31.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 161/21

A.

Att satsa på åtgärder riktade till ungdomar är avgörande för de europeiska samhällenas framtid, särskilt i tider då andelen ungdomar i totalbefolkningen ständigt minskar.

B.

Alla ungdomar är en viktig tillgång för samhället och bör erkännas som sådan.

C.

När dagens generationer utarbetar politiken av i dag har de ett stort ansvar gentemot ungdomar och framtida generationer. Politiska beslutsfattare och forskare bör ta hänsyn till ungdomars åsikter så att de ges ett visst inflytande.

D.

EU har viktiga ungdomspolitiska verktyg men för närvarande utnyttjas, kommuniceras och integreras dessa verktyg inte helt och fullt av medlemsstaterna.

E.

Sysselsättning innebär mer än bara betalt arbete. Den är en väg till samhällsintegrering och kan vara en viktig källa till stöd, struktur och identitetsskapande.

F.

En otrygg arbetssituation kan få ungdomar att avstå från att bilda familj eller att skjuta upp detta, vilket påverkar den demografiska utvecklingen.

G.

Dagens europeiska ungdomar står inför en växande arbetslöshet och har drabbats hårt av finanskrisen. Särskilt drabbade är lågutbildade ungdomar som löper högre risk för arbetslöshet. Därför måste ungdomarna ges bästa möjliga utbildning, för att de snabbt ska komma in på arbetsmarknaden och kunna stanna kvar där.

H.

Alla ungdomars lika tillgång till högkvalitativ utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer bör stödjas, och möjligheter till livslångt lärande bör främjas ytterligare.

I.

Ungdomars övergång mellan utbildning och arbetsmarknad bör underlättas.

J.

Det brådskar att ge absolut prioritet åt problemen med ungdomar som lämnar skolan i förtid och analfabetism, särskilt bland tonåringar och unga i fängelse.

K.

Hälso-, bostads- och miljöfrågor är mycket viktiga för ungdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för deras liv och framtid. Det måste arbetas för gynnsamma villkor i fråga om utbildning, sysselsättning, social integration och hälsa.

L.

Samtidigt som ungdomar behöver en stabil familjemiljö att falla tillbaka på behöver de också stöd med att fylla sitt behov av självständighet och oberoende.

M.

Miljöfrågor har inte uttryckligen tagits med, vare sig i kommissionens meddelande eller i rådets resolution, trots att de är avgörande för ungdomar och har stor inverkan på framtida generationers hälsa, livskvalitet och välbefinnande. I en EU-strategi för ungdomar bör miljöfrågor därför tydligt upptas bland handlingsområdena.

N.

Aktiv delaktighet i samhället är inte bara ett viktigt sätt att ge ungdomar egenmakt, utan bidrar även till deras personliga utveckling samt till att de bättre integreras i samhället, förvärvar färdigheter och utvecklar sin ansvarskänsla.

O.

Ungdomsarbetet är av stor vikt i EU:s ungdomsstrategi, dels i form av ett meningsfullt fritidsutbud skapat för och av ungdomar, dels också med tanke på de ungas förvärvande av färdigheter och deras personlighetsutveckling.

P.

Inlärning och upplevelser av vad det innebär att delta i samhällslivet främjar förståelse för och aktivt deltagande i demokratin och dess processer.

Q.

Ungdomar bör få bättre information om att det finns EU-program till förmån för dem, så att de kan delta i ökad utsträckning.

R.

En effektiv ungdomspolitik kan bidra till att skapa ett europeiskt tänkesätt.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter”.

2.

Europaparlamentet välkomnar rådets resolution om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).

3.

Europaparlamentet påpekar att definitionen av begreppet ”ungdom” varierar mellan medlemsstaterna. Detta begrepp påverkas av olika sociala omständigheter och det ger de olika medlemsstaterna utrymme för olika strategier.

4.

Europaparlamentet anser att det måste framgå av gemenskapens program och anslag vad Europa vill åstadkomma för sina ungdomar.

5.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra Lissabonfördragets bestämmelser på det ungdomspolitiska området, till exempel i fråga om att uppmuntra ungdomars deltagande i det demokratiska livet, särskilt uppmärksamma unga idrottare och rättsligt stärka stadgan om de grundläggande rättigheterna.

6.

