[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 17.12.2010

KOM(2010) 762 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad 2009 (Linz och Vilnius)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad 2009 (Linz och Vilnius)

INLEDNING

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 12 i beslut nr 1622/2006/EG[1] av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019, där det föreskrivs att ”kommissionen [ska varje år] se till att en extern och oberoende utvärdering utförs av resultaten av föregående års kulturhuvudstadsevenemang, utifrån de mål och kriterier för åtgärden som fastställs i detta beslut. Kommissionen ska före utgången av det år som följer året för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad lägga fram en rapport om denna utvärdering för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén”.

I rapporten anges kommissionens inställning till huvudslutsatserna och rekommendationerna i den externa utvärderingen av 2009 års Europeiska kulturhuvudstäder. Utvärderingen återfinns på följande adress:

http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc485_en.htm

I den externa utvärderingen utvärderades först de båda europeiska kulturhuvudstäderna 2009, Linz och Vilnius, var för sig. Sedan jämfördes konstaterandena och slutsatser drogs för båda städerna. Konstaterandena byggde på de uppgifter som de båda kulturhuvudstäderna tillhandahöll, samt återkoppling från intressenter, dokumentation om policy och akademisk litteratur på europeisk nivå. I sina slutsatser och rekommendationer bygger utvärderingen på den utvärdering av 2007 och 2008 års kulturhuvudstäder som genomfördes 2009[2].

BAKGRUNDEN TILL EVENEMANGET

EU:s insats ”Europeisk kulturhuvudstad”

Det ursprungliga evenemanget ”Europeisk kulturstad” lanserades 1985[3] på mellanstatlig nivå och kompletterades sedan med ”Europeisk kulturmånad”[4]. På grundval av denna verksamhet fastställdes genom beslut 1419/1999/EG en gemenskapsåtgärd för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2005 till 2019[5], nedan kallad ”åtgärden”. En turordning fastställdes för medlemsstaterna som skulle vara värdar för det årliga evenemanget. Även europeiska länder som inte var med i EU kunde ansöka om att vara värdar för evenemanget, utan att omfattas av en fastställd turordning.

Beslut 1419/1999/EG ersattes senare med beslut 1622/2006/EG[6] där man närmare preciserar åtgärdens målsättningar, ändrar förfarandet för att utse städerna och övervaka evenemanget från och med 2013 års titel, samt avslutar möjligheten för länder utanför EU att ansöka om titeln. Till skillnad från det tidigare beslutet där man lät medlemsstaterna fastställa hur de ville välja ut städerna utan någon övervakning efter detta, har man i det nya beslutet infört en nationell tävling i två etapper med EU-kriterier och möten för övervakning efter det att städerna utsetts.

Från och med 2009 års titel fick två medlemsstater stå värdar för evenemanget varje år. De fick lämna förslag på städer och lämna in sina ansökningar tillsammans med kulturprogrammet för året till en europeisk urvalsjury som rekommenderade kommissionen att städerna skulle få titeln. Kommissionen i sin tur utfärdade en rekommendation till rådet som formellt utsåg kulturhuvudstäderna. Med beaktande av den tid som det tar att genomföra evenemanget, inbegripet förberedelser som börjar sex år före kulturhuvudstadsåret, behåller man i 2006 års beslut tillämpningen av 1999 års beslut för Europeiska kulturhuvudstäderna 2007, 2008 och 2009, och övergångsbestämmelser fastställs för titlarna 2010, 2011 och 2012.

Finansiellt stöd från EU tillhandahålls via EU:s program ”Kultur”. För 2007-2013 finns högst 1,5 miljoner euro tillgängliga per år och kulturhuvudstad[7]. För 2009 var finansieringsstödet i form av ett bidrag till medfinansiering för specifika projekt och täckte en del av kulturhuvudstädernas kulturprogram.

