Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Rapport från kommissionen – Rapport om konkurrenspolitiken 2009”

Den 3 juni 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som berett ärendet, antog sitt yttrande den 17 december 2010.

Vid sin 468:e plenarsession den 19–20 januari 2011 (sammanträdet den 19 januari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 154 röster för, 2 röster emot och 4 nedlagda röster.

1.1 Under 2009 påverkades konkurrenspolitiken kraftigt av den internationella ekonomiska krisen och hanteringen av dess effekter.

1.2 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) efterlyser en maximal samverkan mellan Europa 2020-strategin och strategin för hållbar utveckling (1), enligt tidigare förslag (2), men även mellan dessa strategier och konkurrenspolitiken så att man undviker att åtgärder dubblerar varandra eller, än värre, står i motsättning till varandra.

1.3 Kommittén framhåller än en gång risken för att det i denna besvärliga ekonomiska situation uppstår systemrisker, särskilt beträffande finansiella tjänster, på så sätt att konkurrensen påverkas negativt medan otillbörligt agerande gynnas. Även om, såsom har påpekats (3), kommissionen inte kan åta sig hanteringen av alla den ekonomiska krisens aspekter uppmanas den att stödja ansvariga myndigheters åtgärder, särskilt Europeiska centralbanken och andra konkurrensmyndigheter, genom en vägledande och övervakande gemenskapspolitik.

1.4 Detta stöd är extra viktigt under den aktuella översynen av Baselavtalet (4). Genom denna översyn höjs å ena sidan de garantikrav som bankerna måste uppfylla och syftet med detta är att minska risken för nya finansiella kriser på grund av bristande likviditet. Å andra sidan skulle de nya reglerna försvåra företagens tillgång till kredit. Därmed riskerar man att risken överförs från finansmarknaderna till den reala ekonomin. Denna översyn skulle dessutom kunna missgynna de europeiska bankerna i förhållande till amerikanska banker och leda till minskade vinster och hårdare konkurrens när det gäller investeringar med hög risk.

1.5 Kommittén ställer sig bakom kommissionens övervakning av de nationella ekonomiska återhämtningsplanerna, vars syfte är att ge en överblick över hur långt genomförandet av de enskilda programmen har kommit, ange vilka instrument som finns för att påskynda framstegen med åtgärderna och kontrollera att samordningen fungerar som den ska (5).

1.6 När det gäller risken för obligationschocker med koppling till skuldnivåerna, särskilt i länder som Portugal, Irland, Grekland och Spanien, är det tydligt att spekulation kan komma att påverka råvarumarknaderna negativt. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att uppmärksamma de problem som detta skulle medföra i fråga om priser och löner, särskilt för små och medelstora företag, och agera utifrån detta.

1.7 Kommittén föreslår att man regelbundet offentliggör en rapport om övervakningen av statligt stöd, som ger en utförlig bild av åtgärdernas genomförandegrad och bedömer effekterna för marknaderna. Syftet skulle vara att utarbeta en plan för att främja industrisektorn, som behövs för EU:s ekonomiska återhämtning, genom att stärka företagen, särskilt små och medelstora företag, och öka de berörda sysselsättningsnivåerna.

1.8 EESK (6) har redan uttryckt sin oro över eventuella följder av samspelet mellan systemet för industriellt rättsskydd och konkurrenspolitiken. Kommittén rekommenderar därför att den europeiska konkurrenspolitiken 2010 även på detta område sörjer för rättvisa och icke-diskriminerande villkor och att man uppmuntrar att företag, särskilt små och medelstora företag, förvärvar industriella äganderätter. Både EESK och kommissionen inser deras problem på detta område. Mot bakgrund av Europeiska kommissionens förslag avseende bestämmelserna för språkanvändning i anslutning till ett EU-patent och vissa medlemsstaters önskan om ett utökat samarbete vill EESK rekommendera att man försöker hitta en modell som främjar ökad konkurrenskraft, innovation och en starkare inre marknad på lika villkor. EU-patentet får inte diskriminera vare sig ekonomiska aktörer eller vissa medlemsstater, eftersom det skulle leda till konkurrensnackdelar.

1.9 EESK anser att marknaden för jordbrukssektorn bör vara starkt integrerad i EU:s samtliga politikområden, först och främst i konkurrenspolitiken.

1.10 När det gäller energisektorn kan man konstatera att konsumenterna i flera medlemsstater är mycket missnöjda med marknaden för el och gas. Höga priser och tjänsternas bristfälliga kvalitet medför direkt stora kostnader för konsumenter och företag och konkurrensen blir uppenbart snedvriden.

