Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Övervakning av marknaden för handel och distribution ’Mot en mer effektiv och rättvis inre marknad för handel och distribution 2020’ ”

Den 5 juli 2010 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Övervakning av marknaden för handel och distribution ’Mot en mer effektiv och rättvis inre marknad för handel och distribution 2020’ ”

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 januari 2011.

Vid sin 468:e plenarsession den 19–20 januari 2011 (sammanträdet den 20 januari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 192 röster för, 4 emot och 4 nedlagda röster.

1.1 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén konstaterar att detaljhandeln är av stor betydelse på inre marknaden och att den bidrar till den europeiska ekonomin som helhet. Mot bakgrund av detaljhandelns särdrag välkomnar EESK den helhetssyn som Europeiska kommissionen anlägger i rapporten om övervakning av marknaden för handel och distribution, och kommittén håller med om att man bör undvika att fokusera på enskilda delsektorer.

1.2 EESK beklagar att man fäster alltför liten uppmärksamhet vid små och medelstora företag, som spelar en grundläggande roll för sysselsättningen och för värdeskapande insatser samt för livet på landsbygden och i städerna. I enlighet med Small Business Act bör de små och medelstora företagen prioriteras mer, och det bör införas åtgärder för att uppmuntra dem att utveckla och skapa arbetstillfällen.

1.3 I hela Europa finns det en koncentration av storskaliga detaljhandlare, vilka drar till sig fler konsumenter på grund av sitt stora utbud (de fem största livsmedelshandlarna stod för mer än 70 % av marknaden år 2005). Det finns även en stor koncentration på många produktmarknader av i synnerhet livsnödvändiga produkter som detaljhandlarna inte har råd att inte kunna erbjuda i sina butiker.

1.4 Att utnyttja sin förhandlingsstyrka är allmän praxis i marknadsekonomier, och utövas av alla företag, både jordbrukare, mottagare och de bearbetningsföretag som bearbetar deras produkter, detaljhandlare och leverantörer. Kommittén är bekymrad över de åtgärder som vissa länder vidtagit i syfte att kontrollera prisnivåer eller marginaler, vilket strider mot principerna om fri konkurrens och en välfungerande inre marknad.

1.4.1 Av viktiga samhällspolitiska skäl, t.ex. på det sociala området och miljöområdet, kan det krävas sådana regleringar för att garantera den sociala sammanhållningen eller miljöskyddet.

1.5 På inre marknaden har man kunnat konstatera att det råder stora prisskillnader mellan liknande produkter i de olika medlemsstaterna. EESK rekommenderar att man i prisstudier fokuserar på hur priser och marginaler förs vidare genom hela försörjningskedjan.

1.6 EESK erinrar om att marknaden för handel och distribution – och avtalsförhållandena på denna marknad – till sin natur är nationell, med varierande rättsliga, ekonomiska, politiska och kulturella särdrag. Mot bakgrund av livsmedelkedjans betydelse efterlyser EESK att man i hela livsmedelskedjan analyserar och tar itu med oskäliga affärsmetoder.

1.7 EESK vill i synnerhet uppmana kommissionen att undersöka hur ”orättvisa avtalsförhållanden” hanteras på nationell nivå, inbegripet tillämpning. EESK erinrar också om betydelsen av att i kristider se till att befintlig lagstiftning tillämpas på vederbörligt sätt, och att detta är medlemsstaternas ansvar, och påpekar var insatser behövs och vilken nivå som är lämpligast, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.8 Sysselsättningen inom detaljhandeln är omfattande, och den är ofta en inkörsport till arbetsmarknaden för många unga, lågutbildade eller lågkvalificerade arbetstagare. Detaljhandeln erbjuder också stora möjligheter för entreprenörer.

1.9 EESK uppmanar kommissionen att främja egenföretagande, entreprenörskap och kunskapsutveckling som ett sätt att hantera krisen och underlätta för människor att ta sig in på eller återvända till arbetsmarknaden.