De europeiska kulturhuvudstäderna 2009

Kulturhuvudstäderna omfattades 2009 av det urvalsförfarande som fastställs i 1999 års beslut. Österrike och Litauen var berättigade att vara värdar för kulturhuvudstadsevenemanget det året och föreslog Linz respektive Vilnius. Urvalet ägde rum 2005. Den europeiska urvalsjuryn utfärdade en rapport där båda städerna föreslogs för titeln 2009, och lämnade rekommendationer för att hjälpa städerna uppnå de föreslagna målen. År 2005 utsåg rådet på kommissionens rekommendation formellt de ansökande städerna till Europeiska kulturhuvudstäder.

DEN EXTERNA UTVÄRDERINGEN

Avtalet om utvärdering

Kommissionen anförtrodde Ecotec Research and Consulting den externa utvärderingen[8] av kulturhuvudstäderna 2009. Syftet med utvärderingen var att bedöma hur relevanta, genomslagskraftiga, resurseffektiva och hållbara på lång sikt de två evenemangen varit i förhållande till åtgärdens mål och de målsättningar som kulturhuvudstäderna själva fastställt i sina ansökningar och under genomförandet. Den externa utvärderingen åtföljdes av rapporter för varje kulturhuvudstad och innehöll slutsatser och rekommendationer om hur åtgärdens genomförande kunde förbättras. Eftersom varje europeisk kulturhuvudstad innehar titeln bara ett år gavs slutsatserna och rekommendationerna beträffande städerna i form av ”lärdomar” för att hjälpa framtida kulturhuvudstäder i deras genomförande av evenemanget.

Metoder

De två kulturhuvudstäderna utvärderades var för sig, varvid man även utnyttjade de utvärderingar som kulturhuvudstäderna själva låtit göra. Uppgifter samlades in på två nivåer: en mindre mängd uppgifter på EU-nivå och mer utförliga uppgifter från kulturhuvudstäderna själva. De viktigaste källorna var dokumentation om policy och akademisk litteratur på europeisk nivå, de ursprungliga ansökningarna om titeln ”Europeisk kulturhuvudstad”, studier och rapporter som kulturhuvudstäderna låtit göra, program för evenemang, reklammaterial och webbsidor, vidare kvantitativa uppgifter som kulturhuvudstäderna lämnat in om aktiviteter, resultat och produkter, intervjuer med förvaltningen för respektive kulturhuvudstad, samråd med de viktigaste intressenterna i varje kulturhuvudstad samt besök i varje kulturhuvudstad. En jämförande översikt och en metautvärdering undersökte slutsatserna från båda kulturhuvudstäderna, jämförde och kontrasterade tillvägagångssätt och kontrollerade undersökningens kvalitet. Mer allmänna slutsatser om åtgärden drogs från undersökningen av underlaget och slutsatserna från båda kulturhuvudstäderna.

Utvärderarens slutsatser

Hur relevant var åtgärden?

Utvärderaren ansåg att genomförandet av åtgärden varit relevant i förhållande till artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Målet att ”utveckla kulturverksamhet” och ”främja den europeiska dimensionen i och genom kulturen” har varit tydliga inslag i åtgärden.

I ingressen till 1999 års beslut infördes en tydlig hänvisning till utvecklingen av kultur och turism och till behovet att mobilisera stora delar av befolkningen. Dessa hänvisningar förstärktes i 2006 års beslut genom att man tog med tydliga kriterier som handlade om att ”uppmuntra de europeiska medborgarna till att delta direkt” och om ”långsiktig utveckling”. Många kulturhuvudstäder har gått längre och fastställt tydliga sociala, ekonomiska eller turismrelaterade mål. Införandet av sådana mål i evenemanget Europeisk kulturhuvudstad har både format och återspeglat bredare tendenser i kulturpolitiken.

Den tilltagande betydelsen av dessa mål har dock åtföljts av en debatt kring avvägningen mellan stöd till kulturen för dess egen värde och som ett sätt att ge påtaglig och kvantifierbar avkastning.

