[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 20.10.2010

KOM(2010) 584 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om utkast till en färdplan för inrättandet av en gemensam miljö för informationsutbyte för övervakningen av EU:s sjöbevakningsområde

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om utkast till en färdplan för inrättandet av en gemensam miljö för informationsutbyte för övervakningen av EU:s sjöbevakningsområde Utkast till en färdplan för inrättandet av en gemensam miljö för informationsutbyte för övervakningen av EU:s sjöbevakningsområde

INLEDNING

Den 15 oktober 2009 antog kommissionen meddelandet[1] För en integrerad övervakning till sjöss En gemensam miljö för informationsutbyte för EU:s sjöbevakningsområde, som innehåller riktlinjerna för upprättandet av en sådan miljö.

I sina slutsatser av den 17 november 2009 stödde rådet (yttre förbindelser)[2] detta meddelande och uppmanade kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram en färdplan som steg för steg visar hur denna miljö för informationsutbyte (nedan kallad CISE – common information sharing environment) ska upprättas. Denna färdplan ska vidareutvecklas under 2011, utgående från resultaten av pilotprojekten. Kommissionen har också fått till uppgift att senast 2013 lägga fram en bedömning av vilka ekonomiska resurser som krävs för att upprätta en sådan miljö. Rådet (allmänna frågor)[3] bekräftade dessa steg i sina slutsatser av den 14 juni 2010 om den integrerade havspolitiken.

Detta meddelande följer upp rådets begäran.

Vid utarbetandet av utkastet till färdplan samrådde kommissionen med den undergrupp för integrerad övervakning till sjöss (bestående av medlemsstaternas experter) som i enlighet med rådets slutsatser fungerar som samordningsforum. I dessa möten deltog företrädare för många sektorer, bland annat medlemsstaternas försvarsmakter, vilket avsevärt underlättade uppnåendet av en gemensam förståelse av de berörda frågorna. Kommissionen konsulterade även andra sektorsgrupper, t.ex. högnivågruppen för SafeSeaNet.

Syftet med en integrerad övervakning till sjöss är att skapa en situationsbaserad medvetenhet om verksamheter till sjöss som påverkar sjöfartssäkerhet och sjöfartsskydd, gränskontroller, föroreningar av havet, havsmiljö, fiskerikontroll, allmän kontroll av lagstiftningens efterlevnad, försvar samt EU:s ekonomiska intressen. Målet är att underlätta beslutsfattandet.

Mervärdet av en integrerad övervakning till sjöss är att medlemsstaternas och EES-staternas sektoriella användargrupper[4], vars kunskap om havsfrågor i dag är sektorsbundna, får tillgång till sektorsövergripande och gränsöverskridande övervakningsdata när de behöver, och blir skyldiga att tillhandahålla sådan information som andra användargrupper behöver. Den som förfogar över informationen bör väga skyldigheten att dela informationen, särskilt vid överhängande hot, mot riskerna med att inte dela den. Dessa förbättringar kommer att hjälpa medlemsstaternas myndigheter i deras verksamhet och förbättra kostnadseffektiviteten.

Om en sådan informationsdelning hanteras ur ett EU-övergripande perspektiv kan man garantera att alla användargrupper är företrädda på lika villkor, att deras sektorsbundna mål och invändningar beaktas och att utvecklingen av en gemensam miljö för informationsutbyte också leder till ett mervärde för varje enskild sektoriell användargrupp. Dessutom ser man till att EU:s olika system används optimalt, samtidigt som subsidiaritetsprincipen beaktas.

FÄRDPLANEN

Slutsatsen av diskussionerna i medlemsstaternas expertgrupp var att denna färdplan skulle leda till upprättandet av ett decentraliserat system för informationsutbyte som kopplar samman alla användargrupper, både civila och militära. Upprättandet av CISE bör genomföras flexibelt, så att både tekniska och sektoriella förbättringar kan beaktas. Befintliga och planerade system bör också beaktas när systemet utvecklas. Utvecklingen av CISE ska inte heller hindra utvecklingen av befintliga och planerade sektoriella informationssystem, så länge behovet av interoperabilitet i fråga om informationsutbyte med andra system beaktas. De erfarenheter som gjorts med system för informationsutbyte som möjliggör samarbete mellan civila och militära användargrupper bör utnyttjas.

