[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN | Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 72 slutlig 2010/0048 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om den fleråriga budgetramen för 2007–2013 MOTIVERING BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget ) ska en flerårig budgetram fastställas genom en förordning som antas genom enhälligt beslut i rådet. Den fleråriga budgetramen ska fastställa beloppen för de årliga taken för åtagandebemyndiganden för varje utgiftskategori och det årliga taket för anslag för betalningar och innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl (artikel 312). Praxisen att anta en flerårig budgetram och bestämmelser för budgetdisciplin och samarbete mellan institutionerna har tillämpats i över 20 år, sedan den första budgetramen (tidigare budgetplanen ) fastställdes i ett interinstitutionellt avtal[1]. Detta arbetssätt har inneburit en mycket stor förbättring och förenkling av det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna, och på så sätt bidragit till en stärkt budgetdisciplin. Genom det nya fördraget erkänns budgetramens roll som en grundsten för Europeiska unionens budgetsystem, och det som har varit en framgångsrik praxis har därmed formaliserats i EU-lagstiftningen. Den nu gällande budgetramen för 2007–2013 har antagits genom en överenskommelse mellan institutionerna, och utgör en del av det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[2] (nedan kallat det nuvarande interinstitutionella avtalet eller det nuvarande avtalet ). En del av bestämmelserna i det nuvarande interinstitutionella avtalet bör överföras till en ny förordning om den fleråriga budgetramen (nedan kallad förordningen om budgetramen ) och således bli en del av lagstiftningen. Detta medför också att bestämmelserna i det nuvarande avtalet anpassas till kraven i det nya fördraget. Vid denna anpassning måste man också ta hänsyn till att bestämmelserna i fråga nu ska ingå i en annan typ av akt än tidigare, dvs. en förordning i stället för ett interinstitutionellt avtal). Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att överföra alla bestämmelser i det nuvarande avtalet till förordningen om budgetramen. Bestämmelserna i det nuvarande avtalet gäller budgetramen, andra instrument som inte ingår i budgetramen, upprättandet av budgeten, interinstitutionellt samarbete och sund ekonomisk förvaltning. Vissa av dessa bestämmelser har blivit föråldrade genom att Lissabonfördraget har trätt i kraft, andra ska införas i förordningen om budgetramen och andra i budgetförordningen. Det behövs dessutom ett nytt interinstitutionellt avtal för de bestämmelser som inte passar i någon av de två förordningarna. Detta tillvägagångssätt har stöd i fördraget, där vikten av samarbete mellan institutionerna betonas i artikel 295: ”Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete. I detta syfte får de med beaktande av fördragen ingå interinstitutionella avtal som kan vara bindande.” Därigenom bekräftas och rekommenderas alltså praxisen att reglera samarbete mellan institutionerna genom interinstitutionella avtal. En annan viktig del av EU-budgetens rättsliga grunder är budgetförordningen. Dess uppgift enligt fördraget är särskilt att ” ange närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande… ”. Lydelsen har inte ändrats jämfört med Nicefördraget, förutom att förordningen nu ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet (dvs. genom medbeslutande). Med utgångspunkt i kraven i det nya fördraget bygger överföringen av bestämmelser från det nuvarande interinstitutionella avtalet till de olika lagstiftningsakter och avtal som ska avlösa det på följande faktorer: 1. Många av bestämmelserna i det nuvarande avtalet har blivit föråldrade genom att Lissabonfördraget trätt i kraft: 2. Bestämmelserna om åtskillnad mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter och om maximal ökningstakt, liksom de därtill knutna bestämmelserna om klassificering av utgifter (bilaga III i det nuvarande avtalet). 3. Många av reglerna om interinstitutionellt samarbete på budgetområdet har också blivit föråldrade på grund av det nya budgetförfarande som införs genom Lissabonfördraget (avskaffandet av den andra behandlingen, införandet av en förlikningskommitté med en 21 dagars tidsfrist och möjligheten för kommissionen att ändra sitt budgetförslag fram till dess att förlikningskommittén sammankallas, etc.) 4. De punkter i avtalet som direkt gäller budgetramen överförs till den nya förordningen om budgetramen . Detta gäller alla bestämmelser om revidering av budgetramen, årlig justering, justering med anledning av utvidgning av unionen, period under vilken budgetramen gäller och konsekvenser om ingen budgetram har kunnat antas, samt bestämmelserna i bilaga I om taken för de olika rubrikerna. 5. Några av bestämmelserna i det nuvarande avtalet passar inte i förordningen om budgetramen, utan bör hellre föras in i budgetförordningen eller dess genomförandebestämmelser (regler om finansieringsöversikter bör t.ex. sammanföras i budgetförordningen). 