12.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 236/24

A.

Internet har utvecklats snabbt under de senaste 25 åren, och denna utveckling väntas fortsätta, vilket kommer att medföra att Internet sprids ytterligare – genom utbyggnaden av bredbandsnätet – och att nya tillämpningar skapas.

B.

Sakernas Internet kan leva upp till samhällets och medborgarnas förväntningar, men det krävs forskning för att klargöra hur dessa förväntningar ser ut och för att ringa in de områden där hänsynen till och oron över skyddet av den personliga integriteten och personuppgifterna kan leda till att tillämpningar blockeras.

C.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är viktig för att främja social utveckling och ekonomisk tillväxt och stimulera forskning, innovation och kreativitet inom offentliga och privata organ i EU.

D.

Unionen bör ta fram en gemensam referensram för att kunna utforma och skärpa reglerna när det gäller förvaltningen av systemet, sekretessen, informationssäkerheten, hanteringen av etikfrågor, skyddet av privatlivet, insamlingen och lagringen av personuppgifter samt konsumentupplysningen.

E.

Med begreppet sakernas Internet avses den övergripande tanken om föremål (både elektroniska föremål och vardagsföremål) som kan läsas, uppfattas, sändas, nås och/eller styras på distans via Internet.

F.

Sakernas Internet kommer förmodligen att utvecklas snabbt under de närmaste åren. Det är därför nödvändigt att ha ett säkert, väl genomlyst och multilateralt förvaltningssystem.

G.

Framtidens Internet kommer att överskrida de nuvarande traditionella gränserna för den virtuella världen genom att vara kopplat till de fysiska föremålens värld.

H.

Jämfört med streckkoder och magnetband har RFID-tekniken och annan teknik i samband med sakernas Internet en rad fördelar och betydligt fler tillämpningar som kan förbindas med andra nätverk, t.ex. mobiltelefoninät, och utvecklas ytterligare när de förbinds med sensorer som mäter aspekter såsom geografisk positionering (t.ex. satellitnavigeringssystemet Galileo), temperatur, ljus, tryck och G-kraft. Dessutom är det troligt att en stor ökning av antalet RFID-chip kommer att leda till en kraftig minskning såväl av deras styckepris som av kostnaden för tillhörande läsare.

I.

RFID-tekniken kan betraktas som en katalysator och en accelerator för den ekonomiska utvecklingen inom informations- och kommunikationssektorn.

J.

Det finns tillämpningar av RFID-teknik och annan teknik i samband med sakernas Internet som redan används inom produktions-, logistik- och försörjningssektorerna. Tekniken underlättar identifiering och spårbarhet av produkter och har en spännande utvecklingspotential inom flera olika områden, bl.a. när det gäller hälsovård, transporter, energieffektivitet, miljö, detaljhandel och bekämpning av varumärkesförfalskningar.

K.

Som i alla e-hälsovårdssystem krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och relevanta nämnder (t.ex. uppgiftsskydds- och etiknämnder) deltar aktivt i arbetet med att utforma, utveckla och genomföra system med RFID-teknik.

L.

RFID kan bidra till att öka energieffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser och möjliggöra koldioxidredovisning på produktnivå.

M.

RFID-tekniken och annan teknik i samband med sakernas Internet kan ge medborgarna fördelar i form av ökad livskvalitet, trygghet, säkerhet och välfärd, förutsatt att man på rätt sätt hanterar frågorna om skyddet av privatlivet och personuppgifterna.

N.

Det behövs hållbara, energieffektiva kommunikationsstandarder som är inriktade på säkerhet och integritet och använder kompatibla eller identiska protokoll på olika frekvenser.

O.

Alla vardagsföremål (periodkort, kläder, mobiltelefoner, bilar etc.) kan förr eller senare komma att förses med RFID-chip. Detta kommer mycket snabbt att bli en viktig ekonomisk faktor med tanke på chippets många olika användningsmöjligheter.

P.