Med tanke på det stora antalet potentiella användare av CISE, de stora skillnaderna mellan deras rättsliga ramar och mångfalden av tänkbara utbyten är det ytterst osannolikt att en enda teknisk lösning kommer att fungera för varje utbyte av information inom ramen för CISE. Därför bör CISE:s arkitektur vara sådan att det uppstår en kostnadseffektiv, decentraliserad sammanlänkning av olika informationsnivåer som leder till effektivare system för övervakning till sjöss genom att fylla befintliga informationsluckor runt om i Europa och samtidigt undvika duplicering av data .

Dessa nivåer förvaltas av dem som äger motsvarande information på medlemsstats- och EU-nivå, i enlighet med tillämplig lagstiftning. Därigenom garanteras det att de nationella myndigheternas behörigheter och EU-organens uppdrag så som de anges i denna lagstiftning respekteras till fullo.

Ett gemensamt behov för alla användargrupper är att få en bättre grundläggande bild av situationen till sjöss. En sådan bild kan bestå av data från en kombination av olika system och sensorer som upptäcker samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga mål av olika storlek.

Uppgifterna för denna grundläggande bild av havstrafiken är inte sekretessbelagda och kan delas mellan alla användargrupper utan inskränkningar, förutsatt att nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas.

Vissa användargrupper har följande särskilda behov som innebär att denna grundläggande bild måste kompletteras:

1. Uppgifter om olaglig verksamhet och hot mot både EU:s interna och externa säkerhet, omfattande alla typer av fartyg. Sådana uppgifter samlas främst av kustbevakningen, gränsvakter, polisväsendet och försvaret.

2. Särskilda uppgifter om fångst, som kan kombineras med information om fiskefartygens position, för att bekämpa olagligt fiske.

3. Avancerade elektroniska data om alla varor som förs in i och ut från EU:s tullområde, i syfte att möjliggöra förundersökning av varors säkerhet.

En del av den information som hanteras av dessa användargrupper är mycket konfidentiell och får därför bara överföras från punkt till punkt eller via och mellan säkra sektorsnät. För närvarande sker informationsutbytet inom dessa grupper inom strängt definierade ramar, som ofta fastställs genom internationella avtal. CISE kommer därför inte att grundas på principen "alla delar allt" utan på principen "behov av att veta och ansvar för att dela med sig".

Exempel på informationsnivåer (icke-hierarkiskt)

[pic]

Användargrupperna måste vara delaktiga i utarbetandet av följande sex steg och den konsekvensbedömning som kommissionen och medlemsstaternas expertgrupp anser behövas för att upprätta CISE:

Steg 1 – Identifiering av användargrupperna: Medlemsstaterna och kommissionen ska identifiera deltagarna i informationsutbytet. Eftersom medlemsstaterna och EES-länderna har så olika förvaltningar måste man ta fasta på "funktioner" utgående från redan etablerade användargrupper, snarare än på typer av nationella myndigheter.

Steg 2 – Kartläggning av dataset och analys av luckor för datautbyte för att se till att CISE får ett mervärde : Genom att a) kartlägga de datautbyten som redan sker inom EU och på nationell nivå och b) analysera luckorna för att identifiera vilka sektoriella behov av data som i dag inte tillfredsställs.

Steg 3 – Gemensamma klassificeringsnivåer för data för att lösa problemet med att olika sektoriella användargrupper klassificerar samma typ av data på olika sätt. Utan att påverka de nationella klassificeringsnivåerna för data, och endast i syfte att möjliggöra datautbyte inom CISE, ska man inom ramen för steg 3 undersöka vilka nationella klassificeringsnivåer som motsvarar varandra och därigenom fastställa en gemensam grund för datautbyte inom ramen för CISE.