6. Återstående bestämmelser, som uteslutande gäller formerna för det interinstitutionella samarbetet i linje med det nya fördraget, bör tas upp i det nya interinstitutionella avtalet . På så sätt bibehålls balansen mellan budgetmyndighetens två parter, samtidigt som det ges ett tillräckligt manöverutrymme för att utveckla det nya budgetförfarandet inom fördragets ramar. För att främja en helhetssyn läggs förslagen om den nya förordningen om budgetramen och det nya interinstitutionella avtalet fram samtidigt, och förslagen bör också förhandlas och antas som ett paket eftersom de är avsedda att komplettera varandra. Denna motivering gäller båda förslagen, och förklarar hur bestämmelserna i det nuvarande avtalet har överförts till de nya texterna. För att förbättra översikten redogörs det också för de bestämmelser som i stället kommer att överföras till budgetförordningen. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET Förordning om den fleråriga budgetramen Artikel 1 Ordalydelsen i artikel 1 bygger på den första meningen i punkt 9 i det nu gällande interinstitutionella avtalet. I artikeln hänvisas till bilagan, som innehåller tabellen över budgetramen. Själva budgetramen har inte ändrats, utan motsvarar den reviderade budgetramen för den andra etappen av den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antogs av Europaparlamentet och rådet den 17 december 2009[3]. I det andra skälet anges tydligt att den budgetram som fastställdes genom det nu gällande interinstitutionella avtalet också ingår som en del i denna förordning. Eftersom syftet med budgetramen nu anges i fördraget har punkt 9 andra meningen ( ”Den [budgetramen] utgör en referensram för den interinstitutionella budgetdisciplinen” ) och punkt 10 i det interinstitutionella avtalet blivit föråldrade. Bestämmelserna i punkt 11 i det interinstitutionella avtalet tas upp i skäl 3, 5 och 6. Artikel 2 Artikel 2.1 bygger på punkt 12 i det nu gällande interinstitutionella avtalet. Här fastställs syftet med de årliga utgiftstaken och institutionernas skyldighet enligt fördraget att rätta sig efter dessa utgiftstak under budgetförfarandet. Den första delen av den andra meningen i det nuvarande interinstitutionella avtalet har utelämnats, eftersom den inte längre är relevant: Det finns inget skäl att ha en särskild bestämmelse för fall som ändå skulle kräva ändring av förordningen, utan institutionerna är alltid skyldiga att rätta sig efter de utgiftstak som gäller vid en given tidpunkt. En möjlighet att om så krävs överskrida taken genom att utnyttja de särskilda instrument som ligger utanför själva budgetramen medges däremot genom punkt 2. I det nuvarande interinstitutionella avtalet återfinns reglerna om solidaritetsfonden, flexibilitetsmekanismen och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i punkterna 25–28. Dessa instrument ingår inte i budgetramen, utan är till för att säkra finansieringen i sådana fall när taken i budgetramen måste överskridas på grund av exceptionella och tvingande omständigheter. Dessa instrument får mobiliseras gemensamt av budgetmyndighetens två parter, och har till syfte att göra systemet med budgetramen mer anpassningsbart. För att utnyttjandet av dessa instrument ska förbli flexibelt och för att institutionernas respektive roller vid utnyttjandet av dem ska bibehållas har de närmare bestämmelserna införts i det nya interinstitutionella avtalet. På så sätt bevaras så mycket som möjligt av den befintliga praxisen. Artikel 3 Innehållet i artikel 3 är hämtat från punkt 15 i det nuvarande interinstitutionella avtalet, men innehåller ingen hänvisning till de röstningsregler som anges i punkt 3 i samma avtal. Taket för egna medel måste respekteras för samtliga budgetår. Om taken för betalningsbemyndiganden skulle hamna på en nivå som resulterar i att uttagssatsen överskrider taket för egna medel måste således budgetramen justeras för att avhjälpa denna situation. Artikeln innehåller också en direkt hänvisning till beslut 2007/436/EG, Euratom, där taken för egna medel och åtagandebemyndiganden fastställs. Artikel 4 Artikel 4 bygger på punkt 16 i det nuvarande interinstitutionella avtalet, och innehåller regler för de årliga tekniska justeringarna av budgetramen. ”Budgetmyndighetens två parter” har i förordningen genomgående ersatts med ”Europaparlamentet och rådet”. Artikel 5 Artikeln bygger på punkt 17 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Ordalydelsen har bara justerats genom att hänvisningen till det nuvarande interinstitutionella avtalet ersatts med en hänvisning till den period då rambeloppen för sammanhållningspolitiken beslutades. Rambeloppen för sammanhållningspolitiken kommer att justeras i samband med den tekniska justering för 2011 som presenteras i april 2010. Artikel 6 Texten till denna artikel överensstämmer med punkt 18 i det nuvarande interinstitutionella avtalet, men innehåller ingen hänvisning till de röstningsregler som anges i punkt 3 i samma avtal. Artikel 7 Texten till denna artikel, som gäller justeringar i samband med alltför stora offentliga underskott, är hämtad från punkt 20 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Artikel 8 Denna