31.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 161/104

A.

I den förnyade Lissabonstrategin prioriteras forskning och innovation för att möta utmaningar såsom klimatförändringarna och den ökade globala konkurrensen. I krisens efterdyningar har det blivit ännu viktigare att stimulera tillväxt och arbetstillfällen genom forskning och innovation, och detta är även ett av de centrala målen med den föreslagna framtidsstrategin EU2020.

B.

Forskning och innovation är en viktig prioritering inom alla samhällsskikt och bör inriktas på att förbättra medborgarnas sociala och ekonomiska förutsättningar.

C.

EU-stöd till forskning och innovation tillhandahålls främst genom forsknings-, innovations- och sammanhållningspolitiken, där de viktigaste instrumenten är strukturfonderna, det sjunde ramprogrammet för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

D.

Sammanhållningspolitiken är en grundläggande pelare i den europeiska integrationsprocessen och ett av EU:s mest framgångsrika politikområden genom att den främjar konvergens mellan regioner som sinsemellan blir alltmer olika och stimulerar tillväxt och sysselsättning.

E.

På grund av närheten till aktörer som universitet, offentliga forskningsorganisationer eller industrin tar man mest effektivt itu med innovation på regional nivå genom att främja partnerskap i kunskapsöverföringen och utbyte av god praxis mellan regioner.

F.

Gemenskapens andra strategiska riktlinje för sammanhållningen för perioden 2007–2013 handlar om att förbättra kunskaper och innovation för tillväxt, och som en följd av detta har 25 procent av det sammanlagda anslaget budgeterats för detta.

G.

Komplexiteten i dagens utmaningar innebär att det krävs en integrerad blandning av dessa politikområden. Kunskapssamhället kräver mer än samordning av åtgärderna inom de olika sektorerna. Synergieffekter mellan aktörerna och instrumenten är nödvändiga för att politikområdena ska kunna stärka varandra och främja ett hållbart genomförande av forsknings- och innovationsprojekt, så att en bättre valorisering av forskningsresultaten i form av konkreta produktförslag i regionerna uppnås.

H.

Även om vissa aspekter av strukturen i dessa instrument, t.ex. en gemensam tidsram och anpassning till Lissabonagendan, möjliggör synergieffekter, finns det fortfarande skillnader, t.ex. olika rättsliga grunder, tematisk kontra territoriell inriktning, och delad kontra centraliserad förvaltning.

1.

Europaparlamentet uppskattar att alla medlemsstater under perioden 2007–2013, i enlighet med gemenskapens andra strategiska riktlinjer för sammanhållningen avsatt en betydande del av sina sammanlagda ekonomiska anslag till forskning och utveckling, innovation och utveckling av en kunskapsbaserad ekonomi, vilket lett till att 246 nationella eller regionala operativa program med omkring 86 miljarder euro till forskning och innovation har inrättats, varav 50 miljarder euro redan har avsatts till central forskning och utveckling. Parlamentet noterar att sammanhållningspolitiken har blivit en viktig källa till EU-stöd inom detta område och att den konkurrerar med budgeten för det sjunde ramprogrammet för forskning (0,5 miljarder euro) samt för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (3,6 miljarder euro). Parlamentet påpekar med avseende på de summor som avsätts för satsningar på forskning och utveckling att dessa måste användas effektivt och att det bör fastställas kvantitativa mål.

2.

Europaparlamentet välkomnar förekomsten av nya finansieringsmetoder och understryker potentialen för Jeremie-initiativet samt för kommissionens och Europeiska investeringsbanksgruppens finansieringsfacilitet med riskdelning när det gäller att främja finansieringsmöjligheter för innovativa företag. Parlamentet rekommenderar att regionala aktörer utnyttjar dessa nya möjligheter tillsammans med finansieringen från strukturfonderna. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att effektivt samordna offentliga och privata investeringar.

3.

Europaparlamentet ser fram emot kommissionens strategiska rapport, som nämns i artikel 30.2 i den allmänna förordningen. Parlamentet anser att rapporten kommer att ge en omfattande överblick över medlemsstaternas resultat när det gäller att infria målen för perioden 2007–2009 och utgöra ett underlag för diskussioner om framtidsutsikterna för sammanhållningspolitiken.

4.