Steg 4 – Genom utveckling av stödramar för CISE kan de tekniska stödramarna för CISE fastställas, dvs. inrättandet av gränssnitt mellan befintliga och planerade sektoriella system för att möjliggöra datautbyte mellan sektorerna. Detta bör diskuteras av företrädare för de olika sektorernas användargrupper, utgående från tillgängliga resultat från sjunde ramprogrammet och från pilotprojekt (t.ex. Marsuno, BluemassMed, pilotprojektet Eurosur om kommunikationsnät, GMES, PT Marsur och pilotprojekt som utgår från SafeSeaNet).

Steg 5 – Fastställande av åtkomsträtt för att fastställa vilka rättigheter användarna i de olika sektoriella användargrupperna har i fråga om sektorsövergripande åtkomst till olika dataset. Detta gäller endast för uppgifter som ska delas via CISE inom EU och EES[5].

Steg 6 – Säkerställande av efterlevnaden av rättsliga bestämmelser för att skapa klara rättsliga ramar för datautbytet, varigenom man åtminstone definierar vilken typ av data som omfattas, vilka möjligheter och rättigheter de som tillhandahåller och de som tar emot data har att utbyta data, samt syften (och metoder) för utbytet. Dessutom ska nödvändiga säkerhetsåtgärder integreras avseende konfidentialitet och säkerhet för (vissa) data och skydd av personuppgifter där så krävs. Hinder för datautbyte i den nuvarande EU-lagstiftningen ska identifieras, och lösningar finnas.

MOT EN FÄRDPLAN

Princip 1: En strategi som sammanlänkar alla användargrupper, inklusive försvaret

Steg 1: Att identifiera alla användargrupper

Syfte : Att identifiera medlemmarna i CISE.

Beskrivning : Eftersom myndigheternas organisation skiljer sig kraftigt åt mellan de olika medlemsstaterna föreslås det att de användargrupper som deltar i CISE fastställs utifrån följande funktioner:

4. Sjösäkerhet[6] (inbegripet sjöräddning), sjöfartsskydd[7] och förebyggande av föroreningar från fartyg[8].

5. Fiskerikontroll.

6. Beredskap och reaktionsförmåga vid föroreningar till havs. Havsmiljön.

7. Tull[9].

8. Gränskontroll[10].

9. Allmän tillsyn över att lagen följs[11]

10. Försvar[12].

En preliminär beskrivning av dessa funktioner finns i bilagan.

Åtgärd : Varje medlemsstat bör identifiera vilken/vilka myndigheter som utför dessa funktioner. För varje funktion kan en eller flera myndigheter identifieras. Utgående från detta kommer myndigheterna att erkännas som medlemmar i användargruppen och därigenom få rätt ”att lämna och/eller få information på nationell nivå från internationella, regionala, gemenskaps-, militära och interna säkerhetssystem och -mekanismer. Detta ska ske i enlighet med användarvillkoren och de definierade åtkomsträttigheterna så att de kan bygga upp enskilda användardefinierade situationsbilder” (princip 1 i 2009 års meddelande).

Varje identifierad myndighet ska dessutom ange om den är kopplad till ett nationellt, regionalt eller europeiskt nätverk och ange de andra medlemmarna i det nätet.

Funktion 1 omfattas på EU-nivå redan av direktivet om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik[13]. Eftersom systemet är i drift har dess användare redan definierats.

På EU-nivå kommer funktion 5 att täckas av Eurosur, varigenom medlemsstaterna får de tekniska och operativa ramvillkor som krävs för att de ska kunna öka sin situationskunskap vid de yttre gränserna och förbättra reaktionsförmågan hos sina nationella myndigheter.

Funktion 6 berör ett vitt område som bland annat omfattas av interna säkerhetsåtaganden som hanteras av Europol och andra berörda organ. Integreringen av data inom ramen för Eurosur-nätverket bör också beaktas.

Parallellt med dessa insatser ska kommissionen skapa en förteckning över berörda EU-organ och EU-institutioner för varje enskild funktion.

Aktörer : Medlemsstaterna, kommissionen och berörda EU-organ.