1.10 Kommissionen pekar med rätta ut områden för prioriterade åtgärder. EESK efterlyser även att förslagen antas i tid och ber Europeiska kommissionen att påskynda sitt beslutsfattande på ett område där det krävs omedelbara, praktiska och konkreta åtgärder. I synnerhet det högnivåforum för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja som nyinrättats bör bli stommen i den nya och framväxande livsmedelspolitiken, vilken inbegriper mer avvägda förhållanden längs hela försörjningskedjan.

1.11 EESK uppmanar kommissionen att undersöka genomförandet av tjänstedirektivet och vidta lämpliga åtgärder gentemot berörda medlemsstater. EESK uppmanar också kommissionen att vidta åtgärder beträffande förmedlingsavgifterna som fungerar som en dold beskattning av konsumenterna.

2.1 Europeiska kommissionen är medveten om den viktiga roll som detaljhandeln spelar på den inre marknaden. Detaljhandelns ekonomiska betydelse för EU (4,2 % av EU:s BNP, 17,4 miljoner anställda och 20 % av de europeiska små och medelstora företagen, samt dessa företags nära koppling till en rad marknader) är själva förklaringen till att detaljhandeln valts ut för övervakning.

2.2 Rapporten om övervakning av marknaden för handel och distribution och det åtföljande dokumentet från kommissionen innehåller en analys av de frågor som ur den inre marknadens perspektiv berör detaljhandelns ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. I rapporten och arbetsdokumentet från kommissionen undersöks sektorns resultat, senaste trender och vilka konsekvenser moderniseringen har haft för andra konkurrenter. De problem som påverkar detaljhandlarnas resultat har också kartlagts mot bakgrund av synpunkter från föregående och efterföljande marknadsled.

2.3 Den sektorsanalys som görs i rapporten baseras på en analys av detaljhandlares interaktion med sina leverantörer (föregående marknadsled) och konsumenter (efterföljande marknadsled). Kommissionen inser komplexiteten i den interaktion som detaljhandlare utvecklar för att se till att konsumenterna hittar den rätta produkten på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till bästa pris.

2.4 I rapporten anges att kommissionen kommer att fastställa åtgärder på grundval av samråd för att den inre marknaden ska fungera smidigare för detaljhandeln. Syftet är att hjälpa detaljhandlare att utnyttja den inre marknaden på bästa sätt och att förbättra deras ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat.

3.1 Genom denna rapport erkänner kommissionen detaljhandelns betydelse på den inre marknaden och dess bidrag till tillväxt, sysselsättning och hållbarhetsfrågor. Eftersom uppfattningen om sektorn ofta baseras på en förenklad föreställning om att detaljhandlare köper från jordbrukare och säljer till konsumenter, har man i rapporten försökt visa den komplexitet som präglar livsmedelsförsörjningskedjan och detaljhandlarnas interaktioner med olika motparter. Rapporten underlättar också förståelsen för hur detaljhandlare utför sitt uppdrag när det gäller att förse konsumenterna med rätt produkter på rätt plats och till bästa pris, samt de utmaningar de ställs inför.

3.2 I rapporten konstateras att moderniseringen inom handelssektorn har spelat en stor roll för att bekämpa inflationen under de senaste 50 åren och öka konsumenternas valfrihet. Detaljhandelns ökade konkurrens och konsolidering har lett till lägre priser, ökat konsumentutbud och förhållandevis små marginaler (i motsats till andra sektorer, däribland tillverkningsindustrin) med konsekvenser för konkurrenter, lokala myndigheter, jordbrukare, leverantörer, arbetstagare, etc.