Europaparlamentet upprepar att det krävs en integrerad förvaltning på flera nivåer när det gäller särskilda politikområden inom EU och betonar att ett fungerande system för förvaltning på flera nivåer är en nödvändig förutsättning för att fastställa och genomföra öronmärkta mål på ett effektivt sätt. Parlamentet noterar att de nationella och regionala myndigheterna ansvarar för genomförandet av strukturfonderna medan ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och det sjunde ramprogrammet för forskning förvaltas centralt av kommissionen. Parlamentet är medvetet om de administrativa skillnaderna på medlemsstatsnivå och anser att det är viktigt att fastställa vilken beslutsnivå som är mest effektiv för medborgarna.

5.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att samordna gemenskapspolitiken som är viktig för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare utvärdera de territoriella effekterna och effekterna på sammanhållningen för att främja effektiva synergieffekter och för att fastställa och främja de bästa åtgärderna på EU-nivå för att stödja investeringar i innovation på lokal och regional nivå. Parlamentet påminner om att de skilda socioekonomiska situationerna i de tre typerna av regioner (målen konvergens, övergång och konkurrenskraft) måste beaktas, och att det även är viktigt att ta hänsyn till regionernas olika förmåga när det gäller kreativitet, innovation och entreprenörsanda. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att investeringar i forskning och utveckling samt i innovation, utbildning och resurseffektiv teknik kommer att gynna såväl traditionella sektorer och landsbygdsområden som ekonomier baserade på hög kompetens och tjänster. Detta kommer i sin tur att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

6.

Europaparlamentet understryker städernas stora potential för främjandet av forskning och innovation. Parlamentet anser att en smartare stadspolitik som grundas på teknisk utveckling och som inriktar sig på att 80 procent av den europeiska befolkningen bor i städer och att de största sociala skillnaderna finns där kan bidra till hållbar ekonomisk tillväxt. Därför efterlyser parlamentet en integrering av den urbana dimensionen i den framtida sammanhållningspolitiken.

7.

Europaparlamentet inser att sammanhållningspolitiken genom att medel öronmärkts för 2007–2013 är bättre rustad att skapa synergieffekter med forsknings- och innovationspolitiken, samtidigt som den territoriella dimensionen har blivit allt viktigare för det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Parlamentet efterlyser en resultatbaserad mekanism för öronmärkning, med starkare tematisk inriktning så att det blir möjligt att utforma lämpliga politiska åtgärder för att möta de nya utmaningarna.

8.

Europaparlamentet konstaterar att utgifterna för forskning, utveckling och innovation i ramprogrammet fördelas enligt kompetenskriteriet, vilket leder det till att endast de mest konkurrenskraftiga aktörerna kan delta, och att det krävs hög teknisk kapacitet samt goda kunskaper om administrativa och ekonomiska förfaranden. Detta skapar en hög koncentration av ekonomiska grupperingar och av EU:s mest framstående regioner vilket hindrar positiva synergieffekter i den grupp av regioner och medlemsstater som är på rätt väg, men fortfarande inte har uppnått målet. Parlamentet påpekar att ökningen av regionala skillnader i forsknings- och innovationspotential och en verklig politisk konsekvens är en utmaning som inte bara bör tas itu med inom ramen för sammanhållningspolitiken utan också genom själva forsknings- och innovationspolitiken, oberoende av att genomförandeorgan finns på flera nivåer (överstatlig, statlig och lokal nivå) och styrs av olika motiv (t.ex. konsekvens kontra excellens).

9.

Europaparlamentet betonar att innovationens effektivitet beror på hur stora synergieffekterna är, och beklagar att de befintliga möjligheterna till synergieffekter när det gäller finansiering fortfarande inte är särskilt välkända. Parlamentet uppmanar regionerna, som är huvudaktörerna när det gäller information och resurser för analys, och medlemsstaterna att intensifiera insatserna för att förbättra kommunikationen. Europaparlamentet påpekar att effektiva synergieffekter kräver en nära samordning mellan de aktörer som skapar, förmedlar, främjar och tillämpar olika typer av kunskap. Parlamentet betonar också att olika nationella, regionala och lokala organ som förvaltar det sjunde ramprogrammet för forskning, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt strukturfonderna bör vara medvetna om de möjligheter som vart och ett av dessa instrument utgör och efterlyser bättre samarbete mellan alla berörda aktörer och strategier.

10.