artikel motsvarar punkterna 21–23 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Revideringar av budgetramen antas enligt samma förfarande som själva förordningen. Bestämmelsen att budgetramen om så krävs får anpassas med upp till 0,03 % av unionens samlade BNI inom ramen för budgetförfarandet (punkt 3) syftar till att slå vakt om samma grad av flexibilitet som idag (0,03 % är också den nuvarande gränsen). Detta förändrar inte heller det nuvarande förfarandet för beslut om revideringar av budgetramen inom denna gräns, dvs. att de ska antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet, och att rådet då ska besluta med kvalificerad majoritet. Artikel 9 Texten till denna artikel, som gäller justeringar i samband med fördragsändringar, är hämtad från punkt 4 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Artikel 10 Texten till denna artikel, som gäller justering vid utvidgning av unionen, överensstämmer med punkt 29 i det nuvarande interinstitutionella avtalet, men innehåller ingen hänvisning till de röstningsregler som anges i punkt 3 i samma avtal. Artikel 11 I artikel 312.3 andra stycket i fördraget anges att ”[b]udgetramen ska innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl”. I artikel 11 anges de allmänna principerna för interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet. De närmare villkoren för institutionernas samarbete under budgetförfarandet regleras genom det nya interinstitutionella avtalet på grundval av artikel 295 i fördraget, vilket borgar för den flexibilitet som krävs för det nya budgetförfarandet. Artikel 12 Finansieringen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken intar en särskild plats i budgetförfarandet. För att bevara den nuvarande balansen och underlätta ett smidigt budgetförfarande bör man ta upp grundreglerna för denna finansiering direkt i förordningen om den fleråriga budgetramen. Därför anges det (oförändrade) belopp man enats om för finansieringen av Gusp i förordningen, jämte regeln att hela det årliga beloppet för faktiska, förutsebara kostnader ska föras in i ett enda budgetkapitel för ändamålet utan avsättningar i reserven. Bestämmelserna i artikeln bygger på delar av andra stycket samt första meningen i sista stycket i artikel 42 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Alla övriga bestämmelser i punkterna 42 och 43 i det nuvarande avtalet kommer att överföras till punkterna 18 och 19 i det nya interinstitutionella avtalet. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik kommer att ansvara för de prognoser som ska ligga till grund för budgetförslaget för Gusp. Texten har också anpassats till det faktum att den höga representanten nu tagit över de roller som tidigare spelades av rådet och dess ordförandeskap. Artikel 13 Artikel 13 motsvarar punkt 30 i det nuvarande interinstitutionella avtalet om budgetramens giltighetstid och konsekvenserna om ingen budgetram antagits i tid. Kommissionens skyldighet att föreslå en ny budgetram före juli 2011 bibehålls. Den text som hämtats från andra stycket i det nuvarande interinstitutionella avtalet har justerats enligt lydelsen i artikel 312.4 i fördraget. Artikel 14 I förordningens sista artikel fastställs det datum då förordningen ska träda i kraft. Det nya interinstitutionella avtalet bör träda i kraft samma dag som förordningen. Båda akterna gäller perioden 2007–2013, och även de år som redan förflutit då förordningen träder i kraft omfattas, eftersom förslagen syftar till att anpassa det nuvarande interinstitutionella avtalet till kraven i det nya fördraget. Det interinstitutionella avtalet om samarbete i budgetfrågor Utkastet till ett nytt interinstitutionellt avtal om samarbete i budgetfrågor (som här kallas det nya interinstitutionella avtalet eller det nya avtalet ) innehåller alla övriga bestämmelser i det nuvarande avtalet från den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, dvs. de bestämmelser som inte a) är direkt knutna till själva budgetramen och som därför tas upp i förordningen om budgetramen, b) har blivit föråldrade genom det nya fördraget, eller c) föreslås bli en del av budgetförordningen. Huvudprincipen är att så långt möjligt behålla de nuvarande bestämmelser som visat sig fungera ändamålsenligt och att slå vakt om balansen mellan institutionerna när det gäller deras respektive roll och inflytande under budgetförfarandet. Inledning – punkterna 1–6 i det nya interinstitutionella avtalet De inledande punkterna i det nya avtalet bygger på punkterna 1–8 i det nuvarande avtalet, med undantag för dess punkt 4 som överförts till förordningen om budgetramen (artikel 11) och punkt 7 som blivit föråldrad. I punkt 1 har det införts en hänvisning till artikel 295 i fördraget, som är den nya rättsliga grunden för det interinstitutionella avtalet. Hänvisningar till förordningen om budgetramen samt budgetförordningen har på samma sätt införts i punkt 3. I gengäld har hänvisningen till artikel 272.9 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tagits bort, eftersom den inte längre är aktuell. De röstningsregler för beslutsförfaranden som ingår i det befintliga interinstitutionella