Europaparlamentet vidgår att den förstärkta öppna samordningsmetoden med tillbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen är ett lämpligt verktyg för samarbete i ungdomspolitiska frågor, trots dess svagheter och trots att den används endast i begränsad skala och uppvisar brister i fråga om legitimitet samt trots bristen på effektivt samarbete mellan ”experter” och folkvalda politiker, otillräcklig integrering med nationella prioriteringar och risk för oklar ansvarsfördelning mellan de olika nivåerna. Parlamentet anser att den öppna samordningsmetoden bör förstärkas för att vi ska få resultat på lång sikt.

7.

Europaparlamentet understryker att den öppna samordningsmetoden måste underbyggas av en stark politisk vilja från alla berörda parter om den ska ge maximala resultat. Bristande genomförande är ett grundläggande hinder för att nå de uppställda målen.

8.

Europaparlamentet erkänner vikten av samarbete mellan institutioner på lokal, regional, nationell och europeisk nivå för att uppnå målen med denna strategi och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för ungdomarna att medverka aktivt i genomförandet av en ungdomsstrategi.

9.

Europaparlamentet uppmanar med kraft till närmare samarbete i ungdomsfrågor mellan Europaparlamentet, kommissionen och rådet och betonar behovet av ett mer integrerat samarbete med och mellan nationella parlament inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

10.

Europaparlamentet ser positivt på den tydliga definitionen av det dubbla tillvägagångssättet, införandet av arbetsmetoder och särskilt den tydliga förteckningen över genomförandeinstrument som fastställts av rådet. Parlamentet begär att Europaparlamentet ska göras delaktigt i utformningen av prioriteringarna för arbetscyklerna. Det europeiska samarbetet på ungdomsområdet bör vara evidensbaserat, relevant och konkret.

11.

Europaparlamentet betonar att vi måste få tydliga och användarvänliga indikatorer, både på EU-nivå och på nationell nivå, med vilka vår faktiska kunskap om ungdomars situation kan förbättras, utökas och uppdateras samt med vilka framstegen vid genomförandet av gemensamma mål kan mätas och jämföras. Parlamentet understryker vikten av ständig övervakning och utvärdering.

12.

Europaparlamentet påpekar vikten av en lägesutvärdering av genomförandet av EU-strategin för ungdomar. Parlamentet betonar att medlemsstaternas framstegsrapporter på ungdomsområdet bör offentliggöras för att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet betonar att vi måste följa hur de europeiska ungdomarnas liv utvecklas och förändras för att kunna bedöma de faktiska framstegen.

13.

Europaparlamentet anser att ”lärande av varandra” bör utvecklas mer som ett sätt att underlätta utbytet av god praxis och bidra till samstämmiga åtgärder på nationell nivå.

14.

Europaparlamentet anser att utformningen av ungdomsstrategier och EU:s program och åtgärder bör gå hand i hand på ett korrekt och öppet sätt för att vi ska få en heltäckande EU-strategi för ungdomar. Parlamentet anser särskilt att det bör finnas en återkoppling från resultaten av EU-programmens genomförande till utarbetandet av ungdomspolitiken och EU:s allmänna ungdomsstrategi, och vice versa.

15.

Europaparlamentet betonar också att de genomförda programmen måste utvärderas grundligt, för att möjliggöra en god kvalitetsstyrning och eventuellt utveckla nödvändiga förbättringar av programmen för framtiden.

16.

Europaparlamentet betonar behovet av att mobilisera och anpassa formerna för tillgång till EU:s program och sociala fonder för ungdomar och att förenkla tillgången till dessa. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att här hitta en praktisk väg som är relativt fri från byråkrati, för att eftersträva en integrerad strategi för att förbättra ungdomarnas liv. Det är också viktigt att ungdomarna deltar i genomförandet av ungdomsprogrammen för att man bättre ska kunna ta hänsyn till deras behov.

17.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Comenius-, Erasmus-, och Leonardo da Vinci-programmen har i utvecklingen av den europeiska utbildningspolitiken. Parlamentet upprepar sin politiska prioritering att betrakta dessa program som en hörnsten i utvecklingen av EU:s ungdomsstrategi, särskilt för nästa generation av fleråriga program.

18.

Europaparlamentet anser att ännu mer måste satsas på ungdomars rörlighet inom Europa och att rörlighetsprogrammen måste ge tillräckligt med utrymme och uppmärksamhet åt ungdomsutbyte vid sidan om den formella utbildningen.