Europaparlamentet understryker att forsknings- och innovationsrelaterade åtgärder bör utnyttja regionala tillgångar och regional kapacitet samt utgöra en del av en regional innovationsstrategi grundad på smart innovation. Parlamentet anser att sådana strategier kräver en förstärkt roll för regionerna och städerna i EU samt ett nationellt fastställande av prioriteringar och genomförande. Parlamentet efterlyser därför att möjligheten att vidta innovationsåtgärder inom ramen för strukturfonderna övervägs i syfte att främja regionala innovationsstrategier.

11.

Europaparlamentet konstaterar att det finns möjligheter till kombinerad finansiering, men betonar att gemensam finansiering mellan strukturfonderna och ramprogrammen inte är tillåten. Parlamentet framhåller att instrumenten kan kombineras så att de omfattar åtta separata aktiviteter som kompletterar varandra, såsom i fallet med forskningsinfrastruktur, eller på varandra följande delar i projekt som har anknytning till varandra, såsom utveckling och uppföljning av en ny forskningsidé samt projekt inom samma nätverk eller gruppering.

12.

Europaparlamentet anser att regioner hindras från att använda båda instrumenten samtidigt eftersom blandad finansiering mellan strukturfonderna och ramprogrammen inte är tillåten och menar att effektiva ”bottom-up” strategier på regional och nationell nivå kan hjälpa till att komma till rätta med luckor och överlappningar av stöd från strukturfonderna, sjunde ramprogrammet för forskning och programmet för konkurrenskraft och innovation.

13.

Europaparlamentet betonar att synergieffekter är särskilt produktiva för kapacitetsskapande. I detta avseende hänvisar parlamentet till förvaltningen av projektfinansiering inom Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) och till behovet av att samordna EU:s prioriteringar angående forskningsfinansiering på regional och nationell nivå.

14.

Europaparlamentet betonar att synergieffekter går utöver kompletterande projektfinansiering. Parlamentet anser att kapacitetsskapande, nätverksarbete och kunskapsöverföring utgör viktiga synergieffekter och konstaterar att alla instrument erbjuder möjligheter till sådana former av utbyte.

15.

Europaparlamentet konstaterar att verkliga synergieffekter, sett från den direkta stödmottagarens synvinkel, beror på stödmottagarens organisatoriska och strategiska förmåga att kombinera stöd från olika EU-instrument. Parlamentet uppmanar regionala aktörer att skapa regionala strategier som kan underlätta kombination av stöd.

16.

Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att avsätta tillräckliga medel från strukturfonderna till forskning och innovation, särskilt till hållbara innovationer, och stärka forskningskapaciteten. Parlamentet betonar behovet av att främja och tillämpa framgångsrika modeller i kunskapstriangeln och säkerställa hållbar utveckling av regionala strategiska program för forskning och innovation i samarbete med företag, forskningscenter, universitet och offentliga myndigheter. Parlamentet framhåller potentialen hos kunskapsintensiva regionala innovationsgrupperingar när det gäller att mobilisera regional konkurrenskraft och välkomnar att utveckling av grupperingar införlivats i både ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och det sjunde ramprogrammet (åtgärden om kunskapsregioner i det sjunde ramprogrammet). Parlamentet framhåller de nya kunskaps- och innovationsgemenskaperna som har inrättats inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), där de ledande europeiska kunskapsintensiva regionala grupperingarna är samlade. Parlamentet påpekar att kunskapsutbyte inom regionala grupperingar också kan underlättas genom strukturfonderna och betonar att sådana grupperingar är en stor möjlighet framför allt för mindre gynnade regioner.

17.

Europaparlamentet uppmanar regionala och lokala myndigheter att utnyttja strukturfonderna bättre för att bygga upp forsknings-, kunskaps- och innovationskapacitet i sina regioner, exempelvis genom att skapa infrastruktur för forskning, så att dessa kan ta del av EU:s forskning och innovationsverksamhet. Parlamentet uppmuntrar regioner att fastställa prioriteringar inom forskning och utveckling för strukturfonderna som komplement till sjunde ramprogrammets prioriteringar och efterlyser dessutom långsiktig planering på regional nivå för att åstadkomma synergieffekter som fås genom tematisk komplementaritet mellan finansieringsinstrumenten.

18.

