31.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 161/126

A.

Medelhavsbäckenet är ett mycket viktigt område för EU, och i en värld präglad av ömsesidigt beroende är det de stora och integrerade regionala sammanslutningarna som är bäst skickade att hantera de sociala, kulturella, ekonomiska, miljörelaterade, demografiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningarna.

B.

EU måste anta en strategisk plan som beaktar samtliga dessa utmaningar i förbindelserna med grannländerna i söder, och därvid ge särskild prioritet åt områdets sociala, ekonomiska och demokratiska utveckling.

C.

I enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.

D.

Unionen för Medelhavet (UfM) gör det möjligt att stimulera de regionala och multilaterala aspekterna av förbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet och att främja möjligheterna att skapa ett område för fred, säkerhet och välstånd för 800 miljoner personer. UfM erbjuder en idealisk ram för att hantera de socioekonomiska utmaningarna, främja regional integration och garantera samarbete mellan partnerländerna.

E.

Med sin betoning på en fördjupning av skiljda bilaterala förbindelser kan grannskapspolitiken inte ensam bidra till en gemensam process med några reformer av betydelse i regionen. I detta sammanhang erbjuder inrättandet av UfM en möjlighet att skapa större samstämmighet mellan den bilaterala och den regionala samarbetspolitiken, och på så sätt bättre främja målen för samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet, mål som grundas på ett ömsesidigt erkännande av gemensamma värderingar, såsom demokrati, rättssäkerhet, god förvaltning och respekt för mänskliga rättigheter. Medlemsstaterna bör uppmanas att åta sig att genomföra den europeiska grannskapspolitiken på ett sammanhängande och trovärdigt sätt i enlighet med artikel 8 i EU-fördraget.

F.

För att garantera samstämmighet mellan de många instrumenten för samarbete mellan EU och Medelhavsområdet är det nödvändigt att utgå från Barcelonaprocessens regelverk, vars mål och resultat måste förstärkas av UfM i enlighet med Parisdeklarationen av den 13 juli 2008, och att undvika att mångfaldiga eller överlappa befintliga politiska instrument och institutionella nivåer.

G.

De senaste femton åren har Medelhavsländerna snabbt utvecklat nya handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser (t.ex. med Ryssland, Kina, Brasilien, och Gulfstaterna), och genomgått betydande samhällsförändringar (konsumtionsmönster, rörlighet, demografisk sammansättning osv.), vilket har fått konsekvenser för den interna – och i synnerhet den territoriella – balansen.

H.

Ett begränsat kulturellt utbytet kan inte ensamt föra folket i Medelhavsområdet närmare varandra, och Europas kulturella betydelse för sina partner i Medelhavsområdet håller gradvist på att minska.

I.

Det finns betydande och tilltagande skillnader mellan EU-länderna och tredjeländerna i Medelhavsområdet, och de strukturella svårigheterna, som är av både socioekonomisk och institutionell karaktär, är oroväckande. Detta kräver kraftfulla gemensamma åtgärder, och det ligger i samtliga partnerländers intresse att de vidtas. Potentialen att skapa ekonomisk tillväxt i tredjeländerna i Medelhavsområdet talar för detta perspektiv. Parlamentet noterar behovet av en förbättrad inbördes regional integration mellan länderna i söder.

J.

Regionen som UfM omfattar präglas fortfarande av konflikter och politiska spänningar, vilket har bidragit till att arbetet efter toppmötet i Paris i juli 2008 har underminerats och dragit ut på tiden. Fredsprocessen i Mellanöstern har helt stannat av.

K.

Effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen komplicerar ytterligare de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som partnerländerna redan brottas med, och problemet med arbetslöshet är särskilt allvarligt. Det ligger därför i partnerländernas och EU:s gemensamma intresse att minska arbetslösheten i regionen och ge regionens befolkning framtidshopp, särskilt kvinnor, unga människor och de som är bosatta på landsbygden.

L.

Återupptagandet av fredsprocessen i Mellanöstern och de konkreta utsikterna till en varaktig och heltäckande lösning är av yttersta betydelse för utvecklingen av förbindelserna mellan Europa och Medelhavsområdet och för hur projekten inom UfM fungerar och genomförs.

