20.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 308/30

A.

För att motverka globaliseringens negativa följder för arbetstagare som drabbats av kollektiva uppsägningar och för att visa solidaritet med dessa arbetstagare har Europeiska unionen, utöver att öka återanställningen, inrättat en europeisk fond för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden), som syftar till att ge ekonomiskt bistånd till individanpassade program för återintegrering på arbetsmarknaden. Fonden innehåller ett maximibelopp på 500 miljoner euro per år, som tas antingen från den existerande marginalen under det totala utgiftstaket för det föregående året eller från annullerade åtagandebemyndiganden under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår i rubrik 1b i budgetramen. Fonden inrättades som ett flexibelt instrument för särskilda insatser, med syfte att svara snabbare och mer effektivt när det gäller återintegrering av arbetstagare som sagts upp till följd av förändringar inom världshandeln.

B.

För att bemöta den ökade arbetslösheten till följd av den ekonomiska och finansiella krisen och för att dra lärdom av erfarenheterna från 2007 och 2008 ändrade Europeiska unionen i juni 2009 reglerna för att utnyttja fonden. Denna ändring gällde alla ansökningar som inlämnas före den 31 december 2011 och innebar en utökning av fondens tillämpningsområde, flexiblare och mer detaljerade kriterier för ingripande, en ökning av medfinansieringssatsen och en förlängning av användningsperioden för medlemsstaterna av det finansiella bidraget.

C.

Utvärderingen av de utnyttjade anslagen från fonden mellan 2007 och slutet av första halvåret 2009 visar på ett begränsat genomförande av de anslagna beloppen, eftersom endast 80 miljoner euro utnyttjades av de 1,5 miljarder euro som fanns tillgängliga, för 18 ansökningar som avsåg 24 431 arbetstagare i åtta medlemsstater och för ett mycket begränsat antal sektorer (särskilt textil- och bilindustrin). Dessa brister framgår också av skillnaderna mellan de ursprungligen anslagna beloppen och de genomförda beloppen, eftersom 24,8 miljoner euro betalades tillbaka i efterhand för de elva första fallen, dvs. 39,4 procent av de utnyttjade anslagen.

D.

Även om man ännu inte kan bedöma hur fonden fungerar till följd av den ändrade förordningen, eftersom de ansökningar som lämnats in sedan maj 2009 ännu inte beslutats om eller håller på att genomföras, kan man redan konstatera en tydlig ökning av antalet ansökningar om utnyttjande av fonden, vilket bekräftar ändringarnas betydelse. Mellan maj 2009 och april 2010 ökade ansökningarna från 18 till 46, de begärda bidragen från 80 till 197 miljoner EUR, de ansökande länderna från 8 till 18, de arbetstagare som behöver stöd har så gott som fördubblats (36 712 extra arbetstagare) och de ekonomiska sektorer som berörs har i hög grad diversifierats.

E.

Nio medlemsstater har ännu inte utnyttjat fonden och de utnyttjade beloppen är mycket lägre än det maximala tillgängliga årliga beloppet på 500 miljoner euro. Majoriteten av ansökningarna avser regioner där BNP per invånare är högre än genomsnittet i Europeiska unionen och där arbetslösheten inte är alltför stor. Man kan dra slutsatsen att, trots att ändringarna av den ursprungliga förordningen är betydande, svarar de inte upp emot de senaste årens allt fler kollektiva uppsägningar.

F.

Ökningen av medfinansieringen från 50 procent till 65 procent vid översynen 2009 är troligtvis en av orsakerna till ökningen av ansökningarna.

G.

Det låga utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i EU:s fattigaste regioner beror antingen på olika nationella strategier eller på svårigheten att se till att ansökningarna konkretiseras innan ett beslut fattas på EU-nivå.

H.

Trots det gemensamma uttalandet av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 juli 2008, i vilket det begärs att fonden ska ge ett så snabbt och effektivt ekonomiskt stöd som möjligt, är längden på förfarandet mellan det att den kollektiva uppsägningen sker och det datum då fonden ingriper till stöd för den ansökande medlemsstaten fortfarande ungefär 12–17 månader, och detta förklarar delvis skillnaden mellan antalet arbetstagare för vilka bidrag från fonden begärs och antalet arbetstagare som får bidrag.

I.

Förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor (5) ändrar endast i mycket liten utsträckning förfarandet för utnyttjande av fonden genom att göra trepartsförfarande frivilligt, enligt befintlig praxis, och denna ändring åtgärdar inte förfarandets tungroddhet och långsamhet.

