[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 15.12.2010

KOM(2010) 755 slutlig

2010/0361 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång

MOTIVERING

1. Den 20 november 1998 antog rådet och Europaparlamentet direktiv 98/84/EG om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång[1].

2. Direktivet har skapat en gemensam rättslig ram för hela Europeiska unionen i kampen mot olaglig utrustning som ger otillåten tillgång till avgiftsbelagda TV-tjänster och effektivt skydd av sådana tjänster. Skyddet omfattar såväl klassiska television- och radiosändningar som överföring över Internet.

3. Det främsta syftet med direktivet var att ge ett rättsligt skydd för alla tjänster där ersättningen bygger på en villkorad tillgång , det vill säga tillgång till en skyddad tjänst först sedan man har blivit personligt godkänd som behörig[2]. Rent konkret består skyddet i en olagligförklaring av all kommersiell verksamhet med utrustning som ger eller underlättar tillgång till tjänster utan tillstånd eller betalning till leverantören och att rättsliga sanktioner införs.

4. Tjänsterna tillhandahålls legalt av leverantörerna genom utrustning för villkorad tillgång , det vill säga all utrustning eller programvara som utformats eller anpassats för att göra en skyddad tjänst tillgänglig i tolkningsbar form[3]. I motsats därtill betecknar olaglig utrustning all utrustning eller programvara som utformats eller anpassats för att göra en skyddad tjänst tillgänglig i tolkningsbar form utan tillstånd från tjänsteleverantören[4].

5. I direktivet definieras i detta sammanhang den otillåtna verksamhet som hör ihop med olaglig utrustning. Det handlar för det första om tillverkning, import, distribution, försäljning, uthyrning eller innehav av olaglig utrustning, och, för det andra, om idrifttagande, utbyte, underhåll eller installation av olaglig utrustning. Det förklaras slutligen också utgöra otillåten verksamhet att kommersiellt marknadsföra piratutrustning. Det bör observeras att endast ovannämnd verksamhet som utförs i kommersiellt syfte är otillåten.

6. De sanktioner som föreskrivs för denna otillåtna verksamhet överlåts helt till medlemsstaterna som ska respektera grundprinciperna i gemenskapsrätten. De ska vara "verkningsfulla, avskräckande och proportionerliga"[5] i förhållande till de överträdelser som begåtts.

7. Medlemsstaterna ska se till att alla leverantörer av skyddade tjänster har tillgång till lämpliga möjligheter till rättelse för att stoppa otillåtna intrång mot deras verksamhet (till exempel genom föreläggande) samt möjligheter till ersättning för eventuell skada som orsakats av otillåten verksamhet.

8. Europarådet inledde 1999 arbetet på att utarbeta en konvention om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

9. Det har blivit allt viktigare med ett utökat och effektivt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång. Många europeiska stater som inte är medlemmar i Europeiska unionen, kan utgöra frihamnar för framtagning och spridning av piratutrustning för villkorade tjänster, i synnerhet som deras rättssystem inte föreskriver några sanktioner för denna mycket specifika piratverksamhet. Det är därför önskvärt att utvidga bestämmelserna i direktiv 98/84/EG och att skapa en gemensam och effektiv ram på europeisk nivå för att skydda dessa tjänster.

10. Rådet gav därför kommissionen behörighet att på Europeiska gemenskapens vägnar delta i förhandlingar om konventionen i ett beslut av den 22 juni 1999[6].

11. De förhandlingsanvisningar som kommissionen fick syftade till att se till att den europeiska konventionen övertog samma definitioner och åtgärder som i direktiv 98/84/EG och att förenligheten skulle vara så stor som möjligt mellan de båda rättsliga instrumenten.

12. Förhandlingarna blev framgångsrika och konventionen som antogs den 24 januari 2001 är helt förenlig med direktiv 98/84/EG.

13. I stora drag återger i själva verket konventionen bestämmelserna i direktiv 98/84/EG. Därmed skyddas systemen som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång från sådan otillåten verksamhet som nämns i direktiv 98/84/EG.

14. Några smärre textuella skillnader finns mellan de båda texterna. I konventionen är det till exempel inte bara straffbart att framställa olaglig utrustning, utan även att producera den. Sanktionerna för otillåten verksamhet definieras också tydligare här, eftersom det i konventionen fastslås att de är straffrättsliga, administrativa eller andra. I likhet med direktiv 98/84/EG ska sanktionerna vara proportionerliga, avskräckande och verkningsfulla. Slutsatsen är att dessa textvariationer i Europarådets konvention inte på något sätt ändrar innehållet och räckvidden i gemenskapsdirektivet.

15. Konventionen är öppnad för deltagande av Europeiska unionen. I konventionens artikel 11.4 föreskrivs dessutom att de parter som är medlemmar i Europeiska gemenskapen i sina ömsesidiga relationer ska tillämpa gemenskapens regler och följaktligen endast tillämpa de regler som följer av denna konvention om det inte finns någon gemenskapsregel för den aktuella situationen. Denna friskrivningsklausul till förmån för Europeiska unionens medlemsstater garanterar att EU:s regler har företräde.

16. Inom ramen för den andra utvärderingsrapporten av direktiv 98/84/EG som antogs den 30 september 2008[7] angav kommissionen att Europeiska unionens undertecknande av konventionen borde leda till att fler av Europarådets medlemsstater ratificerar den och på så sätt utvidga det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på villkorad tillgång utanför EU:s gränser.

17. Den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång har undertecknats på europeiska unionens vägnar den (…) med förbehåll för att den eventuellt ingås vid ett senare tillfälle.

18. Följaktligen rekommenderar kommissionen rådet att ingå konventionen, vilket skulle utvidga det rättsliga tillämpningsområdet för direktiv 98/84/EG och effektivt bekämpa intrång mot skyddade tjänster.

2010/0361 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 jämförd med artikel 218.6 a v,

med beaktande av kommissionens förslag[8],

med beaktande av Europaparlamentets godkännande,

och av följande skäl:

19. Den (…) bemyndigade rådet kommissionen att i Europarådet, på Europeiska gemenskapens vägnar, förhandla för att uppnå en konvention om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

20. Den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång antogs den 24 januari 2001 och trädde i kraft den 1 juli 2003.

21. Konventionen innehåller bestämmelser som är nästan identiska med dem i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång[9].

22. Ingåendet av konventionen skulle sända ut en stark signal om stöd för denna konvention och därmed bidra till att utvidga räckvidden för bestämmelserna i direktiv 98/84/EG till att även gälla utanför EU:s gränser och införa ett rättssystem för tjänster som bygger på villkorad tillgång som är gemensamt för hela den europeiska kontinenten.

23. I enlighet med rådets beslut (...) undertecknades den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång på Europeiska unionens vägnar den (...) med förbehåll för att den eventuellt ingås vid ett senare tillfälle.

24. Konventionen bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Härmed godkänns den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

Konventionstexten finns i bilaga 1 till detta beslut.

Artikel 2

1. Rådets ordförande ska vara behörig att utse den eller de personer som ska ha rätt att på EU:s vägnar deponera det godkännandeinstrument som avses i artikel 12 i konventionen för att uttrycka att Europeiska unionen samtycker till att bindas av konventionen.

2. Rådets ordförande ska vara behörig att utse den eller de personer som ska ha rätt att avge den ensidiga förklaring som återfinns i bilaga 2 till detta beslut när godkännandeinstrumentet deponeras.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA 1

Europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång

Ingress

Europarådets medlemsstater, övriga stater och Europeiska gemenskapen har undertecknat denna konvention.

Målet för Europarådet är att uppnå större enhet mellan dess medlemmar.

Här erinras om ministerkommitténs rekommendation nr R (91) 14 om rättsskydd för krypterade televisionstjänster.

Piratverksamhet med avkodningsutrustning för krypterade televisionstjänster utgör fortfarande ett problem runt om i Europa.

Nya typer av tjänster och utrustning för villkorad tillgång samt nya former av olaglig tillgång till dessa har uppstått sedan ovannämnda rekommendation antogs.

Det finns stora skillnader mellan Europas stater i fråga om lagstiftningen för skydd av tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

Olaglig tillgång hotar den ekonomiska konkurrenskraften för företag som levererar radiotjänster och informativa samhällstjänster och kan därigenom påverka mångfalden av program och tjänster som erbjuds allmänheten.

Det är nödvändigt att föra en gemensam politik som syftar till att skydda tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

Straffrättsliga, administrativa eller andra sanktioner kan spela en viktig roll för att förebygga otillåten verksamhet mot tjänster med villkorad tillgång.

Särskild vikt bör läggas vid otillåten verksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte.

Hänsyn har tagits till befintliga, internationella rättsliga instrument som innehåller bestämmelser om skydd av tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

Följande beslut har fattats:

Avsnitt I – Allmänna bestämmelser

Artikel 1 – Syfte och mål

Konventionen handlar om informationssamhällets tjänster och radio- och TV-tjänster som tillhandahålls mot betalning och som bygger på eller består av villkorad tillgång. Målet med konventionen är att på parternas territorier illegalisera vissa typer av verksamhet som ger otillåten tillgång till skyddade tjänster och att tillnärma parternas lagstiftning på detta område.

Artikel 2 – Definitioner

I denna konvention avses med

a) skyddad tjänst: de tjänster som nämns nedan om de tillhandahålls mot ersättning och är föremål för villkorad tillgång, nämligen

- TV-program enligt definitionen i artikel 2 i den ändrade Europakonventionen om television över gränserna,

- radiosändningar i betydelsen radioprogram riktade till allmänheten, via tråd eller via etern, vilket även omfattar satellitsändningar,

- informationssamhällets tjänster i betydelsen tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, på distans och på särskild begäran av en tjänstemottagare,

eller tillhandahållandet av villkorad tillgång för ovannämnda tjänster betraktat som en tjänst i sig.

b) villkorad tillgång: alla tekniska åtgärder och/eller arrangemang som gör att man kan få tillgång i tolkningsbar form först sedan man har blivit personligt godkänd som behörig till en av de tjänster som avses i punkt a i denna artikel.

c) utrustning för villkorad tillgång: all utrustning och/eller programvara som utformats eller anpassats för att göra tillgänglig i tolkningsbar form en av de tjänster som avses i punkt a i denna artikel.

d) olaglig utrustning: all utrustning och/eller programvara som utformats eller anpassats för att göra tillgänglig i tolkningsbar form en av de tjänster som avses i punkt a i denna artikel, utan tillstånd från tjänsteleverantören.

Artikel 3 – Mottagare

Konventionen riktar sig till alla fysiska och juridiska personer som tillhandahåller en skyddad tjänst enligt definitionen i artikel 2 a ovan, oavsett deras nationalitet och om de omfattas eller inte av någon parts jurisdiktion.

Avsnitt II – Otillåten verksamhet

Artikel 4 – Överträdelser

Följande verksamhet anses som otillåten på en parts territorium:

a) Framställning eller produktion av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

b) Import av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

c) Distribution av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

d) Försäljning eller uthyrning av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

e) Innehav av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

f) Installation, underhåll eller utbyte av olaglig utrustning i kommersiellt syfte.

g) Säljfrämjande åtgärder, marknadsföring eller reklam för olaglig utrustning.

Alla parter kan när som helst i en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare förklara att den också illegaliserar andra typer av verksamhet än de som nämns i punkt 1 i denna artikel.

Avsnitt III – Sanktioner och möjligheter till rättelse

Artikel 5 – Sanktioner för bekämpning av otillåten verksamhet

Parterna ska vidta åtgärder för att den otillåtna verksamhet som avses i artikel 4 ovan ska kunna beläggas med straffrättsliga, administrativa eller andra sanktioner. Åtgärderna ska vara verkningsfulla, avskräckande och proportionerliga i förhållande till de följder den otillåtna verksamheten eventuellt kan få.

Artikel 6 – Konfiskeringsåtgärder

Parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra konfiskering av olaglig utrustning eller material för säljfrämjande åtgärder, marknadsföring eller reklam som används för att begå brott, samt konfiskering av alla fördelar och all ekonomisk vinst från den otillåtna verksamheten.

Artikel 7 – Civilrättsliga förfaranden

Parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att leverantörer av skyddade tjänster, vars intressen påverkas av sådan otillåten verksamhet som anges i artikel 4 ovan, har tillgång till lämpliga möjligheter till rättelse, däribland möjlighet att väcka skadeståndstalan och att utverka ett föreläggande eller annan förebyggande åtgärd och där det anses lämpligt få anhålla om att olaglig utrustning avlägsnas från kommersiella kanaler.

Avsnitt IV – Genomförande och ändringar

Artikel 8 – Internationellt samarbete

Parterna ska åta sig att hjälpa varandra för att genomföra konventionen. Parterna ska bevilja varandra, i enlighet med bestämmelserna i tillämpliga internationella instrument på området internationellt samarbete i straffrättsliga eller administrativa frågor och i deras nationella rätt, så omfattande samarbetsåtgärder som möjligt vid utredningar och rättsprocesser om straffrättsliga eller administrativa överträdelser i enlighet med denna konvention.

Artikel 9 – Multilaterala samråd

1. Parterna ska inom två år efter att denna konvention har trätt i kraft och därefter vartannat år, och dessutom varje gång som någon av parterna begär det, genomföra multilaterala samråd i Europarådet för att granska hur konventionen tillämpas samt möjlighet till ändring eller utvidgning av vissa bestämmelser i den, särskilt i fråga om de definitioner som avses i artikel 2. Samråden ska ske under de möten som Europarådets generalsekreterare kallar till.

2. Alla parter kan låta sig representeras vid de multilaterala samråden av en eller flera företrädare. Alla parter har en röst var. Alla stater som är part till konventionen har en röst var. I frågor som rör Europeiska gemenskapen ska gemenskapen utöva sin rösträtt och har lika många röster som antalet medlemsstater i gemenskapen som är parter till konventionen. Europeiska gemenskapen ska inte rösta i frågor som inte rör den.

3. Alla stater som avses i artikel 12.1 eller Europeiska gemenskapen, som inte är part till konventionen, kan låta sig representeras vid samråden av en observatör.

4. Efter varje samråd lämnar parterna en rapport till Europarådets ministerkommitté om samrådet och om konventionens funktion, med eventuella förslag till ändringar av konventionen om parterna anser det nödvändigt.

5. Med förbehåll för bestämmelserna i konventionen ska parterna upprätta en dagordning för samråden.

Artikel 10 – Ändringar

1. Alla parter kan föreslå ändringar av konventionen.

2. Alla ändringsförslag anmäls till Europarådets generalsekreterare som redovisar dem för Europarådets medlemsstater, för de övriga stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen, för Europeiska gemenskapen och för alla stater som inte är medlemmar, men som har anslutit sig eller inbjudits att ansluta sig till konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 13.

3. Alla ändringar som föreslås i enlighet med bestämmelserna i ovanstående punkt granskas, inom sex månader efter att de överlämnats av generalsekreteraren, vid ett multilateralt samråd där ändringen kan antas av tvåtredjedelsmajoritet av de stater som har ratificerat konventionen.

4. Den text som antas av det multilaterala samrådet överlämnas för godkännande till ministerkommittén. Efter dess godkännande överlämnas ändringen till parterna för deras godkännande.

5. Alla ändringar träder i kraft 30 dagar efter att alla parter har meddelat generalsekreteraren att de godkänner ändringen.

6. Ministerkommittén kan, på rekommendation från ett multilateralt samråd, med den majoritet som avses i artikel 20 d i Europarådets stadga och med enhällighet bland rösterna för de partföreträdare som har rätt att delta i kommittén, besluta att en ändring ska träda i kraft efter en tidsfrist på två år räknad från det datum den överlämnats för godkännande, med undantag för om någon part har gjort en invändning till Europarådets generalsekreterare om dess ikraftträdande. Om en sådan invändning har gjorts ska ändringen träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter datumet då den part till konventionen som gjorde invändningen inlämnade sitt godkännandeinstrument till Europarådets generalsekreterare.

7. Om en ändring har godkänts av ministerkommittén, men ännu inte har trätt i kraft i enlighet med bestämmelserna i punkterna 5 eller 6 ovan kan inte en stat eller Europeiska gemenskapen samtycka till att bindas av konventionen utan att samtidigt godkänna ändringen.

Artikel 11 – Förhållandet till andra konventioner och avtal

1. Denna konvention påverkar inte rättigheter och skyldigheter enligt internationella, multilaterala konventioner om särskilda frågor.

2. Parterna till konventionen kan sluta bilaterala eller multilaterala avtal mellan sig om frågor som regleras i konventionen, för att komplettera eller stärka bestämmelserna i den eller underlätta tillämpandet av principer i den.

3. Om en eller flera parter redan har ett avtal eller fördrag om en fråga som omfattas av konventionen, eller om de på annat sätt har reglerat sina relationer i den aktuella frågan, kan de välja att tillämpa detta avtal, fördrag eller arrangemang i stället för konventionen om detta underlättar det internationella samarbetet.

4. De parter som är medlemmar i Europeiska gemenskapen ska i sina ömsesidiga relationer tillämpa gemenskapens regler och följaktligen endast tillämpa de regler som följer av denna konvention om det inte finns någon gemenskapsregel för den aktuella situationen.

Avsnitt V – Slutbestämmelser

Artikel 12 – Undertecknande och ikraftträdande

1. Konventionen är öppnad för undertecknande av Europarådets medlemsstater och för de övriga stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen samt för Europeiska gemenskapen. Dessa stater och Europeiska gemenskapen kan samtycka till att bindas av:

25. undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller

26. undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande följt av ratifikation, godtagande eller godkännande.

2. Ratifikations-, godtagande- och godkännandeinstrument ska deponeras hos Europarådets generalsekreterare.

3. Denna konvention träder i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att tre stater har samtyckt till att bindas av konventionen i enlighet med bestämmelserna i föregående punkt.

4. För alla undertecknande stater eller Europeiska gemenskapen som samtycker till att bindas av konventionen senare träder konventionen i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att parten har samtyckt till att bindas av konventionen i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

Artikel 13 – Anslutning till konventionen av stater som inte är medlemmar

1. Efter att denna konvention har trätt i kraft kan Europarådets ministerkommitté efter samråd med parterna till konventionen bjuda in alla stater som inte nämns i artikel 12.1 att ansluta sig till konventionen, genom beslut med den majoritet som avses i artikel 20 d i Europarådets stadga och med enhällighet bland rösterna för de partföreträdare som har rätt att delta i kommittén.

2. För alla stater som ansluter sig träder konventionen i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att staten har deponerat anslutningsinstrumentet hos Europarådets generalsekreterare.

Artikel 14 – Territoriell tillämpning

1. Alla stater eller Europeiska gemenskapen kan vid undertecknandet eller deponeringen av sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument ange det eller de områden som konventionen ska gälla för.

2. Alla stater eller Europeiska gemenskapen kan när som helst genom en förklaring till Europarådets generalsekreterare utvidga tillämpningen av konventionen till ett nytt område som anges i förklaringen. För detta område träder konventionen i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att generalsekreteraren har mottagit förklaringen.

3. Alla förklaringar som görs i enlighet med ovanstående punkter kan dras tillbaka, för det område som anges i förklaringen, genom anmälan till Europarådets generalsekreterare. Tillbakadragningen träder i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att generalsekreteraren har mottagit anmälan.

Artikel 15 – Reservationer

Det inte är möjligt att göra reservationer till denna konvention.

Artikel 16 – Tvistlösning

Vid tvist mellan parterna om tolkning eller tillämpning av konventionen ska parterna anstränga sig för att göra upp i godo genom förhandling eller annan fredlig metod som de väljer, vilket kan vara att lägga fram tvisten inför en skiljedomstol som fattar beslut som är bindande för parterna i tvisten.

Artikel 17 – Utträdande

1. Alla parter kan när som helst träda ut ur konventionen genom en anmälan till Europarådets generalsekreterare.

2. Utträdandet träder i kraft den första dagen i månaden som följer tre månader efter det att generalsekreteraren har mottagit anmälan.

Artikel 18 – Anmälningar

Europarådets generalsekreterare ska underrätta Europarådets medlemsstater, övriga stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen, Europeiska gemenskapen och alla övriga stater som har anslutit sig till konventionen om följande:

a) Alla undertecknanden som görs i enlighet med artikel 12.

b) Deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument i enlighet med artiklarna 12 och 13.

c) Alla datum för ikraftträdande av konventionen i enlighet med artiklarna 12 och 13.

d) Alla förklaringar som görs enligt artikel 4.

e) Alla ändringsförslag som görs enligt artikel 10.

f) Alla övriga handlingar, anmälningar eller meddelanden som rör konventionen.

Till bevis härpå har de undertecknande, vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention.

Upprättad i Strasbourg den 24 januari 2001 på franska och engelska, båda texterna är lika giltiga, i ett exemplar som ska deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare ska överlämna en vidimerad kopia till alla Europarådets medlemsstater, till övriga stater som är parter till Europeiska kulturkonventionen, till Europeiska gemenskapen och till alla övriga stater som är inbjudna att ansluta sig till konventionen.

BILAGA 2

EU:s förklaring

[ska överlämnas till Europarådets generalsekreterare vid deponeringen av konventionens godkännandeinstrument]

Konventionen ger Europarådets ministerkommitté beslutanderätt både om antagande av ändringar och om anslutning av stater som ännu inte är medlemmar. Trots att EU är part till denna konvention kan unionen konstatera att den inte kommer att ha kvar denna beslutanderätt, eftersom den inte har någon rösträtt i ministerkommittén, i motsats till medlemsstaterna i Europarådet även om de inte är parter till konventionen. En sådan situation gör att EU inte fullt ut kan utöva alla de rättigheter som konventionen ger, samtidigt som den omfattas av alla skyldigheter som konventionen medför.

EU anser att situationen är bekymmersam, vilket den redan gett uttryck för vid flera tillfällen. EU kan inte godkänna denna brist på jämlikhet mellan parterna som blir följden och dess deltagande i konventionen skulle ses som prejudikat inför framtiden att den accepterar en sådan situation.

EU anser att diskussioner bör inledas med Europarådets behöriga myndigheter för att undersöka möjligheterna att anpassa dessa förfaranden i Europarådets befintliga konventioner som är öppnade för undertecknande av EU samt i framtida konventioner.

[1] EGT L 320, 28.11.1998, s. 54

[2] Direktiv 98/84/EG, artikel 2 b

[3] Direktiv 98/84/EG, artikel 2 c

[4] Direktiv 98/84/EG, artikel 2 e

[5] Direktiv 98/84/EG, artikel 5

[6] Ej offentliggjort i EGT. Ref.: 9556/99.

[7] KOM(2008) 593 slutlig ej offentliggjord i EUT

[8] EUT C , s. .

[9] EGT L 320, 28.11.1998, s. 54