Hur relevanta var Europeiska kulturhuvudstäderna 2009?

I utvärderingen undersöktes motiveringen för de städer som ansökte om att bli Europeiska kulturhuvudstäder samt hur relevanta deras mål var i förhållande till målen för åtgärden och artikel 167. Man undersökte också hur motiveringen för 2009 års kulturhuvudstäder hade omvandlats till en rad konkreta mål och hur dessa mål hade förändrats under utarbetandet. Båda kulturhuvudstäderna hade godtagit åtgärdens mål och anpassat dem till sina egna förutsättningar och prioriteringar. Båda hade planerat varierade kulturprogram och därtill kopplad verksamhet (t.ex. kommunikation eller volontärtjänstgöring) som stödde målet med att ”utveckla kulturverksamhet”, ”främja den europeiska dimensionen i och genom kulturen” och ”social och ekonomisk utveckling genom kultur”.

Målen och verksamheten i Linz var mycket relevanta i förhållande till alla de tre särskilda målen och särskilt relevanta för utvecklingen av kulturverksamhet. Vad gäller Vilnius kunde man av praktiska skäl inte uppfylla det tredje målet i någon större utsträckning, fastän man hela tiden strävade efter detta, och i stället genomfördes verksamhet som var särskilt relevant för målen att ”främja den europeiska dimensionen” och ”utveckla kulturverksamhet”.

Resurseffektivitet i styrformerna

Man övervägde hur resurseffektiva kulturhuvudstädernas styrformer varit, inklusive deras organisatoriska modeller, förfaranden för urval och genomförande av kulturaktiviteter och evenemang, kommunikation och reklam samt förfaranden för anskaffning av finansiering.

I likhet med utvärderingarna av 2007 och 2008 års kulturhuvudstäder betonas det i utvärderingen av 2009 års kulturhuvudstäder att det är väsentligt, om än problematiskt, att inrätta en lämplig organisatorisk struktur och bygga upp ett arbetslag som har de lämpliga färdigheterna för att genomföra kulturprogrammet. Detta kräver mer omfattande färdigheter och därför en annan struktur än det arbetslag som hade utarbetat den ursprungliga ansökningen. Man måste också finna en jämvikt mellan konstnärliga och politiska intressen och se till de intressenter som redan medverkar godkänner varje nytt samarbetssätt. Man bör få till stånd en ny och oberoende struktur, som är noggrant anpassad för att återspegla stadens politiska och kulturella bakgrund.

2009 års kulturhuvudstäder är på mycket olika sätt exempel på detta. Linz utarbetade en effektiv och genomslagskraftig styrform och visade hur man kunde hantera de större utmaningarna. Vilnius erfarenhet visar vad som kan hända om man inte helt tar itu med dessa utmaningar. Man gjorde stora ansträngningar för att inrätta stabila och effektiva system, vilket ledde till svårigheter för kulturprogrammet och evenemangets effekter rent allmänt.

Trots dessa svårigheter uppskattas kulturhuvudstadstiteln avsevärt, då den leder till omfattande kulturprogram och får betydande genomslagskraft. Städerna gör stora ansträngningar för att bli utsedda och ingår också stora åtaganden angående finansiella resurser när de ansöker om titeln. Man måste dock se till att kulturhuvudstäderna uppfyller sina egna åtaganden som görs vid det stadiet. Det råder faktiskt en risk att kulturhuvudstäderna får konkurrera om offentliga medel med anspråk från andra håll, om de ekonomiska omständigheterna är svåra och det saknas politiskt samförstånd.

