   Särskilda kommentarer

3.1   Tillgång till finansiering

3.1.1   I takt med att den ekonomiska krisen har blivit värre har det blivit allt svårare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Under dessa omständigheter har organisationer som erbjuder små och medelstora företag kreditgarantier och motgarantier fått en avgörande betydelse. EESK hoppas att Europeiska kommissionen kommer att erkänna dessa organisationers viktiga roll som ett grundläggande verktyg för att underlätta tillgång till finansiering för mikroföretag samt för små och medelstora företag.

3.1.2   EU:s finansiella instrument måste rikta sig till samtliga små och medelstora företag, inklusive de minsta. ”Garantimekanismerna” måste stärkas så att de även i fortsättningen riktar sig till all verksamhet i de små och medelstora företagen. Det handlar framför allt om garantin för små och medelstora företag, som har visat sig fungera bra och borde bli den första pelaren i handlingsprogrammet för små och medelstora företag efter 2013. EESK anser slutligen att man måste göra det lättare för andra finansiella organ än bankerna, t.ex. garantiorgan eller organ för ömsesidiga garantier, att få tillgång till dessa finansiella instrument.

3.1.3   De åtgärder som Baselkommittén (Basel III) vidtagit kommer att göra det möjligt att genomföra den sanering som krävs i bankernas praxis. Kommittén oroar sig dock för effekterna som riskerar att försvåra småföretagens tillgång till bankfinansiering och alltså kraftigt minska de finansiella resurserna hos både de små och medelstora företagen och i realekonomin rent generellt. Kommittén uppmanar EU-institutionerna att – framför allt när den framtida lagstiftningen om kapitalkrav (CRD IV) ska utformas – se till att de nya kraven på bankerna inte får några negativa effekter på finansieringen av de små och medelstora företagen. Man bör anta åtgärder som gör det möjligt för bankerna, framför allt de lokala och ömsesidiga bankerna samt de finansiella institutioner som erbjuder bankgarantitjänster, att fortsätta fullgöra sin uppgift att finansiera realekonomin.

3.1.4   De olika formerna av riskkapital skulle kunna vara intressanta för både innovativa och andra företag om de är anpassade till deras behov och särskilda situation. EU måste underlätta en riskkapitalmarknad som fungerar smidigt. Dessa former får dock inte ersätta andra instrument, t.ex. garantier. Småföretagen måste ha möjlighet att få tillgång till de instrument som lämpar sig bäst.

3.2   På väg mot ”smart lagstiftning”

3.2.1   Konsekvensanalyserna har innefattat test för att studera effekterna på små och medelstora företag, inklusive sociala effekter och miljöeffekter. EESK framhåller att detta är en mycket positiv utveckling. Kommittén uppmanar kommissionen att förbättra dessa test genom att i ännu högre grad ta med små- och mikroföretagen. EESK anser att analyser och tester bör utföras av helt oberoende organ, och anser vidare att de organisationer som företräder små och medelstora företag bör höras i samband med att analyserna utarbetas och att de även bör ha ”rätt till genmäle” före det slutliga offentliggörandet av analyserna.

3.2.2   EESK hoppas på minskade administrativa bördor för de små och medelstora företagen och föreslår att ”engångsprincipen” slås samman med ”en in, en ut-principen”, vilket innebär att införande av nya administrativa bördor ska gå hand i hand med slopande av redan befintliga. Denna princip bör tillämpas både på europeisk och lokal nivå.

3.2.3   Avsikten med översynen av småföretagsakten, att mer effektivt tillämpa principen ”Tänk småskaligt först” och engångsprincipen, är lovvärd. Problemet är nu att tillämpa dem i praktiken på nationell nivå och inom samtliga kommissionens generaldirektorat. EESK fäster därför särskilt stor vikt vid

3.2.4   När åtgärderna genomförs bör man prioritera proportionaliteten så att småföretagen inte behöver fullgöra några andra formaliteter än dem som absolut krävs. Om EU:s beslutsfattare strikt tillämpade den grundläggande principen ”Tänk småskaligt först”, en princip som de åtagit sig att följa, skulle det inte behövas några undantag.

3.2.5   Att skillnaderna mellan mikroföretagen erkänns behöver inte nödvändigtvis leda till att mikroföretagen rent generellt befrias från vissa formaliteter. Om det visar sig behövas undantag borde man förhandla om dessa med företrädarna för de berörda företagen. I annat fall finns det risk att det uppstår en negativ uppdelning mellan de företag som tillämpar lagstiftningen och dem som inte gör det.

3.2.6   EESK rekommenderar därför

3.3   Marknadstillträde

3.3.1   Småföretagsakten bekräftar att man måste göra det lättare för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. För att uppmuntra dem att delta i offentliga upphandlingar måste man inte bara förenkla förfarandena, utan man måste i medlemsstaterna också skapa politiska strategier som gynnar de små och medelstora företagen. Detta är för närvarande inte fallet i vissa medlemsstater.

3.3.2   ”EU-riktlinjer för bästa praxis” (4) om offentliga upphandlingar borde införas snarast och i sin helhet. Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta positiva politiska strategier som gör det lättare för de små och medelstora företagen och mikroföretagen att mer effektivt delta i offentliga upphandlingar.

3.4   Entreprenörer och nya arbetstillfällen

3.4.1   I de små företagen råder det ett särskilt förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessa företag har också ett särskilt behov av kvalificerad arbetskraft. EESK noterar för övrigt att arbetstagarna spelar en särskild roll i de små och medelstora företagens utveckling eftersom de kan vara en källa till innovation och bidrar till att förverkliga företagets målsättningar. Kommittén påminner om att småföretagen är viktiga platser för inlärning och yrkesutbildning och att de spelar en viktig roll när det handlar om att förvärva färdigheter och omsätta kunskap i handling.