1.11 I enlighet med principen om teknikneutralitet är det nödvändigt att öka medvetenheten och höja kompetensen hos leverantörer och slutkunder inom elektroniska kommunikationstjänster, så att tekniken kan gynna den ekonomiska utvecklingen och så att den digitala agendans principer (7) genomförs på bästa sätt.

1.12 EESK stöder definitionen av rätten till information som en kombination av informationsfrihet, rätten att informera och rätten att bli informerad (8). Följaktligen kan en pluralistisk information inte på något sätt vara utelämnande, styrd eller övervakad. Kommissionen behöver inte bara vara repressiv gentemot företag som begränsar pluralismen till skada för den fria konkurrensen, utan skulle också kunna vara mycket proaktiv i främjandet av informationsfriheten.

1.13 Sedan beslutet fattades om att helt öppna upp postmarknaden för konkurrens från och med den 1 januari 2011, har enligt EESK den ekonomiska krisen definitivt underminerat den finansiella jämvikten för de etablerade postoperatörerna som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse. För att säkerställa att dessa operatörer till fullo kan utföra de uppgifter som anförtrotts dem och för att upprätthålla sysselsättningsnivån och sysselsättningens kvalitet inom sektorn, uppmanar EESK EU-institutionerna att inrätta ett stödsystem som tar hänsyn till denna nya situation vars allvar och potentiella effekter man inte kunde känna till då tredje postdirektivet (2008/6/EG) av den 20 februari 2008 antogs. Generellt sett rekommenderar kommittén att man med tanke på den nuvarande krisen stöder och utvecklar tjänsterna av allmänt intresse för att stärka den ekonomiska, sociala, territoriella och kulturella sammanhållningen inom EU.

1.14 I fråga om konsumentskydd välkomnar EESK utvecklingen mot en mer strukturerad förbindelse mellan GD Konkurrens och övriga generaldirektorat med ansvar för konsumentfrågor och konsumentorganisationer, men beklagar att ännu ett år har gått utan att det skett några framsteg när det gäller att verkligen genomföra den privaträttsliga tillämpningen av EU:s antitrustregler.

1.14.1 Trots ett berättigat stöd från Europaparlamentet och EESK har kommissionen inte lyckats genomföra det initiativ som lanserades i grönboken 2005 och i vitboken 2008 i syfte att säkerställa att EU:s regler för skadeståndstalan vid brott mot antitrustreglerna är effektiva. Detta innebär att konsumenterna fortfarande saknar skydd om de lider skada på grund av brott mot antitrustreglerna.

1.14.2 EU-domstolen har länge framhållit att så länge inte varje enskild medborgare har möjlighet att kräva skadestånd för den skada han lidit på grund av brott mot antitrustreglerna kan dessa regler inte fungera fullt ut på ett effektivt sätt.

1.15 EESK vill också uppmana till att man övervakar koncentrationsprocesser i näringslivet, att man granskar de sociala och kulturella effekterna inom industri, handel, hantverk och jordbruk, och utarbetar rekommendationer för en aktiv och hållbar ekonomisk politik och balanserade ekonomiska strukturer.

1.16 Liksom i föregående yttranden om konkurrenspolitiken uppmärksammar EESK på nytt kommissionen på fenomenet social dumpning. Kommittén värdesätter å ena sidan kommissionens arbete på miljöområdet, som kommer till uttryck i de många bestämmelser som antagits för att motverka krisen. Å andra sidan betonar kommittén att man i större utsträckning och på ett mer konkret sätt behöver uppmärksamma de fortsatt stora skillnaderna mellan olika nationella regler om lika möjligheter och anställningsskydd. Kommittén anser att dessa aspekter bör beaktas helt och fullt, inte bara inom sysselsättningspolitiken utan även inom konkurrenspolitiken, eftersom de kan ha stor påverkan på marknadens dynamik.

1.17 EESK välkomnar att kommissionen också under 2009 har strävat efter att ytterligare klargöra förhållandet mellan å ena sidan systemen för socialomsorg och hälso- och sjukvård och å andra sidan ekonomin. Kommittén stöder kommissionens arbete för att stärka en solidariskt finansierad social infrastruktur, ett civilt samhälle och det allmänna bästa i Europa. Vi utgår från att de offentliga sociala trygghetssystemen, som baseras på nationell sociallagstiftning, ska vara utformade så att de inte är diskriminerande för leverantörer och förmånstagare och så att de underlättar ett gränsöverskridande tjänsteutbud, i den mån staten eller myndigheterna inte själva tillhandahåller tjänster. De förhållanden som gäller för rättsligt och ekonomiskt självständiga leverantörer som arbetar inom den offentliga förvaltningen ska framför allt utformas av den nationella sociallagstiftningen.