Sakernas Internet kommer att göra det möjligt att skapa nätverk mellan miljardtals maskiner, som kommer att kunna samverka och interagera sinsemellan genom trådlös teknik i kombination med logiska och fysiska adresseringsprotokoll. Sakernas Internet bör, via elektroniska identifieringssystem och trådlös mobil utrustning, möjliggöra en direkt och entydig identifiering av digitala enheter och fysiska föremål, så att man kan samla in, lagra, överföra och kontinuerligt bearbeta de därmed sammanhängande uppgifterna.

Q.

Arbetet med att skapa miniatyrprodukter för sakernas Internet innebär tekniska utmaningar, t.ex. när det gäller att integrera elektronik, sensorer och system för inmatning och överföring av RFID-uppgifter i ett chip som inte är större än några millimeter.

R.

RFID-chip kommer förvisso att användas i ännu fler tillämpningar i framtiden, men denna teknik ger upphov till nya problem i samband med skyddet av personuppgifter. Det största av dessa problem är att RFID-chippen är osynliga eller så gott som osynliga.

S.

Industristandarder är mycket viktiga. RFID-standardiseringen måste fortsätta att utvecklas och det mandat i samband med RFID-standarder som gemensamt tilldelades de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och ETSI 2009 kommer därför att bidra till mer innovativa produkter och tjänster som använder RFID-teknik.

T.

Det är viktigt att göra EU-medborgarna mer medvetna om ny teknik och därtill hörande tillämpningar, bl.a. om konsekvenserna för samhället och miljön, och att främja konsumenternas digitala kompetens och e-kompetens.

U.

Utvecklingen av sakernas Internet bör vara öppen och tillgänglig för alla EU-medborgare samt stödjas genom effektiv politik som syftar till att överbrygga den digitala klyftan i EU och att ge fler medborgare e-kompetens och kunskap om sin digitala omgivning.

V.

Fördelarna med tekniken för sakernas Internet måste stärkas genom en effektiv säkerhet, som behövs inom all utveckling som riskerar att äventyra datasäkerheten och allmänhetens förtroende för dem som förvaltar personuppgifterna.

W.

Det är inte känt hur utvecklingen av sakernas Internet kommer att påverka samhället. Det kan hända att den nuvarande digitala klyftan vidgas, eller så kan en ny digital klyfta skapas.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande och ställer sig i princip bakom riktlinjerna i handlingsplanen, som syftar till att främja sakernas Internet.

2.

Europaparlamentet anser att spridningen av sakernas Internet kommer att göra det möjligt att skapa en bättre interaktion mellan personer och saker och mellan själva sakerna, vilket kan ge EU-medborgarna enorma fördelar, förutsatt att säkerheten, dataskyddet och den personliga integriteten respekteras.

3.

Europaparlamentet anser att kommissionen gör rätt i att fästa vikt vid tryggheten, säkerheten, personuppgiftsskyddet och skyddet av den personliga integriteten samt vid förvaltningen av sakernas Internet, eftersom man endast genom att respektera den personliga integriteten, skydda personuppgifter och verka för öppenhet och driftskompatibilitet kan ge sakernas Internet en bred samhällsförankring. Kommissionen uppmanas att uppmuntra alla europeiska och internationella aktörer att ta itu med hot som rör it-säkerheten. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra alla gällande internationella bestämmelser om it-säkerhet, bl.a. Europarådets konvention om it-brottslighet.

4.

Europaparlamentet är övertygat om att skyddet av den personliga integriteten är ett centralt värde och att alla användare bör ha kontroll över sina personuppgifter. Dataskyddsdirektivet bör därför anpassas till den nuvarande digitala miljön.

5.

Europaparlamentet uppskattar det faktum att kommissionen reagerar i god tid på den nya utvecklingen inom denna sektor så att det politiska systemet kan fastställa regler innan det är för sent.

6.

Europaparlamentet betonar att en förutsättning för främjandet av tekniken är att införa bestämmelser som stärker respekten för grundläggande värderingar, skydd av personuppgifter och integritetsskydd.