Resurseffektivitet av kulturhuvudstadsmekanismerna på EU-nivå

En avgörande punkt var hur resurseffektiva Europeiska kommissionens urvals-, övervaknings- och finansieringsförfaranden hade varit. Medan de båda kulturhuvudstäderna sade att de i stort var nöjda med den europeiska urvalsjurys arbete är det för tidigt att dra bestämda slutsatser om det förfarandets effektivitet, genomslagskraft och opartiskhet, eftersom urvalsjuryn i deras fall endast förväntades ge sin åsikt om varje ansökans absoluta meriter, snarare än dess meriter i förhållande till andra tävlande, eftersom sådana inte fanns. I 1999 års beslut ingick ingen övervakning.

Det framgår dock av 2009 års kulturhuvudstäder och även andra att utarbetandet kan vara svårt när de ambitioner som uttryckts i ansökningen måste omvandlas till en rad praktiska institutionella arrangemang och ett trovärdigt kulturprogram. Medan Linz klarade av att omvandla sin ansökan till en genomslagskraftig kulturhuvudstad stötte Vilnius på problem. Eftersom det inte ingick någon övervakning i 1999 års beslut hade Europeiska kommissionen inga formella medel till förfogande för att föra fram sin oro. När det gäller Vilnius hade man i en övervakningsprocess kunnat kartlägga eventuella problem och åtgärdat dem på ett tidigare stadium. Övervakningsförfarandet som införs i beslut 1622/2006/EG (som ersätter beslut 1419/1999/EG) torde utgöra en förbättring jämfört med arrangemangen i beslut 1419/1999/EG.

Kriterierna för EU-bidraget på 1,5 miljoner euro per kulturhuvudstad var tydliga och det administrativa förfarandet skilde sig inte mycket från det för övriga EU-program. Varje kulturhuvudstad fick finansiering till specifika projekt ur EU:s ”Kultur”-program.

Medan EU:s bidrag ur ”Kultur”-programmet utgör ett mycket litet bidrag till alla kulturhuvudstäders driftsbudget hade det projekt som samfinansierats med ett EU-bidrag som del av Vilnius 2009 betydande inverkan vad gäller europeiskt mervärde och europeisk publik.

Verksamheten ”Europeisk kulturhuvudstad” leder till många ansökningar från kandidatstäder, avsevärd investering i kulturprogram och i städerna mer allmänt och får mycket uppmärksamhet i medierna och bland allmänheten. Det är tveksamt om någon annan politisk åtgärdsmekanism skulle uppnått samma genomslagskraft för samma nivå av EU-investeringar vad gäller finansiella resurser och ansträngningar.

Hur effektiv var utvecklingen av kulturverksamhet?

I utvärderingen övervägdes hur verkningsfull varje kulturhuvudstad varit i genomförandet av sitt kulturprogram och hur det inverkat på stadens långsiktiga kulturutveckling.

Båda kulturhuvudstäderna 2009 hoppades att de tack vare evenemanget skulle synas bättre på kulturfronten och som kulturstäder. Linz var redan känt internationellt som en industristad men hoppades på större erkännande både i landet och internationellt som kulturstad, en stad som kunde konkurrera med Salzburg eller Wien, fastän inom samtida snarare än klassisk kultur. Vilnius var redan etablerat som Litauens kulturcentrum men ville få internationellt erkännande som kulturresmål.

Båda kulturhuvudstäderna lyckades genomföra ett mer omfattande kulturprogram än vad som hade varit fallet om de inte hade utsetts till kulturhuvudstäder. Programmet var mycket omfattande i Linz. Av skäl som rörde budget och styrformer var programmet i Vilnius mindre och mer anspråkslöst än vad som ursprungligen planerats. I båda städerna gjorde kulturhuvudstadsåret det dock möjligt att genomföra större och mer långtgående evenemang, fler riktigt innovativa projekt och nya beställningar inom ett antal kulturområden än vad som hade varit fallet om städerna inte utsetts. Båda städerna lyckades dra till sig fler internationella konstnärer. Medan aktörer inom kultur rapporterade om ökad kapacitet och bättre samarbete med partner i andra städer och länder verkar det som om kulturhuvudstadsåret i Linz bidragit till ett mer aktivt kulturliv på längre sikt. Under själva kulturhuvudstadsåret fick Linz närmare 3,5 miljoner besökare.

