[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 9.3.2010

KOM(2010) 76 slutlig

2010/0044 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENT ETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket

{SEK(2010) 197}{SEK(2010) 198}

MOTIVERING

In LEDNING

Detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut handlar om att införa ett europeiskt kulturarvsmärke, vars allmänna mål är att stärka européernas känsla av att tillhöra Europeiska unionen, en känsla som till viss del bygger på gemensam historia och gemensamt kulturarv samt en uppskattning av mångfalden, och likaså att stärka den interkulturella dialogen. I detta syfte vill man med kulturarvsmärkningen ge större värde och synlighet åt minnesplatser som spelat en avgörande roll i Europeiska unionens historia och uppbyggnad och öka européernas kunskaper om uppbyggnaden av Europa, och av deras kulturarv som är både gemensamt och varierande, särskilt där det är kopplat till de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som ligger till grund för den europeiska integrationen. På detta sätt skulle det europeiska kulturarvsmärket även bidra till att närma medborgarna till Europa.

Mervärdet som det europeiska kulturarvsmärket kommer att tillföra jämfört med andra initiativ inom kulturarv som Unescos världsarvlista och Europarådets kulturvägar är som följer. För det första kommer initiativet att bygga på den europeiska berättelsen om dessa minnesplatser och deras symboliska innebörd för Europa snarare än på estetiska värden. För det andra kommer man inte att fokusera på konservering utan på främjande av minnesplatserna och tillgänglighet till dem, vilket inkluderar tillhandahållandet av goda förklaringar av deras europeiska betydelse och anordnandet av utbildning med särskilt uppmärksamhet på unga människor. För det tredje kommer man särskilt att beakta främjandet av nätverksarbete mellan de märkta minnesplatserna för att de ska dela med sig av bästa rutiner och ta initiativ till gemensamma projekt.

Förslaget motsvarar de slutsatser som Europeiska unionens råd antog den 20 november 2008, där Europeiska kommissionen uppmanades att lägga fram ”ett lämpligt förslag om Europeiska unionens införande av ett europeiskt kulturarvsmärke och därvid ange de praktiska villkoren för detta projekts genomförande”.

BAKGRUND

Den ursprungliga tanken med det europeiska kulturarvsmärket lades fram 2005 som en av lösningarna på klyftan mellan Europeiska unionen och dess medborgare. Klyftan beror i stor utsträckning på bristande kunskaper om Europas historia, Europeiska unionens roll och de värderingar som den bygger på.

Förslaget lades ursprungligen fram i april 2006 av flera europeiska stater på mellanstatlig nivå. Syftet var att stärka européernas känsla av att tillhöra Europa och främja en känsla av europeisk identitet genom att förbättra kunskapen om Europas gemensamma historia och kulturarv, särskilt bland unga människor. Hittills har 64 minnesplatser i 17 EU-stater samt i Schweiz fått denna kulturarvsmärkning. Initiativets praktiska arrangemang har dock vissa svaga punkter och man har därför inte lyckats ta tillvara dess fulla potential. Med de europeiska kulturhuvudstäderna som förebild vände sig därför medlemsstaterna i rådets slutsatser från november 2008 till Europeiska kommissionen och bad om att den mellanstatliga europeiska kulturarvsmärkningen skulle omvandlas till en formell EU-insats för att den skulle fungera bättre och bli framgångsrik på lång sikt.

Europeiska unionens medverkan i det europeiska kulturarvsmärket förväntas stärka samordningen mellan medlemsstaterna och på detta sätt bidra till utvecklingen och tillämpningen av gemensamma och klara urvalskriterier samt nya urvals- och övervakningsförfaranden, något som torde sätt säkerställa att minnesplatserna motsvarar målen. Andra förväntade fördelar med Europeiska unionens insats är att öka antalet medlemsstater som deltar i initiativet och lösa problemet med de aktuella roterande sekretariatsuppgifterna.

Europaparlamentet stödde utarbetandet av det europeiska kulturarvsmärket, först i sin resolution av den 29 november 2007 om ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa” (2006/2129(INI)) där det föreslås att ”stöd ges till inrättande av en märkning av europeiska kulturarv vilken syftar till att belysa den europeiska dimensionen av EU:s kulturplatser och monument” och senare i sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (2007/2211(INI)) där man betonar att man bör inrätta ”ett europeiskt kulturarvsmärke som ska framhäva den europeiska dimensionen hos kulturprodukter, monument och minnesplatser som bär vittne om Europas historia och arv”.

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

Efter rådets slutsatser och i linje med sina förfaranden företog Europeiska kommissionen en konsekvensanalys som omfattade ett offentligt samråd. Målet med konsekvensanalysen var att fastställa om Europeiska unionens insats verkligen var motiverad på detta område, om den verkligen skulle tillföra ett mervärde till det europeiska kulturarvsmärket och i så fall i vilken form denna insats skulle vara. Utkastet till konsekvensanalys diskuterades med konsekvensbedömningsnämnden den 25 november 2009. Efter det mötet och yttrandet från konsekvensbedömningsnämnden gjordes ett antal ändringar i analysen. Den slutliga konsekvensanalysen och konsekvensbedömningsnämndens yttrande har offentliggjorts på adressen [http://ec.europa.eu/governance/impact/ia_carried_out/ia_carried_out_en.htm].

Samråd med berörda parter

Samrådet inleddes i mars 2009 och utfördes i flera etapper. Det omfattade ett samråd via Internet, ett möte som var öppet för allmänheten och intressenterna, samt ett möte med experter som utsågs av de 27 medlemsstaterna. Resultaten av de olika delarna av samrådet beskrivs utförligt i konsekvensanalysen och de beaktades vid utarbetandet av förslaget.

Förväntade effekter

Av analysen framgick att de främsta direkta effekterna av det europeiska kulturarvsmärket skulle bli av samhällelig art. Bland dessa kan nämnas bättre tillgänglighet till minnesplatser, särskilt för unga människor, ökat intresse för och kunskaper om det gemensamma europeiska kulturarvet, mer förståelse för den europeiska kulturella mångfalden, mer interkulturell dialog och en ökad känsla av att tillhöra Europeiska unionen.

Man kan även förvänta sig ekonomiska fördelar eftersom det europeiska kulturarvsmärket har potential att ge positiva effekter på lokal turism, däribland antalet sysselsatta. Emellertid kommer inverkan på antalet besökare på en minnesplats till stor del bero på den kvalitet och trovärdighet som kulturarvsmärket får och sålunda på den prestige som utvecklas under årens lopp.