3.3 EESK beklagar att rapporten eventuellt är alltför inriktad på detaljhandeln för livsmedel. Därigenom försummas möjligheten att få grepp om de små och medelstora företagens betydelse (dessa företag omfattar över 95 % av detaljhandelsföretagen och sysselsätter 11 miljoner människor), deras särskilda behov och svårigheter (däribland service efter försäljning), deras roll för livet i innerstäderna, på landsbygden eller i förorterna, deras beroende av stora företag samt konkurrensen med leverantörer som inrättar egna distributionsnät.

3.4 I rapporten förbises även betydelsen av kooperativ som affärsmodell, framför allt konsumentkooperativen inom detaljhandeln för livsmedel.

3.5 I rapporten analyseras handelssektorns resultat mot allmänpolitiska mål, som tillgänglighet och rimliga priser. I praktiken är detaljhandlarna verksamma inom en ytterst konkurrensutsatt miljö, där företagen strävar efter att locka kunder och erbjuda dem valuta för pengarna. De beslut som tas av detaljhandlare i frågor som rör etablering och tjänster överensstämmer snarare med marknadens dynamik än med allmänpolitiska mål. Genom att mäta detaljhandlarnas resultat mot allmänpolitiska mål förbiser man det faktum att detaljhandeln är en kommersiell verksamhet som för att överleva i en marknadsekonomi måste förbli lönsam. Liknande slutsatser skulle kunna dras för varje annan marknadsaktivitet.

3.6 Konsumenternas efterfrågan har med tiden blivit mer sofistikerad och kan inte betraktas som homogen. Detta i kombination med en omfattande konkurrens inom handeln förklarar marknadskrafternas komplexitet och hur olika former av detaljhandel, med olika tjänster efter försäljning, i själva verket kan samexistera. Det här innebär att en detaljhandel i mindre format kan vara framgångsrik om den kan erbjuda en specifik tjänst till specifika konsumenter. Över 11 miljoner européer arbetar inom små och medelstora företag i detaljhandeln. Därför är det avgörande att utvecklingen av små och medelstora företag främjas ytterligare, i synnerhet genom bättre lagstiftning och minskad administrativ belastning.

4.1 En inre marknad för handel och distribution som är mer effektiv och rättvis för konsumenterna

4.1.1 Detaljhandelns huvudsakliga verksamhet går ut på att tillhandahålla konsumenter en mängd olika produkter som uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav till bästa pris. Den modernisering som skett inom detaljhandelssektorn under de senaste 20 åren kännetecknas av en snabb koncentration som lett till stora multinationella återförsäljarkedjor som verkar i flera EU-länder och länder utanför EU, vilket skapat en mättnad på marknaderna i EU, integreringen av informations- och kommunikationstekniken och globaliseringen, däribland en utvidgning till andra marknader och tillgång till ett bredare produktsortiment till lägre priser för konsumenterna (överkomlighet).

4.1.2 EESK och kommissionen är eniga om att obalansen när det gäller tillgången till butiker och behovet av att bevara den regionala livskraften är viktiga frågor som måste åtgärdas. Detaljhandlare tenderar att etablera sig i stadskärnor eller i förorternas köpcentrum, och därför är det viktigt att se till att stadskärnorna förblir tillgängliga för leveranser. Människor som lever i landsbygdsområden blir alltmer beroende av bilen, med dess miljöeffekter, för att kunna utföra sina dagliga inköp. Detta innebär också att de som inte har råd med bil eller inte kan köra har begränsad tillgång till detaljhandelstjänster.

4.1.3 Detaljhandlares beslut om var de ska etablera sig grundar sig på ett antal faktorer, varav den viktigaste är behovet av att maximera antalet kunder. Denna faktor förklarar varför glest befolkade områden har svårare att locka till sig detaljhandelsanläggningar i jämförelse med stadskärnor eller köpcentrum som för ändamålet byggts upp utanför städerna. Frågor om tillgänglighet borde därför behandlas på grundval av ingående kunskaper om den miljö där detaljhandlare verkar.