19.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inom ramen för de nya rörlighetsprogrammen ägnar särskild uppmärksamhet åt rörligheten för ungdomsarbetare och begär för detta ändamål att de särskilda viseringsregler som för närvarande gäller för studenter utvidgas till att gälla även ungdomsarbetare.

20.

Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att involvera massmedierna i uppgiften att popularisera program för ungdomar.

21.

Europaparlamentet vidgår att en förbättring av ungdomarnas situation är en övergripande uppgift som måste beaktas inom alla politikområden. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att i alla departement och ministerier inrätta en ungdomsavdelning som hjälp för att förstärka utarbetandet av en ändamålsenlig ungdomspolitik och uppmanar även kommissionen att tillsätta ”ungdomsansvariga” vid generaldirektoraten och fortbilda dessa. Man bör ha som målsättning att utvärdera kommissionens handlingar utifrån ett ungdomsperspektiv och därför välkomnas med eftertryck den sektorsövergripande strategin, som är en nödvändig faktor för att uppnå maximal effektivitet. Att ungdomsfrågor införlivas inom alla politikområden är avgörande för att ungdomsstrategin ska lyckas.

22.

Europaparlamentet betonar behovet av att lagstifta om rättvisa mellan generationerna på EU-nivå och av att medlemsstaterna följer denna princip så att förhållandet mellan generationerna regleras rättvist.

23.

Europaparlamentet betonar starkt att den globala finanskrisen har stor inverkan på ungdomar och att den därför på ett genomgripande sätt bör prägla prioriteringarna på handlingsområdena. Parlamentet anser därför att detta bör ske genom att man fastställer en uppsättning stödåtgärder för exitstrategin på det sociala området och att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt översynen av de sociala skyddsnäten och systemen för social trygghet.

24.

Europaparlamentet understryker vikten av att eliminera all slags diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning bland ungdomar.

25.

Europaparlamentet betonar att ungdomarna måste ses som en prioriterad grupp i EU:s sociala vision.

26.

Europaparlamentet inskärper att ungdomar med funktionshinder måste få ett effektivt, skräddarsytt stöd tillsammans med verkliga och lika möjligheter i den fysiska, sensoriska och kognitiva tillgången till utbildning, sysselsättning, kultur, fritid, idrott, sociala aktiviteter och deltagande i skötseln av allmänna och medborgerliga angelägenheter.

27.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att garantera respekten för mångfald och en framgångsrik integrering av invandrarungdomar och -barn.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att identifiera sektorsövergripande kopplingar mellan ungdomspolitik och utbildning, sysselsättning, kultur och andra politikområden.

29.

Europaparlamentet betonar vikten av starka kopplingar mellan politiken för ungdomar respektive för barn.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka växelverkan mellan kunskapstriangelns olika sidor (utbildning, forskning och innovation), som är en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet rekommenderar starkt att man främjar gemensamma kriterier för ett starkare ömsesidigt erkännande av icke-formell utbildning och yrkesutbildning, exempelvis genom att påskynda antagandet av EQF-systemet för erkännande av kvalifikationer, validering av färdigheter och öppenhet.

31.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fler initiativ för att investera i rätt kompetens för efterfrågade yrken och uppmuntrar medlemsstaterna att koppla utbildningars läroplaner till arbetsmarknadens behov, tillhandahålla lagstiftning för yrkesutbildning på kort sikt (när den ännu behövs) och att där det är möjligt använda sig av validering av färdigheter och erkännande av kvalifikationer.

32.

Europaparlamentet uppmärksammar problemet med avbruten skolgång och behovet av att vidta åtgärder för att se till att en så hög andel ungdomar som möjligt slutför sin obligatoriska utbildning.

33.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att, mot bakgrund av ökade anslag, främja rörligheten för alla ungdomar inom utbildning och yrkesutbildning, vilken är en viktig faktor för förvärvandet av kunskap och arbetslivserfarenhet. Parlamentet betonar vikten av rörlighet för ungdomar även i områden som gränsar till EU genom att garantera ett deltagande på bred bas i europeiska program till nytta för ungdomen.

34.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att nå de strategiska målen och de riktmärken som angetts i den strategiska ramen för europeiskt samarbete om utbildning (”Utbildning 2020”), särskilt när det gäller personer med låg grundkompetens och personer som avslutat sin utbildning tidigt.