Tidsschema : Slutet av 2010

Steg 2: Kartläggning av dataset och analys av luckor för datautbyte

Syfte : Att fastställa befintliga och framtida dataset för övervakning till sjöss och identifiera vilka behov det finns runt om i EU för sektorsövergripande datautbyte som inte kan tillgodoses i dag. Detta ska genomföras på nationell och regional nivå och på EU-nivå.

Beskrivning : Övervakningsdata med relevans för CISE finns i EU-system och nationella system som utvecklats enligt EU-lagstiftning, men också i nationella och regionala system som utvecklats enligt nationella bestämmelser. Genom att kartlägga alla tillgängliga övervakningsdata för varje användargrupp, och varje användargrupps behov av relevanta data från andra grupper, kan man identifiera de klyftor mellan efterfrågan och tillgång som föreligger för data om övervakning till sjöss.

Genom att identifiera de föreliggande luckorna kan man visa det mervärde som ett framtida sektorsövergripande utbyte av sådana data över hela EU skulle medföra.

Åtgärd :

a) Kartläggning av data : Alla användargrupper ska i samarbete med sina respektive arbetsgrupper och där så är lämpligt med EU-organen identifiera de relevanta övervakningsdata de i dag innehar (kartläggning av tillgång), vilka behov av relevanta data från andra grupper de har (kartläggning av efterfrågan) och den rättsliga grunden för varje enskilt dataset och huruvida datasetet innehåller information som berör personuppgifter eller immaterialrätt, eller som omfattas av andra rättsliga inskränkningar.

b) Analys av klyftan mellan efterfrågan och tillgång : Utgående från denna kartläggning ska klyftan mellan tillgång och efterfrågan fastställas.

Aktörer : Medlemsstaternas experter i nära samarbete med de sektoriella arbetsgrupperna.

En tillfällig teknisk rådgivande grupp bestående av företrädare för alla användargrupper, en företrädare för Bluemassmed och Marsuno samt för varje berört EU-organ och EU-initiativ bör hjälpa till vid genomförandet av dessa insatser. Varje sådan expert förväntas föra med sig omfattande kunskaper om utvecklingen i sin respektive sektor. Den rådgivande gruppen ska lägga fram ett mönster för den kartläggning av tillgång och efterfrågan som avses ovan, som de enskilda användargrupperna ska utgå ifrån när de lämnar sina bidrag. Gruppens arbete ska stödjas av Europeiska kommissionens Gemensamma forskningscentrum, på grundval av pågående och planerade initiativ på EU-nivå. Alla framsteg som görs ska redovisas för medlemsstaternas expertgrupp.

Tidsschema : Slutet av 2011

Princip 2: Skapa tekniska ramar för interoperabilitet – optimal användning av befintliga system, med bevarande av dedicerade (punkt-till-punkt-) förbindelser för vissa typer av data

Steg 3: Gemensamma klassificeringsnivåer för data

Syfte : För att underlätta ett sektorsövergripande informationsutbyte bör användargrupperna utveckla en gemensam strategi för fastställandet av klassificeringsnivåer.

Beskrivning : Eftersom CISE endast är avsedd som ett hjälpmedel för informationsöverföring mellan olika användargrupper och inte som en (centraliserad) plattform för lagring av information som kan utbytas förblir varje användargrupp ansvarig för att samla och lagra sina data inom ramen för sina egna sektorssystem och säkerhetskrav, vilket dock kan leda till problemet att samma dataset kan klassificeras på olika sätt. För att skapa ett tillräckligt förtroende för datautbyte på ett decentraliserat sektorsövergripande sätt krävs det att en gemensam strategi utarbetas för klassificeringsnivåerna. De allmänt erkända klassificeringsnivåer för data[14] som fastställs i rådets och Europeiska kommissionens lagstiftning bör tillämpas.

Åtgärd : För att samma data ska ha samma eller kompatibel klassificering så att det sektorsövergripande informationsutbytet underlättas ska en gemensam ontologi utarbetas i följande två delar:

11. En jämförelse av fastställandet av klassificeringsnivåer för data (t.ex. RESTREINT UE, CONFIDENTIEL UE) för relevanta dataset. Dessa nivåer kommer att återspeglas i framtida definitionsarbete.

