20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 308/44


Tisdagen den 7 september 2010
Social integrering av kvinnor som tillhör etniska minoritetsgrupper

P7_TA(2010)0305

Europaparlamentets resolution av den 7 september 2010 om social integrering av kvinnor som tillhör etniska minoritetsgrupper (2010/2041(INI))

2011/C 308 E/07

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av andra delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som stadgar om Europeiska unionens skyldighet att bekämpa diskriminering,

med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (1), rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (3) och rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (4),

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i synnerhet artikel 21,

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (5), FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (6) och FN-förklaringen om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter (7),

med beaktande av Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

med beaktande av Stockholmsprogrammet (8),

med beaktande av Lissabonstrategin och EU 2020-strategin, som håller på att utarbetas,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (9),

med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om situationen för de romska kvinnorna i Europeiska unionen (10),

med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (11),

med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2006 om kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU (12),

med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2009 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2004–2008 (13),

med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (14),

med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009 (15),

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0221/2010), och av följande skäl:

A.

I fördraget om Europeiska unionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna anges de värderingar som EU grundas på, men i praktiken kan inte alla som lever i EU utnyttja dessa rättigheter till fullo, särskilt inte kvinnor som tillhör etniska minoriteter, däribland kvinnor som har drabbats av våld, människohandel och fattigdom. Dessa värderingar är dessutom gemensamma för samtliga medlemsstaters samhällen, där det råder pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

B.

Enligt artikel 21 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är all diskriminering på grund av tillhörighet till en nationell minoritet förbjuden. Många etniska minoritetsgrupper som lever i EU utsätts emellertid fortfarande för diskriminering, social utestängning och segregering.

C.

Likabehandling är ingen förmån, utan en grundläggande rättighet för alla medborgare, och tolerans bör vara en allmän inställning i livet, inte en förmån som bara vissa åtnjuter. Alla former av diskriminering måste bekämpas lika kraftfullt.

D.

Kvinnor som tillhör etniska minoriteter är missgynnade inte bara i jämförelse med kvinnor från majoritetsbefolkningen, utan även jämfört med män från etniska minoriteter.

E.

Ett gemensamt angreppssätt i hela EU är av avgörande betydelse för en enhetlig politik för social integration av kvinnor som tillhör etniska minoriteter, vilken bör inbegripa åtgärder för att bekämpa diskriminering och underlätta tillgången till bostäder, sysselsättning, utbildning, sjuk- och hälsovård och sociala tjänster samt för att främja respekten för de grundläggande rättigheterna.

F.

Det finns ingen allmänt vedertagen rättslig definition av etniska minoritetsgrupper. Principerna om lika möjligheter och likabehandling grundad på ömsesidig respekt, förståelse och acceptans bör utgöra en hörnsten i EU:s politik för alla sina invånare oavsett bakgrund.

G.

Lika tillgång för alla till utbildning av hög kvalitet främjar delaktighet på arbetsmarknaden och en bättre livskvalitet i allmänhet. I vissa medlemsstater har etniska minoritetsbefolkningar emellertid inga möjligheter att delta fullt ut och på lika villkor i de allmänna utbildningssystemen. För att skapa ett demokratiskt och fördomsfritt samhälle inom EU måste utbildningssystemen förmedla värderingarna tolerans och jämlikhet.

H.

Integrationspolitiken för tredjelandsmedborgare gynnas av ett ökat jämställdhetsperspektiv, vilket är nödvändigt för att garantera att hänsyn tas till de specifika behoven bland kvinnor som tillhör etniska minoriteter.

I.

Politiken och lagstiftningen på invandrings- och asylområdet bör främja integrationen av kvinnor som tillhör etniska minoriteter.

J.

Det behövs ett specifikt tillvägagångssätt för social integration av kvinnor som tillhör etniska minoriteter i syfte att förhindra diskriminering på flera grunder, stereotypa föreställningar, stigmatisering och etnisk segregation.

K.

Skillnader i kultur, tradition och/eller religion får inte hindra integrationen av kvinnor som tillhör etniska minoriteter.

L.

Insamling av uppdelade uppgifter är en förutsättning för att man ska kunna skydda och främja kvinnors och etniska minoriteters mänskliga rättigheter. I avsaknad av statistik förblir många problem oupptäckta, vilket i sin tur innebär att det inte genomförs några specifika strategier.

M.

Det finns ett stort antal lämpliga instrument och strategier för integrationen av kvinnor som tillhör etniska minoriteter, men verkställandet brister på nationell nivå och det saknas samordning på EU-nivå.

N.

I de flesta fall utsätts kvinnor som tillhör etniska minoriteter för flera olika typer av diskriminering och löper större risk för social utestängning, fattigdom och ytterst allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom människohandel och tvångssterilisering, än kvinnor som tillhör majoritetsbefolkningen och män från minoriteter.

O.

Många minoritetskvinnors lägre socioekonomiska status innebär i praktiken att de begränsas i utövandet sina grundläggande rättigheter och att de saknar tillgång till resurser, däribland resurser för reproduktiv och sexuell hälsa. Detta försvårar även integrationsprocessen.