M.

De två viktigaste förändringarna som UfM medför är dels av institutionell art (delat ordförandeskap, en gemensam ständig kommitté, UfM:s generalsekretariat), dels av operativ art (integrationsprojekt), och de bör styras av principerna effektivitet och insyn. Målsättningen är att förbättra levnadsvillkoren för medborgarna, som är dem som projektet främst riktar sig till.

N.

Generalsekretariatet kommer att fungera som drivkraft för unionen och dess effektivitet kommer att vara avhängig personalens förmåga att arbeta självständigt. Det nya och hoppingivande är att en israelisk och en palestinsk högre tjänsteman nu kommer att samarbeta i en internationell organisation på regional nivå.

O.

Medelhavsregionen berörs direkt av sådana transnationella frågor som hållbar utveckling, tryggandet av energiförsörjningen, migrationsströmmar, kulturellt utbyte och turism, och möter därtill transnationella svårigheter som förvaltning av och tillgång till vattenresurser, miljöförstöring, och utvecklingen av transportnät. De lokala och regionala myndigheterna är således av central betydelse för framväxten av hållbara och lokalt anpassade regionala handlingsplaner liksom för genomförandet av konkreta och integrerande projekt.

P.

Jordbruket i Medelhavsländerna är en fråga av stor betydelse på grund av dess socioekonomiska betydelse, miljökonsekvenser och konsekvenserna för den regionala balansen.

Q.

I området söder om Medelhavet och i Mellanöstern finns 60 procent av den del av världsbefolkningen som lider brist på vatten. Enligt UNDP:s rapporter om arabvärlden och ”den blå planen” kommer 63 miljoner personer att lida brist på vatten 2025.

R.

Europaparlamentet påminner om det beslut som fattades vid Europa–Medelhavskonferensen på ministernivå den 4 november 2008 i Marseille om att minska den digitala klyftan mellan Medelhavets båda kuster, vilket ledde till förslaget om bredband för Medelhavsområdet (BB-MED).

S.

Sedan toppmötet i Paris har de projekt som hittills har presenterats inom ramen för UfM drabbats av bristande finansiering, med risk för att genomförandet av dem försenas.

T.

De problem som orsakas av migrationsströmmarna är betydande i Medelhavsområdet liksom de humanitära, sociala och kulturella problemen.

U.

De pengar som migranter skickar till släkt och vänner i länder söder om Medelhavet utgör ett betydande kapitalflöde.

V.

Lissabonfördraget har nyligen trätt i kraft och medfört institutionella förändringar, och frågetecken kvarstår angående UfM:s verksamhet och finansiering. Europaparlamentet måste därför noga följa Medelhavsunionens utveckling för att kunna bidra till ett lyckat toppmöte i Barcelona.

1.

Europaparlamentet uppmanar UfM:s stats- och regeringschefer, som sammanträder i Barcelona den 7 juni 2010, att efter de senaste två årens svårigheter göra sitt yttersta för att mötet ska bli lyckat vad gäller sjösättandet av UfM:s institutioner, genomförandet av de omfattande projekten och insatserna för att göra framsteg inom alla kapitel i EU–Medelhavsområdets samarbete.

2.

Trots inrättandet av UfM är Europaparlamentet oroat över att det inte finns någon tydlig definition av EU:s Medelhavspolitik och långsiktiga strategi för utvecklingen och stabiliseringen av regionen. Parlamentet framhåller att integrationen av EU och Medelhavsområdet återigen måste bli en prioriterad fråga på EU:s politiska dagordning.

3.