avtalet förblir oförändrade, dvs. rådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna. Avtalets indelning i tre delar har också bibehållits, och innehållet i respektive del anges i punkt 5. Del I innehåller vissa kompletterande bestämmelser om den fleråriga budgetramen samt, i huvudsak, bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen. Del II och bilagan innehåller bestämmelserna för det interinstitutionella samarbetet, vilka justerats i linje med det nya budgetförfarandet. I del II finns också reglerna om angivande av belopp i lagstiftningsakter samt om finansieringen av Gusp och av fiskeavtalen. I del III sammanförs alla de bestämmelser i del III i det nuvarande avtalet som ska fortsätta gälla. Punkt 6 anger när det nya avtalet ska träda i kraft, vilket ska ske på samma dag som förordningen om budgetramen. Det nya avtalet ska då också ersätta det nuvarande avtalet. Del I – bestämmelser om den fleråriga budgetramen samt om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen A. Bestämmelser om budgetramen Punkt 7 bygger på det sista stycket i punkt 11 i det nuvarande avtalet, och gäller upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i budgeten (Europeiska utvecklingsfonden) samt om utvecklingen av de olika kategorierna av egna medel. Dessa bestämmelser står inte i direkt samband med budgetramen och bör därför inte ingå i förordningen om budgetramen. Dessa upplysningar bör redovisas även i fortsättningen, men för logikens skull föreslås det att detta nu bör ske i de dokument som åtföljer budgetförslaget i stället för i samband med den tekniska justeringen av budgetramen. Tidpunkten blir i stort sett densamma som tidigare (i slutet av april eller början av maj). Punkt 8 i det nya avtalet handlar om marginalerna under taken i budgetramen. Själva taken för de enskilda rubrikerna, som institutionerna måste rätta sig efter vid varje budgetförfarande i enlighet med fördraget, fastställs i förordningen om budgetramen. Man bör dock även hålla fast vid praxisen att så långt som möjligt se till att det finns tillräckliga marginaler under dessa tak. Detta är ett mål som kräver god vilja och samarbete mellan institutionerna, och som därför bör omfattas av det interinstitutionella avtalet. Själva bestämmelsen bibehålls således utan ändringar. Texten till punkt 9 i det nya avtalet är tagen från punkt 19 i det nuvarande avtalet, och gäller uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden efter 2009. Eftersom denna fråga inte heller är direkt kopplad till budgetramen bör den fortsätta att regleras genom det interinstitutionella avtalet. B. Bestämmelser om särskilda instrument som inte ingår i budgetramen Bestämmelser om de instrument som inte ingår i budgetramen (reserven för katastrofbistånd, solidaritetsfonden, flexibilitetsmekanismen och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter) blir kvar i det interinstitutionella avtalet. Möjligheten att om så krävs utnyttja dessa instrument utöver taken i budgetramen regleras däremot i artikel 2 i förordningen om budgetramen. Bestämmelserna om instrumentens mål och syften samt om de belopp de omfattar förblir desamma som i det nuvarande interinstitutionella avtalet, liksom reglerna för institutionernas roll vid utnyttjandet av dem (gemensamt beslut efter röstning enligt reglerna i punkt 3). Den föreslagna uppdelningen av bestämmelserna om instrument som inte ingår i budgetramen syftar till att bibehålla den nuvarande praxisen. Samtidigt har denna praxis i sig själv gjort vissa av bestämmelserna för hur instrumenten får utnyttjas överflödiga. Enligt det nuvarande interinstitutionella avtalet ska det inledas ett trepartsförfarande varje gång kommissionen föreslår att något av instrumenten ska tas i anspråk. I många fall kan budgetmyndighetens två parter dock enas utan att man behöver inleda ett formellt trepartsförfarande. Det föreslås därför att texten anpassas till verklig praxis genom att kravet på att alltid inleda ett trepartsförfarande vid förslag till utnyttjande av instrumenten ersätts med ett krav på trepartsförfarande endast i de fall då det råder oenighet. Det föreslås också en ny procedur när det gäller förslag till utnyttjande av flexibilitetsmekanismen. Kopplingen till ”budgetinstrument” och kravet på att lägga fram förslaget tillsammans med [det preliminära] budgetförslaget (se punkt 27 fjärde stycket i det nuvarande avtalet) har visat sig onödiga och kan motverka sitt syfte. I framtiden skulle förslagen i stället kunna läggas fram t.ex. inom ramen för förlikningskommitténs arbete – den förenklade regeln banar vägen för denna möjlighet, och skulle bidra till en lämplig kompromisslösning inom ramen för den årliga budgeten. Motsvarande praxis har redan använts med framgång inom ramen för det befintliga förlikningsförfarandet (samrådsförfarande enligt nuvarande avtal). Del II – Förbättring av det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet A. Förfarande för det interinstitutionella samarbetet Det nya budgetförfarandet enligt fördraget kräver omfattande ändringar i bestämmelserna om samarbete mellan institutionerna. I det nuvarande