[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 30.9.2010

KOM(2010) 535 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 av den 6 juli 2005 om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONENTILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 av den 6 juli 2005 om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor

INNEHÅLL

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 av den 6 juli 2005 om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor 1

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONENTILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 av den 6 juli 2005 om sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor 2

1. Inledning 4

2. Uppfyllande av rapporteringsskyldigheterna 4

2.1 Rapporteringsskyldigheterna 4

2.2 Uppfyllande av rapporteringsskyldigheterna 5

2.3 Överensstämmelse med tillhörande uppgifter 6

3. Den framtagna statistikens kvalitet 6

3.1 Relevans 6

3.2 Noggrannhet 8

3.3 Aktualitet och punktlighet 9

3.4 Tillgänglighet och tydlighet 10

3.5 Samstämmighet och jämförbarhet 11

4. Nytta och möjliga förbättringar 13

4.1. Nytta i förhållande till kostnader 13

4.2. Möjliga förbättringar 15

Aktualitet 15

Tillförlitlighet 15

Spridning 16

1. Inledning

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1161/2005 (nedan kallad förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper ) fastställs den rättsliga ramen för sammanställning av kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (nedan kallade kvartalsvisa sektorräkenskaper ).

Sammanställningen av kvartalsvisa sektorräkenskaper för euroområdet hade angetts som en prioritering i den handlingsplan om statistikkrav för Ekonomiska och monetära unionen (EMU) som godkändes av Ekofinrådet i september 2000. Det ansågs att de kvartalsvisa sektorräkenskaperna för euroområdet oundgängligen behövdes och skulle finnas tillgängliga inom 90 dagar efter utgången av det berörda kvartalet.

Som anges i det tredje skälet i förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper, kräver analysen av konjunktursvängningar i Europeiska unionens ekonomi och hanteringen av den monetära politiken i EMU makroekonomisk statistik över det ekonomiska beteendet och det inbördes förhållandet mellan enskilda institutionella sektorer som är omöjliga att kartlägga på basis av de uppgifter som sammanställs för ekonomin som helhet.

I denna rapport behandlas tillämpningen av förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper i enlighet med artikel 9 i förordningen:

” Inom fem år efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om dess tillämpning. Denna rapport skall i synnerhet innehålla

a) information om kvaliteten på den framtagna statistiken,

b) en bedömning av den nytta i förhållande till kostnaderna som gemenskapen, medlemsstaterna samt leverantörer och användare av statistisk information kan få av den framtagna statistiken,

c) en kartläggning av områden för möjliga förbättringar och ändringar som anses nödvändiga mot bakgrund av de uppnådda resultaten.”

Rapporten innehåller information om dessa frågor enligt följande uppställning: avsnitt 2: hur medlemsstaterna uppfyllt sina lagenliga skyldigheter; avsnitt 3: kvaliteten på den nationella och europeiska statistik som tagits fram, och avsnitt 4: de befintliga fördelarna för användarna jämfört med kostnaderna för insamling/sammanställning tillsammans med planer för framtida förbättring.

2. Uppfyllande av rapporteringsskyldigheterna

2.1 Rapporteringsskyldigheterna

I förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper föreskrivs att en begränsad uppsättning transaktioner som ändå omfattar hela uppsättningen icke-finansiella räkenskaper ska överföras. För länder vilkas bruttonationalprodukt utgör mer än 1 % av gemenskapens totala bruttonationalprodukt krävs följande uppdelning efter sektor: Icke-finansiella företag (S11) / Finansiella företag (S12) / Offentlig sektor (S13) / Hushållen och hushållens ideella organisationer (S1M) / Utlandet (S2). Rapporteringsskyldigheterna för länder som ligger under tröskelvärdet är begränsade till sektorerna offentlig sektor och utlandet.

Uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper skulle fram till augusti 2008 överföras senast 95 dagar efter referenskvartalet, och därefter upp till 90 dagar efter. Överföringarna ska inkludera retroaktiva uppgifter från och med första kvartalet 1999.