35.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa tillräckliga möjligheter för att de som har lämnat undervisningssystemet ska kunna återinlemmas där och för att de som har genomgått yrkesutbildning ska få tillräckliga möjligheter att gå vidare till högre utbildningsnivåer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta åtgärder och att erbjuda målinriktade program för ungdomar som har halkat efter eller som slutat skolan i förtid på grund av svåra omständigheter eller dåliga val.

36.

Europaparlamentet att ungdomar behöver rådgivning och vägledning om övergången från utbildning till arbetsliv.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att barn och ungdomar, oavsett vilken rättslig ställning deras familjer har, får rätt till utbildning på det allmännas bekostnad, så att de, med vederbörlig respekt för sin egen kultur och sitt eget språk, kan förvärva den behärskning av värdmedlemsstatens språk som behövs, tillsammans med kunskap om dess kultur, såsom ett verktyg i integrationens tjänst.

38.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra ungdomars lika tillgång till utbildning oavsett socialt ursprung och ekonomiska förutsättningar och att garantera lika tillgång till utbildning för missgynnade ungdomar från familjer med låg inkomst.

39.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa Förenta nationernas konvention om funktionshindrades rättigheter och åstadkomma en utbildning som står öppen för alla – både i fråga om formell och icke-formell utbildning.

40.

Europaparlamentet betonar vikten av ett nytt och effektivt fortbildningssystem för lärare för att hjälpa unga studenter att bättre klara utmaningarna i vårt snabbföränderliga samhälle.

41.

Europaparlamentet understryker vikten av att främja mediekompetens.

42.

Europaparlamentet erinrar om den grundläggande roll som utbildningen spelar för en positiv utveckling av personliga attityder.

43.

Europaparlamentet är oerhört bekymrat över det ökande antalet ungdomar som är arbetslösa, undersysselsatta eller saknar anställningstrygghet, särskilt i den rådande ekonomiska krisen. Parlamentet stöder bestämt uppmaningen till Europeiska rådet att säkra ett ungdomsperspektiv i Lissabonstrategin efter 2010 och i strategierna Europa 2020 och att stödja fortsatta initiativ i linje med de övergripande målen för den europeiska pakten för ungdomsfrågor. Parlamentet stöder bestämt förslaget om att i återhämtningsplanerna inom ramen för de ekonomiska och finansiella krisplanerna utveckla lämpliga åtgärder inriktade på ungdomar.

44.

Europaparlamentet betonar det stora behovet av att uppnå målen för EU:s Lissabonstrategi för tillväxt och sysselsättning och anser att EU:s förnyade strategi ”EU 2020” bör möjliggöra för EU att uppnå en fullständig återhämtning från krisen genom att gå snabbare mot en innovativ och sysselsättningsskapande ekonomi. I detta sammanhang efterlyser parlamentet att den förnyade strategin blir mer inriktad på ungdomar.

45.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot bristande anställningstrygghet och dåliga arbetsvillkor för ungdomar på arbetsmarknaden och att aktivt stödja möjligheten att kombinera arbetsliv och privat- och familjeliv.

46.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att beakta generationsaspekter i sysselsättningspolitiken.

47.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta ungdomars tillgång till allt slags sysselsättning på goda arbetsvillkor så att man undviker bristande matchning mellan kompetens och arbete, vilket innebär bortkastat kunnande. I detta avseende rekommenderar parlamentet att praktikplatsernas kvalitet och praktikanternas rättigheter förbättras, genom att man ser till att merparten av praktikprogrammen ger ungdomar kvalifikationer och leder till betalda tjänster.

48.

Europaparlamentet uppmanar också medlemsstaterna att erbjuda fler anställningsmöjligheter, att genomföra en politik för social trygghet till förmån för missgynnade ungdomar, att garantera ungdomar från landsbygden och städerna lika möjligheter och att ge unga mödrar särskilt stöd.

49.

Europaparlamentet erinrar om risken för kompetensflykt och dess ogynnsamma följder för ungdomarnas ursprungsländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforska och utveckla strategier för att få ungdomar att stanna i utflyttningsländer och -regioner, från vilka utflyttningen tar sig olika former, såsom kompetensflykt, fyllning av kompetensklyftor, och billig, flexibel, okvalificerad och ofta säsongsbunden arbetskraft.