Europaparlamentet föreslår att regeringarna i UfM:s medlemsstater grundligt reviderar och gradvis ökar den pågående politiska dialogen. Parlamentet betonar att ömsesidig respekt och förståelse är grundläggande beståndsdelar i denna dialog, och upprepar att främjandet av och respekten för demokratin, rättstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna – oavsett om det handlar om civila, politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller kollektiva rättigheter – måste uttryckligen komma till uttryck bland målen i detta nya initiativ. Detta bör i första hand ske genom förbättringar av befintliga mekanismer. Parlamentet understryker härvidlag betydelsen av att yttrandefriheten, tankefriheten och trosfriheten respekteras liksom nödvändigheten att skydda minoriteters – inklusive religiösa minoriteters – rättigheter. Parlamentet understryker att respekten för kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan könen och sexuell läggning kräver särskild uppmärksamhet. Parlamentet upprepar sitt stöd för de demokratiska politiska organisationerna och det civila samhället i länderna vid den södra Medelhavskusten, och berömmer det värdefulla arbete som har gjorts av kvinnoorganisationer.

4.

Europaparlamentet anser att de politiska spänningarna och regionala konflikterna i Medelhavsområdet inte får bromsa utvecklingen för att få till stånd ett sektorsinriktat och multilateralt samarbete. Genom omfattande integrationsprojekt och meningsfull politisk dialog kommer UfM att bidra till ett ökat förtroende i regionen, vilket främjar strävan för att skapa allmän rättvisa och säkerhet i en anda av solidaritet och fred. Parlamentet betonar dock att UfM inte kommer lyckas helt och fullt såvida inte de olika regionala konflikterna blir lösta i enlighet med den internationella rätten, så att fred råder runt hela Medelhavet.

5.

Europaparlamentet understryker att det brådskar att nå fram till en rättvis och varaktig lösning på konflikten i Mellanöstern, och efterlyser ett ihärdigt engagemang från EU:s liksom från UfM:s samtliga medlemsstaters sida. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ett omedelbart återupptagande av meningsfulla förhandlingar som led i fredsprocessen med målet att uppnå samexistens av två stater, en oberoende, demokratisk och livskraftig palestinsk stat och Israel, som lever sida vid sida i fred och säkerhet och med internationellt erkända gränser. Parlamentet uppmuntrar det viktiga bidrag som UfM kan ge för att förbättra förbindelserna mellan Israel och den palestinska nationella myndigheten, inte minst genom samarbete mellan de israeliska och palestinska företrädarna i UfM.

6.

Europaparlamentet beklagar att avkolonialiseringen av Västsahara ännu inte är avslutad.

7.

Europaparlamentet gläder sig åt utnämningen av UfM:s generalsekreterare och antagandet av generalsekretariatets föreskrifter, och rekommenderar att man i samband med toppmötet i Barcelona fastställer UfM:s institutionella och verksamhetsrelaterade struktur enligt följande riktlinjer:

8.

Europaparlamentet erinrar om att det vid toppmötet i Paris beslutades om sex strategiska horisontella sektorer (civilskydd, sjöfarts- och motorleder, rening av Medelhavet, en solenergiplan för Medelhavsområdet, initiativet för företagsutveckling i Medelhavsområdet och Europa–Medelhavsuniversitetet), varav de flesta redan har inletts som projekt inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet. Parlamentet understryker därför att det är viktigt att mycket noggrant bedöma och utvärdera de regionala programmen och de resurser som redan utnyttjas inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet, och uttrycker sin förhoppning om att urvalet av de program som finansieras inom ramen för UfM grundas på det mervärde de erbjuder på såväl regional som lokal nivå. Parlamentet uppmanar till att dessa prioriterade projekt genomförs.

9.

Europaparlamentet ser det som avgörande att man kan säkra, utöka och mobilisera de finansiella medlen för projekt som ska genomföras med hjälp av offentlig och privat finansiering, och framhåller följande:

10.

Europaparlamentet vill se ansträngningar för att förbättra den ekonomiska och rättsliga situationen i tredjeländerna. I första hand bör man se till att förtroendeingivande och hållbara finansinstitutioner inrättas på subregional nivå, och även att utländska investeringar främjas. Våra förhoppningar är

11.

Europaparlamentet vill se en förbättring av de ekonomiska och juridiska förhållandena i regionen, vilket är en absolut nödvändig garanti för framtida investeringar. Parlamentet betonar målet för personalutveckling och sysselsättning, enligt millennieutvecklingsmålen för bekämpning av fattigdom. Parlamentet understryker att bevarandet och utvecklingen av solida offentliga tjänster är en annan viktig förutsättning för att garantera hållbar utveckling i regionen.