Några medlemsstater beviljades tillfälliga undantag då förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper antogs och genom efterföljande utvidgningar av EU, men de har nu alla löpt ut och förordningen gäller för alla EU:s medlemsstater samt Norge och Island inom ramen för EES-avtalet.

2.2 Uppfyllande av rapporteringsskyldigheterna

Länder med fullständiga rapporteringsskyldigheter

För att bedöma om ett land ska överföra en fullständig uppsättning uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper fastställer kommissionen landets bruttonationalprodukt som en procentandel av Europeiska unionens totala bruttonationalprodukt, på grundval av det aritmetiska medelvärdet av de årliga uppgifterna från de senaste tre åren (jfr artikel 3.2 i förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper).

I december 2009 hade följande 17 länder fullständiga rapporteringsskyldigheter: Belgien (BE), Tjeckien (CZ), Danmark (DK), Tyskland (DE), Irland (IE), Grekland (EL), Spanien (ES), Frankrike (FR), Italien (IT), Nederländerna (NL), Österrike (AT), Polen (PL), Portugal (PT), Finland (FI), Sverige (SE), Storbritannien (UK) och Norge (NO).

För den sista leveransen 2009 (uppgifter fram till 2009Q3) respekterade medlemsstaterna i stort sett tidsfristen på t+90 dagar (29 december).

De flesta länderna levererade en fullständig uppsättning uppgifter, men NO, SE och PL levererade ofullständiga uppsättningar och NO överförde endast uppgifter för hushållssektorn. Situationen har dock förbättrats i de senaste överföringarna, och Norge har meddelat att uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper kommer att överföras för alla sektorer före september 2010.

Retroaktiva serier för EL och ES (1999 års uppgifter) och IE (1999–2001) saknades. Detta berodde generellt på saknade årliga sektorräkenskaper som håller på att sammanställas och ska överföras till Eurostat tillsammans med de kvartalsvisa räkenskaperna senast i september 2010.

Länder med delvisa rapporteringsskyldigheter

I december 2009 hade följande tolv länder delvisa rapporteringsskyldigheter: Bulgarien (BG), Estland (EE), Cypern (CY), Lettland (LV), Litauen (LT), Luxemburg (LU), Ungern (HU), Malta (MT), Rumänien (RO), Slovenien (SI), Slovakien (SK) och Island (IC).

Bland medlemsstater med begränsade rapporteringsskyldigheter är det endast LU som inte har överfört några uppgifter, men landet har åtagit sig att göra det senast i december 2010. RO har frivilligt överfört fullständiga uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper och därigenom förberett sig för att överstiga 1-procenttröskeln och rapportera kvartalsvisa sektorräkenskaper fullt ut.

Aktualitetskraven uppfylldes i stort, men det var några länder som inte levererade ett begränsat antal transaktioner.

2.3 Överensstämmelse med tillhörande uppgifter

Överensstämmelse mellan den makroekonomiska statistikens olika områden krävs enligt förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper. Följande anges i det fjärde skälet i förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper: ”Upprättandet av dessa räkenskaper är en del av det övergripande målet att sammanställa ett system av årliga och kvartalsvisa räkenskaper för Europeiska unionen och för euroområdet. Systemet omfattar de viktigaste makroekonomiska aggregaten samt de finansiella och icke-finansiella räkenskaperna efter institutionell sektor. Syftet är att uppnå överensstämmelse mellan alla dessa räkenskaper och, när det gäller kontona för utlandet, mellan de olika uppgifterna om betalningsbalans och nationalräkenskaper.”

Vidare krävs det enligt artikel 5 i förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper att de uppgifter som överförs av medlemsstaterna i enlighet med denna förordning stämmer överens med de kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn och de kvartalsvisa huvudaggregat för den totala ekonomin och motsvarande årliga uppgifter som överförs till kommissionen enligt programmet för uppgiftsöverföring i ENS-förordningen[1].