3.4.2   EESK beklagar att problemen med arbetsmarknaden och sysselsättningen samt frågan om arbetstagarnas och företagschefernas kompetens nästan inte behandlas alls i småföretagsakten, trots att denna påverkar deras utvecklingskapacitet och deras potentiella förmåga att skapa nya arbetstillfällen.

3.4.3   EESK stöder kommissionens ansträngningar i syfte att stärka kvinnors företagande och rekommenderar utbyte av riktlinjer för god praxis som inbegriper de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna och av de små och medelstora företagens organisationer.

4.   Vad ska man göra för att hänsyn ska tas till småföretagsakten och dess prioriteringar?

4.1   Att värna om partnerskapsbaserat styre: regeln om att involvera flera aktörer på flera nivåer

4.1.1   I meddelandet framhålls att det krävs ett starkt styre och att de stora prioriterade åtgärderna i småföretagsakten bara kommer ”att få genomslag om de baseras på en stark politik till förmån för små och medelstora företag”. EU:s politiska strategier, program och lagstiftning kan endast bli effektiva om de utformas och genomförs tillsammans med de representativa organisationer på alla nivåer som fungerar som mellanhänder. En av de viktigaste prioriteringarna i översynen av småföretagsakten måste vara att värna om detta partnerskap i lagstiftningsprocessen och beslutsfattandet på europeisk, nationell och regional nivå.

4.1.2   Enterprise Europe Networks paneler bestående av små och medelstora företag kan efter översynen fungera som utmärkta informationskällor, men de kan inte ersätta erfarenheten och kompetensen hos de organ som representerar de små och medelstora företagen. Förslaget till program för att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft i den fleråriga budgetramen innehåller inga åtgärder för dessa organ, utan all tonvikt läggs på nätverket Enterprise Europe Network, där tyvärr inte alla de organisationer som representerar de olika kategorierna av små och medelstora företag i medlemsländerna är medlemmar. Nätverket borde bli föremål för en ingående utvärdering och förbättras vad avser metoder och interna regler, så att de organisationer som representerar de olika kategorierna av små och medelstora företag som finns i medlemsstaterna kan delta i det på ett bättre sätt.

4.2   Övergången från ”Tänka småskaligt först” till ”Agera småskaligt först”

4.2.1   EESK uppmanar EU-institutionerna att

4.3   Med vilka resurser?

4.3.1   Vilken framgång översynen av småföretagsakten kommer att få och hur effektiv den kommer att bli beror på vilka personalresurser och finansiella resurser som avsätts för genomförandet. Kommittén gläder sig över förslaget till nytt program för att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Programmet bör innehålla följande prioriteringar:

4.3.2   EESK oroar sig över att det är så få personer inom EU-institutionerna som för närvarande arbetar för de små och medelstora företagen och för småföretagsakten. Man måste alltså avsätta tillräckligt med personalresurser för att leva upp till ambitionsnivån i småföretagsakten, framför allt vid GD Näringsliv, om man ska kunna genomföra detta program för de små och medelstora företagen och framför allt övervaka det.

4.3.3   EESK gläder sig över att det införs representanter för små och medelstora företag (SME Envoys) på nationell nivå med uppdrag att underlätta genomförandet av prioriteringarna i småföretagsakten i medlemsstaterna och se till att de små och medelstora företagens och mikroföretagens röst får genklang i den nationella politiken och lagstiftningen. Kommittén anser dock att effektiviteten i arrangemanget kommer att bero på förmågan hos SME Envoys att påverka de politiska besluten och den nationella lagstiftningen samt på kvaliteten i samarbetet med de olika organisationer som företräder små och medelstora företag.

4.3.4   Kommittén framhäver den rådgivande gruppens betydelse som ett forum för samråd mellan kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska organisationerna för små och medelstora företag. Denna rådgivande grupp skulle kunna bli en instans för samråd om lagstiftningsförslagen och de operativa programmen inom alla de generaldirektorat vid kommissionen som ägnar sig åt små- och mikroföretagen. Kommittén gläder sig över de initiativ som kommit från flera regioner att utnämna regionala representanter för små och medelstora företag. Sådana initiativ bör uppmuntras.

5.   Politiska åtgärder

5.1   Kommittén vill att kommissionen varje år utarbetar en lägesrapport för EESK som

Denna rapport borde också läggas fram för rådet, Europaparlamentet och Regionkommittén.

5.2   EESK anser slutligen att rådet varje år borde anordna ett särskilt rådssammanträde (konkurrenskraft) om små och medelstora företag, mikroföretag och småföretagsakten.

5.3   EESK hänvisar till principen från det sociala trepartstoppmötet för tillväxt och sysselsättning, som inrättades av rådet den 6 mars 2003, och uppmanar rådet att organisera en ekonomisk dialog två gånger om året i anslutning till ett möte i konkurrenskraftrådet. Syftet med dialogmötet, som skulle sammanföra organisationer som företräder europeiska små och medelstora företag, trojkans industriministrar och små och medelstora företag, medlemsstaterna, kommissionen, samt EESK som företrädare för det civila samhället, är att stödja de små och medelstora företagens genomförande av EU 2020-strategin genom att involvera företrädare för dessa företag och politiker från den högsta nivån.

(1)  Kommissionens rekommendation 2003/361 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(2)  EUT C 44, 11.2.2011, s. 118.

(3)  Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”, KOM(2011) 206 slutlig.

(4)  http://ec.europa.eu/internal_market/publicprocurement/docs/sme_code_of_best_practices_sv.pdf.