50.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa skillnader i inkomstnivå mellan unga män och unga kvinnor på grund av kön.

51.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra rimliga rättigheter och en rimlig social trygghet för anställda i en tid av globalisering, genom att uppnå jämvikt mellan flexibilitet och säkerhet.

52.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att intjänade sociala förmåner är helt överförbara för att inte äventyra det sociala skyddet för ungdomar som utnyttjar den fria rörligheten.

53.

Europaparlamentet betonar vikten av att studietiden varvas med perioder av praktisk utbildning vid företag och institutioner, vilket senare kan göra det lättare att hitta ett arbete.

54.

Europaparlamentet föreslår att man ska främja en företagarkultur bland ungdomar genom bättre information om företagande, genom stöd till skapandet av europeiska strukturer och nätverk för detta ändamål och genom att uppmuntra ungdomar att starta eget och att använda mikrokrediter och mikrofinansiering. Parlamentet betonar vikten av livslångt lärande.

55.

Europaparlamentet framhäver att det behövs synergier mellan undervisningsväsendet och näringslivet och en långt utvecklad integration mellan universitet och företag.

56.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja privata initiativ för ungdomar, bland annat genom nationella program som kompletterar EU-programmen.

57.

Europaparlamentet påpekar att det behövs en politik för att ge människor möjlighet att förena arbetsliv och privatliv och uppmuntra ungdomar att bilda familj. Parlamentet påpekar också att det måste ses till att ungdomar har tillräckliga inkomster så att de kan fatta oberoende beslut, inklusive beslut om att bilda familj.

58.

Europaparlamentet understryker att konsekvenserna av klimatförändringarna och miljöförstöringen negativt påverkar ungdomars liv och uppmanar till hållbara åtgärder på detta område.

59.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i skolornas läroplaner införa lämplig utbildning för att förebygga risker i samband med hälsa och miljö.

60.

Europaparlamentet beklagar djupt att man i samarbetsramen inte berör konsumentpolitiken. Vissa hälsoproblem kan vara knutna till produktion och försäljning av ohälsosamma livsmedel.

61.

Europaparlamentet påpekar att det måste tas hänsyn till ungdomars och barns särskilda sårbarhet när man utarbetar konsument- och miljöpolitiken. En hög grad av skydd för unga konsumenter behöver säkras genom åtgärder såsom informations- och utbildningskampanjer.

62.

Europaparlamentet påpekar att man måste fortsätta bekämpa bruket av droger och alkohol samt de skador som orsakas av tobaken och av andra former av missbruk, bland annat spelmissbruk, framför allt genom förebyggande åtgärder och återanpassning. Medlemsstaterna uppmuntras att på bästa sätt använda sig av EU:s handlingsplan mot narkotika och EU:s strategi för att stödja medlemsstaterna i kampen mot alkoholrelaterade skador och andra former av beroende.

63.

Europaparlamentet påminner också om att barn och ungdomar genom medierna utsätts för många upplevelser av våldskaraktär. Parlamentet föreslår att frågan undersöks ytterligare och att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika att deras psykiska hälsa påverkas.

64.

Europaparlamentet rekommenderar att ungdomarnas utnyttjande av den nya tekniken stöds av en politik för medieutbildning som gör ungdomarna medvetna om riskerna med urskillningslös användning av dem.

65.

Europaparlamentet understryker den roll som sexualupplysning för ungdomar spelar för att skydda deras hälsa.

66.

Europaparlamentet inskärper att det fortfarande är många underåriga som blir gravida och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att medvetandegöra och informera ungdomar om detta problem.

67.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård för invandrarbarn och ungdomar, oavsett vilken rättslig ställning deras familjer har.

68.

Europaparlamentet understryker att idrotten erbjuder en hel rad verksamheter till nytta för en sund livsstil bland ungdomar och till stöd för laganda, rent spel och ansvar, liksom att ungdomar behöver upplysning för att våld i samband med idrottsutövning ska kunna motverkas. Parlamentet efterlyser särskilda program för ungdomar med funktionshinder.

69.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid främjandet av motionsidrott för ungdomar också ta hänsyn till könsspecifika aspekter och även stödja mindre populära idrottsformer.

70.

Europaparlamentet betonar vikten av att främja utbildningskampanjer för ungdomar i syfte att bekämpa dopning med hjälp av ”ren idrott”.