Bristande överensstämmelse är i allmänhet obetydlig utom i fråga om uppgifterna om betalningsbalansen, där den kan vara rätt stor (se punkt 3.5 för närmare uppgifter). I ett fåtal fall har avvikelser beträffande kvartalsvisa huvudaggregat och årliga sektorräkenskaper tidigare konstaterats, men de har i de senaste överföringarna minskat till obetydliga nivåer. Ytterligare förbättringar väntas i och med det ändrade leveransprogrammet för ENS som bör harmonisera publicerings- och revisionskalendrarna i alla tabeller över nationalräkenskaper och möjligen uppgifterna om betalningsbalansen.

3. Den framtagna statistikens kvalitet

Ett första sätt att bedöma kvaliteten på den framtagna statistiken var att dokumentera de källor och metoder som medlemsstaterna och de europeiska institutionerna har använt för att sammanställa nationella och europeiska räkenskaper. Denna förteckning färdigställdes i mars 2010 och spreds till dem som ansvarar för sammanställningen för utbyte och främjande av de bästa metoderna. Den ska publiceras på Eurostats webbplats (http://ec.europa.eu/eurostat/sectoraccounts) senast i slutet av 2010.

Den framtagna statistikens kvalitet har bedömts på grundval av följande kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik[2]: relevans, noggrannhet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, samstämmighet och jämförbarhet.

3.1 Relevans

Relevans är en kvalitetsaspekt som visar hur väl en statistisk produkt tillgodoser användarnas behov. I detta ingår identifiering av användarna och kännedom om deras behov och förväntningar. I det tredje skälet i förordningen om kvartalsvisa räkenskaper anges följande huvudmål för produktion av kvartalsvisa sektorräkenskaper:

”Analysen av konjunktursvängningar i Europeiska unionens ekonomi och hanteringen av den monetära politiken i EMU kräver makroekonomisk statistik över det ekonomiska beteendet och det inbördes förhållandet mellan enskilda institutionella sektorer som är omöjliga att kartlägga på basis av de uppgifter som sammanställs för ekonomin som helhet. Det föreligger därför ett behov av att upprätta kvartalsvisa räkenskaper efter institutionell sektor för såväl Europeiska unionen i dess helhet som euroområdet.”

Uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper är därför av största intresse, framför allt för institutionella användare som ECB och kommissionens GD Ekonomi och finans samt för ekonomisk styrning.

Europeiska räkenskaper

Eurostat och ECB offentliggör en fullständig uppsättning kvartalsvisa sektorräkenskaper för euroområdet i vilka icke-finansiella räkenskaper samt konton för finansiella transaktioner och balansräkningar ingår. Eurostat offentliggör också kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för Europeiska unionen.

Eurostat sänder ut ett kvartalsvis utkommande pressmeddelande med fokusering på en uppsättning säsongsrensade nyckelindikatorer för euroområdet och EU. Följande icke-finansiella indikatorer är avsedda att visa icke-finansiella företags och hushållens beteende:

- Icke-finansiella företags vinstandel som definieras som rörelseresultatet före avskrivningar delat med bruttoförädlingsvärdet. Denna typindikator för lönsamhet visar hur stor del av förädlingsvärdet som skapats vid produktionen genom ersättning för kapital.

- Icke-finansiella företags bruttoinvesteringskvot som definieras som fasta bruttoinvesteringar delat med bruttoförädlingsvärdet. Denna kvot sätter icke-finansiella företags investeringar i fast tillgångar (byggnader, maskiner, programvara, stora förbättringar av fasta tillgångar osv.) i relation till det förädlingsvärde som skapats vid produktionen.

- Hushållens bruttosparande som beräknas som bruttosparande delat med disponibel bruttoinkomst[3].

- Hushållens bruttoinvesteringar som beräknas genom att dividera hushållens fasta bruttoinvesteringar med disponibel bruttoinkomst[4].