12.

Europaparlamentet anser att ett ökat bilateralt och multilateralt ekonomiskt samarbete mellan länderna i söder skulle leda till påtagliga fördelar för medborgarna samt förbättra det politiska klimatet i regionen.

13.

Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att utveckla handelsutbytet mellan länderna i söder, som endast utgör 6 procent av handelsutbytet globalt, och alltså verka för att Agadiravtalet utvidgas. Parlamentet erinrar om dessa länders intresse av att utöka sina förbindelser och sin handel för att utgöra en stark enad ekonomisk pol som lockar investerarna, samtidigt som man försvarar regionens intressen och förbättrar dess utveckling. Parlamentet framhåller att unionen för Medelhavsområdet bör göra det möjligt att lättare reagera på begäran om tekniskt och finansiellt stöd för att främja den ekonomiska integrationen mellan länderna i söder. Parlamentet anser att en utvidgning och förenkling av ursprungskumulationen för Europa-Medelhavsområdet skulle kunna bidra till att uppnå denna.

14.

Europaparlamentet framhåller vikten av de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet för Europa–Medelhavsområdet och uppmuntrar medlemsländerna i unionen för Medelhavsområdet att försöka samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om handelsavtal beakta resultaten av befintliga konsekvensbedömningar och utvärdera följderna av avregleringsprocessen, med tanke på klimatförändringarna och den ekonomiska och sociala krisen, och vid behov tillåta en stegvis och asymmetrisk tillämpning av denna för att i hela Medelhavsområdet skydda liknande produktion som löper stor risk att utsättas för konkurrens i samband med den ökade avregleringen. Parlamentet uppmanar unionen för Medelhavsområdet att främst välja projekt med tanke på de sociala och ekonomiska behoven och för att minska inverkan på miljön.

16.

Europaparlamentet önskar att associeringsavtalen ses över mot bakgrund av de nya behov som uppkommit i samband med den ekonomiska och sociala krisen samt livsmedels- och energikrisen. Parlamentet påminner om att ett av de främsta målen för inrättandet av ett frihandelsområde för Europa–Medelhavsområdet ska förbli en handel som gagnar utveckling och fattigdomsminskning och hoppas att färdplanen från ministermötet den 9 december 2009 kommer att göra det möjligt att uppnå detta mål.

17.

Europaparlamentet beklagar att sådana socioekonomiska, kommersiella och energirelaterade faktorer som utländska direktinvesteringar, sysselsättningen, energieffektiviteten, den informella ekonomin och målet att minska fattigdomen har förbisetts i Parisdeklarationen. Detta måste åtgärdas under toppmötet i Barcelona.

18.

Europaparlamentet påpekar att migrationspolitiken är ett prioriterat område för EU–Medelhavspartnerskapet, och uppmanar UfM:s medlemsstater och institutioner att ägna särskild uppmärksamhet åt att samordna förvaltningen av migrationsströmmar. Parlamentet understryker att byggandet av UfM oundvikligen innebär att mänskliga resurser tas i anspråk och att utbytet mellan människor runt om i Medelhavsområdet stärks. Parlamentet efterlyser, utöver en reglering av migrationsströmmarna och åtgärder för att bekämpa olaglig invandring, att friheten att röra sig mellan Medelhavets två kuster gradvis underlättas, att de lösningar som inrättats för att integrera invandrare förstärks och att verkningsfulla handlingsplaner utarbetas för att främja sysselsättningen och förbättra möjligheterna att åberopa asylrätten. Parlamentet anser att Euromeds ministerkonferens om migration, som hölls i Albufeira den 18–19 november 2007, bör ges kontinuitet.

19.

Europaparlamentet uppmanar UfM:s medlemsstater att underlätta för migranter att överföra pengar till släkt och vänner i sina hemländer, bland annat genom att verka för att överföringskostnaderna sänks.

20.

Europaparlamentet påminner om betydelsen av det så kallade fjärde kapitlet i samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet (om migration, social integration, rättvisa och säkerhet), och betonar behovet av att UfM främjar samarbetet om detta kapitel.