interinstitutionella avtalet är de aktuella bestämmelserna uppdelade mellan huvudtexten och bilaga II. För det nya avtalet föreslås det att de i stället sammanförs i samma bilaga. Den nya bilagan innehåller de bestämmelser i det nuvarande förfarandet som bör fortsätta gälla – lydelsen i punkterna 32 och 33 i det nuvarande avtalet har till exempel förts över till punkterna 3–6 i bilagan till det nya avtalet – samt de nya bestämmelser som behövs för att anpassa samarbetet till det nya budgetförfarandet och för att förlikningskommittén ska kunna inleda sitt arbete. Beskrivningen av principerna för samarbetet omfattar också en tidsplan, som dock ger utrymme för praktiska anpassningar. Vidare har de bestämmelser om ändringsbudgetar som de tre institutionerna enades om i sin gemensamma förklaring om övergångsbestämmelser från november 2009 införts i bilagan. Den nya bilagan kommer således att ersätta den gemensamma förklaringen när det gäller bestämmelser om den pragmatiska tidsplanen och om ändringsbudgetar. B. Införande av finansiella bestämmelser i lagstiftningsakter Innehållet i punkterna 37 och 38 i det nuvarande interinstitutionella avtalet har överförts till punkterna 15 och 16 i det nya avtalet utan ändringar i sak. De enda ändringarna är att hänvisningarna till medbeslutandeförfarandet och EG-fördraget har ersatts med hänvisningar till det ordinarie lagstiftningsförfarandet respektive fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. C. Utgifter med avseende på fiskeavtalen Bestämmelserna i det nuvarande interinstitutionella avtalet i fråga om utgifter avseende fiskeavtal bör anpassas till de nya reglerna på budgetområdet. I de delar av den befintliga texten som fortfarande är relevanta föreslås vissa ändringar, vilka uteslutande handlar om gott samarbete och löpande information till institutionerna. De nya bestämmelserna har infogats i huvudtexten, och ersätter bilaga IV i det nuvarande avtalet. D. Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Alla bestämmelser i punkterna 42 och 43 i det nuvarande interinstitutionella avtalet (utom de som i stället överförts till förordningen om budgetramen) har bibehållits i det nya avtalet och återfinns i punkterna 18 och 19. Hänvisningarna till rådet och rådets ordförandeskap har dock ersatts med hänvisningar till den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och hänvisningen till rådets andra behandling med en hänvisning till förlikningskommittén. Del III – Sund ekonomisk förvaltning av EU-medel Del III motsvarar samma del i det nuvarande avtalet, med undantag för punkterna 45 och 47 som blivit föråldrade. Bestämmelserna i den nuvarande punkt 44 ska införas i budgetförordningen samt i de berörda grundläggande rättsakterna för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. A. Budgetplanering Bestämmelserna om budgetplanering är hämtade från punkt 46 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. De enda ändringarna är att ordet ”preliminära” före budgetförslaget lyfts ut, och att hänvisningen till del D i bilaga II ersatts med en hänvisning till artikel 32 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen. B. Gemenskapsbyråer och Europaskolor De inledande styckena är identiska med punkt 47 i det nuvarande avtalet (i svensk översättningspraxis har termen emellertid ändrats från gemenskapsorgan till gemenskapsbyråer , ö.a.). För att skapa en enda uppsättning regler för samarbete på budgetområdet i det nya interinstitutionella avtalet föreslås det dock några tillägg, som har sitt ursprung i de bestämmelser om genomförandet av detta förfarande som de tre institutionerna enades om den 12 november 2009. C. Nya finansiella instrument Bestämmelserna om nya finansiella instrument (punkt 49 i det nuvarande avtalet) har överförts till det nya avtalet utan ändringar, bortsett från att hänvisningen till ”preliminära” före budgetförslaget lyfts ut. Budgetförordningen Vissa av bestämmelserna i det nuvarande interinstitutionella avtalet finns redan i budgetförordningen eller dess genomförandebestämmelser, eller kunde med fördel överföras dit. Detta gäller följande (alla hänvisningar till punkter nedan gäller alltså det nuvarande avtalet): - Bestämmelsen i punkt 14 kommer att införas i budgetförordningen (ny artikel 47b) eftersom den avser både budgeten och den fleråriga budgetramen. Den införs inte i förordningen om budgetramen eftersom vikten av budgetdisciplin i anknytning till den fleråriga budgetramen redan anges uttryckligen i artikel 310 i EUF-fördraget. Det är viktigt att slå fast detta samband även i fråga om den årliga budgeten, på samma sätt som i det nuvarande interinstitutionella avtalet. - Bestämmelserna om finansieringsöversikter i punkt 39 tas redan upp i artikel 28 i budgetförordningen och i artikel 22 i genomförandebestämmelserna. - Delar av punkt 40 (”Budgetmyndighetens två parter förbinder sig att […] respektera den nivå för åtagandebemyndiganden som fastställs i de berörda grundrättsakterna för strukturåtgärder, landsbygdens utveckling och Europeiska fiskerifonden”) kommer att införas i en ny artikel 155a i budgetförordningen, som särskilt ska behandla