P.

Kvinnornas hälsotillstånd påverkar inte bara deras egen hälsa, utan även deras barns.

Q.

Kvinnornas aktiva deltagande och integration i samhället kommer att ha en positiv inverkan på deras barn och på framtida generationer.

R.

Social utestängning av kvinnor som tillhör etniska minoriteter kan leda till att de får svårt att vara ekonomiskt oberoende, vilket kan medföra direkta och indirekta kostnader för samhället och de offentliga budgeterna.

S.

Kvinnor som tillhör etniska minoriteter löper större risk att utsättas för olika former av våld från mäns sida och olika former av utnyttjande när de är mindre integrerade än kvinnor som tillhör majoritetsbefolkningen.

T.

Den sociala integrationen skulle gynnas av ökade och regelbundna samråd med kvinnor som tillhör etniska minoriteter på lokal, regional, nationell nivå och på EU-nivå.

1.

Europaparlamentet betonar att det inte finns någon allmänt vedertagen rättslig definition av etniska minoritetsgrupper. Detta begrepp täcker en lång rad olika situationer för olika etniska grupper i EU-medlemsstaterna.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med icke-statliga organisationer och grupper i det civila samhället genomföra en regelbunden insamling och analys av uppgifter uppdelade på kön och etnicitet i enlighet med medlemsstaternas bestämmelser om skydd av personuppgifter rörande frågor som hänger samman med social delaktighet, till exempel tillträde till utbildning, arbetsmarknad, sociala trygghetssystem, hälso- och sjukvårdssystem och bostäder.

3.

Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att genomföra befintliga lagstiftningen i god tid, varför de berörda direktiven måste införlivas i medlemsstaterna. Parlamentet anser att det behövs en mer strukturerad samordning mellan EU:s politik och nationell, regional och lokal politik för etniska minoriteter i syfte att uppnå varaktiga effekter och bättre strategier på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar beslutsfattare på alla nivåer att samråda med de kvinnor vars rättigheter det handlar om samt med deras grupper och organisationer som är verksamma på detta område om politik och åtgärder som syftar till att förbättra etniska minoritetskvinnors sociala integration.

4.

Europaparlamentet understryker vikten av att skapa medvetenhet kring acceptans av olika kulturer och följderna av rasism och fördomar. Parlamentet konstaterar att ansvaret för en effektiv integration ligger hos såväl de etniska grupperna som majoritetssamhället. Båda parter måste anstränga sig för att integrera sig med varandra för att social sammanhållning ska kunna uppnås.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder som syftar till att förhindra kompetensförlusten bland kvinnor som tillhör etniska minoriteter genom att trygga lika möjligheter till sysselsättning, inbegripet tillgång till högkvalitativ barnomsorg till låga avgifter samt garantier för tillgång till utbildning och fortbildning. Parlamentet efterfrågar ett effektivt genomförande av politik som riktar sig till kvinnor som tillhör etniska minoriteter och som medför tydliga och snabba förfaranden för erkännande av kunskaper och kompetens.

6.

Europaparlamentet konstaterar att det i integrationsträvandena är viktigt med förebilder och stöder utbyte av bästa praxis från medlemsstater som har mer erfarenhet av att förhindra social utestängning. Parlamentet uppmanar beslutsfattare på EU nivå samt nationell, regional och lokal nivå att samråda med organisationer för kvinnor som tillhör minoriteter om politik och åtgärder för social integration av dessa kvinnor. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att lägga fram förslag till åtgärder för att främja användandet av interkulturella och sociokulturella medlare inom Europeiska unionen.

7.

Europaparlamentet anser att integrationsprocessen måste påbörjas redan i ett tidigt skede i livet i syfte att erbjuda effektiva alternativ till fattigdom och social utestängning. Parlamentet anser det därför nödvändigt att skapa en institutionell ram för samhällsgruppsbaserade sociala tjänster och utbildningstjänster för barn och familjer, vilka tillgodoser de regionala och personliga behoven och garanterar lika tillgång till högkvalitativa tjänster. Kommissionen uppmanas därför att ge särskilt stöd åt program för tidig integration.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom Europeiska socialfonden och medlemsstaterna att genom de nationella socialfonderna, främja möjligheter till företagande särskilt inriktade på kvinnor som tillhör etniska minoriteter genom att underlätta seminarier och workshoppar om företagande och ge spridning åt utvecklingsprojekt.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med icke-statliga organisationer genomföra informationskampanjer som riktas till såväl kvinnor som tillhör etniska minoriteter som till allmänheten samt att garantera en strik efterlevnad av de relevanta bestämmelserna för att bekämpa diskriminerande kulturella seder och patriarkiska förebilder, förhindra polarisering och komma till rätta med könsstereotyper och social stigmatisering som underblåser våld mot kvinnor samt att slå fast att det inte finns några kulturella, traditionsbundna eller religiösa grunder som rättfärdigar våld.