21.

Europaparlamentet understryker den strategiska betydelse som jordbruket, landsbygdsutvecklingen, anpassningen till klimatförändringarna och den rationella användningen av energi- och vattenresurser har i Medelhavsländerna, och yrkar på att ett samarbete på jordbruksområdet görs till en politisk prioritering. Parlamentet uppmanar UfM:s medlemsstater att i mesta möjliga mån samordna sina ståndpunkter i samband med WTO-förhandlingarna och sträva mot en mer samstämmig jordbrukspolitik i Medelhavsområdet, i synnerhet vad gäller att uppnå adekvata sociala normer liksom normer för livsmedels- och miljösäkerhet, fytosanitär säkerhet och produktkvalitet. Parlamentet anser att denna politik bör omfatta krav på hållbar utveckling (inbegripet bevarandet av naturresurser) som gör det möjligt för regionala marknader att växa fram på lång sikt, samtidigt som hänsyn tas till den särskilda och konkurrensutsatta situation som jordbrukare i Medelhavsområdet möter liksom till behovet att behålla en stark jordbrukssektor.

22.

Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att inrätta en regional jordbrukspolitik, enligt färdplanen för Europa–Medelhavsområdet för jordbruket, som bevarar lokal livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning samt främjar produktion, distribution och diversifiering av typiska Medelhavsprodukter samt utveckling av små och medelstora jordbruk, och som är anpassad till hållbar utveckling. Mot bakgrund av den alltmer osäkra livsmedelsförsörjningen i många av partnerländerna i Medelhavsområdet uppmanar parlamentet kommissionen att acceptera partnerländernas krav på utökade garantier och snabba förfaranden att tillämpa vid livsmedelskriser.

23.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för UfM:s miljödimension och understryker betydelsen av Europa–Medelhavsinitiativet för att rena Medelhavet. Parlamentet välkomnar i detta avseende inledandet av den andra fasen i investeringsprogrammet för problemområden i Medelhavsområdet (Mediterranean Hot Spot Investment Programme, MeHSIP) – ”Project Preparation and Implementation Facility (MeHSIP PPIF)”. Parlamentet anser att framsteg med förebyggandet av förordning av haven är av omedelbar betydelse och att särskild uppmärksamhet bör ägnas Medelhavet härvidlag eftersom det är ett slutet hav. Parlamentet påpekar att alla UfM-projekt bör planeras och genomföras i samarbete med befintliga program, särskilt med avseende på UNEP:s handlingsplan för Medelhavet för Barcelonakonventionen.

24.

Europaparlamentet uppmanar partnerländerna att inom ramen för UfM:s stora land- och sjötransportprojekt förbättra infrastrukturen för att underlätta för person- och varutrafiken inom Medelhavsområdet, och för att främja en hållbar transportpolitik som beaktar kraven på hållbar utveckling, minskande av växthusgasutsläppen, energieffektivitet och interoperabilitet. Parlamentet framhåller att sådana insatser bör genomföras i anslutning till framför allt miljö-, industri- och folkhälsopolitiken och den fysiska planeringen. Parlamentet framhåller att det är viktigt att utveckla projekt för sjöfartsleder för att främja kommunikationsmedlen och skapa sjötransportleder som är säkra, lämpliga och hållbara.

25.

Europaparlamentet anser att en förstärkning av infrastrukturen i hamnar och för landtransporter kan var en faktor för ekonomisk utveckling och bidra till att stimulera handeln i Europa-Medelhavsområdet.

26.

Europaparlamentet framhåller vikten av att stärka samarbetet inom energisektorn. Utvecklingsplaner måste omgående tas fram, som främjar diversifieringen av energikällor och tillförselvägar och således bidrar väsentligt till Medelhavsområdets energieffektivitet.

27.