12. Användargrupperna bör när det gäller relevanta dataset kontrollera sina arbetsmetoder för fastställandet av olika klassificeringsnivåer för data.

Aktörer :

Del 1 bör genomföras av medlemsstaternas expertgrupp med stöd av ovannämnda tekniska rådgivande grupp.

Del 2 bör genomföras av de relevanta användargrupperna med stöd av de relevanta arbetsgrupperna och lämpliga EU-organ med beaktande av eventuella andra relevanta initiativ, exempelvis pågående pilotprojekt. Marsuno- och BluemassMed-projekten om integrerad övervakning till sjöss bör kunna vara användargrupperna till hjälp i detta hänseende.

Tidsschema :

Del 1: 2011

Del 2: Första kvartalet 2012

Steg 4: Utveckling av stödramar för CISE

Syfte : Att fastställa interoperabla tjänster och ett gemensamt tekniskt språk för utbyte av data om övervakning till sjöss på ett decentraliserat sätt.

Dessutom bör tonvikt läggas vid att garantera och utveckla CISE:s datasäkerhet.

Beskrivning : Så fort de data som ska utbytas har fastställts i steg 2 ska bästa möjliga teknik för datautbytet fastställas.

En metod för ett gemensamt tekniskt språk skulle kunna utarbetas för att möjliggöra interoperabilitet för data mellan relevanta system. Inom ramen för en sådan metod skulle användargrupperna kunna översätta sina egna data från de egna systemen till ett gemensamt överenskommet format som är tillgängligt för alla användargrupper och läsbart för alla datasystem som beviljats tillträde till nätet. Den gemensamma mjukvara som krävs skulle i viss grad kunna utvecklas gemensamt under ett paraply av typen öppen källkod.

En sådan metod för datautbytet skulle ha följande fördelar:

13. På ett relativ enkelt sätt möjliggöra en utveckling av CISE - den gemensamma miljön för informationsutbyte - (och därigenom undvika ett omfattande standardiseringsarbete för de olika övervakningssystemen) steg för steg utgående från den information som är lätt att dela.

14. De olika parternas befintliga system berörs endast såvitt det gäller att lägga till en modul för att göra det möjligt för webbtjänsterna att inhämta de data som krävs.

15. En metod som utnyttjar utvecklingen av mjukvara med öppen källkod gör det möjligt för det gemensamma tekniska språket att uppgraderas närhelst så krävs, vilket förhindrar mångdubbel dyr och onödig utveckling, inte låser köparen till vissa produkter och underlättar inrättandet av grupper med ett gemensamt intresse.

Andra omständigheter kan emellertid kräva att datautbytet och interoperabiliteten sker enligt andra metoder och förfaranden än den planerade metoden (exempelvis när det gäller realtidsdata, i synnerhet klassificerade sådana, eller när data erhålls samtidigt över långa avstånd). I sådana fall kan olika typer av teknik (exempelvis satellitbaserad teknik) krävas med beaktande av internationella datanormer, såsom de enligt United Nations Trade Elements Directory (UNTDED), praktiska erfarenheter från relevanta FoTU-projekt och redan utvecklade militära system för informationsutbyte. Resultaten från pågående forskningsprojekt som är viktiga för stärkandet av den europeiska industrins konkurrenskraft, t.ex. när det gäller att utveckla lämpliga interoperabilitetsstandarder, kan även vara viktiga när det gäller att stärka CISE:s tekniska grund.

Åtgärd : Ovannämnda tekniska rådgivande grupp ska utarbeta de alternativ som ska redovisas för och diskuteras med användargrupperna. Alla framsteg som görs ska läggas fram inför medlemsstaternas expertgrupp.

Aktörer : Den tekniska rådgivande gruppen, medlemsstaternas expertgrupp och de sektoriella arbetsgrupperna.