10.

Europaparlamentet betonar att det behövs mer tvärvetenskaplig forskning och indikatorer om hur diskriminering och social utestängning påverkar kvinnor som tillhör etniska minoriteter inom EU till grund för riktade integrationsåtgärder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, särskilt dess generaldirektorat för forskning, att finansiera sådana forskningsprojekt.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar till ett aktivt politiskt och socialt deltagande inom alla samhällsområden, inbegripet politiskt ledarskap, utbildning och kultur, bland kvinnor som tillhör etniska minoriteter för att förebygga den rådande underrepresentationen av dem.

12.

Europaparlamentet påpekar att kvinnornas ekonomiska oberoende och frigörelse är nyckelfaktorer för deras fullständiga deltagande i majoritetssamhället.

13.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera de grundläggande rättigheterna för alla kvinnor, inklusive kvinnor som tillhör etniska minoriteter, särskilt när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, rättslig prövning, rättshjälp, rättslig information och bostäder.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att aktivt förbättra och underlätta tillgången till utbildning, med särskild tonvikt på språkinlärning, framför allt i de officiella språken i landet i fråga, och tillgång till livslångt lärande och högre utbildning för kvinnor och flickor från etniska minoriteter, i syfte att förhindra könsskillnader i utbildningsnivå som kan leda till utestängning från arbetsmarknaden och fattigdom.

15.

Europaparlamentet understryker att kvinnor från etniska minoriteter behöver hälso- och sjukvårdsinformation på olika språk. Det är viktigt att personalen inom hälso- och sjukvården får interkulturell fortbildning som ges i partnerskap med grupper som representerar kvinnor från etniska minoriteter.

Jämställdhet

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta jämställdhetsaspekten i samband med beslut om politik och åtgärder för social integration.

17.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att trygga tillgången till stödtjänster som syftar till att förhindra våld mot kvinnor och att skydda kvinnor mot våld oberoende av deras rättsliga status, ras, ålder, sexuella läggning, etniska ursprung eller religion.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att den befintliga lagstiftningen om jämställdhet och bekämpning av diskriminering tillämpas till fullo genom att frigöra resurser för riktad fortbildning och åtgärder för att öka medvetenheten kring de rättigheter som kvinnor från etniska minoriteter redan har och hur de kan få gottgörelse för överträdelser av deras rättigheter.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda personer som drabbas av diskriminering på flera grunder, bland vilka kvinnor från etniska minoriteter utgör en stor grupp, genom att införa uttryckliga klausuler och bindande bestämmelser om diskriminering på flera grunder i rättssystemet.

20.

Europaparlamentet insisterar på att Europeiska jämställdhetsinstitutet måste medverka aktivt i insamlingen av uppgifter och forskning kring integrationsfrågor beträffande kvinnor som tillhör etniska minoriteter samt att konsekvent tillämpa principen om jämställdhetsintegrering samt verka för vissa prioriteringar på området för social integration.

21.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att anlägga ett övergripande jämställdhets- och kvinnorättsperspektiv på alla aspekter av den fleråriga ramen och de verksamheter som är kopplade till denna, inbegripet verksamheter som avser etnisk diskriminering och romers grundläggande rättigheter.

22.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att systematiskt samla in uppgifter uppdelade på kön, etnicitet och andra grunder samt att presentera resultaten efter kön och etnicitet. Parlamentet understryker att det behövs ändamålsenliga mekanismer för uppgiftsinsamling och uppgiftsskydd, så att uppgifterna inte kan missbrukas för till exempel rasprofilering.

23.

Europaparlamentet konstaterar att de nationella jämställdhetsorganen har en avgörande funktion att fylla när det gäller att ge stöd och bistånd åt personer som utsatts för diskriminering och att informera dem om deras rättigheter och skyldigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella jämställdhetsorganen är effektiva och oberoende samt att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för varje diskrimineringsgrund och diskriminering på flera grunder. Parlamentet uppmanar de nationella jämställdhetsorganen att utforma verktyg och fortbildning om diskriminering på flera grunder, inbegripet kurser om den särskilda situationen för kvinnor som tillhör etniska minoriteter.

*

* *

24.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


(1)  EUT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(2)  EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(3)  EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.

(4)  EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.

(5)  Antagen genom generalförsamlingens resolution 217A (III) av den 10 december 1948.

(6)  Antagen genom generalförsamlingens resolution 34/180 av den 18 december 1979.

(7)  Antagen genom generalförsamlingens resolution 47/135 av den 18 december 1992.

(8)  Rådets dokument nr 5731/10 av den 3 mars 2010.

(9)  EUT L 301, 20.11.2007, s. 3.

(10)  EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 283.

(11)  EUT C 219 E, 28.8.2008, s. 317.

(12)  EUT C 313 E, 20.12.2006, s. 118.

(13)  EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 48.

(14)  Antagna texter, P6_TA(2009)0371.

(15)  Antagna texter, P7_TA(2010)0021.