4.1.4 Konsumenternas tillgång till ett brett urval av försäljningsställen kan försvåras till följd av både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer, som t.ex. lagstiftning, stadsplanering och detaljhandlares tillgång till fastigheter. Svårigheterna kan vara en följd av lokala bestämmelser där man infört inträdeshinder för viss typ av verksamhet eller vissa typer av butiker, eller tillståndsförfaranden som trots tjänstedirektivet är alltför komplicerade och godtyckliga. Bestämmelser som innebär att försäljning av hälsoprodukter över disk är reserverad för vissa monopol begränsar konkurrensen, och följaktligen också konsumenternas tillgång till läkemedel till rimliga priser.

4.1.5 Under de senaste 20 åren har människor med lägre inkomster i hög grad gynnats av tillgången till ett större urval av produkter och bättre priser till följd av modernisering, ökad konkurrens och globalisering. Utvecklingen av egna varumärken, som i genomsnitt är 30 % billigare än märkesvaror, har spelat en bidragande roll i denna process.

4.1.6 På grund av detaljhandelns utformning återspeglar priserna i detaljhandeln driftskostnader med relativt små marginaler i jämförelse med andra sektorer, vars marginaler är större. Kommittén är bekymrad över de åtgärder som vissa länder vidtagit i syfte att kontrollera prisnivåer eller marginaler. Med tanke på sektorns stora sociopolitiska betydelse kan sådana bestämmelser bli nödvändiga för att säkerställa social sammanhållning och förhindra fattigdom.

4.1.7 På den inre marknaden har man kunnat konstatera att det råder stora prisskillnader mellan liknande produkter. EESK rekommenderar att man i prisstudier fokuserar på hur priser och marginaler förs vidare genom hela försörjningskedjan. Vidare håller EESK med kommissionen om att olika faktorer påverkar prissättningen. Dessa faktorer är, förutom driftskostnader, hushållens genomsnittliga inkomster, moms, transportkostnader, hyreskostnader, lönekostnader samt faktorer som regelverk, graden av konkurrens eller kommersiella metoder som t.ex. ett geografiskt begränsat utbud och missbruk på områden som omfattar hela försörjningskedjan. EESK uppmanar kommissionen att undersöka konsekvenserna av detta och vidta åtgärder för att se till att upphandling även är möjlig i andra medlemsstater så att också konsumenterna kan gynnas av lägre priser, bättre urval, högre kvalitet, alternativa produkter, etc.

4.1.8 EESK konstaterar att konsumentundersökningar har visat att det finns ett behov av att utveckla oberoende källor för jämförande information om det kommersiella utbudet.

4.1.9 EESK håller med om att e-handeln skulle kunna spela en roll för att öka konkurrensen på vissa områden, vilket skulle bidra till att sänka priserna. EESK bekymrar sig över att införandet av e-handelstjänster går så långsamt, särskilt när det gäller gränsöverskridande transaktioner. EESK konstaterar att ett av hindren för utvecklingen av gränsöverskridande e-handelstransaktioner, särskilt för små och medelstora företag, är frånvaron av gemensam konsumentskyddslagstiftning i EU. EESK uppmanar EU:s institutioner att snabbt anta ett direktiv om konsumenters digitala rättigheter som baseras på en ”riktad fullständig harmonisering” som är så omfattande som möjligt. Ett sådant direktiv får inte hindra någon medlemsstat från att upprätthålla eller införa strängare skyddsåtgärder för konsumenterna, i enlighet med artikel 169.4 i FEUF.

4.2 En inre marknad för handel och distribution som är mer effektiv och rättvis för detaljhandlarna

4.2.1 EESK instämmer i uttalandet om att ”en inre EU-marknad för handel och distribution … bör tillåta att konkurrenskraftiga detaljhandlare oavsett storlek kan samleva på marknaden … och utveckla sin verksamhet”.