Val av regleringsform

I konsekvensanalysen för det europeiska kulturarvsmärket prövades tre alternativ. Det första var att även i fortsättningen låta kulturarvsmärket vara ett mellanstatligt initiativ utan några insatser från Europeiska unionens sida. Det andra var att även i fortsättningen låta kulturarvsmärket vara ett mellanstatligt initiativ, dock med ekonomiskt stöd ur Europeiska unionens budget. Det tredje var att omvandla kulturarvsmärket till ett EU-initiativ genom ett beslut av Europaparlamentet och rådet, så som det skedde med Europeisk kulturhuvudstad år 1999. Den sistnämnda möjligheten innehöll tre vidare valmöjligheter beroende på de olika urvalsförfarandena: urval som görs av medlemsstaterna med gemensamma europeiska kriterier, urval endast på europeisk nivå utan beaktande av minnesplatsernas nationella ursprung, samt ett första urval på nationell nivå och därefter ett slutligt urval på europeisk nivå.

De valmöjligheter som skulle medföra betydande ekonomiskt stöd för att utveckla minnesplatserna uteslöts från den vidare analysen, eftersom det rådde tydligt samförstånd mellan medlemsstaterna och under samrådet att det nya initiativet skulle ha begränsad inverkan såväl på medlemsstaternas som på EU:s budget.

Av jämförelsen av de tre valmöjligheterna framgick att omvandlingen av det europeiska kulturarvsmärket till ett EU-initiativ genom ett beslut av Europaparlamentet och rådet skulle ge klart mervärde och fördelar som inte kan uppnås om medlemsstaterna handlar ensamma, även med EU:s ekonomiska stöd. Det framgick också att man föredrog en kombinerad urvalsprocess på nationell och europeisk nivå för att tilldela kulturarvsmärket.

FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för det europeiska kulturarvsmärket utgörs av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikeln ger Europeiska unionen mandat att ”bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet”. Europeiska unionen ska också främja ”samarbetet mellan medlemsstaterna” inom kultur och ”vid behov stödja och komplettera deras verksamhet”.

Subsidiaritetsprincipen

Förslaget är i linje med subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaterna får delta frivilligt och Europeiska unionens medverkan i det europeiska kulturarvsmärket kommer, helt i överensstämmelse med artikel 167 i fördraget, att syfta till att stärka samordningen mellan medlemsstaterna och stödja deras verksamhet genom att bidra till att utarbeta och korrekt tillämpa nya gemensamma, tydliga och öppna urvalskriterier, samt nya urvals- och övervakningsförfaranden. Av konsekvensanalysen framgår också att Europeiska unionens insats kommer att medföra fördelar som medlemsstaterna inte kan uppnå om de agerar ensamma.

Proportionalitetsprincipen

Den föreslagna insatsen kommer att ha mycket begränsad inverkan såväl på Europeiska unionens budget som på de nationella budgetarna. Förslaget medför inga oproportionerliga skyldigheter på de genomförande förvaltningarna.

Presentation av förslaget

Mål

Det mellanstatliga europeiska kulturarvsmärket utformades som ett sätt att närma medborgarna till Europa. Detta är en bred och sammansatt fråga som man på kompletterande sätt försöker ta itu med genom olika EU-initiativ inom kommunikation, utbildning, kultur eller medborgarskap. För att återspegla denna bredare process och det specifika bidrag som det europeiska kulturarvsmärket kan utgöra föreslår kommissionen tre nivåer av mål för det omarbetade europeiska kulturarvsmärket.

De allmänna målen blir att stärka européernas känsla av att tillhöra Europeiska unionen med ledning av gemensamma inslag i historia och kulturarv och ett uppskattande av mångfalden, samt att stärka den interkulturella dialogen. Målen återspeglar det övergripande syftet med det europeiska kulturarvsmärket och kopplar kulturarvsmärket till Europeiska unionens mer allmänna politik och mål.

Kulturarvsmärkets mellanliggande mål blir att ge mer värde och synlighet åt de minnesplatser som spelat en avgörande roll i Europeiska unionens historia och uppbyggnad och ge européerna bättre kunskaper om Europas uppbyggnad, samt om deras gemensamma och samtidigt varierande kulturarv, särskilt de delar som är kopplade till de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som den europeiska integrationen bygger på. Detta är den högsta effektnivån som det europeiska kulturarvsmärket kan uppnå på egen hand.

På en mer grundläggande nivå kommer en rad särskilda mål att vara kopplade till de direkta förbättringar som minnesplatserna, både individuellt och tillsammans, kommer att förväntas genomföra till följd av sin verksamhet i samband med innehavet av det europeiska kulturarvsmärket, eller som de nya praktiska arrangemangen kommer att förväntas medföra.

Deltagande i insatsen

Med hänsyn till det europeiska kulturarvsmärkets art och mål föreslår kommissionen att insatsen börjar med de 27 medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör kunna delta frivilligt. Om nödvändigt skulle man i framtida utvärderingar av det europeiska kulturarvsmärket kunna undersöka hur lämpligt det är att utvidga initiativet till att omfatta de länder utanför EU som deltar i programmet ”Kultur”.

Urvalsförfarande

Av konsekvensanalysen för det europeiska kulturarvsmärket framgår att en av de svagaste punkterna i det aktuella mellanstatliga initiativet är att minnesplatserna väljs ut självständigt av de deltagande länderna utan något övervakande organ på europeisk nivå. Detta förfarande lämnar alltför mycket utrymme åt olika tolkningar, och följaktligen tillämpar inte länderna kriterierna på samma sätt, vilket hittills motverkat kulturarvsmärkets enhetlighet och kvalitet.

Därför behövs det ett nytt urvalsförfarande där man kombinerar nationell och europeisk nivå. Kommissionen föreslår att man i en första etapp genomför ett preliminärt urval på medlemsstatsnivå och att man sedan i en andra etapp genomför ett slutligt urval på EU-nivå med en jury bestående av oberoende experter. Detta skulle säkerställa både en sträng tillämpning av kriterierna och ett lämpligt framhävande av den europeiska dimensionen, samtidigt som man behåller en rättvis fördelning av minnesplatser i hela Europeiska unionen.

Juryn bör bestå av tolv oberoende experter som utses av Europaparlamentet, rådet och kommissionen, med urvalsjuryn för Europeiska kulturhuvudstäder som förebild. Experterna bör ha avsevärd erfarenhet av och sakkunskap inom kultur, kulturarv, europeisk historia eller andra områden som är av betydelse för målen med det europeiska kulturarvsmärket.

Kommissionen föreslår att varje medlemsstat preliminärt får välja ut högst två minnesplatser varje år då ett urval görs. Detta skulle bidra till att antalet minnesplatser förblir rimligt och samtidigt ge medlemsstaterna viss flexibilitet, eftersom vissa av dem har fler potentiella minnesplatser än andra.

Juryn med oberoende experter bör få välja ut bland de preliminärt utvalda minnesplatserna högst en plats per medlemsstat varje år som urval görs. Särskild prioritering bör ges åt minnesplatser som har stor internationell betydelse. Detta torde ge ett visst inslag av konkurrens mellan minnesplatserna på EU-nivå, vilket skulle bidra till att minnesplatserna allmänt håller hög kvalitet och att initiativet även blir trovärdigt och prestigefyllt.

Slutligen föreslår kommissionen att man efter tre på varandra följande år som ägnas åt urvalet av nya minnesplatser reserverar vart fjärde år för övervakning. Detta torde bidra till att begränsa den administrativa bördan både för medlemsstaterna och kommissionen. Det föreslagna förfarandet anges i tidsplanen i bilagan.

Övervakning och tillbakadragande av kulturarvsmärket

Kulturarvsmärket bör i princip tilldelas permanent eftersom de utvalda minnesplatsernas symboliska värde inte kommer att minska med tiden och för att uppmuntra minnesplatserna till ett långsiktigt tillvägagångssätt och investering i utveckling. För att bibehålla kvalitet och trovärdighet på lång sikt behövs dock ett rigoröst övervakningssystem för att säkerställa att de minnesplatser som fått kulturarvsmärket uppfyller de åtaganden de gjort vid tiden för ansökan. Kommissionen föreslår att övervakningen blir medlemsstaternas ansvar, och att dessa ska rapportera till den europeiska juryn vart fjärde år. För de minnesplatser som inte längre uppfyller sina åtaganden bör det finnas möjlighet att dra tillbaka kulturarvsmärket.

Praktiska arrangemang

Kommissionen bör stödja insatsen för att säkerställa en större stabilitet än den som råder för närvarande och göra det möjligt att bygga upp sakkunskap. Denna lösning skulle göra det möjligt att utnyttja befintliga erfarenheter som Europeiska kulturhuvudstäder eller Europeiska unionens kulturarvspris (Europa Nostra-utmärkelserna). Insatsen skulle dock fordra ytterligare resurser som måste göras tillgängliga (en handläggare och en assistent). För att de praktiska arrangemangen ska hållas så enkla och flexibla som möjligt kan vissa administrativa uppgifter läggas ut på entreprenad genom anbudsförfaranden.

Utvärdering

Det är väsentligt att det europeiska kulturarvsmärket utvärderas regelbundet så att man säkerställer initiativets genomslagskraft och trovärdighet. I utvärderingen bör man undersöka både processerna för insatsens genomförande och den faktiska samlade effekten av det europeiska kulturarvsmärket som helhet. Syftet bör vara att fastställa vilka delar som fungerar väl, om insatsen ska fortsätta, var förbättringar kan göras och, framför allt, hur dessa förbättringar kan uppnås på bästa sätt i framtiden. Naturligtvis skulle den övervakning av minnesplatserna som beskrivs ovan ingå i denna utvärdering. Kommissionen skulle ha ansvaret för utvärderingen som skulle vara i form av en extern utvärdering vart sjätte år.

Övergångsbestämmelser

Övergångsåtgärder måste vidtas för att fastställa status för de minnesplatser som redan tilldelats det europeiska kulturarvsmärket inom det mellanstatliga initiativet. För att kunna se till att initiativet är enhetligt måste dessa minnesplatser bedömas på nytt enligt de nya kriterierna. För att alla medlemsstater ska behandlas lika föreslår kommissionen att de stater som inte deltog i det mellanstatliga initiativet bör få möjlighet att föreslå en första uppsättning minnesplatser innan det ordinarie urvalsförfarandet börjar.

RESURSER

Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen till det europeiska kulturarvsmärket inom gränserna för den fleråriga budgetramen. Dessa anslag ska täcka följande kostnader: kostnaderna för den europeiska expertjuryn, synligheten för initiativet på europeisk nivå, viss nätverksverksamhet och den personal som behövs inom Europeiska kommissionen för att stödja insatsen. I den bifogade finansieringsöversikten anges detaljerna för tiden 1 januari 2011-31 december 2013, som omfattas av den aktuella fleråriga budgetramen.

2010/0044 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den […]

om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[1],

efter översändande av förslaget till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet,

och av följande skäl:

1. Fördraget syftar till allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, och enligt artikel 167 har Europeiska unionen den särskilda uppgiften att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna, med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet.

2. Bättre kunskaper om och uppskattning av det gemensamma och samtidigt varierande kulturarvet, särskilt bland unga människor, skulle bidra till att förstärka känslan av att tillhöra Europeiska unionen och stärka dialogen mellan kulturerna. Det är därför viktigt att främja bättre tillträde till kulturarvet och förstärka dess europeiska dimension.

3. I fördraget inrättas även unionsmedborgarskapet, som kompletterar det nationella medborgarskapet i respektive medlemsstater och som är ett viktigt inslag i värnandet om och stärkandet av den europeiska integrationsprocessen. För att medborgarna till fullo ska stödja den europeiska integrationen bör större tyngdpunkt läggas på deras gemensamma värderingar, historia och kultur som huvudelement av deras medlemskap i ett samhälle som bygger på principerna om frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, kulturell mångfald, tolerans och solidaritet.

4. I april 2006 i Granada presenterade flera medlemsstater ett system för ett mellanstatligt europeiskt kulturarvsmärke.

5. Den 20 november 2008[2] antog rådet slutsatser där man uttrycker avsikten att omvandla det mellanstatliga europeiska kulturarvsmärket till en EU-insats genom att uppmana kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag om Europeiska unionens införande av ett ”Europeiskt kulturarvsmärke” och därvid ange de praktiska villkoren för detta projekts genomförande.

6. Det offentliga samrådet och konsekvensanalysen, vilka utfördes av kommissionen, bekräftade att det mellanstatliga europeiska kulturarvsmärket var ett värdefullt initiativ men att insatsen behövdes utvecklas ytterligare för att förverkliga hela sin potential, och det bekräftades också att Europeiska unionens medverkande kunde tillföra ett klart mervärde till det europeiska kulturarvsmärket och bidra till ett kvalitativt steg framåt för initiativet.

7. Man bör försöka åstadkomma synergieffekter och komplementaritet mellan det europeiska kulturarvsmärket och andra initiativ som Unescos världsarvlista och Europarådets kulturvägar. Mervärdet som det nya europeiska kulturarvsmärket kommer att tillföra bör bygga på det bidrag som de utvalda minnesplatserna lämnat till Europas historia och kultur, på en klar utbildningsdimension som når ut till medborgarna, inbegripet unga människor, och på nätverksarbete mellan minnesplatserna i syfte att dela med sig av erfarenheter och bästa lösningar. Initiativet ska huvudsakligen fokusera på att främja minnesplatserna och göra dem tillgängliga, och på kvaliteten i de förklaringar som ges och de aktiviteter som erbjuds, snarare är på konservering av minnesplatserna, vilken bör säkerställas genom befintliga skyddssystem.

8. Förutom att den skulle stärka européernas känsla av att tillhöra Europeiska unionen och främja dialogen mellan kulturerna skulle unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket även bidra till att höja värdet och synligheten av kulturarvet, öka kulturarvets roll, i synnerhet via kulturinriktad turism, främja synergieffekter mellan kulturarv och samtida skapande och skaparglädje, underlätta spridningen av erfarenheter och bästa lösningar runtom i Europa, och mer allmänt, främja de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som ligger till grund för den europeiska integrationen.

9. Dessa mål överensstämmer helt med målen i den europeiska kulturagendan som bland annat handlar om att främja den kulturella mångfalden och dialogen mellan kulturerna och att främja kultur som en drivkraft för kreativitet[3].

10. Det är väsentligt att det nya europeiska kulturarvsmärket tilldelas med ledning av gemensamma, tydliga och öppna kriterier och förfaranden.

11. De administrativa arrangemangen för det europeiska kulturarvsmärket bör hållas enkla och flexibla i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

12. Eftersom målen för detta beslut i tillräcklig utsträckning inte kan uppnås av medlemsstaterna och därför kan bättre uppnås på unionsnivå, särskilt på grund av behovet av gemensamma, tydliga och öppna kriterier och förfaranden för det europeiska kulturarvsmärket samt kraftigare samordning mellan medlemsstaterna, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går detta beslut inte utöver det som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Föremål

Genom detta beslut inrättas en EU-insats med namnet ”det europeiska kulturarvsmärket”.

Artikel 2

Definition

I detta beslut avses med minnesplatser minnesmärken, platser i naturen eller i städer, kulturlandskap, platser för ihågkommande, kulturprodukter och kulturföremål samt immateriellt arv kopplat till en plats, inbegripet samtida kulturarv.

Artikel 3

Mål

1. Insatsens allmänna mål ska vara att bidra till att

- stärka de europeiska medborgarnas känsla av tillhörighet till Europeiska unionen på grundval av gemensamma element av historia och kulturarv, samt en uppskattning av mångfalden, och

- stärka dialogen mellan kulturerna.

2. Insatsens mellanliggande mål ska vara att

- höja värdet och synligheten för de minnesplatser som spelat en avgörande roll i Europeiska unionens historia och uppbyggande, och

- öka de europeiska medborgarnas kunskaper om uppbyggnaden av Europa och om deras gemensamma och samtidigt varierande kulturarv, särskilt det som är kopplat till de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som underbygger den europeiska integrationsprocessen.

3. Insatsens särskilda mål ska vara följande:

- Att utveckla minnesplatsernas europeiska betydelse.

- Att göra unga människor mer medvetna om deras gemensamma kulturarv.

- Att underlätta spridningen av erfarenheter och utbytet av bästa lösningar runtom i Europa.

- Att förbättra tillgängligheten till minnesplatser för allmänheten, särskilt för unga människor.

- Att intensifiera dialogen mellan kulturer, särskilt bland unga människor, genom utbildning inom konst, kultur och historia.

- Att främja synergieffekter mellan kulturarv och samtida skapande och kreativitet.

- Att bidra till regionernas dragningskraft och hållbara utveckling.

Artikel 4

Deltagande i insatsen

Insatsen ska vara öppen för deltagande från Europeiska unionens medlemsstater. Deltagandet ska vara frivilligt.

Artikel 5

Komplementaritet med andra initiativ

Kommissionen och medlemsstater ska se till att det europeiska kulturarvsmärket kompletterar andra initiativ inom kulturarv, exempelvis Unescos världsarvslista och Europarådets ”Europeiska kulturvägar”.

Artikel 6

Minnesplatser som kan komma ifråga för insatsen

Minnesplatser såsom de definieras i artikel 2 ska kunna tilldelas det europeiska kulturarvsmärket.

Artikel 7

Kriterier

Tilldelningen av det europeiska kulturarvsmärket ska ske på grundval av följande kriterier:

13. Sökande till kulturarvsmärket ska ha ett symboliskt europeiskt värde och ska ha haft en central roll i Europeiska unionens historia och uppbyggnad. De sökande måste därför styrka för

14. minnesplatsens gränsöverskridande eller Europa-omfattande natur, minnesplatsens inflytande nu och tidigare måste nå bortom medlemsstatens aktuella gränser,

15. eller minnesplatsens ställning och roll i europeisk historia och europeisk integration, och dess koppling till viktiga europeiska händelser eller personer, samt med rörelser inom kultur, konst, politik, vetenskap, teknik eller samhälls- eller industriliv,

16. eller minnesplatsens ställning och roll i utvecklingen och främjandet av de gemensamma värderingar som bygger den europeiska integrationen bygger på, såsom frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, kulturell mångfald, tolerans och solidaritet.

17. Sökande till kulturarvsmärket ska lämna in ett projekt där deras europeiska dimension främjas och som förbinder dem till alla elementen nedan:

18. Att upplysa om minnesplatsens europeiska betydelse, särskilt genom lämplig informationsverksamhet, skyltning och personalutbildning.