Hur effektivt främjades den europeiska dimensionen i och genom kultur?

I 1999 års beslut definieras inte tydligt begreppet ”europeisk dimension”, men det ses huvudsakligen som kultursamarbete, inbegripet att framhäva de konstnärliga strömningar som är gemensamma för européerna och vilka staden inspirerat till eller till vilka staden gett ett betydande bidrag, att främja evenemang som involverar personer aktiva inom kultur från andra städer i medlemsstaterna och som leder till ett varaktigt kulturellt samarbete, samt verka till förmån för dessa personers rörlighet inom Europeiska unionen,

Kriteriet för ”europeisk dimension” som fastställs i 2006 års beslut ger städerna utrymme för tolkning. Det finns exempel i ansökningshandledningen som har funnits på nätet sedan 2007. Följaktligen har 2009 års två kulturhuvudstäder gett denna dimension sin egen tolkning.

Båda städerna lyckades med verksamhet som inbegrep artister av europeisk betydelse. Trots att båda städerna redan hade med ett betydande antal internationella artister i sitt gängse kulturutbud – särskilt Linz i Brucknerfest och Ars Electronica Festival – drogs flera sådana artister till städerna eftersom de var kulturhuvudstäder. Medan Vilnius hade färre evenemang av europeisk betydelse än Linz utgjorde kanske dessa en relativt större del av kulturprogrammet. I Linz däremot var evenemang med artister av europeisk betydelse fler men mindre synliga i förhållande till det mycket omfattande programmet i övrigt. Linz övergripande synsätt var just att inte anordna ett stort antal mega-evenemang riktade till en internationell publik utan erbjuda något under årets alla 365 dagar.

Båda städernas kulturprogram innehöll ett större antal samarbetsprojekt och utbyten än vad som hade varit fallet om de inte hade utsetts till kulturhuvudstäder. För Linz del underlättades detta av att den viktigaste personalen vid det förmedlande kontoret redan var erkända aktörer inom den internationella kultursektorn och därför hade goda kontakter med potentiella partner.

Ingen av städerna gav mycket stort utrymme åt särskilda europeiska teman eller frågor. Båda betonade aspekter i Europas historia, identitet och kulturarv som redan fanns i staden, men på mycket olika sätt. Vilnius, som ligger i ett land som nyligen anslutit sig till EU, betonade starkt sin europeiska historia och sitt europeiska kulturarv som går långt tillbaka i tiden. Linz däremot valde att utforska sin roll under ett mörkare skede av Europas historia, nämligen nazismen, och i samband med detta stadens numera mycket reducerade judiska arv. Det var förmodligen den första gången som en kulturhuvudstad angripit en så svår fråga på ett så tydligt sätt.

Hur effektiv var inverkan på samhälle, ekonomi, stadsutveckling och turism?

Båda kulturhuvudstäderna lyckades med att genomföra ett mer omfattande kulturprogram än vad som hade varit fallet om de inte utsetts, fastän i Vilnius skedde detta i en mycket mindre skala än det hade varit tänkt. I båda städerna kompletterade kulturprogrammet ett program för investering i infrastruktur som dock finansierades ur andra källor (särskilt strukturfonderna vad gällde Vilnius), men i Linz gav kulturhuvudstadsåret det en större impuls. Kulturhuvudstadsåret gav Linz betydande ekonomisk vinst samt ökad turism, förbättring av stadens image inåt och utåt och större deltagande i kulturverksamhet. Till exempel framgår det av uppgifter om övernattning att de ökade med 10 % jämfört med 2008. Däremot verkar Vilnius ha fått mindre betydande ekonomiska eller sociala effekter till följd av kulturhuvudstadsåret.

Hållbarhet

Som sista punkt undersökte utvärderingen hur väl verksamheten med kulturhuvudstäder kunde fortsätta på längre sikt och vilken inverkan den hade på städernas styrformer inom kultur och deras långsiktiga utveckling.

