[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 6.1.2011

KOM(2010) 809 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Bedömning av de åtgärder som vidtagitsav Maltasom svar på rådets rekommendationer av den 16 februari 2010 i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra

SEK(2010) 1630 slutlig

FÖRFARANDET VID ALLTFÖR STORA UNDERSKOTT OCH SENASTE REKOMMENDATIONER

Maltas offentliga underskott ökade till 4,8 % av BNP år 2008 respektive till 3,8 % år 2009, jämfört med 2,3 % år 2007. Detta var effekten av den ekonomiska nedgången och vissa diskretionära utgiftsökningar under 2008. Mot denna bakgrund fastslog rådet den 7 juli 2009 att ett alltför stort underskott förelåg och riktade, i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget, rekommendationer till Malta om att få denna situation att upphöra senast 2010[1]. I sina rekommendationer fastställde rådet att effektiva åtgärder skulle vidtas senast den 7 januari 2010.

Den 16 februari 2010 drog rådet slutsatsen att effektiva åtgärder hade vidtagits enlighet med med nämnda rekommendationer. Samtidigt ansågs Malta ha drabbats av oväntade negativa ekonomiska händelser, med stora negativa effekter för de offentliga finanserna. Rådet rekommenderade därför att tidsfristen för de maltesiska myndigheternas korrigering av det alltför stora underskottet skulle utsträckas med ett år till 2011, i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1467/97.

Särskilt rekommenderade rådet de maltesiska myndigheterna att a) uppnå budgetens underskottsmål för 2010, vid behov genom att anta ytterligare konsolideringsåtgärder, samt att säkerställa en finanspolitisk ansträngning på ¾ % av BNP år 2011. Detta borde också bidra till att den offentliga bruttoskuldkvoten åter börjar minska och genom tillräckliga primära överskott närmar sig referensvärdet på 60 % av BNP i tillfredsställande takt. Myndigheterna rekommenderades också att b) närmare ange vilka åtgärder som krävs för att, om konjunkturen så tillåter, korrigera det alltför stora underskottet senast år 2011 och påskynda underskottsminskningen, om de ekonomiska eller finanspolitiska villkoren blir bättre än väntat. Dessutom anmodades de maltesiska myndigheterna att utnyttja varje möjlighet till att gå längre än den finanspolitiska ansträngningen, även vid bättre ekonomiska förhållanden, för att påskynda minskningen av bruttoskuldkvoten så att den återigen närmar sig referensvärdet på 60 % av BNP. För att minska riskerna för korrigeringen rekommenderades de göra det medelfristiga finanspolitiska regelverket mer bindande på medellång sikt samt förbättra övervakningen av budgetgenomförandet under året.

Rådet fastställde den 16 augusti 2010 som tidsfrist för den maltesiska regeringen att vidta effektiva åtgärder för att uppnå underskottsmålet för 2010 och att ange nödvändiga åtgärder för att på sikt korrigera det alltför stora underskottet.

Slutligen uppmanade rådet även de maltesiska myndigheterna att genomföra kvalitetshöjande reformer av de offentliga finanserna, närmare bestämt genom en effektivisering av offentliga utgifter inom speciellt hälso-/sjukvård och undervisning.

Kommissionen utvärderar vidtagna åtgärder efter det att regeringen antagit 2011 års budget (den 25 oktober) och baserar sig på kommissionens höstprognos, som beaktar de finanspolitiska åtgärderna i budgeten.

BEDÖMNING AV VIDTAGNA ÅTGÄRDER

Underskottet uppgick år 2009 till 3,8 % av BNP och beräknas av myndigheterna öka något till 3,9 % av BNP år 2010, i linje med det mål som anges i 2010 års budget och som rådets rekommendation byggde på. Beräkningen görs mot bakgrund av en högre real BNP-tillväxt än i kommissionens höstprognos 2009, som rådets rekommendationer av den 16 februari 2010 byggde på. Dessutom beaktas underskottsminskande faktorer av engångskaraktär, som en skatteamnesti (0,2 % av BNP) och försäljning av varvsutrustning (0,3 % av BNP). Vidare beaktas överskridanden av löpande primära utgifter samt lägre skatteintäkter jämfört med planerna i 2010 års budget. I kommissionens höstprognos 2010 beräknas underskottet bli högre år 2010 och hamna på 4,2 % av BNP, främst på grund av lägre beräknade skatteintäkter än vad myndigheterna redovisat. Höstprognosen 2010 pekar på en försämring av det strukturella saldot med cirka 1 % av BNP år 2010.