7.

Europaparlamentet betonar att säkerhets- och integritetsfrågor måste ingå i de standarder som ska utarbetas. I dessa standarder är det dessutom nödvändigt att ange olika säkerhetsfunktioner som garanterar sekretess, integritet och tillgång till tjänster.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna sitt arbete med sakernas Internet och sitt övergripande arbete med den digitala agendan.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en analys av konsekvenserna av att använda den nuvarande Internet-infrastrukturen till tillämpningar av och maskinvara för sakernas Internet, när det gäller överbelastning av nätverk och dataskydd, för att fastställa kompatibiliteten och ändamålsenligheten hos tillämpningar av och maskinvara för sakernas Internet.

10.

Europaparlamentet anser att de kommande årens utveckling av sakernas Internet och därtill hörande tillämpningar kommer att få avgörande konsekvenser för EU-medborgarnas vardag och vanor, vilket kommer att medföra en lång rad ekonomiska och sociala förändringar.

11.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att bygga upp ett sakernas Internet som är öppet, så att man från första början undviker risken – på både medlemsstatsnivå och regional nivå – för en ojämlik utveckling, spridning och användning av tekniken för sakernas Internet. Parlamentet konstaterar att kommissionen i sitt meddelande inte i tillräcklig omfattning behandlar dessa problem, som helst bör lösas innan sakernas Internet utvecklas ytterligare.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till unionens mindre utvecklade regioner när det gäller planerna för IKT och sakernas Internet. Medlemsstaterna uppmanas att samfinansiera genomförandet av denna teknik och andra IKT-projekt i dessa regioner, för att säkra deras delaktighet och förhindra att de utestängs från gemensamma EU-projekt.

13.

Europaparlamentet understryker att det kan vara effektivt att använda RFID-chip för att bekämpa varumärkesförfalskning, förhindra bortföranden av spädbarn från BB och identifiera djur samt i en rad andra fall. Användningen kan dock även vara farlig och skapa etiska problem för medborgarna och samhället. Det är nödvändigt att ta fram ett lämpligt skydd mot dessa problem.

14.

Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka de sociala, etiska och kulturella följderna av sakernas Internet, med tanke på de genomgripande samhällsomvälvningar som denna teknik kan medföra. Därför är det viktigt att den socioekonomiska forskningen och den politiska debatten om sakernas Internet går hand i hand med den tekniska forskningen och dess framsteg. Kommissionen uppmanas att inrätta en expertgrupp som ska göra en ingående bedömning av dessa aspekter och föreslå etiska ramar för utvecklingen av tekniken och tillämpningarna i samband med detta.

15.

Europaparlamentet påpekar att den RFID-teknik och annan teknik i samband med sakernas Internet som används för att på ett intelligent sätt märka produkter och konsumtionsvaror samt för kommunikation mellan saker och personer kan användas överallt och att den är praktiskt taget ljudlös och osynlig. Kommissionen bör därför genomföra fler och mer utförliga undersökningar av denna teknik. Framför allt bör man titta närmare på

Vid behov bör tekniken också bli föremål för särskilda regler på europeisk nivå.

16.

Europaparlamentet betonar att konsumenten har rätt att skydda sin personliga integritet genom tillval och/eller genom inbyggda skyddsmekanismer, särskilt enligt en modell där etiketterna automatiskt avaktiveras vid säljtillfället, såvida inte konsumenten uttryckligen samtycker till annat. Parlamentet noterar i detta sammanhang yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen. Hänsyn måste tas till den personliga integriteten och säkerheten i ett så tidigt skede som möjligt av utvecklingen och användningen av all teknik för sakernas Internet. RFID-tillämpningar måste hanteras i enlighet med bestämmelserna om personlig integritet och dataskydd i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Kommissionen uppmanas att överväga frågan om medborgarnas rätt att välja produkter som inte är utrustade med sakernas Internet eller att när som helst koppla från nätverket.