Europaparlamentet påminner att förnybara energikällor, särskilt vindenergi och solenergi, utgör en stor potential i EU–Medelhavsområdet. Parlamentet stöder ett snabbt och samordnat genomförande av solenergiplanen för Medelhavsområdet, vars främsta syfte är att fram till 2020 installera ytterligare kapacitet motsvarande 20 GW för produktion av förnybar energi i Medelhavsområdet, liksom att ta branschinitiativ såsom Desertec samt anta en energieffektivitetsstrategi för EU–Medelhavsområdet. Parlamentet önskar att projekten i första hand ska möta behoven hos de levererande länderna och understryker därför att den ekonomiska utvecklingen i partnerländerna kommer att gynnas av en stärkt nätinfrastruktur i framför allt det södra Medelhavsområdet, ett stegvist genomförande av en regional marknad med inbördes beroende och skapandet av en ny industrisektor knuten till exempelvis tillverkning av solkomponenter.

28.

Europaparlamentet begär att initiativet Solenergi för fred främjas och stöds inom ramen för ”Euro-Mediterranean Energy Market Integration Project” (Med-Emip).

29.

Europaparlamentet rekommenderar att de länder som deltar i EU-Medelhavsprocessen även ska delta i initiativet för smarta städer som ingår i den strategiska planen för energiteknik.

30.

Europaparlamentet stöder främjandet av en sammankoppling av elektricitets-, gas- och oljesektorn i EU-Medelhavsområdet i syfte att stärka energitryggheten. Parlamentet framhåller vikten av att elnätskedjan i Medelhavsområdet färdigställs och stöder utvecklandet av den södra gaskorridoren. Dessutom uppmuntrar parlamentet till användning av omvända flöden, eftersom detta är säkert, kostnadseffektivt och hållbart.

31.

Europaparlamentet betonar att 20-20-20-målen på miljöområdet kommer att påverka efterfrågan på gas avsevärt. Dessutom skulle en handlingsplan för flytande naturgas för medlemsstaterna i UfM innebära en stor förbättring av produktionsspridningen och den tryggade energiförsörjningen, särskilt för de länder som är helt beroende av en enda leverantör.

32.

Europaparlamentet betonar vikten av att det görs framsteg inom LNG-tekniken och att det görs investeringar i transportkapaciteten hos fartyg för flytande naturgas samt terminaler för återställande av flytande naturgas. Utöver utbyggnad av infrastrukturer krävs även sjöfartssäkerhet.

33.

Europaparlamentet framhåller att det brådskar att utveckla ett förstärkt civilskyddssamarbete i Medelhavsområdet för att bekämpa naturkatastrofer, särskilt jordskalv, översvämningar och skogsbränder. Parlamentet förordar att ett institut för skogsbränder inrättas för EU–Medelhavsområdet.

34.

Europaparlamentet framhåller vikten av att det utvecklas nya UfM-projekt som avser utbildning, utbyte inom grundskoleutbildning och på universitetsnivå samt forskning, eftersom det är faktorer som kan föra befolkningarna på de olika sidorna av Medelhavet närmare varandra och bidra till deras utveckling. Det är av avgörande betydelse att det, med det civila samhällets aktiva medverkan, skapas ett veritabelt EU–Medelhavsområde för högre utbildning, vetenskap och forskning, och detta är skälet till att

35.

Europaparlamentet begär att nya projekt för att främja kulturellt utbyte och ömsesidig förståelse mellan olika samhällsgrupper snabbt tas upp på UfM:s agenda, bland annat genom antagandet av en kulturstrategi för EU–Medelhavsområdet och utvecklandet av en dialog mellan olika kulturer och religioner. Parlamentet stöder de projekt som genomförs av Conférence Permanente de l’Audiovisuel Méditerranéen (COPEAM), i synnerhet det projekt som avser en TV-kanal för EU–Medelhavsområdet, samt upprepandet av lyckade initiativ som den arabiska veckan och EuroMedScola. Parlamentet välkomnar det arbete som bedrivs av biblioteket i Alexandria, arabvärldsinstitutet och Anna Lindhs stiftelse, och särskilt den sistnämnda stiftelsens anordnande av ett forum för interkulturell dialog i mars 2010. Parlamentet uppmanar de länder och institutioner som är medlemmar i UfM att upprätthålla sitt åtagande i fråga om FN:s allians mellan civilisationer.

36.

