Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Professionalisering av hushållsarbete” (tilläggsyttrande)

Den 16 februari 2010 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 29 a i tillämpningsföreskrifterna för arbetsordningen att utarbeta ett tilläggsyttrande om

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 maj 2010.

Vid sin 463:e plenarsession den 26–27 maj 2010 (sammanträdet den 26 maj 2010), antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 133 röster för, 7 röster emot och 11 nedlagda röster.

Vid Internationella arbetsbyråns 301:a styrelsemöte i mars 2008 beslöt man att föra upp ”anständigt hushållsarbete” på dagordningen till det 99:e sammanträdet i Internationella arbetskonferensen (som ska äga rum i juni 2010) i syfte att inleda en dubbel diskussion om denna fråga. Syftet med detta är att fastställa på vilket sätt man bäst garanterar rättigheter och korrekta arbetsvillkor för denna arbetstagarkategori. ILO har redan bland medlemsländerna och arbetsmarknadsparterna inlett diskussionen om vilket instrument som är lämpligt. EESK efterlyser också antagandet av ett effektivt instrument som är anpassat till särarten i detta arbete. Kommittén uppmanar bl.a. de europeiska aktörerna, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att göra följande:

2.1.1 Städerskor, ammor, personliga assistenter, hushållsarbetare – dessa yrken innehas uteslutande av kvinnor, men betraktas ännu inte som riktiga yrken, bland annat eftersom hemmafruar utför samma arbete utan lön. Eftersom Internationella arbetsorganisationen (ILO) för närvarande arbetar med frågan om ”ett arbete på anständiga villkor för hushållsarbetare”, vill Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fördjupa diskussionen om vissa förslag som lades fram i det yttrande som antogs i oktober 2009 om ”Sambandet mellan jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättningsgrad” (2). I detta yttrande framhölls hur viktigt det är för jämställdheten mellan kvinnor och män och för den ekonomiska tillväxten att professionalisera de personanknutna tjänsterna.

2.1.2 De europeiska staterna betraktar personanknutna tjänster som en källa till sysselsättning som inte kan utlokaliseras. I många länder finns skatteavdrag eller bidrag som syftar till att göra svartarbete vitt och till att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen genom att hjälpa stödmottagarna att på ett bättre sätt förena familj och yrkesliv.

2.1.3 Enligt den rapport som ILO utarbetat inför konferensen i juni 2010 (3) utgör hushållsarbetet i de industrialiserade länderna mellan 5 % och 9 % av den totala sysselsättningen. I inledningen till rapporten fastslås följande: ”Det avlönade hushållsarbetet är fortfarande i många länder en nästan osynlig anställningsform. Det försiggår inte i en fabrik eller på ett kontor, utan i hemmet hos en privatperson. De anställda är inte män som försörjer sin familj, utan i den absoluta merparten av fallen kvinnor. De arbetar inte tillsammans med andra, utan ensamma mellan fyra väggar. Deras arbete syftar inte till att producera ett mervärde, utan till att tillhandahålla vård eller tjänster till miljoner hushåll. Hushållsarbetet motsvarar oftast de oavlönade arbetsuppgifter som traditionellt sett utförs av kvinnor i hemmet. Detta är förklaringen till att detta arbete är ekonomiskt undervärderat och ofta utförs informellt och oreglerat. Det uppfattas inte som ett normalt arbete som utförs inom arbetslagstiftningens allmänna ram, eftersom det historiska ursprunget är förhållandet mellan ’herre och tjänare’. Eftersom många rättsliga bestämmelser inte tar hänsyn till de speciella förhållandena rörande hushållsarbete, riskerar arbetstagarna att drabbas av ojämlik och orättvis behandling, och ofta övergrepp. (4)”

2.1.4 Också följande konstateras: ”Fall av misshandel och övergrepp, inbegripet sexuellt våld och slaveri, framför allt bland hushållsarbetande invandrarkvinnor som bor hos arbetsgivaren, avslöjas ofta i medierna”. Samtidigt som antalet anställda inom denna sektor ökar fortlöpande är hushållsarbetet fortfarande den mest osäkra, sämst betalda och minst skyddade anställningsformen, och dessutom en av de mest riskfyllda. Eftersom det handlar om en särskild anställningsform som inte omfattas av internationella bestämmelser har ILO arbetat med ta fram lämpliga bestämmelser sedan 1948.