17.

Europaparlamentet konstaterar att passiva RFID-etiketter har begränsad räckvidd, medan aktiva RFID-etiketter kan sända data på mycket längre avstånd. Det krävs tydliga riktlinjer för varje typ av RFID när det gäller detta.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra frågan om vem de automatiskt insamlade och tolkade uppgifterna tillhör och vem som har rätt att förfoga över dessa.

19.

Europaparlamentet uppmanar tillverkarna att garantera rätten till ”chippens tystnad” genom RFID-etiketter som konsumenten kan avlägsna eller på annat sätt enkelt avaktivera efter köpet. Konsumenterna måste informeras om förekomsten av antingen passiva eller aktiva RFID-etiketter, avläsningsavstånd, vilken typ av data som utrustningen mottar eller vidarebefordrar samt användningen av dessa data. Denna information måste klart och tydligt märkas på all paketering och närmare beskrivas i all dokumentation.

20.

Europaparlamentet uppmanar operatörerna av RFID-tillämpningar att vidta alla rimliga åtgärder för att se till att uppgifterna i fråga inte kan knytas till en identifierad eller identifierbar fysisk person genom något medel som sannolikt kan användas av antingen operatören av RFID-tillämpningar eller någon annan person, såvida dessa uppgifter inte behandlas i enlighet med de tillämpliga principerna och rättsliga dataskyddsbestämmelserna.

21.

Europaparlamentet betonar att ett chip som installerats i en detaljhandelsprodukt inte är avsett att användas utanför försäljningsstället. Produkten bör därför redan vid tillverkningen kunna utrustas med en teknisk anordning som neutraliserar chippet och därmed begränsar lagringen av uppgifter.

22.

Europaparlamentet anser att konsumenterna bör få möjlighet att aktivt välja eller välja bort sakernas Internet. Det måste även vara möjligt att välja bort vissa delar av tekniken för sakernas Internet utan att andra tillämpningar eller en anordning som helhet slutar fungera.

23.

Europaparlamentet betonar behovet av att högsta möjliga utrustningssäkerhet och säkerhet i överföringssystemen måste ingå i all teknik för sakernas Internet, så att man förhindrar bedrägerier och möjliggör korrekt autentisering och godkännande av utrustningens identitet. Identifiering och produktförfalskning kan ske genom kloning av etiketter för sakernas Internet eller otillåten upptagning av de data som utbyts. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa utvecklingen av ett transparent system för sakernas Internet som framför allt tar hänsyn till följande aspekter:

24.

Europaparlamentet anser att det bör vara en prioriterad målsättning att säkerställa en övergripande lagstiftningsram och en fast tidtabell på europeisk nivå, så att man främjar och underlättar offentliga och privata investeringar i sakernas Internet och i de smarta nätverk som behövs som stöd i utvecklingen av ny teknik.

25.

Europaparlamentet konstaterar att RFID-tekniken visserligen är viktig men att det även ingår annan teknik i sakernas Internet. Forskning om finansierings- och förvaltningsfrågor bör även bedrivas när det gäller denna teknik.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att använda tillämpningar av sakernas Internet för att göra framsteg i flera pågående EU-initiativ, såsom IKT för energieffektivitet, smart mätning, energimärkning, byggnaders energiprestanda samt skydd mot förfalskade läkemedel och andra produkter.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka tänkbara nya hot som uppkommer på grund av sårbarheten hos starkt integrerade system.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad verka för att se till att tekniken i samband med sakernas Internet uppfyller användarnas önskemål (t.ex. möjligheten att avaktivera spårbarhet) och respekterar enskilda personers fri- och rättigheter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) spelar en avgörande roll för nätsäkerheten och informationssäkerheten och följaktligen för säkerheten i samband med sakernas Internet, vilket kommer att bidra till att skapa en högre grad av acceptans och förtroende från konsumenternas sida.