ECB publicerar ett pressmeddelande som omfattar både de kvartalsvisa finansiella och icke-finansiella sektorräkenskaperna för euroområdet. I ECB:s pressmeddelande analyseras de årliga procentuella förändringarna i de viktigaste transaktioner som ligger till grund för de olika ekonomiska sektorernas beslut. Dessutom sammanställer ECB regelbundet mera detaljerat informationsmaterial för sin direktion och ECB-rådet. Detta material utgör grunden för en omfattande analys av den kvartalsvisa utvecklingen på euroområdet som publiceras i ECB:s månadsrapport.

Uppdelning efter land

Återkopplingen från icke-institutionella användare (bankanalytiker, konsulter, journalister osv.) bekräftar deras stora intresse för kortperiodiska uppgifter per institutionell sektor. Men utöver europeiska aggregat behöver användarna mer information om enskilda länder.

Antalet länder som lämnar ut uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper förutom för sektorerna offentlig sektor och utlandet har ökat de senaste åren. 2010 lämnar åtta av sjutton länder med fullständiga rapporteringsskyldigheter ut uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper, som antingen kan vara säsongsrensade (FR, UK) eller ej (CZ, DK, ES, NL, PT och SE). Ytterligare fyra länder (AT, DE, IT och NO) offentliggör utvalda indikatorer för hushållen och, när de rör sig om IT, icke-finansiella företag. Bland de fem återstående länderna överväger ett (BE) att eventuellt offentliggöra dessa uppgifter inom den närmaste framtiden.

De berörda länderna publicerar generellt uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper vid t+90 dagar eller kort därefter (högst t+93 dagar för CZ, t+97 dagar för NL, senast t+98 dagar för IT och mellan 90 och 100 dagar för ES).

På europeisk nivå har Eurostat börja sprida landsuppgifter för var och en av ovanstående nyckelindikatorer och deras bakomliggande komponenter. Eftersom de flesta av medlemsstaterna ännu inte sammanställer säsongsrensade kvartalsvisa sektorräkenskaper publiceras dessa indikatorer som fyra kvartalsvis kumulerade summor.

3.2 Noggrannhet

Som nämns i förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik måste denna statistik på ett noggrant och tillförlitligt sätt avbilda verkligheten. Statistikens noggrannhet och tillförlitlighet kommer an på många variabler. En viktig faktor i detta sammanhang är i vilken utsträckning direkta statistikkällor används jämfört med indirekta metoder som bygger på tidigare trender och modellantaganden. Sammanställningen av kvartalsvisa sektorräkenskaper bygger i stor utsträckning på tre uppgiftskällor, nämligen de kvartalsvisa huvudaggregaten för den totala ekonomin, de kvartalsvisa räkenskaperna för den offentliga sektorn och kvartalsstatistiken över betalningsbalansen. Dessa kompletteras med administrativa uppgiftskällor (t.ex. skatteuppgifter, annan information från tillsynsmyndigheter för industrin), som normalt innehåller direkta uppgifter som kan användas som indikatorer för den kortsiktiga utvecklingen av vissa sektorer/transaktioner.

Det finns ganska bra statistiska uppgifter för kortare tid än ett år för finansiella företags verksamhet (resultaträkningar, detaljerade uppgifter om balansräkningar med uppdelning på motparter, räntestatistik, kvartalsvisa konton för finansiella transaktioner), som många länder använder vid sammanställningen av kvartalsvisa sektorräkenskaper. Dessa källor omfattar främst monetära finansinstitut, investeringsfonder och, i mindre utsträckning, försäkringsföretag och pensionsfonder. I många fall används även uppgifter från officiella övervakningsorgan, näringslivsorganisationer och börser.

Dock använder endast ett fåtal länder (t.ex. CZ och UK, NL för sektorn icke-finansiella företag) som rapporterar en fullständig uppsättning uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper direkta uppgiftskällor som stöd för sammanställningen av individuella bedömningar för sektorerna hushåll och icke-finansiella företag, särskilt för produktionskonton samt konton för inkomstbildning.