2.1.5 Föreliggande yttrande behandlar avlönat hushållsarbete som utförs i och för ett enskilt hushåll, bland annat hushållssysslor, barnomsorg och andra personanknutna tjänster. Det behandlar inte sociala tjänster eller tjänster som utförs av privata företag, utan den arbetssituation där hushållsarbetaren är anställd av en enskild person. Eftersom arbetet berör ett ökande antal personer, både dem som utför det och dem som drar nytta av det – och på grund av dess speciella karaktär – kräver det en lagstiftning som är anpassad till dess särart.

2.1.6 I Europa har de flesta hushållsarbetare flera arbetsgivare. Endast ett litet antal kvinnor, ofta invandrarkvinnor, bor hos sin arbetsgivare. Informellt arbete är mycket vanligt. Hushållsarbetare är ofta utsatta personer som saknar kunskap om sina rättigheter, som kommer från landsbygden, har låg utbildningsnivå eller är invandrare och talar landets språk dåligt.

2.1.7 Oavsett den rättsliga situationen är arbetsrätten uppbyggd för företag, och den kan i praktiken oftast inte tillämpas på arbete som utförs i hemmet, där kontroller är svåra att genomföra och ofta obefintliga. Bestämmelserna för inkomstbringande, lönsam verksamhet kan i det sammanhanget inte heller tillämpas. Arbetet betraktas av Adam Smith (5) som icke-produktivt. Värdet erkänns inte, trots att arbetet är helt nödvändigt för samhällets funktion.

2.1.8 ”Eftersom arbetsrätten i många fall inte tydligt fastställer deras status omfattas hushållsarbetarna ofta inte av officiella bestämmelser, vare sig i texterna eller i praktiken (6).” I EU-länderna undantas visserligen inte hushållsarbete från arbetsrätten, men i praktiken tillämpas lagstiftningen mycket sällan i det sammanhanget. Privatpersoner som är arbetsgivare har bristfälliga kunskaper om sina skyldigheter och sitt ansvar. Hushållsarbetarna är isolerade och har därför svårt att organisera sig.

2.2.1 De uppgifter som arbete inom hushållet och familjen omfattar lärs in informellt och förmedlas inom familjen. Uppgifterna skiljer sig åt mellan generationer. I Europa har arbetsuppgifter som att spinna garn eller mata grisarna och hönsen ersatts av att välja rätt program på tvättmaskinen och att titta på ”bäst före”-datum i affärernas kyldiskar. Denna informella inlärning bör erkännas, och de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna bör definieras. Man bör också införa livslångt lärande. Det tekniska nyskapandet bör komma denna sektor till godo precis som andra sektorer, och nya kunskaper i näringslära eller nya krav i fråga om miljöskydd bör integreras.

2.2.2 Bättre villkor för dessa arbeten uppnås genom precisa beskrivningar av de uppgifter som ska utföras, av ansvarsområden och erforderliga färdigheter, samt genom en formell inlärning av de nödvändiga kunskaperna för att på ett korrekt sätt kunna utföra uppgifterna för vilken kund som helst, eller genom en validering av de erfarenheter som införskaffats. Kunskaper och färdigheter bör styrkas av ett intyg. Det ligger i arbetsgivarnas och kundernas intresse att kunna anlita personer som har certifierade färdigheter.

2.2.3 Att professionalisera är att ge löntagaren samma rättigheter och skydd som de anställda på kontor eller i verkstäder: en anständig lön som inbegriper tiden för transport mellan arbetsgivarnas hem, fastställd arbetstid per vecka, möjlighet till betald semester, respekt för bestämmelser om hälsa och säkerhet, en anständig pension, skydd under havandeskap och moderskap (7), ersättning för sjukledighet, ersättning vid invaliditet, bestämmelser om avskedande eller hävande av arbetskontraktet, möjligheter att väcka talan i händelse av övergrepp, verklig tillgång till yrkesutbildning och karriärutveckling, som för andra yrken. Allmänt införande av kontrakt skyddar arbetstagare och arbetsgivare.

2.2.4 Att professionalisera är att göra arbetet till ett yrke och att bekämpa de stereotyper som medför att dessa arbetsuppgifter i dag är förbehållna kvinnorna. Framstegen med professionaliseringen kan mätas i könsfördelningen.