4.2.2 Läget är en avgörande faktor när en ny butik öppnar och det händer att detaljhandlare är tvungna att vänta i flera år innan de kan öppna en ny butik i ett bestämt område och därmed också skapa arbetstillfällen. Svårigheter med marknadsinträde och tillgång till fastigheter anges som potentiella hinder för utvecklingen av små detaljhandelsföretag, och bör analyseras ytterligare. Denna analys skulle kunna utföras mot bakgrund av redan tillgänglig information och ta hänsyn till konsumentperspektivet (var man handlar), konkurrenspolitiska aspekter samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

4.2.3 Syftet med det tjänstedirektiv som skulle ha genomförts i samtliga medlemsstater senast den 31 december 2009 var att avskaffa ett antal diskriminerande förfaranden med anknytning till beviljandet av etableringstillstånd. I praktiken har emellertid flera nya hinder rests, och det förekommer att byggrättsregler missbrukas för att kontrollera konkurrensen och främja etableringen av vissa typer av butiker eller företag. EESK uppmanar kommissionen att undersöka genomförandet av tjänstedirektivet och vidta lämpliga åtgärder gentemot berörda medlemsstater.

4.2.4 Ett annat problem som detaljhandlare har ställts inför är frånvaron av en öppen och konkurrenskraftig inre marknad för betalningar. Gällande praxis för kortbetalningssystem hämmar konkurrensen och utgör ett brott mot den inre marknadens grundsats. Förmedlingsavgifterna fungerar som en dold beskattning av detaljhandlare, särskilt de minsta. Sepa (det gemensamma eurobetalningsområdet), där förmedlingsavgifterna är en central del av systemet, kommer att leda till att billiga och effektiva nationella bankkortssystem avskaffas. Som en följd av detta kommer kortbetalningsmarknaden att krympa till ett duopol som leder till högre förmedlingskostnader och är till nackdel för konsumenterna. EESK uppmanar kommissionen att vidta åtgärder beträffande förmedlingsavgifterna som fungerar som en dold beskattning av konsumenterna.

4.3 En inre marknad för handel och distribution som är mer effektiv och rättvis för leverantörerna

4.3.1 I egenskap av tjänsteleverantörer ger detaljhandlare sina leverantörer tillgång till de egna distributionsnäten, oavsett om de omfattar ett enda försäljningsställe eller försäljningsställen över hela EU. Tjänsterna omfattar exempelvis särskild hyllplacering, marknadsföring och logistikverksamhet, etc. Var och en av dessa tjänster har ett pris, som ofta innebär en avgift.

4.3.2 Detaljhandeln är bara en av många olika distributionskanaler som är tillgängliga för leverantörer. I frånvaro av detaljhandlare skulle bara ett fåtal leverantörer kunna upprätta stora distributionsnät, och konsumenterna skulle drabbas av sämre valmöjligheter och högre priser. Varje länk är emellertid viktig i försörjningskedjan eftersom det inte kan ske någon bearbetning utan råvaror, och ingen återförsäljning utan bearbetade produkter. EESK anser därför att EU bör utarbeta de mekanismer som krävs för att det ska finnas en verklig jämvikt i återförsäljnings- och distributionskedjan för produkter.