Merparten av de övriga länderna använder i stor utsträckning indirekta metoder där årliga uppgifter används som referensvärde och kvartalsvisa indikatorer används för att fånga upp kortsiktiga ändringar inklusive säsongskomponenten. I dessa fall är de kvartalsvisa sektorräkenskapernas kvalitet direkt beroende av de årliga sektorräkenskapernas noggrannhet. Även om årsboksluten bygger på ett större antal källor förekommer inte alltid inkomstflöden mellan företag och hushåll i någon större utsträckning, vilket t.ex. leder till ett orimligt hushållssparande eller orimliga vinstandelar för företagen. De nyckelindikatorer som Eurostat årligen offentliggör har visat sig vara ett effektivt verktyg för att upptäcka sådana orimliga nivåer/förändringar, som sedan undersöks för det berörda landet (se punkt 3.5 nedan – ”jämförbarhet”). Slutligen använder länderna i några fall rent modellbaserade skattningar utan stöd av direkta eller indirekta kvartalsvisa uppgifter. Dessa (modellbaserade) metoder är dock i allmänhet begränsade till transaktioner av mindre betydelse i räkenskaperna.

3.3 Aktualitet och punktlighet

Den europeiska statistik som sprids ska komma i rätt tid, i synnerhet när den används i näringspolitiska syften. Så är fallet med europeiska kvartalsvisa sektorräkenskaper som innehåller relevanta uppgifter för hanteringen av den monetära politiken inom euroområdet och för samordningen av budgetpolitiken inom EU. Sedan mitten av 2007 har europeiska kvartalsvisa sektorräkenskaper offentliggjorts punktligt, inom 120 dagar efter referenskvartalet.

Vid fastställande av den europeiska statistikens periodicitet ska användarnas behov beaktas i största möjliga utsträckning. Det finns ett tydligt önskemål hos de institutionella användarna att påskynda sammanställningen och spridningen av uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper för att de i rätt tid ska kunna bidra till beslutsfattandet. Den nuvarande tidsfristen för spridning på t+120 dagar understiger fortfarande det mål på t+90 dagar som Ekofinrådet fastställde i september 2000. I synnerhet krävs denna förbättrade aktualitet för att tillgodose behoven i ECB-rådet, som beslutar om den monetära politiken i euroområdet. Emellertid beror en förbättrad aktualitet för euroområdets finansräkenskaper i första hand på den tidigare tillgängligheten till uppgifter som kvartalsstatistik över den offentliga sektorn, betalningsbalans och kvartalsvisa finansräkenskaper (MUFA, Monetary Union financial accounts).

Som ett steg på vägen har valideringen och sammanställningen minskats till 10 dagar (kalenderdagar) efter överföringen av nationella kvartalsvisa sektorräkenskaper, vilket gör att preliminära skattningar för euroområdet och icke-finansiella räkenskaper i EU är tillgängliga internt inom 100 dagar efter referenskvartalet.

3.4 Tillgänglighet och tydlighet

Den europeiska statistiken måste spridas med lämpliga metoder och ha ett tydligt och lättbegripligt format. Den bör presenteras på ett opartiskt sätt tillsammans med stödjande metadata och vägledning.

- Euroområdet/europeiska aggregat

Eurostats offentliggörande omfattar fullständiga serier av uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper med början från 1999 kvartal 1 (icke-säsongsrensade) för euroområdet och EU samt nyckelindikatorer med fokusering på icke-finansiella företags och hushållens beteende (både obehandlade och säsongsrensade) enligt beskrivningen i avsnitt 3.1.

Uppgifterna sprids via olika kanaler: pressmeddelanden, statistikdatabaser och den del av Eurostats webbplats som avser sektorräkenskaper[5]. I just den delen visas integrerade kvartalsvisa finansiella och icke-finansiella sektorräkenskaper för euroområdet och icke-finansiella kvartalsvisa sektorräkenskaper för EU i form av ett kontosystem enligt definitionen i ENS 95. Detta format hjälper användarna förstå och analysera förhållandena mellan olika sektorer och transaktioner.