2.1 I årsrapporten om konkurrenspolitiken 2009 beskrivs utvecklingen och tillämpningen av konkurrenspolitikens instrument, åtgärder till förmån för konsumenterna samt samarbetet på europeisk, internationell och interinstitutionell nivå.

2.2 Detta år ägnas inledningen åt en grundlig behandling av konkurrenspolitiken och den ekonomiska och finansiella krisen.

2.3.1.1 Mot bakgrund av den allvarliga ekonomiska krisen har kommissionen försökt utforma politiken så att man minimerar krisens effekter på den reala ekonomin, stabiliserar det finansiella systemet och undviker att en liknande kris upprepas i framtiden, med målsättningen att bevara den inre marknaden.

2.3.2.1 Kommissionen har behövt hantera många meddelanden om de krisstödsåtgärder som medlemsstaterna har vidtagit och har reagerat inom en mycket begränsad tidsram.

2.3.3.1 Redan i slutet av 2008 antog kommissionen ett meddelande om rekapitalisering (9) där man skiljer mellan banker som är sunda och banker som har svårigheter och där vägledning ges för att utvärdera kapitaltillskott i form av stöd.

2.3.3.2 Garantiordningar har godkänts för 12 medlemsstater (10). Sju stater har antagit system som endast gäller rekapitalisering (11), medan ytterligare sju har utarbetat blandplaner eller helhetsplaner (12). Spanien, Slovenien, Storbritannien, Ungern och Tyskland har också arbetat med andra former av stöd. När det gäller stöd till enskilda enheter har man godkänt åtgärder för rekapitalisering och andra stödåtgärder till förmån för 29 enheter (13).

2.3.4.1 I februari antog kommissionen ett meddelande om värdeminskade tillgångar (14), där den förklarar kriterierna för värdering av räddningsåtgärder för finansinstitut enligt reglerna om statligt stöd.

2.3.5.1 I ett meddelande om omstrukturering (15) tar kommissionen upp frågan om moralisk risk och tydliggör de krav som stödmottagarna måste uppfylla och framhåller att man måste undvika att belöna riskfyllt agerande i det förgångna.

2.3.6.1 Villkoren för betalningsoförmåga har setts över när det gäller de böter som kommissionen har utdömt på grundval av antitrustreglerna. Kommissionen har utvärderat de enskilda förfrågningarna från fall till fall.

2.3.7.1 Den tillfälliga gemenskapsramen för statliga stödåtgärder (16), som gäller fram till slutet av 2010, är inriktad på två målsättningar: att garantera företagen fortsatt tillgång till finansiering och att uppmuntra dem att fortsätta investera i en ”hållbar framtid”.

2.3.8.1 Under 2008 ökade den sammanlagda stödvolymen, på grund av den ekonomiska och finansiella krisen, från omkring 0,5 % till 2,2 % av BNP, dvs. till 279,6 miljarder euro. Det krisrelaterade stödet utgjorde omkring 1,7 % av det totala beloppet.

2.4.1.1 Under 2009 fortsatte genomförandet av handlingsplanen för statligt stöd (17), med antagandet av vägledande dokument om stöd till utbildning (18) och stöd till förmån för missgynnade och funktionshindrade arbetstagare (19). Dessutom har man antagit riktlinjer för ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt (20).

2.4.1.2 Beträffande gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (21) förlängdes giltighetstiden fram till oktober 2012.

2.4.1.3 Den 1 september 2009 trädde ett ”förenklat förfarande för handläggning” i kraft med syfte att öka effektiviteten, öppenheten och förutsägbarheten när det gäller kommissionens förfaranden för handläggning av statligt stöd (22).

2.4.2.1 Kommissionen antog sex beslut om kartellbildning (23), och utdömde böter till 43 företag om sammanlagt 1,62 miljarder euro.

2.4.2.2 Kommissionen tog slutgiltiga beslut gällande energisektorn (RWE och GdF) och IT-sektorn (Intel, Microsoft och Rambus) och beslutade att inleda förfaranden inom sektorerna för elektronisk kommunikation (före detta monopolbolag på bredbandsmarknaden i Polen och Slovakien) och finansiella tjänster (Standard & Poor's och Thomson Reuters).

2.4.3.1 Antalet anmälda koncentrationer var lägre än rekordnivåerna från föregående år. Sammanlagt anmäldes till kommissionen 259 transaktioner och 243 slutgiltiga beslut antogs. Inga beslut om förbud fattades och inga nya förfaranden inleddes enligt artikel 21 i koncentrationsförordningen.