4.3.3 I hela Europa finns det en koncentration av storskaliga detaljhandlare, vilka drar till sig fler konsumenter på grund av sitt stora utbud (de fem största livsmedelshandlarna stod för mer än 70 % av marknaden år 2005). Det finns även en stor koncentration på många produktmarknader av i synnerhet livsnödvändiga produkter som detaljhandlarna inte har råd att inte kunna erbjuda i sina butiker. Stor konkurrens mellan detaljhandlare leder till ett tryck i utbudskedjan på priser och marginaler. Att utnyttja sin förhandlingsstyrka är allmän praxis i öppna marknadsekonomier, och utövas av alla företag, både detaljhandlare och deras leverantörer, men när en sådan praxis missbrukas måste den undanröjas. Detaljhandlare, och även större sådana, har svagt förhandlingsläge gentemot tillverkare av ”livsnödvändiga” produkter, antingen dessa är stora eller små leverantörer. På samma sätt saknar de små och medelstora leverantörerna förhandlingsstyrka gentemot detaljhandlare i fråga om vissa produktkategorier. Det har rapporterats att aktörer inom försörjningskedjan inte kan klaga på grund av rädsla för repressalier. EESK uppmuntrar mindre detaljhandlare att gemensamt utforma inköpsallianser för att förbättra sitt förhandlingsläge gentemot leverantörerna, erhålla bättre villkor och kunna ge bättre service till konsumenterna. Situationer där köpkraft missbrukas bör fördömas, och EESK kräver att konkurrensreglerna ska tillämpas i vederbörlig ordning av samtliga aktörer längs utbudskedjan.

4.3.4 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har antagit två yttranden avseende livsmedelsförsörjningskedjans funktionssätt (1) där man rekommenderar en uppförandekod på medlemsstatsnivå och att det utses en medlare som vid behov ska ingripa. Europaparlamentet, EU:s spanska ordförandeskap och kommissionen (2) har också antagit en rad rekommendationer för att få en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja. EESK välkomnar också att det inrättats ett högnivåforum (3) för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja som utgör en plattform för de berörda aktörerna för avtalsförfaranden mellan företag i hela livsmedelsförsörjningskedjan.

4.3.5 EESK erinrar om att marknaden för handel och distribution – och avtalsförhållandena på denna marknad – till sin natur är nationell, med varierande rättsliga, ekonomiska, politiska och kulturella särdrag. Handelsförbindelserna hanteras oftast på nationell nivå genom lagstiftning, rättspraxis och koder för god praxis. Flera medlemsstater har försökt reglera ett antal förfaranden. I flera fall har dessa försök emellertid lett till att nya hinder har rests genom att möjligheterna för utländska företag att etablera sig i ett visst land har begränsats, i brott mot den inre marknadens principer. EESK efterlyser att man på ett adekvat sätt analyserar och kommer till rätta med oskäliga affärsmetoder som förekommer i hela livsmedelskedjan. I synnerhet uppmanar EESK kommissionen att undersöka hur ”orättvisa avtalsförhållanden” hanteras på nationell nivå, inbegripet tillämpning. En sådan undersökning skulle ge en översikt över de nationella metodernas effektivitet. Den skulle också belysa huruvida åtgärder behöver vidtas och vilken nivå som skulle vara mest lämplig, i linje med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. EESK erinrar också om betydelsen av att i kristider se till att befintlig lagstiftning genomförs på vederbörligt sätt, och att detta är medlemsstaternas ansvar.

4.3.6 För att garantera konsumenternas valfrihet och för att upprätthålla sin individualitet och stärka sin lokala profil har detaljhandlare utvecklat egna varumärken, för vilka de bär ett producentansvar. Dessa produkters framgång grundar sig på en utbredd acceptans hos konsumenterna, då närmare 80 % av de europeiska konsumenterna (4) anser att stormarknadernas egna märken är goda alternativ till andra varumärken.

4.3.7 Egna varumärkessortiment utvecklas i partnerskap med leverantörerna, som till största delen är små och medelstora företag. Kommissionen är medveten om att dessa partnerskap, som ofta baseras på underleverantörsförbindelser, ofta har visat sig vara mycket stabila och hållbara förbindelser. Leverantörer kan dra nytta av konsumentuppgifter, som stimulerar till ytterligare innovationer och tillträde till en bredare marknad. Det finns emellertid farhågor om effekterna av dessa partnerskap för innovationer, konkurrens, utvecklingen av små och medelstora företag och konsumenters valfrihet. EESK vill uppmana kommissionen att undersöka vilka effekter egna varumärken har med avseende på leverantörer, konkurrens, innovationer och konsumenters valfrihet.