J.

Enligt kommissionens rapport om utvärderingen efter halva tiden av hur det interinstitutionella avtalet (6) fungerar är en av orsakerna till det långsamma förfarandet att budgetmyndighetens båda grenar måste fatta ett särskilt beslut om utnyttjande av fonden. Detta bör inte hindra snabbare och förenklade beslut om utnyttjande av fonden.

K.

Tillförlitliga och konsekventa uppgifter om genomförandet av fonden sedan dess ändring efter 2009 finns ännu inte tillgängliga och parlamentet anser bestämt att skyldigheter behöver införas gällande öppenhet och regelbunden rapportering.

L.

De 27 beslut som fattades mellan 2007 och april 2010 var alla positiva och, när det gäller beloppen, i överensstämmelse med kommissionens förslag.

M.

Fenomenet med globaliseringen och den ekonomiska krisens effekter för sysselsättningen kommer att fortsätta efter 2013 och det är följaktligen troligt att tendensen med en ökning av antalet ansökningar kommer att fortsätta under de kommande åren. Syftet med fonden är dock inte att ersätta bristande innovation.

1.

Europaparlamentet anser att fondens mervärde, i egenskap av instrument för Europeiska unionens socialpolitik, utgörs av att det ekonomiska bidraget är specifikt, punktuellt och tillfälligt och ges till individanpassade program för yrkesmässig omskolning och återintegrering av arbetstagare som varit föremål för kollektiva uppsägningar inom sektorer eller regioner som drabbats av en allvarlig ekonomisk och social störning.

2.

Europaparlamentet anser att det till följd av ökningen av ansökningar om bidrag från fonden och svårigheterna i samband med förfarandet för att utnyttja och genomföra bidragen krävs snabba förändringar av de förfarande- och budgetrelaterade bestämmelserna. Parlamentet betonar att kommissionen bör förbättra informationen om, och synligheten för, fonden i medlemsstaterna och bland potentiella stödmottagare. Parlamentet begär därför att kommissionen ska tidigarelägga presentationen av sin utvärdering efter halva tiden till den 30 juni 2011 och att denna även ska innehålla ett förslag till översyn av förordningen om fonden för att åtgärda fondens tydligaste brister före utgången av den nuvarande budgetramen.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin interimsöversyn utvärdera de beviljade bidragen, utifrån följande kvalitativa aspekter:

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin interimsöversyn utvärdera de beviljade bidragen ur budgetsynvinkel, och redogöra för resultaten med särskild hänsyn till

5.

Europaparlamentet anser att man vid översynen av förordningen bör ta hänsyn till resultaten från utvärderingen av fondens verksamhet och de erhållna erfarenheterna samt vidta åtgärder som betydligt förkortar längden på förfarandet för utnyttjande av fonden.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att det i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska läggas till en skyldighet för medlemsstaterna att stödja deltagandet av en arbetstagarorganisation i genomförandefasen. Parlamentet uppmanar kommissionen att organisera utbyte av erfarenheter och god praxis när det gäller arbetstagares deltagande i genomförandet av fonden, så att arbetstagare i pågående och kommande ärenden kan dra nytta av den sakkunskap som erhållits i tidigare ärenden.

7.

Europaparlamentet betonar att den tid som krävs för utnyttjande av fonden skulle kunna halveras om följande åtgärder utarbetas och antas

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med en uppsättning riktlinjer för utformningen och genomförandet av ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att ansökningsförfarandet går snabbt, och det finns en bred samstämmighet bland intressenterna om vilken strategi som ska tillämpas och vilka åtgärder som bör vidtas för att arbetstagarna effektivt ska återintegreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda förfarandet genom att på förhand finansiera åtgärderna, som bör inledas från ansökningsdatumet så att man i högsta möjliga grad utnyttjar genomförandeperioden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för de berörda arbetstagarna.

9.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna att de är förpliktade att å ena sidan låta arbetsmarknadens parter delta redan från början i utarbetandet av ansökningarna i enlighet med artikel 5 i förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och att å andra sidan iaktta artikel 9 i denna förordning enligt vilken medlemsstaterna ska informera och annonsera om de finansierade åtgärderna och att denna information även ska rikta sig till berörda arbetstagare, lokala och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter samt att standardisera förfarandena. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att företagsråden är delaktiga innan något program inleds för att garantera att arbetsmarknadens parter verkligen är med i utarbetandet av övergångsprogram som motsvarar de anställdas, och inte företagens, behov.