2.5.1.1 Kommissionen fortsatte övervaka gränsöverskridande förmedlingsavgifter, med särskilt fokus på VISA Europe och MasterCard.

2.5.1.2 Man såg över hur gruppundantagsförordningen fungerar när det gäller försäkringar, där förordningen upphör att gälla den 31 mars 2010. Förslaget till ny förordning, som lades fram för samråd i oktober, förnyar undantagen för två avtalskategorier: gemensam insamling av data, uppställning av tabeller och undersökningar samt avtal om bildande av samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper.

2.5.2.1 Lagstiftningspaketet om klimat och energi, som antogs i april, innehåller ett direktiv om förnybara energikällor där hållbarhetskriterier anges för biobränslen och biovätskor (24) som även är relevanta för bedömningen av statligt stöd inom denna sektor. Europaparlamentet och rådet godkände dessutom ett direktiv om ändring av gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (25).

2.5.2.2 När det gäller energimarknaden antog parlamentet och rådet i juli paketet om den inre marknaden för energi (26) och kommissionen antog ett förslag till förordning om åtgärder för att trygga gasförsörjningen.

2.5.2.3 För första gången utdömde kommissionen böter för överträdelse av antitrustreglerna inom energisektorn. E.ON och GDF Suez ålades påföljder för uppdelning av marknaden (27) och bötesbeloppet uppgick till sammanlagt 1 106 miljoner euro.

2.5.3.1 Fram till 2009 hade kommissionen utvärderat och godkänt statligt stöd och andra typer av offentlig finansiering om cirka 2 miljarder euro (28) med målsättningen att främja tillgången till bredband för alla EU-medborgare.

2.5.4.1 Under 2009 antog kommissionen två beslut som innebar att åtaganden från Microsofts och Rambus sida i samband med överträdelse av konkurrensreglerna blev juridiskt bindande. Genom ett tredje beslut utdömdes böter till Intel på 1,06 miljarder euro, det högsta som kommissionen någonsin ålagt ett enskilt företag (29).

2.5.5.1 Kommissionen fortsatte att övervaka medlemsstaternas övergång från radio- och tv-sändningar med analog teknik till sändningar med digital teknik, särskilt i Italien och Tyskland.

2.5.6.1 Efter en undersökning av läkemedelssektorn bekräftade kommissionen det brådskande behovet av att inrätta ett gemenskapspatent och ett enhetligt specialiserat system för tvistlösning på patentområdet i EU.

2.5.6.2 Kommissionens åtgärder inom området för hälso- och sjukvårdstjänster var inriktade mot statligt stöd, efter att flera klagomål lagts fram av privata kliniker, vilka menade att offentligt drivna sjukhus särbehandlats eller fått överdrivna ersättningar i flera medlemsstater (30).

2.5.7.1 Inom sektorn för järnvägstransporter godkände kommissionen Deutsche Bahn AG:s köp av det polska järnvägsföretaget PCC Logistics (31). Ärendet om en sammanslagning där SNCF genom köp skulle komma att delvis kontrollera Keolis, ett företag verksamt inom offentlig passagerartransport (32), återförvisades däremot till Frankrike.

2.5.7.2 Inom sjötransportsektorn antog kommissionen ett meddelande om statligt stöd till fartygsförvaltare (33). Dessutom fattade kommissionen positiva beslut beträffande statligt stöd till sjöfolk i Italien (34) och Finland (35), och man slutförde det formella förfarandet i fråga om DIS-systemet i Danmark samt de ärenden som gällde skatten på tonnage i Irland (36), Danmark (37), Nederländerna (38), Slovenien (39) och Polen (40).

2.5.7.3 Kommissionen övervakar sektorn för lufttransporter som genomgår en konsolideringsprocess som omfattar joint venture-avtal för transatlantiska flygningar (41), sammanslagning av nätverksbolag och lågprisbolag (42) och stora nätverksbolags uppköp av mindre regionala operatörer (43).

2.5.8.1 I fråga om tillämpningen av reglerna om statligt stöd inom postsektorn antog kommissionen många beslut med syfte att garantera att operatörer som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och deras filialer inte ges otillbörliga fördelar.

2.5.9.1 Kommissionen välkomnar den effekt på försäljningen som skrotningsprogram har haft på flera nationella marknader. Ett korrekt genomförande av de informationsbestämmelser som infördes genom direktiv 98/34/EG har garanterat öppenhet, informationsutbyte och förebyggande av hinder för den inre marknaden.

2.5.9.2 Kommissionen godkände också olika stödprogram för utveckling av fordon för att möta den växande efterfrågan på mer miljövänliga bilar och för ett strängare regelverk på miljöområdet.

2.5.9.3 På antitrustområdet lade man i december fram ett förslag till gruppundantagsförordning för bilsektorn för offentligt samråd.

2.5.10.1 I oktober offentliggjorde kommissionen resultatet av en undersökning av livsmedelsindustrin i meddelandet om åtgärder som kan få livsmedelskedjan att fungera bättre (44).

2.5.10.2 Kommissionen antog dessutom en rapport om mejerimarknaden (45) som var en av de sektorer som hade särskilt stora problem under 2009. Kommissionen intensifierade också sina kontakter med de nationella myndigheterna inom sektorn.

2.6.1 Kommissionen fortsatte under året sitt arbete på detta område, dels inom enheten för konsumentkontakter, som inrättades av GD Konkurrens år 2008, dels inom den undergrupp för konkurrens som 2003 inrättades inom den rådgivande europeiska konsumentgruppen (ECCG).

2.7.1 Vid ett sammanträde mellan GD konkurrens och de ansvariga för de nationella konkurrensmyndigheterna godkändes enhälligt rapporten om konvergens mellan program för förmånlig behandling i linje med Europeiska konkurrensnätverkets modell för förmånlig behandling (46).

2.7.2 Kommissionen informerades om 129 nya undersökningar som inletts av de nationella konkurrensmyndigheterna och om 69 beslut (47), vilket innebar en ökning med 15 % jämfört med 2008.

2.8.1 GD konkurrens fortsatte sitt samarbete med andra internationella organ som omfattas av generaldirektoratets behörighetsområde (internationella konkurrensnätverket, OECD:s konkurrenskommitté, UNCTAD:s mellanstatliga grupp av konkurrensexperter om konkurrenslagstiftning och -politik).

2.8.2 Kommissionen upprätthöll ett nära samarbete med Förenta staterna, Kanada, Japan, Kina och Indien och undertecknade nya samförståndsavtal med Sydkorea (48) och Brasilien. Särskilt uppmärksammades samarbetet med Kroatien och Turkiet, som måste uppfylla de ”öppningsriktmärken” som krävs för att inleda anslutningsförhandlingar inom konkurrenskapitlet, och även samarbetet med länderna på västra Balkan och Island, med tanke på en framtida anslutning till Europeiska unionen.

2.9.1 Europaparlamentet godkände en resolution om vitboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler och konkurrensrapporterna för åren 2006 och 2007.

2.9.2 Rådet mottog flera konkurrenspolitiska bidrag från kommissionen beträffande slutsatser som antagits i sammansättningar såsom Ekofin, rådet (konkurrenskraft), rådet (transport, telekommunikation och energi) och Europeiska rådet.

2.9.3 GD konkurrens samarbetade aktivt med EESK i olika frågor, bland annat små och medelstora företags anpassning till den globala marknadens utveckling, skeppsvarv och statligt stöd.

Bryssel den 19 januari 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON

(4) Pressmeddelande från Baselkommittén om höjning av minimikapitalkraven, se följande länk: http://www.bis.org/press/p100912.pdf

(10) Cypern, Danmark, Finland, Irland, Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Spanien och Sverige.

(12) Tyskland, Storbritannien, Grekland, Österrike, Polen, Ungern och Slovakien.

(13) ING, KBC, Parex Banka, Anglo Irish Bank, Bank of Ireland, Allied Irish BankFortis, Dexia, Nord LB, IKB, Kaupthing Bank Finland, Ethias, SdB, Banco Privado Portugues, Hypo Real Estate, WestLB, Fionia, HSH Nordbank, Hypo Tirol, LBBW, Kaupthing Luxemburg, Caisse d'Epargne/Banque Populaire, Mortgage Bank of Latvia, Northern Rock, Commerzbank, Lloyds Banking Group, BAWAG, Hypo Group Alpe Adria och RBS.

(23) Ärende COMP/39406 marina slangar; COMP/39401 E.on/GDF; COMP/39396 kalciumkarbid; COMP/37956 armeringsjärn (förnyat antagande); COMP/39129 transformatorer och COMP/38589 värmestabilisatorer.

(28) Varav 1,5 miljarder euro i form av statligt stöd i enlighet med artikel 107 i EUF-fördraget.

(43) COMP/M.5335, Lufthansa/Brussels Airlines; COMP/M.5403, Lufthansa/Bmi; COMP/M.5440, Lufthansa/Austrian Airlines.

(45) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0385:FIN:SV:PDF.