Uppgifterna åtföljs av metodikinformation om sammanställningen av europeiska kvartalsvisa sektorräkenskaper samt kontosystemet i ENS 95. Dessutom tillhandahålls samlingen av Eurostats pressmeddelanden om kvartalsvisa sektorräkenskaper tillsammans med en Excelfil med de underliggande uppgifterna. Slutligen uppdateras en uppsättning av ca 30 analytiska diagram och tabeller varje kvartal så att användarna lätt kan ställa förändringar i den totala ekonomin i relation till utvecklingen inom varje institutionell sektor.

Dessutom ger ECB ut ett detaljerat pressmeddelande om euroområdets integrerade finansräkenskaper, den tillhandahåller alla uppgifter om euroområdets finansräkenskaper via sin Statistical Data Warehouse (SDW)[6] och offentliggör de viktigaste indikatorerna i sin månadsrapport och Statistical Pocket Book. Metodikinformation finns också på ECB:s webbplats.

- Uppdelning efter land

Eurostat offentliggör årliga sektorräkenskaper för varje land, bredvid och i samma ENS 95-format som de kvartalsvisa sektorräkenskaperna för euroområdet och EU. Dessutom har de kvartalsvisa nyckelindikatorer som förtecknas i avsnitt 3.1 helt eller delvis offentliggjorts för alla medlemsstater som rapporterar fullständiga kvartalsvisa sektorräkenskaper, utom BE, EL, IE och FI, som planeras komma med inom den närmaste framtiden.

3.5 Samstämmighet och jämförbarhet

Samstämmighet

Överensstämmelse mellan sammanhängande statistiska områden definieras som en av de viktiga kvalitetsaspekterna för statistiska produkter (se avsnitt 2.3 i dokumentet). För de kvartalsvisa sektorräkenskaperna gäller detta för årliga sektorräkenskaper, kvartalsvisa huvudaggregat, kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn, kvartalsvisa finansräkenskaper (MUFA) och statistik över betalningsbalansen.

De kvartalsvisa sektorräkenskaperna har generellt uppnått god överensstämmelse med annan därtill relaterad statistik, särskilt kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn (undantaget UK) och kvartalsvisa huvudaggregat.

När det gäller överensstämmelsen hos kvartalsvisa huvudaggregat/betalningsbalans uppvisar vissa länder fortfarande relativt stora avvikelser på grund av att olika begrepp används på båda områdena. Exempelvis använder flera medlemsstater i nationalräkenskaperna det nationella begreppet för handel med varor, med undantag särskilt av kvasitransitering, medan de använder EU:s begrepp för betalningsbalans.

Andra avvikelser i kvartalsvisa huvudaggregat/betalningsbalans härrör från olikheter i femte utgåvan av betalningsbalansmanualen, BPM5, respektive handboken för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet, ENS 95. Avvikelserna gäller justering för mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) avseende import, export och ränteströmmar i nationalräkenskaper, och på att byggnadstjänster och offentliga tjänster behandlas på ett annat sätt än intäkter från fondförvaltning. Dessa begreppsskillnader väntas försvinna i och med att de nya versionerna av handböckerna (BPM6 och ENS 2008) ges ut.

De främsta anledningarna till bristande överensstämmelse är följande:

- Olika uppgiftskrav.

- Olika aktualitets- eller revideringsprinciper för sammanhängande statistik (s.k. vintage differences).

- institutionella arrangemang (olika enheter som ansvarar för sammanställning använder olika uppgiftskällor, särskilt för betalningsbalans och finansräkenskaper).

- Asymmetrisk registrering av gränsöverskridande flöden.

Bristande överensstämmelse på grund av olika uppgiftskrav kan bero på att den statistiska avvikelsen mellan produktions- och utgiftssidan behandlas olika i bruttonationalprodukten. Till skillnad från överföringar av kvartalsvisa huvudaggregat, där den statistiska avvikelsen kan rapporteras separat, rapporteras kvartalsvisa sektorräkenskaper balanserade i förhållande till användning och resurser. Avvikelsen på produktionssidan allokeras därför normalt på bruttoförädlingsvärdet (B.1G), medan avvikelsen på utgiftssidan normalt hamnar på lagerinvesteringar/förändringar i värdeföremål (P.5N).