Det finns många exempel i Linz på ny kulturverksamhet som startades under kulturhuvudstadsåret och som fått fortsätta men naturligtvis inte i skalan av de cirka 40 miljoner euro som investerades under kulturhuvudstadsåret. Man kan dock säga att kulturlivet i Linz blivit mer omfattande och intensivt till följd av kulturhuvudstadsåret. I Vilnius är exemplen på fortsatt verksamhet relativt få och det finns begränsade bevis på att kulturlivet blivit mer omfattande och intensivt än vad som annars hade varit fallet.

Båda kulturhuvudstadsåren har lett till kulturverksamhet som kommer att öka förmågan att företa bättre och mer ambitiösa evenemang samt internationellt samarbete. I Linz är de dock mer utbredda. Styrformer och partnerskap i Linz har förstärkts som resultat av kulturhuvudstadsåret och erbjuder potential för en framtida positiv utveckling av stadens kultursektor.

Vid denna tidpunkt är det för tidigt att uppskatta vilken den långsiktiga effekten på ekonomin och turismen blir.

DE VIKTIGASTE REKOMMENDATIONERNA I UTVÄRDERINGEN OCH KOMMISSIONENS KOMMENTARER

Kommissionen instämmer allmänt sett med utvärderarens rekommendationer som ligger mycket nära de rekommendationer som utfärdades i utvärderingen för kulturhuvudstäderna 2007–2008.

Resurseffektivitet i styrformerna

Kommissionen godtar att rekommendera alla kulturhuvudstäder att låta utföra utvärderingar av den inverkan som deras kulturprogram och därtill kopplade aktiviteter haft.

Resurseffektivitet av kulturhuvudstadsmekanismerna på EU-nivå

Kommissionen godtar att man i framtida utvärderingar bör ta med

- hur resurseffektiv, verkningsfull och opartisk den urvals- och övervakningsprocess är som införs i 2006 års beslut, samt hur detta inverkar på evenemangets kvalitet, samt

- det fortsatta värdet i kulturhuvudstads-varumärket, som det ses både av innehavarna av titeln och av omgivningen (medier, organ inom kultursektorn samt allmänheten). Om man skulle uppfatta att värdet på varumärket minskar bör kommissionens utreda andra tillvägagångssätt och jämföra deras relativa meriter med kulturhuvudstadsårets.

Genomslagskraft vad gäller inverkan på ekonomi, stadsutveckling och turism samt stöd till social utveckling via kultur

Europeiska kommissionen godtar att i kommande debatter undersöka hur pass kulturhuvudstadsåret som koncept (och kultur mer allmänt) kan och bör (även i fortsättningen) användas för att med tanke på städernas långsiktiga utveckling främja

- upprustning av städer och ekonomisk utveckling, eller om man ska gå tillbaka till ett tillvägagångssätt där kultur är mer av ett självändamål,

- en verklig social förnyelse av städer och möjligheten att nå ut till alla medborgare i stället för att bara ge fler möjligheter till kultur åt redan befintlig publik,

- eller om man ska behålla möjligheten för städerna att göra sin egen avvägning av dessa frågor.

Hållbarhet

- Europeiska kommissionen godtar att fortsätta undersöka hur man med ledning av erfarenheterna hittills kan främja varaktigheten av kulturhuvudstadsårets effekter.

KOMMISSIONENS SLUTSATSER

Kommissionen drar slutsatsen att kulturhuvudstadstiteln fortsätter att vara avsevärt uppskattad, då den leder till omfattande kulturprogram och får betydande genomslagskraft. EU-titeln och det ekonomiska bidraget har avsevärd hävstångseffekt och gör det till ett mycket kostnadseffektivt och genomslagskraftigt initiativ.

Kommissionen instämmer med utvärderarens övergripande bedömning och godtar rekommendationerna som de formulerats i avsnittet ovan.