71.

Europaparlamentet betonar vikten av strukturerad och fortlöpande dialog och samråd med ungdomar. Parlamentet uppmuntrar starkt främjandet av ungdomars och ungdomsorganisationers delaktighet på alla nivåer (lokal, nationell och internationell) i utformningen av allmän politik och framför allt ungdomspolitik genom en strukturerad dialog och med hjälp av ny teknik.

72.

Europaparlamentet understryker vikten av att överväga att använda samråd med ungdomar som metod, så att man ser till att många olika åsikter bland ungdomar tas i beaktande. Parlamentet förespråkar utveckling av strukturer där alla aktörer kan samarbeta, i lika mån påverka politiken och besluten och tillhandahålla de nödvändiga medlen för att inrätta dessa strukturer.

73.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera ungdomsorganisationer i beslutsprocessen, även på lokal nivå.

74.

Europaparlamentet betonar vikten av representativa ungdomsföreträdare vid den strukturerade dialogen och rekommenderar kommissionen att samråda med företrädare för de nationella ungdomsråden i frågor som har hög prioritet för ungdomar.

75.

Europaparlamentet bekräftar det ofta diskuterade behovet av att erkänna ungdomsorganisationer och stödja dessa och deras viktiga bidrag till icke-formell utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att uppmuntra medlemsstaterna inrätta och främja ungdomsparlament och ungdomsråd på lokal nivå och inleda program i detta sammanhang.

76.

Europaparlamentet betonar behovet av att engagera fler ungdomar och från olika grupper för att förbättra deras representation. Parlamentet förespråkar främjandet av ungdomars delaktighet redan vid en tidig ålder. Parlamentet uppmuntrar till att man överväger att stärka kopplingen mellan skolor, ungdomsorganisationer och andra organisationer inom det civila samhället och rekommenderar bestämt att man främjar ett ökat erkännande av icke-formell utbildning.

77.

Europaparlamentet föreslår att belöningssystem inrättas för ungdomar som aktivt deltar i samhället, med det slutliga målet att inrätta en kultur med både rättigheter och skyldigheter.

78.

Europaparlamentet betonar behovet av särskilda insatser för att uppmuntra unga som lever i randområden, landsbygdsområden och fattiga områden att aktivt delta i EU-aktiviteter. Parlamentet beklagar att det i samarbetsramen inte föreslås någon specifik åtgärd för att bättre informera ungdomar om EU:s program, särskilt de ungdomar som bor på avlägsna orter och de ungdomar som inte är organiserade i politiska, sociala eller icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingå ett definitivt åtagande på detta område.

79.

Europaparlamentet understryker behovet av att öka de åtgärder som syftar till ett välfungerande tresidigt utbyte av åsikter och information mellan den akademiska världen, näringslivet och politikerna på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå.

80.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta tillgången till ny teknik för att stimulera ungdomars kreativitet och innovationsförmåga samt väcka deras intresse för kultur, konst och vetenskap.

81.

Europaparlamentet förvånas över att det inte finns några hänvisningar till kulturfrågor i kommissionens meddelande. Parlamentet vill tillfoga att dessa inte handlar bara om företagaranda och användning av ny teknik.

82.

Europaparlamentet gläder sig åt att rådet i sin resolution beaktar de sociokulturella organisationernas roll, som kompletterar utbildningsväsendets och familjernas, och konstaterar att sådan verksamhet också ger ett avgörande bidrag till kampen mot diskriminering och ojämlikhet och främjar ungdomars tillgång till fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter.

83.

Europaparlamentet understryker vikten av att stödja ungdomskulturen och erkänna den vid tilldelningen av medel till medlemsstaterna, vilket är viktigt för att utveckla ungdomarnas kreativitet.

84.

Europaparlamentet ser positivt på förslaget i rådets resolution om att främja särskild utbildning i frågor som rör kultur, nya medier och interkulturell kompetens för ungdomsarbetare.

85.

Europaparlamentet föreslår att ett ungdomsperspektiv inkluderas i politik, program och åtgärder på kultur- och medieområdet.

86.

Europaparlamentet anser att kulturinstitutioner (t.ex. museer, bibliotek och teatrar) bör uppmuntras att i högre grad involvera barn och ungdomar.

87.