Tidsschema : 2012

Princip 3: Samarbete mellan civila och militära användargrupper

Försvaret måste delta i utvecklingen av CISE. För detta ändamål ska medlemsstaterna i steg 1 identifiera de behöriga nationella myndigheterna. Varje medlemsstat bör därför se till att deras militära myndigheter fortsätter att delta i utvecklingen av färdplanen genom deltagande i kommissionens undergrupp med medlemsstaternas experter på integration av övervakning till sjöss. Europeiska försvarsbyrån (EDA) kommer att delta som behörigt organ i medlemsstaternas expertgrupp och den tekniska rådgivande gruppen och bidra med sina kunskaper om Project Team on Maritime surveillance (PT-Marsur).

Rapporten från Europeiska försvarsbyråns expertgrupp offentliggjordes den 26 april 2010 och utgör ett viktig bidrag till utvecklingen av ett förbättrat samarbete mellan den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och de civila aktörerna på området för övervakning till sjöss, särskilt när det gäller informationsutbytet.

Princip 4: Särskilda rättsliga bestämmelser

Steg 5: Fastställande av åtkomsträtt

Syfte : Steg 5: Fastställande av användargruppernas åtkomsträtt till varandras data.

Beskrivning : Mot bakgrund av de tidigare stegen bör varje användargrupp fastställa vilken åtkomsträtt den är beredd att bevilja andra användargrupper för alla typer av dataset (EU-omfattande eller nationella data) som den är beredd att dela och som andra användargrupper begär.

Användarnas åtkomsträttigheter måste konsolideras och uppdateras. När det gäller särskild omständigheter kommer åtkomsträtten att hanteras på ett dynamiskt sätt av informationsägarna och det kommer att finnas en möjlighet att vägra eller bevilja ytterligare åtkomst tillfälligt under särskilda förhållanden.

Åtgärd : Med stöd av en mall som utarbetats av den tekniska rådgivande gruppen deklarerar användargrupperna sina avsikter att dela särskilda dataset med andra användargrupper på grundval av de behov som fastställs i ovannämnda analys av luckor för datautbytet. Eftersom CISE inte är en plattform för datalagring utan ett verktyg för dataöverföring punkt-till-punkt är det viktigt att studera i vilken utsträckning gällande sektoriella datapolicyer kan användas vid ett datautbyte mellan sektorerna genom CISE. Den tekniska rådgivande gruppen ska sammanställa de förslag som inkommit från användargrupperna i en heltäckande översiktstabell. Kommissionen ska överlämna denna tabell till medlemsstaternas expertgrupp för validering.

Detta tillvägagångssätt skulle leda till följande:

16. Alla användargrupper sammanlänkas enligt principen ”behov av att veta/dela med sig”.

17. En icke-hierarkisk ram för interoperabilitet.

18. En flexibel miljö för informationsutbyte som gör det möjligt för medlemsstaterna att ta del av nationella/regionala data vid behov.

19. En gemensam metod för fastställandet av klassificeringsnivåer för data.

20. Kostnadseffektivitet eftersom samma data används för olika ändamål.

Aktörer : Den tekniska rådgivande gruppen, de sektoriella arbetsgrupperna i nära samarbete med medlemsstaternas expertgrupp.

Tidsschema : 2012

Steg 6: Införandet av en enhetlig rättslig ram

Syfte : Att se till att data utbyts i enlighet med gällande lagstiftning.

Beskrivning : Senast slutet av 2011 bör man genom pilotprojekten ha fått en preliminär uppfattning om vilka rättsliga, administrativa och tekniska hinder som förekommer när det gäller datautbyte och bästa praxis för främjandet av datautbyte och efterlevnaden av bestämmelserna om konfidentialitet och informationsutbyte. Detta steg syftar därför till att garantera att det för varje utbyte finns tydliga ramar för respektive deltagares rättigheter och skyldigheter vid utbytet. Vederbörlig hänsyn ska samtidigt tas till andra rättsliga aspekter, t.ex. datasekretess, immaterialrätt, skydd av personuppgifter och äganderätt till data i enlighet med nationell och internationell lagstiftning.

Åtgärd : Att fastställa vilka bestämmelser om informationsutbyte som redan omfattas av en internationell rättslig ram eller av EU:s rättsliga ram och vilka bestämmelser som måste införas på grundval av nya rättsliga ramar.