10.

Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ska inrätta en kommunikations- och administrationsstruktur på nationell nivå för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samarbete med alla berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, och utbyta bästa praxis på europeisk nivå, vilket skulle göra det möjligt för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att ingripa snabbt och effektivt i fall av omfattande uppsägningar.

11.

Europaparlamentet påminner om att det enligt förordning (EG) nr 1927/2006 är tillåtet för flera länder att tillsammans lämna in sina ansökningar till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter när de drabbade arbetstagarna i en geografisk region eller en viss sektor inte finns inom en enskild medlemsstat.

12.

Europaparlamentet anser att det, i syfte att skynda på och förenkla förfarandena, måste garanteras en effektivare samordning mellan kommissionen och Europaparlamentet så att tidsfristen för att fatta beslut minskas, utan att detta påverkar den bedömning av ansökningarna som de relevanta parlamentsutskotten utför, och därför

13.

Europaparlamentet anser att dessa omedelbara förenklings- och flexibilitetsåtgärder avseende förfarandet för utnyttjande av fonden skulle kunna föras in i förordningen vid översynen, om detta då är motiverat med utgångspunkt från erfarenheterna. Ingen av dessa åtgärder bör på något sätt begränsa eller minska parlamentets befogenheter som en av budgetmyndighetens grenar vid beslut om utnyttjande av fonden.

14.

Europaparlamentet anser att man, utöver att förbättra förfarandet, fram till utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen måste förlänga det undantag som infördes i juni 2009 för att hjälpa de arbetstagare som förlorar sitt arbete på grund av den ekonomiska och finansiella krisen samt därför också bibehålla medfinansieringssatsen på 65 procent, eftersom orsakerna till att de antogs långt ifrån har åtgärdats.

15.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt förslag till budget för 2011 för första gången har tagit med betalningsbemyndiganden för fonden, och anser att detta är ett viktigt inslag i den övergripande diskussionen om fondens förvaltning och synlighet. Parlamentet anser dock att dessa betalningsbemyndiganden kanske inte är tillräckliga för att täcka de belopp som krävs för ansökningarna om stöd från fonden under 2011. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att ansökningarna om stöd från fonden inte uteslutande ska finansieras genom överföringar från Europeiska socialfondens budgetposter, och uppmanar kommissionen att snarast fastställa och utnyttja andra budgetposter för detta syfte.

16.

Europaparlamentet betonar att fondens framtid ska avgöras inom ramen för förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att flera alternativ skulle kunna undersökas i detta syfte. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör fästas vid att undersöka möjligheten att inrätta en oberoende fond med egna åtagande- och betalningsbemyndiganden och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till resurser för en sådan fond. Vid framtida reformer av fonden bör man bibehålla dess flexibilitet, som för närvarande utgör en fördel i förhållande till EU:s strukturfonder.

17.

Europaparlamentet betonar att omvandlingen av de aktuella åtgärderna inom fonden till ett permanent instrument som stöder aktiva åtgärder för att söka arbete skulle visa på en politisk vilja att inrätta en europeisk social pelare som kompletterar medlemsstaternas socialpolitik och som kan förnya de europeiska metoderna för yrkesutbildning. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att fondens mål bör förbli åtskilda från Europeiska socialfonden och EU-program för livslångt lärande, eftersom den fokuserar på att ta tillvara varje bidragstagande arbetstagares kapacitet och inte på att bemöta företagens oro eller tillhandahålla horisontella tjänster till utbildningsorganen.

18.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som utnyttjar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter att skapa synergieffekter mellan denna fond, Europeiska socialfonden och mikrofinansiering, i syfte att hitta den åtgärd som passar bäst för varje enskilt fall.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att genomföra de europeiska målen, främja ny sakkunskap för att skapa nya hållbara, gröna och kvalitativa arbetstillfällen i en viss region och för att främja företagande och livslångt lärande, detta för att arbetstagarna ska kunna utveckla sin karriär och bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft inom ramen för globaliseringen.

20.

Europaparlamentet ber kommissionen att bättre redogöra för utnyttjandet av fonden genom att betydligt utöka innehållet i sina årliga meddelanden och genom att regelbundet informera Europaparlamentet om medlemsstaternas genomförande av de ekonomiska bidragen.

21.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.