Kommissionen pekar därför på en viss avvikelse från rådets rekommenderade underskottsmål för 2010 på 3,9 % av BNP som angavs i 2010 års budget. Även om de ekonomiska förhållandena har blivit bättre än vad som väntades när rådet utfärdade sina rekommendationer, har detta inte lett till att underskottet minskat mer.

Myndigheternas mål för 2011 är ett underskott på 2,8 %. Detta avser man att uppnå via ökade skatteintäkter i samband med den pågående ekonomiska återhämtningen respektive inkomstförstärkningar, planerad utfasning av de flesta stimulansåtgärder som infördes år 2010 samt ökad kostnadseffektivitet. Emellertid väntas de budgeterade utgiftssänkningarna delvis motverkas av ett antal åtgärder som spär på utgifterna. I kommissionens höstprognos 2010 beräknas underskottet för 2011 öka något och hamna på 3 % av BNP, vilket främst förklaras av det väntade högre underskottet för 2010. Prognosen om att underskottet för 2011 ska minska med 1,2 % av BNP baseras på antagandet att budgeten för det året ska genomföras konsekvent, inklusive de planerade effektivitetsvinster som väntas bromsa de löpande primära utgiftsökningarna. Kommissionens prognos pekar på en förbättring av det strukturella saldot med 1¼ % av BNP år 2011.

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att Malta har säkrat en finanspolitisk ansträngning på ¾ % av BNP och vidtagit effektiva åtgärder för att få den nuvarande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2011.

De maltesiska myndigheterna beräknar att den offentliga skulden kommer att öka till 69 % av BNP år 2010, från 68,6 % år 2009. Detta beror på en stock-/flödesjustering som ökar skulden, delvis på grund av det finansiella stödet till Grekland. För 2011 beräknar myndigheterna att skuldkvoten sjunker något till 68,7 %, tack vare ett litet primärt överskott och en dynamisk nominal BNP-tillväxt som uppväger den väntade stock-/flödesjustering som ökar skulden, främst till följd av det finansiella stödet till Grekland. I höstprognosen 2010 beräknar kommissionen att Maltas bruttoskuldkvot ökar till 70,8 % under 2011, där hänsyn också tagits till de finansiella behoven genom undsättningslånet till Air Malta som godkändes efter det att 2011 års budget lagts fram.

Enligt kommissionens prognoser väntas inte Malta inom överskådlig tid få den offentliga bruttoskuldkvoten att åter börja minska.

Slutligen har inga förbättringar rapporterats om den finanspolitiska styrningen, även om vissa initiativ tagits till att förbättra kostnadseffektiviteten och planer diskuteras om ytterligare reformer av pensionssystemet.

SLUTSATSER

Enligt tillgängliga uppgifter förefaller Malta ha vidtagit åtgärder som innebär tillräckliga framsteg mot korrigeringen av det alltför stora underskottet, inom de tidsfrister som rådet angett. Särskilt har Malta vidtagit åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet senast 2011 och har samtidigt säkerställt en adekvat finanspolitisk ansträngning under 2011, i linje med rådets rekommendationer.

Det är emellertid osannolikt att landet kan nå underskottsmålet för 2010 på 3,9 % av BNP enligt 2010 års budget, trots mer gynnsamma ekonomiska utsikter för Malta än vad som väntades i rådets rekommendationer. Utgiftsmålen för 2011 förknippas med risker som främst gäller återbetalningen av undsättningslånet till Air Malta och den framtida omstruktureringsplanen. De offentliga löneutgifterna kan också påverkas av ett nytt kollektivavtal som träder i kraft i januari 2011, om vilket närmare uppgifter saknas. Dessa risker gör att de maltesiska myndigheterna noga måste övervaka de offentliga finansernas utveckling och vara beredda att vidta korrigerande åtgärder, om någon av riskerna skulle materialiseras.

Vidare anser kommissionen att Malta mer effektivt bör stärka det finanspolitiska ramverkets bindande natur på medellång sikt och vidta åtgärder för långsiktigt hållbara offentliga finanser, i linje med ett rådets rekommendationer och uppmaningar.

Mot bakgrund av ovanstående bedömning anser kommissionen inte att det för närvarande krävs några ytterligare steg i förfarandet med anledning av Maltas alltför stora underskott. I enlighet med fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten kommer kommissionen att fortsätta att noga övervaka hur de offentliga finanserna utvecklas på Malta.

Tabell: Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar

[1] Alla handlingar som rör förfarandet vid det alltför stora underskottet på Malta finns på följande webbplats:http://ec.europa.eu/economy_finance/sgp/deficit/countries/malta_en.htm