Aktörer : Medlemsstaternas expertgrupp i samarbete med sektoriella expertgrupper.

Konsekvensbedömning, även av finansiella effekter

Kommissionen kommer att utföra en konsekvensbedömning på basen av stegen 1-6 i denna färdplan innan den lägger fram ett förslag till rådet och Europaparlamentet avseende genomförandet av CISE. Kommissionen kommer att ange lämpliga tidsramar för medlemsstaterna och de berörda EU-organ för genomförandet av CISE.

För att unionen endast ska handla inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i fördragen, enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, så kommer åtgärder som rör nationell behörighet (t.ex. steg 2) varken att återspeglas i färdplanen eller i kommissionens förslag.

Tidsschema : De olika stegen i utkastet till färdplan och i synnerhet arbetet inom medlemsstaternas expertgrupp och de sektoriella arbetsgrupperna syftar till att utgöra olika förberedande delar av konsekvensbedömningen. Det slutliga versionen av konsekvensbedömningen kommer senast 2013.

SLUTSATSER

I detta utkast till färdplan fastställs en flexibel steg-för-steg-metod för uppnåendet av en decentraliserad CISE på grundval av ett omfattande samråd med medlemsstaternas expertgrupp på begäran av rådet.

För att genomförandet ska bli effektivt kommer det att krävas att de berörda aktörerna visar ett djupt engagemang genom alla steg. Kommissionen kommer att garantera ett enhetligt genomförande av färdplanen. Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att denna enhetligt garanteras inom de sektoriella arbetsgrupperna. Medlemsstaternas expertgrupp ska garantera enhetligheten när det gäller själva integrationen av övervakningen till sjöss.

Medlemsstaterna bör inom ramen för pilotprojekten Marsuno och BlueMassMed överväga i vilken grad ett regionalt tillvägagångssätt bör följas för CISE och detta bör även behandlas av kommissionens undergrupp med medlemsstaternas experter. Denna grupp bör även behandla frågan om i vilken grad och på vilket sätt kandidatländer och potentiella kandidatländer kan knytas till detta initiativ vid ett lämpligt skede i integrationsprocessen. Lämplig associering av vissa icke-medlemsstater kan ytterligare övervägas i framtiden. På begäran kommer denna färdplan att ses över i slutet av 2011.

BILAGA

.

Members of the CISE CISE-medlemmar (användargrupper) | CISE:s övervaknings- och stödfunktioner |

1. Sjösäkerhet (inbegripet sjöräddning) sjöfartsskydd och förebyggande av föroreningar från fartyg | Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om sjösäkerhet och förebyggande av föroreningar från fartyg (konstruktion, utrustning, besättning/passagerare, last), stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om navigationssäkerhet (sjötrafiksäkerhet), stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om skydd av fartyg, stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Stöd till säker och effektiv fartygstrafik, sjötrafikledning. |

Tidig varning för/identifiering av fartyg/personer i sjönöd, stöd till insatser (sjöräddning, bärgning, skyddad plats) |

Tidig varning för/identifiering av hot mot sjöfartsskyddet, inom räckvidden för Solas kapitel XI-2, stöd till insatserna |

Tidig varning för/identifiering av hot om eller faktiska piratdåd eller väpnade rån, stöd till insatserna. |

2. Fiskerikontroll | Kontroll av efterlevnaden av fiskeribestämmelserna, stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Tidig varning för/identifiering av illegalt fiske eller fisklandning, stöd till insatserna |

3. Beredskap och reaktionsförmåga vid föroreningar till havs Havsmiljön | Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om skydd av havsmiljön, stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Tidig varning för/identifiering av incidenter/olyckor som kan påverka miljön, stöd för föroreningsbekämpning. |

4. Tull | Kontroll av efterlevnaden av tullbestämmelserna om import och export av samt rörlighet för varor, stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Tidig varning för/identifiering av olaglig handel med varor (narkotika, vapen mm), stöd till insatserna |

5. Gränskontroll | Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om immigration och gränsövergång, stöd för kontrollen av efterlevnaden. |

Tidig varning för/identifiering av illegal immigration eller människohandel, stöd för insatserna |

6. Allmän tillsyn över att lagen följs | Kontroll av efterlevnaden av gällande lagstiftning i havsområden under polisväsendets behörighet och stöd för kontroll av efterlevnaden och/eller stöd för insatserna. |

7. Försvar | Kontroll för stöd av allmänna försvarsuppgifter, exempelvis följande: Åberopande av nationell suveränitet till sjöss. Bekämpande av terrorism och annan fientlig verksamhet utanför EU. Andra uppgifter inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, enligt definitionen i artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |

ORDLISTA

.