Europaparlamentet välkomnar valet av Marseille i Provence som kulturhuvudstad 2013. Det är en stad vars planer är klart inriktade på EU–Medelhavsområdet och som öppnar dörren för ett närmande mellan befolkningarna på de båda sidorna av Medelhavet. Parlamentet understryker att detta kulturprojekt kan leda till konkreta och nydanande åtgärder som gagnar den kulturella dialogen i Europa och Medelhavsområdet.

37.

Europaparlamentet betonar vikten av att det upprättas näringslivsstrategier som förbättrar stordriftsfördelarna, samtidigt som de främjar de små och medelstora företagen och stärker de högteknologiska sektorerna. Länderna och institutionerna i UfM uppmanas att aktivt stödja de små och medelstora företagen, särskilt genom såväl effektiva finansiella tjänster som tekniskt och administrativt stöd, för att på så sätt skapa en god entreprenörsgrund, i synnerhet inom de sektorer som bidrar till den ekonomiska tillväxten i Medelhavsländerna.

38.

Europaparlamentet betonar att Empa är avsett att bli UfM:s parlamentariska församling, som därmed ska garantera UfM:s legitimitet, och stöder förslaget från Empas sjätte plenarsammanträde i Amman den 13–14 mars 2010, om att Empa ska byta namn till den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet.

39.

Europaparlamentet erinrar om sina befogenheter i samband med EU:s budgetförfarande. Det är viktigt att Empa redan nu ges ökade befogenheter i form av en rådgivande roll och befogenhet att utöva demokratisk kontroll när det gäller utformningen av riktlinjerna för arbetet, uppföljningen av inledda projekt samt genomförandet av budgeten. De behöriga utskotten inom Empa uppmanas att regelbundet höra generalsekreteraren och de biträdande generalsekreterarna. Samtidigt som Empa tilldelas ett utökat ansvar bör dock dess verksamhet och arbetsmetoder förbättras, bland annat genom att Empa ges de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs och att Empas arbete i högre grad anpassas till arbetet vid andra institutioner inom UfM. Parlamentet välkomnar de beslut som fattades med denna innebörd vid Empas sjätte plenarsammanträde i Amman den 13–14 mars 2010.

40.

Europaparlamentet välkomnar den nyligen inrättade Församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem), och efterlyser en fungerande samordning av Arlems och Empas respektive verksamheter, bland annat genom att man anordnar gemensamma sammanträden och att medlemmar från respektive organ bjuds in till arbetsmöten. Parlamentet framhåller betydelsen av dessa församlingar med valda företrädare från båda sidor av Medelhavet som gynnar utbytet av god demokratisk praxis.

41.

Europaparlamentet yrkar på att det civila samhället, arbetsmarknadens parter och de många nätverk för branschintressen och för övriga ekonomiska och sociala aktörer som skapats inom ramen för EU–Medelhavspartnerskapet regelbundet ska bjudas in till samråd och deltagande i UfM:s verksamhet och projekt. Dessutom förespråkar parlamentet

42.

Europaparlamentet välkomnar det åtagande som upprepades under den andra ministerkonferensen för EU–Medelhavsområdet om stärkandet av kvinnans roll i samhället (Marrakech den 11–12 november 2009), för att rättsligt och faktiskt främja jämställdheten mellan kvinnor och män, bekämpa våldet mot kvinnor och respektera kvinnors och mäns civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet insisterar på att konkreta steg tas i denna riktning och rekommenderar att ett UfM-projekt antas för att främja kvinnors företagande och stärka deras deltagande i det offentliga livet. Bristen på respekt för kvinnors grundläggande rättigheter får inte rättfärdigas med hänvisning till respekten för traditioner och sedvänjor.

43.

Europaparlamentet uppmanar rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, kommissionen och den nyinrättade europeiska avdelningen för yttre åtgärder att göra vad de kan för att samordna EU:s deltagande i UfM och göra Europaparlamentet delaktigt i utformningen av EU:s politik.

44.

Europaparlamentet välkomnar att också kandidatländer från södra Balkan nyligen har anslutit sig till UfM.

45.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden för Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, UfM:s delade ordförandeskap och generalsekreterare samt partnerländernas regeringar och parlament.