2.3.1 Det som främst kännetecknar hushållsarbetet är att det är osynligt. De arbetsuppgifter och framför allt det ansvar som hushållsarbetarna har benämns och förtecknas mycket sällan. Arbetsgivarna anförtror sitt hem och sina barn åt personer vilkas färdigheter inte kan kontrolleras (8). Undersökningar (9) av värdet av det arbete som utförs i hemmen för att familjen ska klara det dagliga livet (tidsbudget) visar att samhället inte kan fungera utan att arbetet utförs. Detta värde bör erkännas.

2.3.2 Hushållsarbetet och arbetet inom familjen rör verksamhet som utförs av personer som är anställda av den offentliga socialtjänsten, sammanslutningar med stöd av de offentliga myndigheterna, privata företag och hemarbetare inom ramen för en ömsesidig överenskommelse, deklarerat eller odeklarerat, med enskilda personer som arbetsgivare. Trots att hushållsarbetet i nästan samtliga fall uteslutande utförs av kvinnor är arbets- och anställningsvillkoren i allmänhet mer gynnsamma i den offentliga socialtjänsten och i företagen, där arbetstagarna kan organisera sig, där arbetsmarknadsparterna förhandlar om kollektivavtal och där förvaltningen kan utföra kontroller.

2.3.3 I ILO:s rapport (10) konstateras att hushållsarbete enligt Internationella arbetsbyråns internationella standard för yrkesklassificering (ISCO) indelas i två stora grupper (5 och 9), med fokus på vissa arbetsuppgifter och en viss kvalifikationsnivå. ”Grupp 5 rör kommersiella inrättningar, institutioner och privata hushåll. Den omfattar två huvudkategorier: storhushålls- och restaurangpersonal (undergrupp 512), inbegripet hushållsföreståndare m.fl. och kockar; vård- och omsorgspersonal, bl.a. barnskötare och personliga assistenter (undergrupp 513). De uppgifter som faller under underrubrik 5121 sätter fokus på föreståndarnas arbetsledande roll. I grupp 5131 definieras barnskötare som personer som ’tar hand om arbetsgivarens barn och har uppsikt över deras dagliga aktiviteter’ och arbetsuppgifterna består av följande:

På liknande sätt ska personliga assistenter m.fl. (grupp 5133) ’biträda i samband med olika personliga behov och rent allmänt ge personlig omvårdnad till personer i behov av sådan omsorg i hemmet på grund av fysisk eller mental åkomma eller funktionshinder, eller på grund av ålderdomssvaghet’. Arbetsuppgifterna inom denna kategori, som bland annat omfattar ’hemvårdare’, kan sammanfattas enligt följande:

Undergrupp 913 rör specifikt ’hembiträden m.fl., städare och tvättare’. Den omfattar arbeten som utförs i privathem, hotell, kontor, sjukhus och andra inrättningar, samt olika typer av fordon vars inredning ska hållas ren. Denna undergrupp omfattar hembiträden och städare m.fl., samt tvättare och strykerskor. Hembiträden och städare i undergrupp 9131 ska ’sopa, dammsuga, tvätta och bona golv, ta hand om tvätten, handla hushållsmateriel och andra produkter som krävs i hushållsarbetet, laga och servera mat samt utföra en mängd andra hushållssysslor’.”

2.3.4 Vårdtjänster ingår inte i hushållsarbetet, men hembiträden och dagmammor ska kunna ge medicin till personer som de sköter och se till att de verkligen tar den samt reagera om läget för vårdtagaren plötsligt blir livshotande. De måste vara utbildade för detta.

2.3.5 Personer med dessa arbetsuppgifter måste, i arbetsgivarens frånvaro eller om denne befinner sig i en beroendesituation, vara självständiga och kunna organisera sin arbetstid. De måste inge förtroende (de anförtros hemmets nycklar, ansvar för barn, gamla föräldrar, kort sagt det som människor håller högst), ha ansvarskänsla, kunna ta initiativ, vara taktfulla, och i de fall då de har det fulla ansvaret för barnen eller vårdbehövande måste de kunna sköta flera uppgifter samtidigt, hålla god uppsikt, vara uppmärksamma, övertygande och tålmodiga, hålla jämt humör, ha god koncentrationsförmåga, vara lyhörda, visa auktoritet och vara handlingskraftiga om en olycka inträffar. De måste ha empati och kunskaper i psykologi, näringslära och hygien.