29.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av nya tillämpningar och själva funktionen av och affärspotentialen för sakernas Internet kommer att vara beroende av hur stort förtroende de europeiska konsumenterna har för systemet. Förtroende kommer att skapas när man rätat ut frågetecknen kring möjliga hot mot den personliga integriteten och mot hälsan.

30.

Europaparlamentet betonar att förtroendet måste bygga på ett tydligt regelverk, bl.a. bestämmelser om kontroll, insamling, bearbetning och användning av de data som insamlas och överförs via sakernas Internet samt det samtycke som krävs från konsumenternas sida.

31.

Europaparlamentet anser att sakernas Internet innebär många fördelar för personer med funktionsnedsättning och att det kan vara ett medel för att tillgodose behoven hos en allt äldre befolkning och erbjuda effektiva vårdtjänster. Denna teknik kan hjälpa blinda och personer med nedsatt synförmåga att genom elektroniska hjälpmedel förnimma sin miljö bättre. Åtgärder måste dock vidtas för att garantera skyddet av den personliga integriteten och se till att installation och drift underlättas samt att konsumenterna får information om tjänsterna.

32.

Europaparlamentet betonar att följdkostnaderna, till exempel när det gäller strömförbrukning vid inkoppling och användning av sakerna, måste vara transparenta för konsumenten.

33.

Europaparlamentet anser att det i samband med sakernas Internet och IKT-projekt i allmänhet krävs heltäckande informationskampanjer för att förklara för medborgarna vad genomförandet syftar till. Att informera och utbilda samhällsmedborgarna om de potentiella användningsområdena för och de klara fördelarna med t.ex. RFID är avgörande för att förhindra att projektet missuppfattas och inte vinner gehör hos medborgarna. Om sakernas Internet ska kunna användas i full utsträckning, så att både den enskilde och allmänheten gagnas, måste användarna få den e-kompetens som krävs för att de ska förstå den nya tekniken och känna sig motiverade och kapabla att använda den på rätt sätt.

34.

Europaparlamentet konstaterar att sakernas Internet kommer att medföra insamling av stora mängder data. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att lägga fram ett förslag om anpassning av det europeiska dataskyddsdirektivet när det gäller hantering av de data som samlas in och överförs via sakernas Internet.

35.

Europaparlamentet anser att det bör antas en allmän princip om att tekniken för sakernas Internet bör utformas så att man bara samlar in och använder de data som behövs för ändamålet i fråga och förhindrar att ytterligare data samlas in.

36.

Europaparlamentet begär att en stor andel av de data som utbyts av sakernas Internet görs anonyma innan de överförs, så att den personliga integriteten skyddas.

37.

Europaparlamentet påpekar för kommissionen att andra delar av värden, särskilt Asien, utvecklas snabbare inom denna sektor och att det är nödvändigt med en proaktiv strategi och ett nära samarbete med omvärlden när det gäller att utarbeta regler för det politiska systemet och fastställa tekniska standarder för sakernas Internet.

38.

Europaparlamentet understryker att man för att få fart på den europeiska ekonomin måste investera i ny informations- och kommunikationsteknik, så att man främjar den ekonomiska tillväxten genom att göra det möjligt för allt fler medborgare och företag i EU att få tillgång till nya system och nya tillämpningar. EU bör gå i bräschen för utvecklingen av Internetteknik. EU:s forskningsbudget för IKT bör fördubblas och budgeten för IKT användning bör fyrdubblas i nästa budgetram.

39.

Europaparlamentet understryker att forskningen kommer att spela en central roll för att skapa konkurrens mellan leverantörerna om att kunna erbjuda den datorkraft som krävs för att tillämpningar av sakernas Internet ska fungera i realtid.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med och utöka finansieringen av sjunde ramprogrammets forskningsprojekt inom sakernas Internet, så att man stärker den europeiska IKT-sektorn. Parlamentet stöder användningen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, för att främja spridningen. I synnerhet bör man utforma pilotprojekt som kan få en omedelbar positiv effekt på EU-medborgarnas vardag på områdena e-hälsovård, e-lärande, e-handel, e-tillgänglighet och energieffektivitet. Parlamentet är dock bekymrat över byråkratin i samband med ramprogrammet och uppmanar kommissionen att minska den genom att omstrukturera ramprogrammets arbetsprocess och inrätta ett användarråd.

41.

Europaparlamentet anser att sakernas Internet har en stor potential när det gäller ekonomisk utveckling, produktionsutveckling, förbättring av tjänsternas kvalitet, optimering av företagens logistik- och distributionskedjor och inventering samt skapande av nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de följder som dess föreslagna strategi kan få för de europeiska företagens produktivitet och konkurrenskraft på den internationella marknaden.

43.

Europaparlamentet anser att sakernas Internet kan bidra till att främja handelsflödena mellan EU och tredjeländer genom att marknaderna utvidgas och kvalitetsgarantier för handelsvarorna säkerställs.

44.

Europaparlamentet understryker att RFID-tekniken å ena sidan gör det möjligt för den europeiska industrin att kontrollera vilken volym varor som sätts i omlopp (genom att bara producera det som är nödvändigt, vilket medför att miljön skyddas) och å andra sidan möjliggör en effektiv bekämpning av pirattillverkning och varumärkesförfalskning, eftersom varorna kan spåras.

45.

Europaparlamentet anser att konsumtionsvarorna kommer att bli mer resurseffektiva och konkurrenskraftiga på marknaden om man använder ny teknik i tillverkningsprocessen.

46.

Europaparlamentet betonar att det behövs en tät internationell dialog och gemensamma handlingsplaner i fråga om sakernas Internet. Kommissionen uppmanas att undersöka effekterna av sakernas Internet för den internationella handeln.

47.

Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att fortsätta att övervaka situationen och bedöma om det finns ett behov av ytterligare harmoniserade frekvenser för sakernas Internet, med hänsyn till skillnaderna i egenskaper och kapacitet mellan olika elektromagnetiska frekvensband. Kommissionen uppmanas därför att ta hänsyn till de behov som finns i samband med sakernas Internet vid fastställandet av EU:s samordnings- och harmoniseringsmål i de fleråriga programmen för radiospektrumpolitiken. Sådana spektrum bör även fortsättningsvis vara offentliga och användningen bör regleras på ett sådant sätt att den främjar och bidrar till att finansiera en mer omfattande teknisk forskning och utveckling på området. Genom ett licensfritt spektrum bör det bli möjligt att öka användningen av ny teknik och nya tjänster (trådlöst nätverk) och därmed främja innovation.

48.

Europaparlamentet betonar risken för ett oklart rättsläge när det gäller datormoln.

49.

Europaparlamentet anser att deltagande av företrädare på alla politiska nivåer (EU-nivå samt nationell och regional nivå) är en grundförutsättning för att sakernas Internet verkligen ska kunna utvecklas och införas. Regionala och lokala myndigheter och städer kommer att ha en mycket viktig roll i samband med utvecklingen av sakernas Internet, eftersom de kan se till att användningen sträcker sig längre än till den rent privata sfären. De lokala myndigheterna kommer också att kunna använda sakernas Internet i stor utsträckning, t.ex. vid organisationen av kollektivtrafiken, sophämtningen, beräkningarna av föroreningsnivån och trafikförvaltningen. Kommissionen uppmanas att i en anda av flernivåstyre samråda på alla politiska nivåer i arbetet med sakernas Internet.

50.

Europaparlamentet påpekar att den information som lämnas av tekniken för sakernas Internet måste kunna spåras, kontrolleras och korrigeras i händelse av ett sammanbrott i ett system som bygger på denna teknik. Parlamentet framhåller att felaktig information kan innebära livsfara, eftersom denna teknik ingår i säkerhetssystem, såsom trafikstyrning och temperaturreglering.

51.

Europaparlamentet betonar att ny teknik är avgörande för att förenkla transportkedjorna, förbättra transporternas kvalitet och effektivitet, stödja utvecklingen av intelligenta transportsystem och underlätta gröna korridorer. RFID kan dessutom leda till nya affärsmetoder och samtidigt förbättra kundnöjdheten.

52.

Europaparlamentet anser att användningen av sakernas Internet i naturen kan bidra till utvecklingen av grön teknik genom att stärka energieffektiviteten och därmed även miljöskyddet. Dessutom kan man härigenom förbättra förbindelsen mellan IKT och naturen.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig för att fastställa internationella gemensamma standarder för en standardisering av RFID-tekniken och annan teknik för sakernas Internet samt därtill hörande tillämpningar för att underlätta kompatibilitet och en öppen och teknikneutral infrastruktur som medger insyn. Det krävs tydliga och erkända standarder, såsom TCP5/IP6 för Internet, för att sakernas Internet ska kunna få ett globalt genomslag och inte stanna vid RFID-lösningar.

54.

Europaparlamentet stöder förslaget om att så snabbt som möjligt anta version 6 av Internetprotokollet (IPv6) som en grundval för den framtida expansionen och förenklingen av nätet.

55.

Europaparlamentet gläds åt att kommissionen har för avsikt att under 2010 lägga fram ett meddelande om säkerhet, personlig integritet och förtroende i informationssamhället. Parlamentet betonar vikten av detta meddelande och av de föreslagna åtgärderna för att skärpa lagstiftningen om de aspekter som rör informationssäkerheten, den personliga integriteten och skyddet av personuppgifter. Kommissionen uppmanas att aktivt involvera alla berörda aktörer, bl.a. ENISA och Europeiska datatillsynsmannen.

56.

Europaparlamentet framhåller vikten av att skydda alla grundläggande rättigheter, inte bara den personliga integriteten, vid utvecklingen av sakernas Internet.

57.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör ge rekommendationer om vilka uppgifter och vilket ansvar offentliga administrativa, lagstiftande och brottsbekämpande myndigheter ska ha när det gäller sakernas Internet.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka att de redan antagna europeiska lagarna på området tillämpas på rätt sätt och att före årsskiftet lägga fram en tidtabell för de riktlinjer som man har för avsikt att föreslå på EU-nivå för att stärka säkerheten inom sakernas Internet och RFID-tillämpningarna.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en social dialog om sakernas Internet och att ge information om den nya teknikens positiva och negativa effekter i vardagslivet. Kommissionen uppmanas därför att inleda ett proaktivt samråd med den europeiska industrisektorn och verka för att denna sektor ska få en ledande roll när det gäller att utforma och föreslå innovativa, standardiserade och driftskompatibla teknikformer.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra små och medelstora företag tillräckligt delaktiga i handlingsplanen för sakernas Internet.

61.

Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att regelbundet informera parlamentet om utvecklingen av dialogen med sektorsaktörerna och de berörda parterna samt om de initiativ som den avser att genomföra.

62.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör undersöka möjligheten att ytterligare minska kostnaderna för dataroaming.

63.

Europaparlamentet betonar att byråkratin måste minimeras vid förvaltningen av sakernas Internet och att alla berörda aktörer måste delta i beslutsfattandet. Parlamentet efterlyser därför ett lämpligt och ändamålsenligt regelverk på EU-nivå.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt bidra till att bestämma och fastställa principer och regler för förvaltningen av sakernas Internet med sina handelsparter i internationella forum som t.ex. Världshandelsorganisationen.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra vilka aspekter av förvaltningen av Internet som den för tillfället anser behöver regleras när det gäller sakernas Internet och genom vilket system det allmänna offentliga intresset kan garanteras.

66.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att med hjälp av operatörerna inom sektorn analysera problemen i samband med förvaltningen av sakernas Internet. Det är dessutom mycket viktigt att analysera aspekter som gäller säkerhetssystem för trådlösa nätverk.

67.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.