Europaparlamentet framhåller vikten av att analysera, utbyta och integrera bästa praxis i fråga om synergieffekter mellan de politiska instrumenten. I detta sammanhang välkomnar parlamentet kommissionens insatser för att förbättra samarbetet mellan sina avdelningar och uppmanar den att stärka analysen på regional nivå av potentialen och behoven inom forskning och innovation såväl som analys av sambanden med andra instrument i de utvärderingar som görs om något av de tre finansieringsinstrumenten för att kunna ge gemensam vägledning.

19.

Europaparlamentet välkomnar handboken ”Practical Guide to EU funding opportunities for research and innovation” och rekommenderar att denna typ av handböcker i framtiden tillhandahålls omedelbart efter det att regelverken trätt i kraft. Parlamentet ser fram emot kommissionens arbetsdokument med exempel på synergieffekter i praktiken. Kommissionen bör i detta sammanhang underlätta genom att främja ett utbyte av bästa praxis och utvärdera möjligheten att ge ytterligare expertstöd om gemenskapens finansieringsmöjligheter genom anvisningar på förhand och en ”användarmanual” för den praktiska förvaltningen och administrationen av forsknings- och innovationsprojekt, i syfte att uppnå de förväntade resultaten.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla byråkratin för sjunde ramprogrammet för forskning och för programmet för konkurrenskraft och innovation med syftet att stärka synergieffekterna med strukturfonderna.

21.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen låter göra en studie av hur ansökningsförfarandet till de olika stödprogrammen kan förenklas inom ramen för dataprogram med enhetliga handböcker.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt arbete med att främja synergieffekter och att hålla Europaparlamentet informerat om utvecklingen, framför allt om situationen för vertikalt samarbete mellan EU och nationella samt regionala enheter.

23.

Europaparlamentet är positivt till ett ökat samarbete mellan nationella kontaktpunkter inom sjunde ramprogrammet för forskning, chefer för program inom forskning och utveckling och kontor för innovation så att olika aspekter eller faser i forsknings- och innovationsprojekt kan få finansiering från olika källor.

24.

Europaparlamentet välkomnar att det i förslaget till framtidsstrategin EU 2020 lagts tonvikt på det ömsesidiga beroendet mellan politiska områden, betydelsen av politisk integration och behovet av bättre synergieffekter och starkare partnerskap vid utformningen och genomförandet av offentlig politik. Parlamentet anser att städernas och regionernas behov av en mer heltäckande ram på de tre politiska områdena bör beaktas genom en organisation för teknisk samordning inom kommissionen för att kunna övervaka och samordna synergieffekterna inom innovations-, forsknings- och utvecklingsprogrammen och sammankopplas med utformningen och genomförandet av EU-förordningarna om finansieringsinstrument och om statligt stöd. Den territoriella sammanhållningen bör därvid spela en särskild roll.

25.

Europaparlamentet anser att de framtida programmen för forskning, utveckling och innovation bör komplettera de nationella insatserna genom att vägleda och förstärka dessa i syfte att gjuta nytt liv i den drivkraft och spridningseffekt som ligger i kunskap, innovation, utveckling samt nationella investeringar i forskning, utveckling och innovation.

26.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att stärka kunskap och innovation som drivkrafter för den framtida tillväxten. För att uppnå detta krävs det att man förbättrar kvaliteten på utbildningen, stärker forskningsresultaten, främjar innovation och kunskapsöverföring i hela EU, fullt ut utnyttjar informations- och kommunikationsteknik och ser till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och bidrar till att ta itu med samhälleliga utmaningar på EU-nivå och global nivå. Detta måste kombineras med entreprenörskap och en inriktning på användarnas behov och marknadens möjligheter. Slutligen är det viktigt att säkra tillgänglig och tillräcklig finansiering, där strukturfonderna kommer att spela en grundläggande roll.

27.

Europaparlamentet stöder de tre huvudinitiativen i framtidsstrategin EU 2020 för att skapa en smart tillväxt, dvs. ”Innovationsunionen”, ”Unga på väg” och ”En digital agenda för Europa”. Parlamentet påpekar att strukturfonderna kommer att spela en mycket viktig roll i genomförandet av dessa initiativ.

28.

Europaparlamentet anser att en stark och välfinansierad regionalpolitik för EU till nytta för alla dess regioner är en nödvändig förutsättning för att uppnå målen i framtidsstrategin EU 2020 i syfte att skapa en smart och hållbar tillväxt med hög sysselsättning, produktivitet och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är viktigt att prioritera forskning och innovation inom ramen för framtidsstrategin EU 2020.