Europaparlamentet begär att kommissionen och rådet utarbetar ett europeiskt ungdomspass så att ungdomar överallt inom EU kan få lägsta möjliga inträdesavgift till kulturinstitutioner.

88.

Europaparlamentet ser positivt på rådets beslut att utse 2011 till Europeiska året för volontärarbete. Parlamentet välkomnar också de åtgärder som framställs i rådets rekommendation om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen.

89.

Europaparlamentet anser att ungdomars volontärarbete bör stödjas, bland annat genom utvidgning av programmet Europeisk volontärtjänst, och genom att hjälpa missgynnade ungdomar att ägna sig åt volontärarbete.

90.

Europaparlamentet anser, beroende på resultatet av utvärderingen av den förberedande åtgärden Amicus, att ytterligare åtgärder av detta slag bör planeras.

91.

Europaparlamentet anser att frivilliga aktiviteter ger ett mervärde för samhället men att dessa inte bör ersätta professionella, betalda anställningsmöjligheter.

92.

Europaparlamentet uppmanar till inrättande och ömsesidigt erkännande av ett ”europeiskt frivilligpass” som kompletterar det redan befintliga ”Youth Pass”. Detta ska dokumentera det ideella engagemanget bland barn och ungdomar och kunna presenteras som kvalifikationsbevis för potentiella arbetsgivare.

93.

Europaparlamentet ser positivt på att 2010 utsetts till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning, framför allt med tanke på den ekonomiska och finansiella krisen vars följder har drabbat ungdomarna särskilt hårt.

94.

Europaparlamentet anser, mot bakgrund av de åldrande samhällena, att jämlikhet mellan generationerna är en central utmaning. Medlemsstaterna uppmanas att ta ungdomars och framtida generationers intressen i beaktande när de utarbetar sin politik, särskilt i tider av ekonomisk och finansiell kris.

95.

Europaparlamentet betonar även behovet av att utarbeta fler uppsökande program för marginaliserade grupper, såsom unga invandrare och alla dem som har särskilda behov, (funktionshindrade, ungdomar som behöver återintegreras i samhället efter en fängelsevistelse, hemlösa, de som är tillfälligt anställda etc.).

96.

Europaparlamentet medger att kunskapen om funktionshindrade ungdomar behöver ökas och uppmuntrar EU-institutionerna att vidta åtgärder för att se till att funktionshindrade ungdomar i framtiden kommer att vara fullt integrerade.

97.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att säkra jämställdheten mellan könen på alla livets områden från en tidig ålder. Därför välkomnar parlamentet särskilt att rådets resolution syftar till att förbättra barnomsorgen och främja delat ansvar mellan föräldrar, för att göra det lättare att förena arbetsliv och privatliv både för unga kvinnor och unga män.

98.

Europaparlamentet betonar att barn och ungdomar måste få veta att inget slags diskriminering kan tolereras på något som helst område och att all extremism resolut måste bekämpas.

99.

Europaparlamentet rekommenderar varje medlemsstat att prioritera att ingen underårig riskerar att hamna i en situation utan social omsorg.

100.

Europaparlamentet framhåller vikten av e-integration i en digital livsmiljö. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa nya begrepp inom den formella och informella utbildningen för att kunna garantera tillgång till information, utbildning och kultur samt förbättra ungdomarnas mediekompetens.

101.

Europaparlamentet rekommenderar direkt utvecklingsbistånd till åtgärder som gynnar ungdomar och till bekämpning av drogmissbruk och narkotikahandel i utvecklingsländer.

102.

Europaparlamentet är för främjandet av aktiviteter av allmänt intresse som skapar en känsla av ansvar bland ungdomar, såsom volontärarbete med klimatförändringar, utveckling eller humanitärt bistånd. Parlamentet välkomnar i detta hänseende de möjligheter att delta i EU:s humanitära arbete som upprättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd kommer att skapa för ungdomar och uppmanar medlemsstaterna att se till att ungdomarna blir fullt medvetna om att det finns en sådan kår.

103.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ytterligare utforska möjligheten att förbättra de internationella samarbetsåtgärderna när det gäller volontärverksamhet för ungdomar.

104.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla utbyte och partnerskap med länder och samhällen i söder för att främja den interkulturella dialogen och stimulera ungdomarna att starta gemensamma projekt.

105.

Europaparlamentet uppmanar till att Erasmus Mundus-programmet förbättras och allmänt genomförs.

106.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar.