Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Den framtida strategin för den europeiska mjölksektorn för perioden 2010–2015 och därefter”

Den 16 juli 2009 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen att utarbeta ett initiativyttrande om

”Den framtida strategin för den europeiska mjölksektorn för perioden 2010–2015 och därefter”.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 januari 2010.

Vid sin 460:e plenarsession den 17–18 februari 2010 (sammanträdet den 17 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 152 röster för, 6 röster emot och 6 nedlagda röster.

1.1 EU:s mejerisektor har en långsiktig strategisk betydelse genom sin leverans av högkvalitativa och säkra mejerivaror till EU:s invånare. EU får aldrig bli beroende av mjölkförsörjning från källor utanför unionen. EU måste fortsätta att hålla fast vid de högsta standarderna vad gäller djurskydd, hygien, spårbarhet, veterinärläkemedel, miljöskydd och hållbar produktion.

1.2 Jordbrukarna kommer att fortsätta producera mjölk av god kvalitet om det lönar sig att göra det (men inte på lång sikt om det är olönsamt). EU:s mjölkproduktion kommer att minska eller försvinna helt i vissa områden om vi inte stabiliserar priserna och om dessa priser inte genererar en vinst. De mindre gynnade regionerna kräver särskild uppmärksamhet. Mjölkbönder måste också få ekonomisk ersättning för att de driver ett mångfunktionellt jordbruk, dvs. erbjuder något som kan kallas ”allmänna tjänster i annan form än varor”, t.ex. att de upprätthåller och utvecklar jordbruksbygdslandskapet, den biologiska mångfalden, naturliga livsmiljöer samt konst och kultur på landsbygden. I de nya medlemsstaterna borde möjligheten av kopplade direkta utbetalningar till mjölkproducenter övervägas.

1.3 Stora resurser måste avsättas till innovation, forskning, utveckling och boskapsskötsel så att mjölksektorn blir effektivare på gårds- och mejerinivå. Detta måste inbegripa bättre användning av gräsbete och foder på gårdsnivå och nya produkter på mejerinivå. Det finns också behov av ny och bättre teknik på gårds- och mejerinivå. Det är av avgörande betydelse att det görs stora investeringar för att utveckla sektorn. Vi måste bli världsledande på detta område.

1.4 En ny period av stora prissvängningar, som under 2007–2008, måste förhindras. Detta kan uppnås genom användning av lämpliga stödåtgärder och korrekt övervakning av marknaden så att en vettig balans mellan tillgång och efterfrågan garanteras.

1.5 EU har möjlighet att reagera på marknadssituationen genom att använda kvotsystemet och andra marknadsordningsmekanismer (åtminstone fram till 2015).

1.6 I linje med kommissionens meddelande från juli 2009 måste man ta fram och genomföra en färdplan i syfte att ta itu med frågan om varför konsumentpriserna har förblivit 14 % högre än före uppgången i priset på mejerivaror. Vi måste ha insyn i hela livsmedelskedjan.

1.7 Om vi ska kunna säkerställa en livskraftig EU-mejerisektor efter 2015 kommer det fortfarande att krävas olika jordbrukspolitiska åtgärder i kombination med skyddsnätssystem för att stödja och stabilisera priserna och förhindra att de faller under en viss nivå, begränsa alltför stora prisfluktuationer samt även erbjuda tillräckliga reservlager för att täcka oförutsedda bristsituationer eller naturkatastrofer. Ett system med åtgärder för inre marknaden som bygger på utbud och efterfrågan krävs för att man ska kunna garantera en hållbar och miljövänlig mjölksektor efter 2015. Livsmedel i allmänhet, och mjölk i synnerhet, är för viktiga för medborgarnas välbefinnande för att de ska utsättas för en fri och oreglerad marknads nyckfulla beteende.

2.1 Mjölkproduktion är en av de viktigaste jordbruksverksamheterna inom EU. Under 2008 producerade en miljon jordbrukare 150 miljoner ton mjölk med ett värde på över 40 miljarder euro, vilket är 14 % av EU:s jordbruksproduktion. Över 60 % av det kött som produceras i EU kommer från mjölkbesättningar. Enligt siffror från International Dairy Federation (IDF) är EU världens största mjölkproducent med 27 % av världsproduktionen, följt av Indien med 20 % och USA med 16 %.

2.2 Mejerisektorn, från uppsamling till bearbetning, sysselsätter runt 400 000 människor i EU.

2.3 Mjölkproduktion spelar en mycket viktig roll för att upprätthålla den ekonomiska och sociala strukturen i de mindre gynnade områdena. Ett faktum är att 60 % av mjölkgårdarna inom EU25 ligger i mindre gynnade områden. Mjölkproduktion är en av de mest lämpliga verksamheterna för att jordbrukarfamiljer ska kunna stanna kvar i de mindre gynnade områdena, och spelar tillsammans med nötdjurs- och fåruppfödare en viktig roll för att behålla och utveckla landskapet och miljön.

3.1 Vi har sett stora prissvängningar på den globala mjölkmarknaden under de senaste två åren. Under 2007 och i början av 2008 såg vi en rekordartad höjning av världsmarknadspriserna på mejeriprodukter, vilket ledde till omfattande prishöjningar på mjölk och mjölkprodukter. Detta följdes under andra hälften av 2008 av en ännu mer dramatisk prisnedgång.

3.2 De flesta mjölkprodukter konsumeras i den region där de produceras. Runt 8 % av den globala mjölkproduktionen säljs på världsmarknaden och följaktligen kan även en liten förändring av världsproduktionen få omfattande konsekvenser för världsmarknaden. Till exempel motsvarar en tvåprocentig skillnad mellan den globala produktionen och konsumtionen cirka 25 % av världens mjölkmarknadshandel.

3.3 Samtidigt som EU är den största ostexportören, utgör ändå stapelvaror som mjölkpulver och smör merparten av exporten av mjölkprodukter från EU. Världsmarknaden för mejerivaror kan egentligen främst ses som en marknad för stapelvaror.

3.4 Eftersom EU är självförsörjande med mejerivaror till 109 % kan det nioprocentiga överskottet exporteras till världsmarknaden. EU:s huvudsakliga exportprodukter är smör/smörolja, skummjölkspulver, ost, helmjölkspulver och kondenserad mjölk.

3.5 Sedan 2000 har den globala konsumtionen av mjölkprodukter i genomsnitt ökat med 2,5 % per år. Ökningen har dock nu minskat till 1 % per år.

3.6 Från 2004 till 2006 översteg den globala konsumtionen av mjölkprodukter produktionen och alla reserver tog följaktligen slut. Detta var den främsta orsaken till den plötsliga prisuppgången på mjölkprodukter. Sedan 2008 har förhållandet ändrats och produktionen överstiger nu efterfrågan.

3.7 Den plötsliga uppgången av mjölkpriserna förorsakade i slutändan minskande marknadsandelar eftersom konsumenterna bytte till billigare ersättningsvaror, och i synnerhet eftersom mjölkbaserade ingredienser ersattes med billigare alternativ. Den globala konjunkturnedgången och de sjunkande oljepriserna ledde till ytterligare minskad försäljning av mjölkprodukter. De oljeproducerande länderna är stora importörer av mjölkprodukter och sjunkande oljepriser innebär att de minskar sin import. Detta kan leda till att priserna på mjölkbaserade stapelvaror minskar i världen.

3.8 Samtidigt som det är svårare att upptäcka prissvängningar på mejerivaror av högre kvalitet i jämförelse med stapelvaror, är det tydligt att försäljningen av mervärdesprodukter har gått ner eftersom kunderna har gått över till billigare produkter.

3.9 Kommissionen konstaterade i sitt meddelande till rådet i juli 2009 att prisuppgången under andra halvåret 2007 skapade snabbt ökande mjölkpriser och starkt ökande konsumentpriser. I kontrast till detta skapade de fallande priserna under andra halvan av 2008/2009 (då priset på smör föll med 39 %, på skummjölkspulver med 49 %, på ost med 18 % och på mjölk med 31 %) en nedgång av konsumentpriserna med endast runt 2 % (i EU-genomsnitt). Konsumentpriserna har legat kvar på en nivå som är i genomsnitt 14 % högre än före prisuppgången. De länder som har en omfattande försäljning av mjölkprodukter till lågprisdetaljhandeln har dock märkt av ett ”priskrig” under 2009, eftersom mjölkprodukter används för att konkurrera med lägre priser gentemot andra detaljhandlare (1).

3.10 Rationalisering och ökande koncentration inom EU:s detaljhandelssektor har gett denna sektor en förhandlingsstyrka som ingen annan part i livsmedelskedjan har. Jordbrukarna har blivit ”prisanpassare” snarare än ”prissättare”, i synnerhet när utbudet på mjölkprodukter överstiger efterfrågan. Sammantaget verkar det som om konkurrensmyndigheterna och konkurrensreglerna i högre grad har gynnat detaljhandelskedjorna än de en miljon mjölkbönderna. Jordbrukarna behöver en starkare förhandlingsposition när det gäller producentpriserna, så att balans och jämvikt kan återskapas i livsmedelskedjan.

3.11 I Agenda 2000, och därefter vid halvtidsöversynen och hälsokontrollen för att förbereda EU-jordbruket för ett framtida WTO-avtal, sänktes interventionspriserna, vilket – i kombination med kvantitativa interventionsrestriktioner – försvagade prisstödsmekanismen. Därigenom föll producentpriserna till en lägre nivå än vad som tidigare varit fallet, dvs. innan stödmekanismer som intervention kom i bruk.

4.1.1 EU:s mjölkmarknad är en marknad där produktionen överstiger konsumtionen med 9 %.

4.1.2 Mjölkprodukter importeras också till EU från tredje land med lägre tullavgifter. Denna import är liten i jämförelse med den totala EU-konsumtionen. Under 2007 och 2008 importerade EU cirka 330 000 respektive 300 000 ton mjölkprodukter. Mjölkprodukter som importeras till EU inkluderar ost (1,1 % av EU:s produktion), smör (4,3 % av EU:s produktion) och skummjölkspulver (2,4 % av EU:s produktion). Importen av mjölkprodukter uppgår till ca 2–3 % mjölkekvivalenter av EU:s mjölkproduktion.

4.1.3 Upp till 40 % av EU:s mjölkproduktion bereds till ost och runt 30 % till färska mejeriprodukter. Dessa två typer av produkter har varit den främsta drivkraften för konsumtionstillväxten inom EU under det senaste decenniet. Återstående 30 % bereds till smör, pulver och kasein.

4.1.4 Interventionslagren av smör och skummjölkspulver växte som en följd av den svagare konsumtionen inom EU, nedgången i världsmarknadspriserna och den globala konjunkturnedgången. EU:s kvoter höjdes med 2 % 2008 och med 1 % 2009, vilket tillsammans med framtida kvothöjningar som man redan kommit överens om i slutändan kan komma att leda till att mjölkproduktionen ökar i EU.

4.1.5 Användningen av exportstöd har förhindrat att ännu större lager gått till intervention medan interventionsåtgärderna pågick.

4.1.6 Kommissionens insatser har förhindrat att EU:s mjölkpriser fallit till världsmarknadspriserna på 14–15 eurocent per liter. EU-priserna har hållits på en nivå över världsmarknadspriserna. I medlemsstaterna varierar priserna. De är som lägst i Lettland med 16 eurocent och ligger på 25–27 eurocent i många andra medlemsstater. Detta pris är fortfarande lägre än produktionskostnaden. Vilken annan samhällssektor arbetar för ingenting eller en inkomst som ligger under den lagstadgade minimilönen?

4.1.7 Mjölkproduktionen ligger för närvarande 4,2 % under kvoten och det förväntas att produktionen kommer att ligga under kvoten 2009 och 2010.

4.1.8 Återhämtningen av EU-priserna (som redan har börjat) kommer antagligen att ske gradvis. Att det finns stora interventionslager som tornar upp sig över marknaden kan försena återhämtningen, men det beror på när kommissionen beslutar sig för att släppa ut interventionslagren på marknaden.

4.1.9 Enligt EU-statistik har slakten av nötboskap ökat. Det är troligt att ett ökande antal mjölkkor slaktas, vilket kommer att göra att mjölkproduktionen går ner under den närmaste framtiden. Den gradvisa ökningen av mjölkpriserna kommer dock på kort sikt att leda till ökad produktion i ett fåtal länder.

4.1.10 När mjölkpriserna återhämtar sig på medellång sikt kommer mjölkproduktionen att öka under perioden fram till 2015 och antagligen i takt med de ökade kvoter som man kom överens om vid hälsokontrollen.

4.1.11 Trenden med minskande mjölkproduktion i södra Europa och i vissa medlemsstater i norr kommer antagligen att fortsätta.

4.1.12 EU:s konsumtion av ost och färska mejerivaror kommer antagligen att vara fortsatt låg på grund av en svagare inkomstutveckling.

4.1.13 Kommissionen förutspår en nedgång i smöröverskottet under perioden fram till 2015 på grund av att smörproduktionen minskar och ostproduktionen ökar. Detta skulle göra det lättare att minska exportstödet på det sätt som diskuteras i de pågående WTO-förhandlingarna.

4.1.14 Vissa marknadsexperter tror att ett visst smöröverskott kan bli kvar på grund av ökad produktion av produkter med lågt fettinnehåll och avsaknaden av en ökad ostkonsumtion.

4.1.15 Marknadsutsikterna inom EU fram till 2015 ser fortsatt osäkra ut, men det är knappast troligt att vi kommer att få se samma tillväxt som under det senaste decenniet.

4.1.16 Ett särskilt problem för EU:s mjölkmarknad har under de senaste åren varit den stora prisrörligheten. Den leder till stora problem för lantbruksföretagen och till osäkerhet bland konsumenterna som en följd av de ständiga prisändringarna. Man bör därför sträva efter att genom lämpliga åtgärder minska prisrörligheten på marknaderna.

4.2.1 Mjölkproduktionen i USA har under de fem åren före 2008 växt med 2,5 % per år och konsumtionen med cirka 1 % per år. USA har haft ett årligt överskott på upp till 5 miljoner ton som kan exporteras. Den svaga amerikanska dollarn har varit till hjälp för exporten.

4.2.2 Den kortsiktiga utvecklingen för USA:s mejerisektor ser inte bra ut. Produktionen minskade med 1 % 2009 och den förväntas minska med ytterligare 1 % under 2010. Med en återhämtning av mjölkpriserna och överkomliga foderkostnader är det troligt att det blir en viss ökning av produktionen på medellång sikt. Denna produktionsökning kommer antagligen att ske inom osttillverkningen och gå till inhemsk konsumtion.

4.2.3 Det amerikanska jordbruksdepartementets enhet för ekonomisk forskning spår att de amerikanska mjölkpriserna kommer att stiga under 2010 på grund av ökad slakt av mjölkkor och ökad export av mejerivaror.

4.3.1 Nya Zeeland är världens största exportör av mejerivaror. Produktionen gick ned med ungefär 3 % under 2007–2008 och därigenom minskade också exporten, men produktionen ökade med 8 % under 2008–2009. Analytiker förväntar sig en genomsnittlig tillväxt med 3 % per år, men den sjunker antagligen igen fram till 2015. Eftersom Nya Zeelands produktion är gräsbaserad, kan väderförhållandena i hög grad påverka produktionsnivåerna.

4.3.2 Låga priser har än så länge inte gjort att produktionen minskat på Nya Zeeland. På grund av ökad användning av koncentrerat foder och gödningsämnen är det troligt att nya låga priser i framtiden kan leda till minskad tillväxt inom mjölkproduktionen.

4.3.3 Miljöfrågor blir allt mer viktiga på Nya Zeeland och detta kan också hindra en långsiktig tillväxt.

4.3.4 Det är troligt att Nya Zeeland kommer att fortsätta att öka sin export av mejerivaror.

4.4.1 Sydamerikas betydelse som exportör av mjölkprodukter växer och kontinenten kommer antagligen att konkurrera med EU på de afrikanska marknaderna snarare än med Nya Zeeland på de asiatiska. Särskilt Brasiliens överskott som kan exporteras kommer nog att finnas kvar fram till 2015.

4.5.1 Den kinesiska mjölkproduktionen har vuxit extremt snabbt under det senaste decenniet, men tillväxten kommer antagligen att gå långsammare under det kommande decenniet. Den kinesiska produktionen har inte motsvarat konsumtionen, men importen av mejerivaror till Kina är inte så stor som man från början räknade med.

4.5.2 På medellång sikt förväntas den kinesiska importen av ost och skummjölkspulver öka, precis som den kinesiska exporten av helmjölkspulver.

4.5.3 Två nya fall av mjölk som innehöll melamin uppdagades i december 2009 och detta kan allvarligt skada den kinesiska exporten.

4.6.1 Mjölkproduktionen i Ryssland kommer antagligen att återhämta sig under de närmaste fem åren i takt med att lågavkastande kor ersätts av kor som ger högre avkastning. Med tanke på livsmedelssäkerheten skulle Ryssland vilja gå från en självförsörjning på 70 % till 95 % när det gäller mjölkprodukter. Ett produktionsmål för mjölk på 37 miljoner ton har satts upp för 2012. Det är följaktligen möjligt att den ryska smörimporten kommer att minska på lång sikt, samtidigt som ostimporten antagligen kommer att öka.

4.7 Den generella prognosen för världsmarknaden är att tillväxten blir långsam. Beroende på hur fort den ekonomiska återhämtningen går kommer detta att bestämma konsumtionens utveckling, i synnerhet i länderna i tredje världen.

4.8 Den största befolkningstillväxten under de närmaste 30 åren kommer att ske i tredje världen och detta borde leda till ökad efterfrågan på mjölkprodukter. Om den ekonomiska tillväxten inte är tillräcklig kommer dessa länder dock inte att kunna köpa större volymer av mjölkprodukter. Mjölkprodukter är inte ett traditionellt baslivsmedel i Asien och i vissa länder i tredje världen.

4.9 Frågor som mjölkprodukters näringsvärde och hälsopåverkan kommer att vara viktiga medel för att upprätthålla och utveckla marknadsandelen för mjölkprodukter. Det är viktigt med forskning och innovation på dessa områden.

4.10 Det är även viktigt att märkningen visar att produkten är en äkta mjölkprodukt och att man förklarar dess näringsmässiga och hälsomässiga kvaliteter. För mjölkproduktionen kommer efterlevnaden av miljönormer att vara av större betydelse i framtiden.

5.1 Kommissionsledamot Mariann Fischer Boel har inrättat en högnivågrupp om mjölk, och denna grupp ska komma med sin slutrapport i slutet av juni 2010.

6.1 Den franske jordbruksministern Bruno Le Maire har föreslagit tre huvudmål för EU:s jordbruk:

6.2 Det fransk-tyska initiativet manar till större EU-insatser till skydd för mjölkbönderna. I initiativet föreslår man att EU tillfälligt ska kunna öka minimipriset för intervention, dvs. det pris till vilket EU åtar sig att köpa överskott från jordbrukarna.

7.1 Kommissionen motsätter sig beslutsamt alla ändringar av den ökning av kvoterna som man kom överens om vid hälsokontrollen. För närvarande får dessa ökningar små effekter, eftersom EU ligger 4,5 % under kvoten och sannolikt kommer att ligger under sin kvot även nästa år. I takt med att mjölkpriserna förbättras på medellång sikt kommer produktionen att bli större och öka klyftan mellan produktionen och konsumtionen av mjölk, vilket tenderar att driva ner producentpriserna, beroende på världsmarknadssituationen.

7.2 Världsmarknadspriserna på mjölkstapelvaror ligger vanligen under EU:s priser. Detta är en följd av olika normer (och följaktligen olika produktionskostnader) inom respektive utanför EU. EU:s modell för mjölkproduktion kommer aldrig att kunna konkurrera med Nya Zeeland och vissa andra länder på grund av en totalt annorlunda kostnadsstruktur för insatsvaror och storlek på mjölkproducerande gårdar.

7.3 Ostexporten från EU är i allmänhet konkurrenskraftig, men en ökad konsumtion utanför EU är avhängig av en hållbar ekonomisk tillväxt under en längre tid.

7.4 Idén om en ökning av kvoterna oberoende av efterfrågenivån i syfte att uppnå en s.k. mjuklandning är utan kompletterande åtgärder motsägelsefull, om vi vill utveckla den europeiska jordbruksmodellen och säkerställa en fortsatt mjölkproduktion i de mindre gynnade områdena. Vi behöver en livskraftig jordbruksmiljö, och i vissa områden är mjölkproduktionen en viktig motor för dessa områdens sociala, ekonomiska och kulturella framtid. Den andra möjligheten är marknedläggning med de negativa sociala och miljörelaterade konsekvenser som detta får.

7.5 Det skulle vara logiskt med ökade mjölkkvoter oberoende av marknadsvillkoren, och ytterst en fullständig avreglering av mjölksektorn, om EU vill utveckla en jordbruksmodell av det slag som finns i Nya Zeeland och USA. Framväxten av mycket stora feedlot-system i USA med över 2 000 kor uppfattas där som rätt väg att gå. Med nuvarande förändringstakt kommer inom kort endast 500 jordbruksföretag att producera en tredjedel av mjölken i USA. En sådan politik skulle innebära ett betydande hot mot kulturarvet, landskapet och utvecklingen i EU:s jordbruksområden och skada miljön och den biologiska mångfalden i EU, samt också leda till att bergsområden och våtmarker överges. Vi skulle därigenom få uppleva ett förkastande av EU:s modell för ett mångfunktionellt jordbruk.

7.6 Idén om ett mångfunktionellt jordbruk innebär att jordbruket vid sidan av att producera livsmedel har andra funktioner, t.ex. utveckling av jordbrukslandskapet, utvidgning av natur- och kulturarvet, stöd till landsbygdsekonomin och främjande av livsmedelssäkerheten. OECD:s uppfattning om ett mångfunktionellt jordbruk är ett jordbruk som samfällt producerar en uppsättning handelsvaror (livsmedel och fibrer) och även en rad andra varor än handelsvaror, bl.a. miljörelaterade och sociala produkter och tjänster.

7.7 Storskalig mjölkproduktion i ett feedlot-system där viss lagstiftning inte respekteras, exempelvis bestämmelser om hantering av kväve i marken, får stora konsekvenser för miljön.