29.

Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att stärka och ytterligare utveckla EU-instrumentens roll när det gäller att stödja innovation, t.ex. strukturfonder, landsbygdsutvecklingsfonden, FoU-ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och SET-planen för att förenkla administrativa förfaranden för att underlätta tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, samt införa innovativa incitamentmekanismer för att uppnå målen för en smart och hållbar tillväxt för alla och främja ett närmare samarbete med EIB.

30.

Europaparlamentet anser att strukturfonderna är det lämpliga instrumentet för att hjälpa lokala och regionala organ att främja kreativitet och innovation. Parlamentet påpekar emellertid att det krävs ökad flexibilitet för en snabb fördelning av medel från strukturfonderna för främjandet av entreprenörskap och betonar i detta sammanhang sammanhållningspolitikens mervärde, särskilt för små och medelstora företag, när det gäller att skapa stöderbjudanden med låg tröskel och bättre tillgång till tillämpad forskning, tekniköverföring och innovation.

31.

Europaparlamentet rekommenderar att regionernas outnyttjade medel enligt reglerna N+2 och N+3 ska fördelas till regionalt baserade projekt och gemenskapsinitiativ.

32.

Europaparlamentet erinrar om att territoriell sammanhållning har en horisontell och flersektoriell karaktär och att unionens politik därför måste bidra till att åstadkomma denna typ av sammanhållning. Parlamentet upprepar att detta begrepp inte är begränsat till effekterna av regionalpolitiken, utan även handlar om samordning med annan EU-politik som fokuserar på hållbar utveckling och som ger konkreta resultat på regional nivå i syfte att utveckla och utnyttja den särskilda regionala potentialen fullt ut och öka politikens inverkan ute på fältet. Därmed främjas regionernas konkurrenskraft och deras attraktionskraft och territoriell sammanhållning kan uppnås. Parlamentet anser att ”koncentration, samarbete, anknytning” är huvudpunkterna för territoriell sammanhållning om man ska kunna uppnå en mer balanserad utveckling inom EU.

33.

Europaparlamentet framhåller behovet av ”platsbaserad” politik och anser att städerna och regionerna bör sträva efter smart och hållbar specialisering genom att fastställa vissa innovationsprioriteringar utifrån EU:s mål och sina egna behov, som fastställts i deras regionala innovationsstrategier, samt koncentrera öronmärkta EU-resurser till dessa prioriteringar. Parlamentet anser att de regionala beslutsfattarnas och entreprenörernas förmåga att attrahera kunskap och omvandla den till en hållbar komparativ fördel är avgörande för en regions ekonomiska resultat, vilket utgör ett mervärde för de omgivande regionerna, inbegripet delar av angränsande medlemsstater.

34.

Europaparlamentet poängterar att forskning och innovation är av särskild betydelse för att minska eller eliminera koldioxidutsläppen och åstadkomma energibesparingar i syfte att tackla globala utmaningar, såsom klimatförändringar och en trygg energiförsörjning, samt för att förbättra konkurrenskraften på regional och lokal nivå.

35.

Europaparlamentet stöder Regionkommitténs förslag om att skapa ett ”virtuellt nätverk för kreativitet” som är öppet för alla: företag, lokala och regionala organ, centrala offentliga organ, den privata sektorn och medborgarna. Nätverket kommer att stå till tjänst med rådgivning, stöd och tillgång till riskkapital och tekniska tjänster. Parlamentet påpekar att ett virtuellt nätverk har den ytterligare fördelen att de som lever på öar, i yttersta randområden, landsbygdsområden, bergsområden och glesbefolkade områden får lättare tillgång till expertrådgivning, utbildning och kunskap, företagsstöd och ekonomisk rådgivning.

36.

Europaparlamentet påpekar att transnationellt samarbete är kärnan i det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, och att territoriellt samarbete (via transnationella, mellanregionala och gränsöverskridande program) integreras i strukturfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s territoriella samarbetsmål i framtiden genom att ytterligare integrera det. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheterna att stärka det territoriella samarbetet inom ramen för innovation i alla mål för sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar att genom ökad kunskap på regional nivå om resultaten av det sjunde ramprogrammet för forskning samt av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation underlättas den praktiska samordningen mellan EU:s regionalpolitik och dessa program. Parlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild vikt vid en sådan samordning och uppmuntrar medlemsstaterna att vidta flera åtgärder när det gäller effektivt gränsöverskridande samarbete genom att utveckla enhetliga regionala eller nationella strategier för att åstadkomma synergieffekter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också underlätta utveckling och tillgång till uppgifter angående detta.