BluemassMed: Blue Maritime Surveillance System Med, pilotprojekt om integrerad övervakning till sjöss samfinansierat av Europeiska kommissionen

CISE: (Common Information Sharing Environment) en gemensam miljö för informationsutbyte för EU:s sjöbevakningsområde

CSDP: (Common Security and Defence Policy) – Gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP)

EDA: Europeiska försvarsbyrån

EUROPOL: Europeiska polisbyrån

EUROSUR: (European border surveillance system) Europeiskt gränsövervakningssysten

GMES: (Global Monitoring for Environment and Security) Global övervakning av miljö och säkerhet är ett europeiskt initiativ för upprättandet av en europeisk kapacitet för jordobservation

MARSUNO: (Maritime Surveillance in the Northern European Sea Basins) Pilotprojekt om integrerad övervakning till sjöss samfinansierat av Europeiska kommissionen

PT MARSUR: (Project Team Maritime Surveillance) EDA-projekt om ett nätverk för övervakning av havet

SafeSeaNet: (Safe Sea Network) En europeisk plattform för datautbyte för sjöfarten mellan medlemsstaternas sjöfartsmyndigheter.

SOLAS: (International Convention for the Safety of Life at Sea) Internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss

TAG: (Technical Advisory Group) Den tekniska rådgivande gruppen. Med företrädare för alla berörda användargrupper för integrerad övervakning till sjöss; med Europeiska kommissionen som ordförande ska den tekniska rådgivande gruppen bistå med tekniska uppgifter vid utarbetandet av utkastet till färdplanen för CISE.

VMS: Satellitbaserat kontrollsystem för fartyg som används i fiskerisektorn

Wise Pen: En expertgrupp bestående av fem amiraler som har utarbetat en rapport till EDA:s styrelse: 'Maritime surveillance in support of CSDP' (övervakning till sjöss till stöd för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken)

[1] KOM(2009) 538 slutlig

[2] http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/pdf/external_relations_council_conclusions_17112009_en.pdf

[3] http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/genaff/115184.pdf, s. 16.

[4] För en detaljerad förteckning över alla användargrupper se punkt 3.1 och bilagan.

[5] Miljödata bör vara fritt tillgängliga i enlighet med Århuskonventionen.

[6] Sjösäkerhet, inom ramen för relevanta IMO-konventioner, främst Solas, STCW och Colreg och tillhörande EU-lagstiftning.

[7] Sjöfartsskydd, inom ramen för Solas kapitel XI-2, förordning 725/2004 och direktiv 2005/65/EG. Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 725/2004 är sjöfartsskydd: en ”kombination av förebyggande åtgärder som syftar till att skydda sjöfarten och hamnanläggningarna mot hot om avsiktliga olagliga handlingar”.

[8] Marpol 73/78-konventionen och tillhörande EU-lagstiftning.

[9] Med inriktning på varukontroll.

[10] Med inriktning på förebyggande av illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet vid EU:s yttre gränser.

[11] Med inriktning på förebyggande av brottslig/illegal verksamhet och polisiära förvaltningsaktiviteter inom EU:s havsområden.

[12] Se även princip 3 nedan.

[13] Direktiv 2002/59/EG ändrat genom direktiv 2009/17/EG.

[14] Kommissionens beslut av den 29 november 2001, EGT L 317, 3.12.2001, i dess ändrade lydelse. Ovannämnda kommissionsbeslut grundas på rådets beslut av den 19 mars 2001, EGT L 11.4.2001, i dess ändrade lydelse.