7.8 För närvarande är 50 % av EU:s mjölkproduktion koncentrerad till 11 % av EU:s territorium. Oberoende av vilka politiska beslut som fattas kommer den genomsnittliga besättningsstorleken i EU att fortsätta öka i framtiden. Det är dock knappast önskvärt att välja ett politiskt alternativ som gynnar mycket storskalig och intensiv mjölkproduktion i områden som har särskilda kostnadsfördelar när det gäller insatsvaror. En sådan politik skulle kunna innebära betydande miljörisker.

7.9 Mjölkproducenterna deltar i EU:s modell för ett mångfunktionellt jordbruk. Även om ett multifunktionellt lantbruk kan klara av tillfälliga svårigheter är denna modell inte hållbar när mjölkproducenterna regelbundet drabbas av volatiliteten i producentpriserna. Ett stabilt producentpris är bra både för jordbrukare och konsumenter, om mjölkproducenterna erhåller en rimlig inkomst.

8.1 Om mjölkproduktionen ska kunna bibehållas och utvecklas som livskraftig industri i EU som helhet, måste mjölkproducenterna få en skälig inkomst som tillåter dem att leva ett normalt liv och investera i sin framtida mjölkproduktion. En skälig inkomst innebär en inkomst som är jämförbar med den genomsnittliga inkomsten för andra inkomsttagare.

8.2 I artikel 33 i EG-fördraget anges målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som bl.a. omfattar bestämmelser för att a) tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, b) stabilisera marknaderna, c) trygga försörjningen och d) tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

8.3 Mycket större resurser måste användas för boskapsskötsel, förebyggande av nötkreaturssjukdomar samt forskning och innovation på gårdsnivå för att man ska kunna effektivisera denna sektor. Mjölksektorns konkurrenskraft kan förbättras genom att gräs och annat foder utnyttjas bättre. Mer forskning och nya innovationer behövs på bearbetningsnivån för att utveckla nya produkter och därigenom öka marknadsandelen. Utbildnings- och hälsoinstitutioner och det civila samhällets organisationer borde göra reklam för konsumtion av mejeriprodukter. Mjölk är nämligen både ett närings- och läkemedel samt en uppfriskande dryck. Det behövs radikala förändringar på dessa områden. EU ska själv sörja för säkerheten när det gäller mjölkförsörjningen och se till att unionen förblir självförsörjande. Det vore ett stort misstag att bli beroende av import av mejeriprodukter, i likhet med vad som har hänt inom EU:s köttproduktion som ett resultat av låga producentpriser.

8.4 I rekommendation nr 1 i revisionsrättens särskilda rapport 14/2009 konstateras följande: ”Kommissionen måste fortsätta att övervaka utvecklingen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter genom att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att avregleringen av sektorn utmynnar i att en överproduktion uppstår på nytt. Om detta inte sker skulle kommissionens mål att hålla sig på en minimal regleringsnivå, av typen skyddsnät, snabbt kunna visa sig vara omöjligt att uppnå.” Kommittén är övertygad om att interventionsåtgärder i form av skyddsnät och lagring också kräver åtgärder för marknadsstabilisering på utbuds- och efterfrågesidan.

8.5 EESK anser att det är av avgörande betydelse att skapa de grundförutsättningar som krävs för att det i framtiden finns en livskraftig mjölksektor som omfattar hela EU.

8.6 Ett system med marknadsåtgärder på utbuds- och efterfrågesidan samt lämpliga direkta stödsystem är nödvändigt för att säkerställa att EU har en mjölksektor som uppfyller samhällets sociala, ekonomiska och miljömässiga behov och som blir ett verkligt mångfunktionellt jordbrukssystem som skulle kunna ge ny dynamik åt EU:s landsbygdsområden. En sådan utveckling skulle innebära sociala, kulturella och ekonomiska fördelar för EU:s övergripande utveckling.

9.1 Användningen av en terminsmarknad inom mjölksektorn bör övervägas mycket noggrant. Vi måste emellertid vara mycket uppmärksamma på den finansiella oron i världen, som orsakats av den oriktiga användningen av finansiella produkter. Kommittén har tidigare konstaterat att livsmedel måste ses i ett helt annat ljus än till exempel industrivaror, där kostnadsfaktorerna i hög grad avgör var varorna produceras.