37.

Europaparlamentet betonar att det i det sjunde ramprogrammet för forskning beviljas stöd till transnationellt samarbete i dess olika former både i och utanför EU. Stödet beviljas till flera olika ämnesområden som motsvarar huvudområdena inom kunskap och teknik och inom vilka det är nödvändigt att stödja och befästa forskning av hög kvalitet för att kunna ta itu med de sociala, ekonomiska, miljömässiga och industriella utmaningar EU står inför.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera konsekvenserna av de förenklingsåtgärder som redan har vidtagits angående förvaltningen av strukturfonderna i avsikt att utarbeta den framtida rättsliga ramen.

39.

Europaparlamentet inser att det både i fråga om delad och centraliserad förvaltning krävs särskilda bestämmelser och att strategin i det sjunde ramprogrammet och i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (top down) och i sammanhållningspolitiken (bottom-up) har sitt berättigande. Parlamentet understryker dock behovet av att harmonisera de bestämmelser, förfaranden och rutiner (vad gäller bestämmelser för stödberättigande, tariffer för enhetspriser, schablonbelopp m.m.) som styr olika instrument och behovet av bättre samordning (av tidsscheman för inbjudan att lämna förslag, teman och typ av inbjudan). Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska möjligheterna att göra detta utan att det påverkar medlemsstaternas och regionernas befogenheter inom ramen för den delade förvaltningen, samtidigt som man uppmuntrar ämnesöverskridande tvärvetenskaplighet via gemensamma sektorsövergripande strategier på en rad områden och via fortsatt dialog mellan olika politikområden för att stärka en konsekvent politik. Parlamentet uppmanar också kommissionen att förenkla byråkratin för de berörda fonderna och främja båda stöttepelarnas styrka samtidigt som synergieffekterna används och deras effekter ökas.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den kommande planen om forskning och innovation utarbetas med målet att stärka synergieffekterna mellan strukturfonderna och ramprogrammen för forskning och innovation.

41.

Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att ta fram särskilda utvärderingskriterier för att bedöma innovativa projekt och att överväga framtida stimulansåtgärder för att genomföra innovationsåtgärder.

42.

Europaparlamentet ser ett tydligt behov av flera sakkunniga på regional nivå inom området för gemenskapsstöd, administrativa och finansiella förfaranden, förvaltning av medel och finansieringsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten till ytterligare expertstöd och ett närmare samarbete mellan nätverket ”Enterprise Europe Network” och strukturfondernas förvaltningsmyndigheter samt en närmare koppling mellan ledande marknadsinitiativ, teknikplattformer och regionala teknikfärdplaner.

43.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att beakta principen om lika möjligheter vid utvärderingen av projektens lämplighet och tillgången till finansiering från strukturfonderna och andra gemenskapsinstrument.

44.

Europaparlamentet betonar vikten av bättre stöd till genomförandet av politik och program som bidrar till att förbättra synergieffekterna i kedjan forsknings- och utvecklingsinfrastrukturer – innovation – skapande av sysselsättning.

45.

Europaparlamentet anser att stora forskningsinfrastrukturer som samfinansieras av strukturfonderna noggrannare bör utvärderas av en internationell prövningsnämnd, vilket kommer att bidra till att öronmärkta strukturfondsmedel utnyttjas mer effektivt.

46.

Europaparlamentet är övertygat om att ett åtagande från det politiska ledarskapet både är nödvändigt och en förutsättning för en enhetlig forsknings- och innovationspolitik och ett sätt att förbättra den. Parlamentet efterlyser därför en strategisk politisk ram för forskning och innovation anpassad till utvecklingen, nya kunskaper och förändrade förhållanden i linje med nationella mål och prioriteringar för ekonomisk och social utveckling.

47.

Europaparlamentet upprepar att de informella mekanismer som styr den territoriella sammanhållningen och den fysiska planeringen i rådet bör ersättas med mer formella strukturer. Parlamentet anser att denna utveckling samt ett inrättande och förstärkande av integrerade och gränsöverskridande strukturer kommer att leda till en bättre samordning av politiken.

48.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.