Kommissionen noterar att de flesta kulturhuvudstäder redan har utvärderingssystem som helt eller delvis täcker deras kulturprogram och kommer även fortsättningsvis att rekommendera övergripande utvärderingar på lokal nivå. För att främja spridningen av bra utvärderingslösningar har kommissionen via EU:s ”Kultur”-program stött en samlad policy där den modell för övergripande utvärdering som togs fram av Liverpool 2008[9] anpassas till framtida kulturhuvudstäders behov. Kommissionens handledning för ansökande städer har också uppdaterats och inbegriper nu ett avsnitt om utvärdering. För att markera 25-årsjubileet av evenemanget Europeiskt kulturhuvudstadsår anordnade kommissionen en konferens i mars 2010 som var inriktad på evenemangets arv och utvärdering. En sammanfattning av diskussionen finns på kommissionens webbplats.

Vad gäller rekommendationen om att utvärderingarna i framtiden bör undersöka kostnadseffektiviteten hos de mekanismer som infördes i 2006 års beslut samt rekommendationen om att man i framtida debatter bör utforska titelns olika roller, har kommissionen inlett en utvärdering av de nya arrangemangen som ska vara avslutad vid utgången av 2010. Vidare inleddes ett offentligt samråd på nätet under hösten 2010. Både utvärderingen och samrådet kommer att användas i utarbetandet av ett förslag från kommissionen för initiativet efter 2019, där man kommer att sträva efter att göra initiativet även fortsättningsvis så attraktivt, relevant och genomslagskraftigt som möjligt. Dessa frågor diskuterades även under 25-årskonferensen.

Vad gäller långsiktighet ingår redan säkerställandet av evenemangets långsiktiga effekter i kriterierna i 2006 års beslut och det kommer även i fortsättningen att vara en viktig punkt i övervägandet om initiativets framtid. För övrigt betonar redan kommissionen i sina dokument, informationsmöten och konferenser vikten av att göra evenemanget till del av en långsiktig strategi inom kulturpolitik och kommer att fortsätta med detta.

[1] EUT L 304, 3.11.2006.

[2] Utvärdering av 2007 och 2008 års kulturhuvudstäder, utarbetad för Europeiska kommissionens räkning av ECOTEC Research and Consulting, 2009.

[3] Avsikten med titeln ”Europeisk kulturhuvudstad” var att föra Europas medborgare närmare varandra. Se resolutionen av ministrarna ansvariga för kulturfrågor angående det årliga arrangemanget ”Europeisk kulturstad”, av den 13 juni 1985 http://eur-ex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&lang=en&lng1=en,en&lng2=da,de,el,en,es,fr,it,nl,&val=117538:cs&page=1&hwords=

[4] Slutsatser från kulturministrarna församlade i rådet den 18 maj 1992 angående valet av europeiska kulturstäder efter 1996 samt kulturmånaden http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:41992X0616:EN:HTML

[5] Europaparlamentets och rådets beslut 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget "Europeisk kulturhuvudstad" för åren 2005 till 2019 (EGT L 166, 1.7.1999, s. 1). Beslut ändrat genom beslut nr 649/2005/EG (EUT L 117, 4.5.2005, s. 20). http://www.europa.eu/eur-lex/pri/en/oj/dat/1999/l_166/l_16619990701en00010005.pdf http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2005/l_117/l_11720050504en00200021.pdf

[6] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 (EUT L 304, 3.11.2006, s.1). http://eur-lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:L:2006:304:SOM:EN:HTML

[7] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1855/2006/EG av den 12 december 2006 om inrättande av programmet Kultur (2007–2013) (EUT L 372, 27.12.2006, s. 1). Se programområde 1.3.

[8] Ramavtal om tjänster nr EAC/03/06 om utvärdering, därtill kopplade tjänster och stöd till konsekvensanalys.

[9] http://www.liv.ac.uk/impacts08/