2.4.1 Hushållsarbete är osäkert och lågavlönat eftersom dess värde inte erkänns, samt av följande skäl: Även hemmafruar utför detta arbete gratis; arbetsgivarna är privatpersoner som inte kan eller vill betala mer; det utförs av kvinnor som arbetar ensamma och oftast har flera arbetsgivare; till skillnad från löntagare i företag kan de inte organisera sig kollektivt, strejka eller blockera produktionen för att sätta kraft bakom sina krav; de stereotyper som tynger både föreställningarna om dessa yrken och bilden av kvinnan och modern döljer den reella kompetens som krävs; arbetsplatsen är en privatbostad som inte kan kontrolleras och ofta utförs detta arbete av illegalt invandrade kvinnor som saknar rättigheter.

2.4.2 Dessa yrken har osäkra anställningsvillkor till följd av hushållens behov: Barnen växer upp och blir självständiga, äldre människor avlider, och när hushållens resurser minskar, t.ex. på grund av arbetslöshet, är det inte längre möjligt att ha en anställd i hemmet.

3.1.1.1 Kvinnors lönearbete, en förutsättning för jämställdhet mellan könen, har gjort att olika tjänster måste utbjudas för att ersätta det arbete som hemmafruar tidigare utförde. Det har också gett familjerna större ekonomiska möjligheter som tillåter vissa av dem att ta dessa tjänster i anspråk, något som skapar arbetstillfällen.

3.1.1.2 Dessa tjänster har utvecklats eftersom de är en förutsättning för att kunna förena familjeliv och yrkesliv. Män och kvinnor måste kunna engagera sig i sitt arbetsliv utan att detta inverkar negativt på familje- och privatlivet, och de har därför behov av att lägga ut en del av ansvaret för hemarbete och omsorg på utomstående.

3.1.1.3 För att uppnå en balans mellan mäns och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och beakta de nya behov som en åldrande befolkning skapar, måste dessa tjänster i framtiden utvecklas mer och kommer därför att beröra alltfler löntagare.

3.1.2.1 För att utveckla dessa tjänster måste man kunna garantera deras kvalitet, utvidga de utbildningsmöjligheter som redan finns, införa livslångt lärande för att ta hänsyn till olika utvecklingstendenser samt öka möjligheterna att testa kompetensen. En professionalisering av dessa yrken innebär höjd kvalitet både för kunder och mottagare och för löntagarna. Detta är det säkraste sättet att i framtiden kunna finna personer som är villiga att utöva dem.

3.1.3.1 Vi vet att fler kvinnor än män i Europa drabbas av fattigdom. Lågavlönade och osäkra arbeten samt svartarbete karakteriserar hushållsarbetet och utgör orsaker till social utestängning. I Europa är svartarbete vanligast inom hushållsarbetet, följt av byggbranschen och restaurangbranschen (11).

3.1.4.1 Det slaveri som avslöjats i Europa rör hushållsarbetare som saknar arbets- och uppehållstillstånd och som inte får lön av arbetsgivaren utan i stället utlovas sådana tillstånd. Dessa hushållsarbetare är de mest utsatta: De vågar inte klaga på dålig behandling, våld och sexuellt utnyttjande av rädsla för att utvisas. Hushållsarbetet borde bygga på selektiv invandring, som i nuläget är fokuserad på mycket välkvalificerade personer. Den demografiska situationen i Europa gör att invandring krävs för att fylla de behov som finns, särskilt när det gäller äldrevård.

3.1.4.2 Det informella arbetet innebär att arbetstagaren inte kan utnyttja det sociala trygghetssystemet, och samhället går miste om skatter och sociala avgifter. Detta arbete tynger bilden av och uppfattningen om hushållsarbetet och förvandlar det till ett andra klassens arbete, något som ger näring åt stereotyperna och nedvärderar hela yrket. Detta ökar riskerna för fattigdom.