9.2 Merparten av mjölkproducenterna har organiserat sig i andelsföreningar. Därmed har mjölkbönderna i viss utsträckning inflytande över saluföringen av produkterna. Då mjölkproducenterna ingår i en andelsförening och säljer sin mjölk till denna har de bättre skydd än mjölkproducenter som säljer till ett privatägt mejeri. Trots att frivilliga kontrakt mellan enskilda jordbrukare och avnämare redan förekommer när det rör sig om privata mejerier, har jordbrukaren ett begränsat förhandlingsutrymme när det gäller ett sådant kontrakt. Genom dessa kontrakt klargörs leveransvillkoren, men de kan inte påverka den allmänna marknadsutvecklingen inom EU. Erfarenheten visar att ställningen på marknaden för jordbrukarna och de andelsföreningar som företräder dem i livsmedelskedjan bör förbättras, och därför bör också de konkurrensrättsliga möjligheterna till samarbete ses över.

9.3 I de nya medlemsstaterna säljer emellertid många jordbrukare sin mjölk direkt till privata mejerier. Eftersom mejerinäringen blir alltmer koncentrerad finns det få eller inga alternativ och producentpriserna sjunker. För att upprätthålla konkurrenskraften vad gäller obehandlad mjölk måste jordbrukarna få möjlighet att organisera sig i kooperativ som sedan kan sälja mjölken vidare till industrin.

9.4 De flesta mjölkproducenterna i de nyaste medlemsstaterna (Bulgarien och Rumänien) får mycket lite stöd i form av direkta utbetalningar, som är helt frikopplade på hektarbasis. Detta ringa stöd tillsammans med låg produktivitet, bristande inkomster från marknaden och svårigheter att få tillgång till krediter gör att jordbrukarna inte kan göra de investeringar som krävs för att uppfylla EU:s hygienregler.

9.5 All import av mejerivaror till EU måste uppfylla EU:s normer framför allt på områdena spårbarhet, djurskydd, hygien, användningen av veterinärläkemedel, miljöskydd, livsmedelssäkerhet samt hållbara produktionsmetoder. Koldioxidinnehållet är en fråga som blir allt viktigare.

9.6 Vi måste se till att existerande organ såsom rådgivande kommittéer och förvaltningskommittéer har tillräckliga resurser för att analysera utbudet och efterfrågan på mjölkmarknaden. Det måste finnas instrument som säkerställer att jordbrukarna får ett lämpligt pris för sin mjölk, som täcker deras kostnader och ger vinst. EU måste bevara sin kapacitet att producera den mjölk som behövs. EU får inte bli beroende av mjölkförsörjning från källor utanför unionen. Om vi tillämpar en oriktig politik kan detta bli fallet i framtiden.

9.7 Bevarandet och vidareutvecklingen av hel- och deltidsarbete inom mejerisektorn måste prioriteras, särskilt i landsbygdsområdena.

9.8 Vi kan inte ignorera sådana frågor som svält och brist på tillräckliga livsmedelsresurser i tredje världen. Frågor med nära anknytning till detta är de globala klimatförändringarna, de globala livsmedelspriserna och den globala livsmedelsförsörjningen. Det är vårt ansvar att hjälpa utvecklingsländerna.

Bryssel den 17 februari 2010

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI

BILAGA

Följande ändringsförslag fick mer än en fjärdedel av rösterna men avslogs av plenarförsamlingen:

Punkt 7.7

Stryk punkten:

”Storskalig mjölkproduktion i ett feedlot-system där viss lagstiftning inte respekteras, exempelvis bestämmelser om hantering av kväve i marken, får stora konsekvenser för miljön.”

Röstresultat

För: 56

Emot: 76

Nedlagda röster: 25