19. Att anordna utbildningsverksamhet, särskilt för unga människor, som ökar kunskapen om Europas gemensamma historia och dess gemensamma och samtidigt varierande arv, och som stärker känslan av att tillhöra en gemensam sfär.

20. Att främja mångspråkighet genom att använda flera av EU:s språk.

21. Att delta i verksamheten för nätverk av de minnesplatser som tilldelas det europeiska kulturarvsmärket i syfte att utbyta erfarenheter och ta initiativ till gemensamma projekt.

22. Att göra minnesplatsen mer synlig och attraktiv i europeisk skala, till exempel genom användning av modern teknik.

23. Att anordna konstnärliga och kulturella aktiviteter (till exempel evenemang, festivaler, vistelser) som främjar rörlighet för europeiska konstnärer och samlingar, stimulerar till dialog mellan kulturerna och främjar kopplingen mellan kulturarv och samtida skapande och skaparglädje, när minnesplatsens natur gör detta möjligt.

24. Sökande till kulturarvsmärket ska lämna in en förvaltningsplan som förbinder dem till alla elementen nedan:

25. Säkerställa minnesplatsens sunda förvaltning.

26. Säkerställa skydd för minnesplatsen och dess överlämnande till framtida generationer i enlighet med relevanta skyddssystem.

27. Säkerställa kvaliteten på mottagningen, till exempel vad gäller presentation av den historiska bakgrunden, information för besökande och skyltning.

28. Säkerställa tillgänglighet för så många besökare som möjligt, till exempel genom anpassning av minnesplatsen eller personalutbildning.

29. Ägna särskild uppmärksamhet åt unga människor, i synnerhet genom att ge dem särskilt tillträde till minnesplatsen.

30. Främja minnesplatserna som turistmål.

31. Utarbeta en konsekvent och heltäckande kommunikationsstrategi som framhäver minnesplatsens europeiska betydelse.

32. Se till att förvaltningsplanen är så miljövänlig som möjligt för att begränsa eventuella negativa effekter av turismen.

Artikel 8

Den europiska juryn med oberoende experter

1. En europeisk jury med oberoende experter (nedan kallad den europeiska juryn ) ska inrättas för att utföra urval och övervakning på europeisk nivå. Den ska se till att kriterierna tillämpas på samma sätt i alla de deltagande medlemsstaterna.

2. Den europeiska juryn ska bestå av tolv ledamöter. Fyra ledamöter ska utses av Europaparlamentet, fyra av rådet och fyra av kommissionen. Juryn ska utse sin ordförande.

3 Ledamöterna i den europeiska juryn ska vara oberoende experter. De ska ha avsevärd erfarenhet och sakkunskap inom kultur, kulturarv, europeisk historia eller andra områden som är relevanta för målen med det europeiska kulturarvsmärket.

4. Ledamöterna i den europeiska juryn ska utnämnas för tre år. Som undantag ska under det första året som detta beslut är i kraft fyra experter utses av kommissionen för ett år, fyra av Europaparlamentet för två år och fyra av rådet för tre år.

5. Om det visar sig att det finns en intressekonflikt mellan en juryledamot och en viss minnesplats får inte den ledamoten delta i utvärderingen av minnesplatsen i fråga.

6. Den europeiska juryns rapporter, rekommendationer och underrättelser ska alla offentliggöras.

Artikel 9

Ansökningsblankett

För att hålla förfarandena så enkla och smidiga som möjligt ska kommissionen ta fram en gemensam ansökningsblankett baserad på urvalskriterierna för att användas av alla sökande. Endast ansökningar som lämnas in på den officiella ansökningsblanketten ska komma i fråga för urval.

Artikel 10

Preliminärt urval på nationell nivå

1. Medlemsstaterna ska ha ansvaret för det preliminära urvalet av minnesplatser som kan komma att tilldelas det europeiska kulturarvsmärket.

2. Varje medlemsstat ska preliminärt kunna välja ut högst två minnesplatser varje år i enlighet med tidsplanen i bilagan. Inget urval ska äga rum under de år som är reserverade för övervakningsförfaranden.

3. Varje medlemsstat ska fastställa sina egna förfaranden och sin egen tidsplan för det preliminära urvalet av minnesplatser enligt subsidiaritetsprincipen, och samtidigt säkerställa att de administrativa arrangemangen hålls så enkla och flexibla som möjligt. Medlemsstaten ska dock informera kommissionen om det preliminära urvalets resultat senast den 31 januari det år som urvalsförfarandet äger rum.

4. Det preliminära urvalet ska vara baserat på de kriterier som fastställs i artikel 7 och med användning av den ansökningsblankett som avses i artikel 9.

Artikel 11

Slutligt urval på unionsnivå

1. Kommissionen ska ha ansvaret för det slutliga urvalet av minnesplatser som kan komma att tilldelas det europeiska kulturarvsmärket, och urvalet ska göras av den europeiska juryn.

2. Den europeiska juryn ska bedöma ansökningarna från de preliminärt utvalda minnesplatserna och välja ut högst en minnesplats per medlemsstat. Om nödvändigt kan ytterligare uppgifter begäras och besök till minnesplatsen anordnas.

3. Det slutliga urvalet ska baseras på de kriterier som fastställs i artikel 7 och den ansökningsblankett som avses i artikel 9 ska användas.

4. Den europeiska juryn ska framställa en rapport om de preliminärt utvalda minnesplatserna senast den 31 oktober det år som urvalsförfarandet äger rum. Rapporten ska inbegripa en rekommendation om tilldelningen av det europeiska kulturarvsmärket och en motivering om de minnesplatser som inte tagits med i den slutgiltiga förteckningen.

5. De sökande som inte tagits med i den slutgiltiga förteckningen får lämna in en ny ansökan till det preliminära urvalet på nationell nivå under de följande åren.

Artikel 12

Gränsöverskridande minnesplatser

1. I detta beslut avses med gränsöverskridande minnesplatser

- flera minnesplatser belägna i olika medlemsstater som samlas kring ett visst tema för att lägga fram en enda ansökan, eller

- en minnesplats som är geografiskt belägen på minst två medlemsstaters territorium.

2. Ansökningar från gränsöverskridande minnesplatser ska följa samma förfarande som övriga ansökningar. De ska väljas ut preliminärt av en av de berörda medlemsstaterna inom den gräns för högst två minnesplatser som fastställs i artikel 10, och föreslås på alla berörda medlemsstaters vägnar efter samråd med och godkännande av dessa medlemsstater.

3. Om en gränsöverskridande minnesplats uppfyller alla kriterier i artikel 7 ska den minnesplatsen prioriteras vid det slutliga urvalet.

Artikel 13

Utnämning

1. Kommissionen ska officiellt utse de platser som ska tilldelas det europeiska kulturarvsmärket under det år som följer på urvalsförfarandet med beaktande av den europeiska juryns rekommendation. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet.

2. Det europeiska kulturarvsmärket ska tilldelas minnesplatserna i princip permanent enligt de villkor som fastställs i artiklarna 14 och 15 och under förutsättning att insatsen fortsätter.

Artikel 14

Övervakning

1. Varje minnesplats som tilldelas det europeiska kulturarvsmärket ska regelbundet övervakas för att man ska kunna säkerställa att den fortsätter att uppfylla kriterierna och beaktar alla åtaganden som gjordes i ansökningen.

2. Övervakningen av alla minnesplatser på en medlemsstats territorium ligger under den medlemsstatens ansvar. Medlemsstaten ska samla in all nödvändig information och utarbeta en utförlig rapport vart fjärde år, enligt tidsplanen i bilagan.

3. Rapporten ska sändas till kommissionen och läggas fram för den europeiska juryn för granskning senast den 31 januari det år övervakningsförfarandet äger rum.

4. Den europeiska juryn ska framställa en rapport om läget på de kulturarvsmärkta minnesplatserna i medlemsstaten i fråga senast den 31 oktober det år övervakningsförfarandet äger rum, om nödvändigt med rekommendationer som ska beaktas under nästa övervakningsperiod.

5. Kommissionen ska fastställa gemensamma indikatorer för medlemsstaterna i syfte att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt vid övervakningsförfarandet.

Artikel 15

Tillbakadragande av kulturarvsmärket

1. Om den europeiska juryn noterar att en viss minnesplats inte längre uppfyller kriterierna för det europeiska kulturarvsmärket eller att den inte längre beaktar alla åtaganden som gjordes i ansökan, ska den inleda en dialog med medlemsstaten i fråga via kommissionen, i syfte att hjälpa med de nödvändiga justeringarna vid minnesplatsen.

2. Om de nödvändiga justeringarna vid minnesplatsen inte gjorts efter 18 månader efter den tidpunkt då dialogen inleddes ska den europeiska juryn underrätta kommissionen om detta. Underrättelsen måste åtföljas av en motivering samt rekommendationer om hur situationen bör förbättras.

3. Om rekommendationerna inte genomförts efter ytterligare 18 månader ska den europeiska juryn utfärda en rekommendation om tillbakadragande av det europeiska kulturarvsmärket från minnesplatsen i fråga.

4. Kommissionen ska fatta det slutgiltiga beslutet om tillbakadragande av det europeiska kulturarvsmärket. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

5. Den europeiska juryns underrättelser och rekommendationer ska offentliggöras.

Artikel 16

Praktiska arrangemang

1. Kommissionen ska genomföra EU:s insats för det europeiska kulturarvsmärket. Den ska i synnerhet

- säkerställa insatsens övergripande enhetlighet och kvalitet,

- säkerställa samordningen mellan medlemsstaterna och den europeiska juryn,

- fastställa riktlinjer för urval och övervakning, samt ansökningsblanketten,

- tillhandahålla stöd till den europeiska juryn.

2. Kommissionen ska på unionsnivå ansvara för kommunikation om det europeiska kulturarvsmärket och för att det ska vara väl synligt, i synnerhet genom att inrätta och underhålla en särskild webbplats.

3. Kommissionen ska främja nätverksarbete mellan de kulturmärkta minnesplatserna.

4. Den verksamhet som avses i punkterna 2 och 3, samt kostnaderna för den europeiska juryn ska bekostas ur det finansiella anslag som föreskrivs i artikel 19.

Artikel 17

Utvärdering

1. Kommissionen ska säkerställa den externa och oberoende utvärderingen av insatsen ”det europeiska kulturarvsmärket”. Utvärderingen ska äga rum vart sjätte år i enlighet med den tidsplan som anges i bilagan och man ska undersöka alla delar, inbegripet hur resurseffektiva förfarandena i samband med insatsen är, antalet minnesplatser, insatsens genomslagskraft, hur insatsen kan förbättras och om verksamheten med det europeiska kulturarvsmärket bör fortsätta.

2. Kommissionen ska lägga fram en rapport om dessa utvärderingar till Europaparlamentet och rådet inom sex månader efter det att utvärderingarna slutförts.

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

1. Minnesplatser som redan tilldelats kulturarvsmärket inom ramen för det mellanstatliga europeiska kulturarvsmärket och som är belägna i medlemsstaterna ska bedömas [under det år efter att detta beslut trätt i kraft].

En ny ansökan ska lämnas in för dessa minnesplatser på grundval av de nya kriterierna och förfarandena som fastställs i artiklarna 6–9 och den ska överlämnas till kommissionen av de berörda medlemsstaterna senast den 31 januari [under året i fråga].

De nya ansökningarna ska bedömas av den europeiska juryn.

Om någon av de minnesplatser som en viss medlemsstat föreslår inte uppfyller kriterierna eller om ytterligare uppgifter behövs ska den europeiska juryn inleda en dialog med medlemsstaten via kommissionen för att utreda om ansökningen kan förbättras innan ett slutgiltigt beslut fattas. Om nödvändigt får besök på minnesplatsen göras.

Den europeiska juryn ska lämna en rapport om minnesplatserna med en rekommendation angående tilldelningen av det europeiska kulturarvsmärket i slutet av [året i fråga] om inga ytterligare upplysningar behövs från medlemsstaten.

Kommissionen ska sedan officiellt utse minnesplatserna.

Det europeiska kulturarvsmärket ska tilldelas de minnesplatser som omfattas av detta stycke i princip varaktigt enligt de villkor som fastställs i artiklarna 14 och 15 och under förutsättning att insatsen fortsätter.

De sökande som inte gått vidare till den slutliga förteckningen får lämna in en ny ansökan till det preliminära urvalet på nationell nivå under de följande åren.

2. De medlemsstater som inte deltog i det mellanstatliga europeiska kulturarvsmärket ska kunna föreslå högst fyra minnesplatser för tilldelning av det europeiska kulturarvsmärket under [det andra året efter att detta beslut trätt i kraft].

En ansökan ska lämnas in för dessa minnesplatser på grundval av de kriterier och förfaranden som fastställs i artiklarna 6–9 och överlämnas till kommissionen av de berörda medlemsstaterna senast den 31 januari [under året i fråga].

De nya ansökningarna ska bedömas av den europeiska juryn. Om någon av de minnesplatser som en viss medlemsstat föreslår inte uppfyller kriterierna eller om ytterligare uppgifter behövs ska den europeiska juryn inleda en dialog med medlemsstaten via kommissionen för att utreda om ansökningen kan förbättras innan ett slutgiltigt beslut fatts. Om nödvändigt får besök på minnesplatsen göras

Den europeiska juryn ska lämna en rapport om minnesplatserna med en rekommendation angående tilldelningen av det europeiska kulturarvsmärket i slutet av [året i fråga] om inga ytterligare upplysningar behövs från medlemsstaten.

Kommissionen ska sedan officiellt utse minnesplatserna.

Det europeiska kulturarvsmärket ska tilldelas de minnesplatser som omfattas av detta stycke i princip permanent enligt de villkor som fastställs i artiklarna 14 och 15 och under förutsättning att insatsen fortsätter.

De sökande som inte gått vidare till den slutliga förteckningen får lämna in en ny ansökan till det preliminära urvalet på nationell nivå under de följande åren.

3. Urvals- och övervakningsförfarandet för det europeiska kulturarvsmärket enligt vad som fastställs i artiklarna 6–15 ska börja [under det tredje året efter att detta beslut trätt i kraft].

Artikel 19

Finansiella bestämmelser

1. Det finansiella anslaget för att genomföra insatsen under tiden 1 januari 2011-31 december 2013 fastställs till 1 350 000 euro.

2. De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

Artikel 20

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

TIDSPLAN

Tidsplan för det europeiska kulturarvsmärket

[År n] | Antagande av beslutet Förberedelser |

[År n+1] | Ny bedömning av minnesplatser som redan tilldelats det europeiska kulturarvsmärket inom ramen för det mellanstatliga initiativet |

[År n+2] | Första inlämningen av minnesplatser av de medlemsstater som inte deltog i det mellanstatliga initiativet |

[År n+3] | Urval |

[År n+4] | Övervakning |

[År n+5] | Urval |

[År n+6] | Urval Utvärdering av det europeiska kulturarvsmärket |

[År n+7] | Urval |

[År n+8] | Övervakning |

[År n+9] | Urval |

[År n+10] | Urval |

[År n+11] | Urval |

[År n+12] | Övervakning Utvärdering av det europeiska kulturarvsmärket |

… | … |

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket.

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde som berörs: Utbildning och kultur

Aktivitet: Utveckling av kultursamarbete i Europa

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster) – nummer och benämning:

15 04 50 Europeiska kulturarvsmärket

3.2. Tid under vilken insatsen kommer att pågå och påverka budgeten:

Den rättsliga grunden för det europeiska kulturarvsmärket är inte tidsbegränsad.

Förslaget kommer att inverka på EU:s budget från den 1 januari 2011 till den 31 december 2013.

3.3. Budgettekniska uppgifter

Budget-rubrik | Typ av utgift | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökarländer | Rubrik i budgetramen |

15 04 50 | Icke-oblig. utg. | Diff[4] | JA | NEJ | NEJ | Nr 3b |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Summa |

Driftsutgifter[5] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1 | a | 0,350 | 1,000 | 1,350 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0,250 | 0,800 | 0,300 | 1,350 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[6] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4 | c |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0,350 | 1,000 | 1,350 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,250 | 0,800 | 0,300 | 1,350 |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5 | d | 0,122 | 0,244 | 0,244 | 0,610 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6 | e | 0,003 | 0,006 | 0,006 | 0,015 |

Totala beräknade utgifter för finansieringen av insatsen

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0,125 | 0,600 | 1,250 | 1,975 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0,125 | 0,500 | 1,050 | 0,300 | 1,975 |

Uppgifter om samfinansiering

Inte tillämpligt

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

X Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen.

Ett belopp på 350 000 euro kommer att anslås 2012 genom omfördelning ur det finansiella anslaget till programmet ”Kultur” (Rubrik 15 04 44 Kultur)

( (Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[7] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Inkomsterna påverkas inte

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

4.2. Personalresurser (t.ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) – för ytterligare uppgifter, se punkt 8.2.1.

Årsbehov | 2011 | 2012 | 2013 |

Personal totalt (antal) | 1 | 2 | 2 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Se avsnitt 1 i motiveringen och avsnitt 2 i konsekvensanalysen.

5.2. Mervärdet av en insats på EU-nivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Se avsnitt 3.2 i sammanfattningen och avsnitt 2.3 i konsekvensanalysen. Det finns synergieffekter mellan förslaget och programmet ”Kultur”.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Målen för det europeiska kulturarvsmärket (se artikel 3 i förslaget till beslut och avsnitt 3 i konsekvensanalysen) har direkt koppling till kommissionens strategiska mål som gäller solidaritet, bland annat genom att de bidrar till ekonomisk och social sammanhållning och till att bevara och förstärka våra gemensamma värderingar. Det europeiska kulturarvsmärket har också koppling till kommissionens strategiska mål som gäller välstånd tack var sitt särskilda mål om att bidra till regionernas dragningskraft och hållbara utveckling.

För att mäta kulturarvsmärkets resultat kommer indikatorer att fastställas för de sociala, ekonomiska och miljörelaterade aspekterna. Bland de sociala indikatorerna skulle följande kunna förekomma:

- Antal personer som rapporterar att deras intresse för kulturarv har ökat.

- Antal personer som säger att deras uppskattning av Europas gemensamma historia har ökat.

- Antal aktiviteter som minnesplatserna anordnar för unga människor.

- Samarbetsprojekt mellan de kulturarvsmärkta minnesplatserna.

- Antal nya kulturaktiviteter.

- Antal aktiviteter för att öka kunskapen om demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Bland de ekonomiska indikatorerna skulle följande kunna förekomma:

- Ökning av antalet besökare.

- Ökning av antalet direkta eller indirekta nya arbetsplatser.

- Antal bevarade arbetstillfällen.

- Antal partnerskapsprojekt mellan de kulturmärkta minnesplatserna och kultur- och konstsektorn.

- Antal partnerskapsprojekt mellan de kulturmärkta minnesplatserna och företag i närmiljön.

- Hävstångsverkan på offentliga och privata källor av investering i kulturarv .

Bland de miljörelaterade indikatorerna skulle följande kunna förekomma:

- Antal planer för hållbar förvaltning som minnesplatserna antagit.

- Förbättrad tillgänglighet till minnesplatserna med miljövänlig transport.

- Miljöförhållanden för landskap och historiska minnesplatser.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

X Centraliserad förvaltning

X (Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till

( genomförandeorgan

( sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller centraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Övervakningen och utvärderingen av det europeiska kulturarvsmärket kommer att bestå av två delar. nämligen övervakningen av de kulturarvsmärkta minnesplatserna och utvärderingen av insatsen det europeiska kulturarvsmärket som helhet.

Syftet med övervakningen av minnesplatserna blir att kontrollera att de kulturarvsmärkta minnesplatserna uppfyllt de åtaganden de godtog när de ansökte och blev utvalda, för att det ska få behålla kulturarvsmärket. Kommissionen kommer att tillhandahålla en rad indikatorer som ska beaktas. Medlemsstaterna kommer att ha ansvaret för denna övervakning och de ska rapportera till en europeisk jury av oberoende experter som sedan kommer att genomföra en utvärdering och om nödvändigt föreslå att kulturarvsmärket dras tillbaka. Övervakningen av de kulturarvsmärkta minnesplatserna kommer att beaktas i utvärderingen av insatsen ”det europeiska kulturarvsmärket” som helhet. Mer uppgifter om övervakningssystemet finns i artiklarna 14 och 15 i förslaget till beslut.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsbedömning

Se konsekvensbedömningen.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter utvärderingar efter halva tiden eller slutliga utvärderingar (lärdomar som dragits av liknande åtgärder)

Ej tillämpligt.

6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar

I utvärderingen av det europeiska kulturarvsmärket måste man samtidigt fokusera på processerna i samband med insatsens genomförande och den faktiska samlade effekten av det europeiska kulturarvsmärket som helhet. Syftet blir att fastställa de aspekter där programmet fungerar väl, var det finns utrymme för förbättringar och, framför allt, hur sådana förbättringar kan uppnås.

Enligt vad som nämns i artikel 17 i förslaget till beslut blir utvärderingen kommissionens ansvar i form av en extern utvärdering vart sjätte år.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Kommissionen ska när insatser enligt detta beslut genomförs se till att Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp, och, om oegentligheter påvisas, verkningsfulla, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

För de EU-insatser som finansieras enligt detta beslut ska med sådana oegentligheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 förstås varje överträdelse av en bestämmelse i EU-rätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som den förvaltar, genom en otillbörlig utgift.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, insats- och resultatbeteckning | Typ av resultat | Genomsnittliga kostnader | 2012 | 2013 | TOTALT |

2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[8] (15 01 01) | A*/AD | 1 | 1 | 1 |

B*, C*/AST | 1 | 1 |

Personal som finansieras[9] genom art. 15 01 02 |

Övrig personal[10] som finansieras genom art. 15 01 04/05 |

TOTALT | 1 | 2 | 2 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som insatsen innebär

AD: Förvalta, övervaka och utvärdera insatsens genomförande. Bistå juryn av oberoende experter, organisera juryns möten och företräda kommissionen vid dem. Utföra sekretariatsuppgifter vid dessa möten, Följa upp beslutsförfarandet om urval och övervakning av minnesplatser. Inrätta och hålla regelbundna kontakter och utbyten med övriga EU-institutioner, medlemsstater, kulturarvsmärkta minnesplatser och internationella organisationer. Samordna de kulturarvsmärkta minnesplatsernas nätverksarbete, organisera nätverkets möten och företräda kommissionen vid dem. Sköta kommunikationsverksamhet i samband med insatsen. Gå ut med, förvalta och övervaka anbudsförfaranden.

AST Tillhandahålla operativt stöd till AD i utförandet av uppgifterna. Bistå vid förberedelsen av kommunikationsverksamheten. Bistå vid organisationen av möten. Bistå vid förberedelsen av anbudsförfaranden. Bistå vid förvaltningen av avtal.

Insatsen måste i princip förberedas under 2011, vilket bland annat inbegriper inrättandet av alla strukturer (dem europeiska juryn med oberoende experter, nationella samordnare osv.), utarbetandet av arbetsordning, riktlinjer och ansökningsblanketter, samt utarbetandet av de första anbudsförfarandena, så att det första urvalet kan påbörjas alldeles i början av 2012.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas

( (Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( (Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet ( XX 01 04/05 – Administrativa utgifter )

Ej tillämpligt.

8.2.5. Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (15 01 01) | 0,122 | 0,244 | 0,244 |

Personal som finansieras genom artikel 15 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,122 | 0,244 | 0,244 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

122 000 euro per tjänst per år (standardkostnader per tjänst enligt riktlinjerna för hur man fyller i finansieringsöversikter)

Beräkning - Personal som finansieras enligt artikel 15 01 02

Ej tillämpligt.

Personalbehovet ska täckas inom ramen för de anslag som redan beviljats till förvaltningen av denna insats eller omfördelats inom generaldirektoratet, och i förekommande fall kompletteras med eventuella ytterligare anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som förvaltar insatsen.

Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2011 | 2012 | 2013 | TOTALT |

15 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,003 | 0,006 | 0,006 | 0,015 |

15 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

15 01 02 11 03 – Kommittémöten |

15 01 02 11 04 – Studier och samråd |

15 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Totalt andra administrativa utgifter (15 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,003 | 0,006 | 0,006 | 0,015 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

2011: 3 tjänsteresor inom Europeiska unionen per år = 3 x 1000 euro

2012 och 2013: 6 tjänsteresor inom Europeiska unionen per år = 6 x 1000 euro

De administrativa anslagen ska täckas inom ramen för de anslag som redan beviljats till förvaltning av denna insats eller omfördelats inom generaldirektoratet, och i förekommande fall kompletteras med eventuella ytterligare anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som förvaltar insatsen.

[1] EUT C , , s. .

[2] EUT C 319, 13.12.2008, s. 11.

[3] KOM(2007) 242 slutlig—dok. 9496/07.

[4] Differentierade anslag.

[5] Utgifter som inte omfattas av kapitel 15 01 i avdelning 15.

[6] Utgifter som omfattas av artikel 15 01 04 i avdelning 15.

[7] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[8] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[9] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[10] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.