3.1.4.3 En minskning av det odeklarerade arbetet i privathushållen kräver att man bygger in många åtgärder i de enskilda medlemsstaternas rättssystem – inbegripet framför allt lagstiftningen rörande beskattning, socialförsäkringar, arbetsrätt och civilrätt. Benägenheten att anställa odeklarerat eller ta anställning odeklarerat har oftast ekonomiska orsaker eftersom odeklarerat arbete är mer fördelaktigt än deklarerat för båda parterna. Medlemsstaternas åtgärder bör syfta till att minska skillnaderna i det avseendet och stödja insatser som är anpassade till de lokala samhälleliga och kulturella förutsättningarna (mediekampanjer, offentliga personer som förebilder, information om riskerna med odeklarerat arbete).

3.2.1 Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar har förhandlat fram kollektivavtal. En förbättring av hushållsarbetarnas villkor måste bygga vidare på detta. De kollektivavtal som i dag reglerar hushållsarbetet i Europa måste studeras i syfte att kartlägga de bästa metoderna och ge spridning åt dessa. Det behövs också en jämförelse av olika typer av arbetsorganisation (företag, sammanslutningar, kooperativ, direktanställning) med avseende på löner och kvaliteten på de tjänster som utförs.

3.2.2 I en mängd länder i Europa är både den privatperson som är arbetsgivare och hushållsarbetaren dåligt informerade om sina rättigheter och skyldigheter. Arbetsgivaren uppfattar inte städerskan eller barnflickan som en löntagare med rättigheter. På grund av stereotyperna ser han henne som en medhjälpare som han gör en tjänst genom att erbjuda några timmars arbete. Ofta finns inget skriftligt anställningsavtal mellan de båda parterna, och anställningsvillkor, lön, semester, arbetstider, arbetsbeskrivning, hävande av avtal eller avgångsvederlag är inte tydligt angivna. Det gäller att klargöra alla parters rättigheter och skyldigheter – detta är också ett skydd för arbetsgivaren, som måste vara mer medveten om de risker han eller hon löper genom att anställa en person som arbetar i hemmet (stölder, olyckor) och om sitt ansvar.

3.2.3 Hälsa och säkerhet: Hushållsarbetet uppfattas felaktigt som ett arbete utan risker. Brännskador, skärskador, förgiftning orsakad av hushållsprodukter, fall och elstötar från hushållsapparater är vanligt förekommande olycksfall, framför allt om inte arbetsgivaren är medveten om att säkerhetsbestämmelserna måste respekteras och om den anställde inte har varnats för farorna och utbildats för att kunna undvika dem.

3.2.4 Hälsa, skydd under havandeskap och moderskap, pension: Föräldraledighet är ofta orsak till avsked eftersom arbetsgivaren, som har behov av någon som sköter hushållsarbetet, anställer någon annan och känner sig inte skyldig att återanställa den som gick på föräldraledighet. Frånvaron av organisatoriska möjligheter att använda tillfälliga vikarier gör att rättigheter inte kan tillämpas även om de finns i teorin. De sociala skyddssystemen och pensionssystemen är ofta inte anpassade för några få timmars arbete hos flera arbetsgivare.

3.2.5 Kvalifikationer, utbildning: De färdigheter som krävs har länge förmedlats informellt. Man har konstaterat att förmedlingen inom familjen sedan några år gått tillbaka. Unga mödrar känner sig villrådiga när deras första barn föds, unga föräldrar kan inte längre laga balanserade måltider utan föredrar färdigmat, vilket är en orsak till barnfetma. Att göra en förteckning över uppgifterna och färdigheterna och att lära ut dem skulle också göra det lättare att sprida kunskaperna och att skapa en jämnare könsfördelning.

Bryssel den 26 maj 2010

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI

(1) Se den europeiska konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning och Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel.

(3) Se ILO: ”Decent work for domestic workers”, rapport IV för Internationella arbetskonferensen, 99:e sammanträdet, 2010: http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/@ed_norm/@relconf/documents/meetingdocument/wcms_104700.pdf.

(7) I översynen av direktivet om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992) införs rätt till sådan ledighet för hushållsarbetare.

(9) Housework: priceless or valueless? av Marianne A.Ferber och Bonnie G. Birnbaum (1977) http://www.roiw.org/1980/387.pdf;

(11) Se ”Undeclared Work in the European Union”, Special Eurobarometer 284/ Wave 67.3, oktober 2007, s. 21.