strukturåtgärder, landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden (under ”Del II – Särskilda bestämmelser” i förordningen). - Utgiftstaken för förberedande åtgärder och pilotprojekt, som nu tas upp under del D i bilaga II, ingår inte i förslaget till det nya interinstitutionella avtalet eftersom dessa tak redan regleras i artikel 32 i genomförandebestämmelserna till budgetförordningen. - Effekterna av de nya bestämmelserna i artikel 317 i EUF-fördraget om medlemsstaternas skyldigheter i fråga om kontroll och revision i kombination med punkt 44 i det nuvarande interinstitutionella avtalet kräver en mer djupgående analys, och ändringar kommer att föreslås i samband med den treåriga översynen av budgetförordningen. - Punkt 45 om översyn av budgetförordningen har blivit föråldrad, eftersom förfarandet för antagande av budgetförordningen regleras direkt i fördraget. 2010/0048 (APP) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om den fleråriga budgetramen för 2007–2013 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[4], med beaktande av Europaparlamentets godkännande[5], i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och av följande skäl: 7. Allt sedan 1988 har de fleråriga budgetramarna och bestämmelser i anknytning till dem fastställts i interinstitutionella avtal. Den fleråriga budgetramen för 2007–2013 fastställdes genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[6]. I artikel 312 i fördraget anges det dock, med vederbörlig hänsyn tagen till denna tidigare praxis, att den fleråriga budgetramen bör fastställas i en förordning. De berörda bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 bör därför integreras i en förordning. 8. Även själva budgetramen, som också ingår i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, bör bli en del av denna förordning. 9. Budgetramen bör ange taken för åtaganden och betalningar. Dessa bör beslutas med hänsyn tagen till de tak för åtaganden och egna medel som fastställs i rådets förordning 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel[7]. I budgetramen bör det fastställas vilka anslag som får beviljas för åtaganden för vart och ett av åren 2007 till 2013 och för varje rubrik eller underrubrik. Dessutom bör det fastställas sammanlagda årliga utgiftsbelopp i anslag för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden. 10. För att Europeiska unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter eller finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera av de andra rubrikerna i budgetramen behövs det också särskilda instrument i form av reserven för katastrofbistånd, solidaritetsfonden, flexibilitetsmekanismen och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Det behövs därför en bestämmelse som tillåter att åtagandebemyndiganden som går utöver taken i budgetramen får föras in i budgeten om detta krävs för att kunna använda sådana särskilda instrument. 11. Budgetramen bör fastställas i 2004 års priser. Det behövs således också bestämmelser för teknisk justering av budgetramen, så att taken och de återstående marginalerna kan räknas om till löpande priser. 12. Budgetramen bör inte omfatta de budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt artikel 18 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[8]. 13. Taken för åtagandebemyndiganden under rubrik 1b, Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, fastställdes genom en överenskommelse vid Europeiska rådets möte den 15–16 december 2005. De beräkningar av bruttonationalprodukt (nedan kallad BNP ) som användes för att fastställa rambeloppen för enskilda länder byggde på statistik som offentliggjordes i april 2005, i enlighet med punkt 41 i ordförandeskapets slutliga förslag till budgetplan för 2007–2013, vilken bifogades Europeiska rådets slutsatser från mötet den 15–16 december 2005. I punkt 42 i samma dokument fastställs att rambeloppen i fråga bör justeras år 2010 om den faktiska, samlade BNP-tillväxten för 2007–2009 avviker från den prognos som användes 2005 med mer än +/– 5 %. 14. Man bör också införa bestämmelser för andra situationer som kan kräva justering av budgetramen. Sådana justeringar kan ha samband med budgetgenomförandet, alltför stora offentliga underskott, ändringar i fördraget eller utvidgning av unionen. 15. Budgetramen behöver kunna revideras till följd av oförutsedda omständigheter för vilka utgifterna inte kan finansieras inom de tak som fastställs i budgetramen. I samband med ett förslag till revidering bör kommissionen undersöka möjligheterna till omfördelningar inom och mellan rubrikerna, samt möjligheten att kompensera för höjningen av ett utgiftstak genom att sänka ett annat. För att ytterligare stärka budgetramens flexibilitet i fråga om oförutsedda omständigheter bör det införas en ny möjlighet att anpassa budgetramen under budgetförfarandets gång. Detta bör ske i form av en marginal för oförutsedda utgifter på motsvarande 0,03 % av unionens samlande bruttonationalinkomst. 