4.4 En inre marknad för handel och distribution som är mer effektiv och rättvis för de anställda

4.4.1 Sysselsättningen inom detaljhandeln är omfattande, och den är ofta en inkörsport till arbetsmarknaden för många unga, lågutbildade eller lågkvalificerade arbetstagare. Handelssektorn i är hög grad beroende av flexibla arbetsmönster för att kunna anpassas till konsumenternas efterfrågan under en dag, vecka eller säsong. Den kraftiga priskonkurrensen leder till krav på en flexibilitet i fråga om de anställdas arbetstider som i många fall inte är förenlig med privatlivet. Därför bör lagstiftningen och kollektivavtalen definiera vilka typer av flexibla arbetstider som är förenliga med såväl företagets organisatoriska behov som de anställdas behov av att lättare förena privat- och yrkesliv. Andelen kvinnor är högre inom detaljhandeln än inom någon annan sektor och deltidsarbete är också vanligt förekommande. Detaljhandeln erbjuder vidare stora möjligheter för entreprenörer.

4.4.2 EESK uppmanar kommissionen att främja egenföretagande, entreprenörskap och kunskapsutveckling som ett sätt att hantera krisen och underlätta för människor att ta sig in på eller återvända till arbetsmarknaden. EESK uppmanar företagen inom sektorn att tillämpa nationella och gemenskapsrättsliga bestämmelser i fråga om lika möjligheter för kvinnor och män och jämställdhet i syfte att stödja den kvalitativa och kvantitativa utvecklingen av sysselsättningen bland kvinnor inom sektorn.

4.4.3 Den nuvarande finanskrisen och den minskade konsumtionen har lett till nedläggningar, omstruktureringar, sammanslagningar och övertaganden av affärsverksamheter i samtliga europeiska länder. Risken att bli långtidsarbetslös är därför hög. EESK uppmanar kommissionen att främja egenföretagande och utveckling av de anställdas yrkeskunskaper som ett sätt att hantera krisen och underlätta för människor att återvända till arbetsmarknaden.

4.4.4 Det finns en lång tradition av kollektiva handelsförhandlingar på både EU-nivå och nationell nivå. Skillnaderna mellan länder är en följd av skilda kulturer och traditioner hos arbetsmarknadens parter, och i varje föreslagen åtgärd på detta område bör subsidiaritetsprincipen beaktas. EESK uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att förstärka den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter och skapa ett system för arbetsmarknadsrelationer inom sektorn.

4.4.5 Svart arbete och den informella ekonomin är viktiga frågor som bör åtgärdas snarast eftersom de orsakar såväl illojal konkurrens mellan företagen till följd av skatte- och avgiftsflykt som negativa konsekvenser för arbetsförhållandena, i synnerhet när det gäller skyddet av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förenkla och minska den administrativa bördan för i synnerhet små och mycket små företag, och att ytterligare öka kunskapen om fördelarna med regelrätt arbete.

4.4.6 EESK efterlyser en öppen debatt med arbetsmarknadens parter om franchisingverksamhet, och vill dessutom uppmana medlemsstaterna att förstärka åtgärderna för att bekämpa den informella ekonomin eftersom den framkallar ytterligare diskriminering och orättvisa konkurrensvillkor till nackdel för små och medelstora företag.

4.4.7 Modernisering, teknisk utveckling och ökad användning av IKT inom detaljhandeln har lett till att kompetensen hos de anställda inom detaljhandeln allt sämre motsvarar företagens behov. EESK uppmärksammar kommissionen på behovet av att i större utsträckning ge arbetstagare möjligheter att förbättra sina kunskaper under hela karriären/arbetslivet. I detta sammanhang vill EESK även uppmana arbetsmarknadens parter inom handeln att fördjupa sitt pågående samarbete och komma till rätta med den dåliga överensstämmelsen mellan företagens kunskapsbehov och de anställdas kompetens genom att ta fram sektorsanpassade lösningar och sätt att föregripa och hantera den nya teknikens effekter när det gäller kompetens och sysselsättning.

4.4.8 Det finns en lång tradition av socialt ansvarstagande bland företag inom detaljhandeln. Under flera år har handelsföretag i själva verket inlett och genomfört en mängd ansvarsfulla förfaringssätt. Dessa förfaringssätt omfattar inte bara sociala och miljömässiga frågor utan berör också områden som t.ex. hälsa, produktsäkerhet och frågor som har anknytning till utbudskedjan eller lokala engagemang.

4.4.9 EESK är överens med kommissionen om att det är nödvändigt att lösa problemet med priskonkurrens som leder till pressade lönekostnader och försämrade arbetstider. EESK föreslår därför att kommissionen genomför en särskild undersökning om hur affärstiderna, inbegripet söndagsöppet, påverkar den lokala ekonomiska och sociala utvecklingen, den servicenivå som erbjuds konsumenterna och de anställdas livskvalitet.

4.4.10 Det finns fortfarande många inslag av illojal konkurrens och social dumping bland affärsföretagen inom sektorn, oavsett storlek, eftersom arbetsrätt och kollektivavtal, som skiljer sig från land till land, ger upphov till olika investeringsstrategier och olika ekonomiska och sociala modeller. EESK uppmanar arbetsmarknadens parter att inom ramen för den europeiska sociala dialogen inleda en diskussion om vilken politik som ska genomföras för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och avlägsna de hinder som står i vägen för en harmonisk utveckling och lojal konkurrens inom sektorn i Europa. Kommissionen bör stödja ett sådant initiativ och vidta de åtgärder som krävs för att undanröja sådana beteenden som hindrar förverkligandet av en välfungerande, rättvis och effektiv inre marknad som främjar utvecklingen.

4.4.11 Arbetstagarnas ekonomiska delaktighet spelar en allt större roll inom handelssektorn, i synnerhet bland de större detaljhandlarna i Europa, och gör att arbetstagarna har mer att säga till om vad gäller arbetets kvalitet samt beträffande motivation och arbetsförhållanden. Kommissionen bör göra en översyn av detta instrument som ett led i dess övervakning av sektorn.

4.5 En inre marknad för handel och distribution som är mer effektiv och rättvis för framtida generationer

4.5.1 EESK erkänner detaljhandelns betydelse när det gäller att uppmuntra mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster i EU. EESK påminner om att den direkta effekten av detaljhandelns verksamhet som sådan har överskattats, men att detaljhandeln indirekt – som den närmaste förbindelsen mellan konsumenter och tillverkare – kan åstadkomma en hel del. EESK välkomnar det återförsäljarforum vars roll är att utbyta god praxis mellan olika detaljhandlare och mellan detaljhandeln och berörda parter om specifika frågor. EESK noterar även det arbete som utförts av den europeiska rundabordskonferensen om hållbar konsumtion och produktion.

4.5.2 EESK uppmärksammar kommissionen på behovet av att garantera en samstämmig politik mellan miljömål och andra politiska mål, som t.ex. berör den inre marknaden. Under de senaste åren har konflikter uppstått, och det har blivit allt vanligare att den inre marknadens principer åsidosatts på grund av miljöskyddet. EESK varnar dessutom för en eventuell ansvarsöverföring från producenter till detaljhandlare.

Bryssel den 20 januari 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON

(1) NAT/460: ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” av Pedro Narro och József Kapuvari; CCMI/050: ”Storskalig detaljhandel: utveckling och konsekvenser” av Madi Sharma.

(2) KOM(2009) 591: Meddelande från kommissionen, ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa”.

(3) Kommissionens beslut av den 30 juli 2010 om inrättande av högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja (2010/C 210/03).

(4) Studie från 2005 av A. C. Nielsen om konsumenters inställning till privata märken.