16. Det behövs allmängiltiga regler för interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet. 17. För att budgetförfarandet ska flyta smidigt krävs det grundläggande regler för budgeteringen av utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och man bör också precisera det övergripande beloppet för denna politik under hela den period som budgetramen täcker. 18. De närmare villkoren för det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet och vid budgeteringen av utgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken anges i det i nterinstitutionella avtalet av den […] 2010 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor[9]. 19. Kommissionen bör före juli månad 2011 lägga fram ett förslag om nästa fleråriga budgetram, så att institutionerna hinner anta den i tillräckligt god tid innan den ska börja tillämpas. Om nästa budgetram inte har kunnat antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning löpt ut bör den sistnämnda fortsätta att tillämpas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Flerårig budgetram Den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen ) för 2007–2013 anges i bilagan. Artikel 2 Taken i budgetramen 20. Vart och ett av de belopp som fastställs i absoluta tal i budgetramen ska betraktas som årliga utgiftstak för Europeiska unionens allmänna budget. Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska såväl under budgetförfarandet som vid genomförandet av det innevarande årets budget vara bundna av de årliga utgiftstak som anges i budgetramen . 21. Åtagandebemyndiganden som går utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna i budgetramen får införas i budgeten om detta är nödvändigt för att utnyttja reserven för katastrofbistånd, solidaritetsfonden, flexibilitetsmekanismen eller Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002 [10] , Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 [11] och det interinstitutionella avtalet av den […] 2010. Artikel 3 Taket för egna medel 22. För de budgetår som täcks av budgetramen får den sammanlagda summan av de betalningsbemyndiganden som är nödvändiga, efter årlig justering och med beaktande av de anpassningar och revideringar som gjorts, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak som gäller för dessa medel enligt beslut 2007/436/EG, Euratom. 23. Om så krävs ska utgiftstaken i budgetramen sänkas till en nivå som garanterar att taket för egna medel enligt beslut 2007/436/EG, Euratom inte överskrids. Artikel 4 Tekniska justeringar 24. Varje år innan budgetförfarandet för år n+1 genomförs ska kommissionen göra följande tekniska justeringar av budgetramen: a) En förnyad värdering i priserna för år n+1 av taken och av de sammanlagda åtagandebemyndigandena respektive betalningsbemyndigandena. b) En beräkning av den tillgängliga marginalen under det tak för egna medel som anges i beslut 2007/436/EG, Euratom. 25. Kommissionen ska utföra de tekniska justeringarna i punkt 1 med hjälp av en årlig deflator på 2 %. 26. Resultaten av de tekniska justeringarna i punkt 1 och de ekonomiska prognoser som dessa bygger på ska sändas till Europaparlamentet och rådet. 27. Ingen annan teknisk justering för budgetåret i fråga får göras, varken under loppet av året eller under följande år i form av efterföljande korrigeringar. Artikel 5 Justering av rambelopp inom sammanhållningspolitiken 28. Om det konstateras att en medlemsstats samlade bruttonationalprodukt (BNP) för åren 2007–2009 avviker med mer än +/- 5 % från den samlade BNP som beräknades 2005 i samband med att rambeloppen för sammanhållningspolitiken under perioden 2007–2013 fastställdes, kommer kommissionen i samband med den tekniska justeringen för 2011 att justera de sammanhållningsmedel som avdelats för medlemsstaten och perioden i fråga. 29. Den totala nettoeffekten av justeringarna i punkt 1 får inte, vare sig den är positiv eller negativ, överstiga 3 miljarder euro. Om nettoeffekten är positiv ska de totala tilläggsresurserna begränsas till det samlade underutnyttjandet av anslag för underrubrik 1b under år 2007–2010. Justeringarna ska fördelas jämnt över åren 2011–2013 och budgetramens utgiftstak för åren i fråga kommer att anpassas därefter. Artikel 6 Justeringar med hänsyn till genomförandet Samtidigt med underrättelsen av Europaparlamentet och rådet om den tekniska justeringen av budgetramen ska kommissionen lämna sådana förslag till justering av de sammanlagda betalningsbemyndigandena som den finner nödvändiga med hänsyn till genomförandet, för att säkerställa en ordnad utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena. Beslut om sådana förslag ska antas före den 1 maj år n. Artikel 7 Justeringar i samband med alltför stora offentliga underskott Om budgetåtaganden som tillfälligt dragits in för Sammanhållningsfonden i samband med ett förfarande vid alltför stort offentligt underskott åter ska göras tillgängliga ska rådet, på förslag av kommissionen och i enlighet med den berörda grundläggande rättsakten, besluta att dessa åtaganden ska överföras till följande år. Åtaganden som varit tillfälligt indragna får inte överföras längre än till år n+2. Artikel 8 Revidering av budgetramen 30. Vid oförutsedda omständigheter får budgetramen revideras på förslag av kommissionen, förutsatt att det tak för egna medel som anges i beslut 2007/436/EG, Euratom inte överskrids. 31. I regel ska ett förslag om revidering enligt punkt 1 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för året i fråga eller innan budgetförfarandet inleds för det första år som revideringen avser. 32. En anpassning av budgetramen som inte överstiger 0,03 % av unionens samlade bruttonationalinkomst inom marginalen för oförutsedda utgifter får antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet inom ramen för budgetförfarandet. 33. Som ett led i varje förslag till revidering av budgetramen ska man undersöka möjligheterna att omfördela utgifterna mellan programmen under den rubrik som berörs av revideringen, särskilt på grundval av förväntat underutnyttjande av anslag. Målet ska vara att såvitt möjligt och inom taket för rubriken i fråga frigöra ett belopp som är väsentligt i förhållande till den nya planerade utgiften, både i absoluta tal och räknat i procent. 34. Som ett led i varje förslag till revidering av budgetramen ska man undersöka möjligheterna att utjämna effekten av en höjning av taket för en rubrik genom att sänka taket för en annan rubrik. 35. I samband med varje revidering ska det säkerställas att det föreligger ett lämpligt förhållande mellan åtaganden och betalningar. Artikel 9 Justering av budgetramen i samband med ändringar i fördragen Om det under den period som omfattas av budgetramen sker en fördragsändring som påverkar budgeten ska nödvändiga justeringar av budgetramen göras. Artikel 10 Anpassning av budgetramen i samband med utvidgning av unionen Om nya medlemsstater ansluter sig till unionen under den period som omfattas av budgetramen, ska budgetramen på förslag av kommissionen justeras för att ta hänsyn till de utgiftsbehov som följer av anslutningsförhandlingarna. Artikel 11 Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet Europaparlamentet, rådet och kommissionen (nedan kallade institutionerna ) ska vidta alla åtgärder som krävs för att underlätta det årliga budgetförfarandet. Institutionerna ska samarbeta lojalt under hela förfarandet för att så långt möjligt närma sina respektive ståndpunkter till varandra. De ska samarbeta genom lämpliga interinstitutionella kontakter för att följa hur arbetet utvecklas och analysera graden av överensstämmelse i alla skeden av förfarandet. Institutionerna ska se till att deras respektive arbetsprogram i största möjliga utsträckning samordnas, så att förfarandena kan genomföras på ett sammanhängande och konvergerande sätt som leder till att budgeten slutligt kan antas. Trepartsmöten kan anordnas i alla skeden av förfarandet och med olika företrädare beroende på den diskussion som ska föras. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte, fastställa sina förhandlingsmandat och i god tid informera övriga institutioner om de praktiska detaljerna för mötena. Artikel 12 Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Alla driftsanslag för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (nedan kallad Gusp ) ska föras in i ett enda kapitel i budgeten, som ska benämnas Gusp. Detta belopp ska täcka de faktiska, förutsebara behoven som beräknats vid upprättandet av budgetförslaget enligt årliga prognoser från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, samt en rimlig marginal för oförutsedda åtgärder. Inga medel ska avsättas i reserv. För perioden 2007–2013 ska minst 1 740 miljoner euro stå till förfogande för Gusp. Artikel 13 Konsekvenser om ingen budgetram har antagits Kommissionen ska före den 1 juli 2011 lägga fram ett förslag till ny flerårig budgetram. Om rådet den 31 december 2013 ännu inte har antagit någon förordning om en ny flerårig budgetram ska de tak som gäller för det sista år som täcks av den befintliga budgetramen samt bestämmelserna i den här förordningen fortsätta att gälla tills en förordning om en ny budgetram har antagits. Om nya medlemsstater ansluter sig till unionen efter 2013 och om det anses vara nödvändigt ska den budgetram som på så sätt fått förlängd giltighet justeras för att ta hänsyn till resultaten av anslutningsförhandlingarna. Artikel 14 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel På rådets vägnar Ordförande BILAGA [pic] [1] Interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet, undertecknat av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 29 juni 1988, EGT L 185, 15.7.1988, s. 33. [2] Interinstitutionellt avtal av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 139, 14.6.2006, s. 1). [3] Europaparlamentets och rådets beslut av den 17 december 2009 om ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning med avseende på den fleråriga budgetramen – Finansiering av projekt på energiområdet inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, EUT L 347, 24.12.2009, s. 26. [4] EUT C , , s. . [5] EUT C , , s. . [6] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. [7] EUT L 163, 23.6.2007, s. 17. [8] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. [9] EUT C … [10] EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. [11] EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.