”Vintage differences” kan förekomma emellanåt under vissa tider av året på grund av olika revideringsprinciper för årliga uppgifter. Särskilt årliga nationalräkenskaper uppdateras i allmänhet på grundval av kvartalsvisa huvudaggregat och blir tillgängliga vid t+3 månader, medan årliga sektorräkenskaper revideras mellan t+6 och t+9 månader. Kvartalsvisa sektorräkenskaper, för vilka vanligtvis årliga sektorräkenskaper används som referenspunkt, kan då under tiden avvika från kvartalsvisa huvudaggregat. Dessutom måste den årliga statistiken över offentliga finanser stämma överens med anmälningar om alltför stora underskott som gjorts vid t+3 och t+9 månader. Om uppgifterna om årliga sektorräkenskaper inte sammanställs/revideras vid exakt dessa tidpunkter kan det uppkomma skillnader mellan de kvartalsvisa sektorräkenskaper som har årliga sektorräkenskaper som referenspunkt och uppgifterna om kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn/den årliga statistiken över offentliga finanser, särskilt i mars och september.

”Vintage differences” kan också återkomma varje kvartal på grund av olika aktualitetskrav eller revideringsprinciper mellan statistikområdena. Exempelvis är kvartalsvisa huvudaggregat tillgängliga vid t+70 dagar medan kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn och kvartalsvisa sektorräkenskaper överförs vid t+90 och därför utnyttjar de ytterligare uppgifter som blir tillgängliga mellan t+70 och t+90 dagar. Eftersom de kvartalsvisa sektorräkenskapernas anpassning till kvartalsvisa konton för icke-finansiella transaktioner för den offentliga sektorn har högre prioritet ger detta upphov till ”vintage differences” med tidigare producerade kvartalsvisa huvudaggregat.

Olika institutionella arrangemang i länderna resulterar ofta i att datakällor och metoder samt revideringsprinciperna skiljer sig åt mellan statistikområdena. Detta gäller främst avvikelser jämfört med uppgifterna om betalningsbalans och kvartalsvisa finansräkenskaper (bortsett från de skillnader i begrepp och ”vintage differences” som diskuteras ovan). I de flesta länder handhas icke-finansiella räkenskaper inklusive övriga utlandet av de nationella statistikbyråerna, medan de nationella centralbankerna brukar ansvara för betalningsbalans och finansräkenskaper. Tillnärmning av datakällor som används av de olika institutionerna, ömsesidiga överenskommelser om vilken detaljnivå som krävs i uppgifterna och regelbunden kommunikation mellan de nationella statistikbyråerna och de nationella centralbankerna om metodikfrågor är av yttersta vikt för statistisk överensstämmelse.

På europeisk nivå härrör skiljaktigheterna inte bara från de nationella uppgifterna, utan också från den asymmetriska registreringen av gränsöverskridande flöden mellan medlemsstaterna. Teoretiskt sett bör interna flöden vara desamma på användnings- och resurssidan (t.ex. bör varor som alla medlemsstater exporterar inom gemenskapen vara lika med den totala importen). Så är dock inte fallet i praktiken på grund av de så kallade ”asymmetrierna”. För att justera dessa asymmetrier måste de europeiska räkenskaperna avslutas, vilket eventuellt leder till vissa skillnader jämfört med andra publikationer av nationalräkenskaper, där gränsöverskridande flöden inom det berörda området ännu inte har tagits bort.

Jämförbarhet

Jämförbarhet kan analyseras både ut ett begreppsmässigt och ett empiriskt perspektiv.

Enligt artikel 4 i förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper garanteras jämförbarhet på begreppssidan genom användning av gemensamma standarder, definitioner, klassifikationer och redovisningsregler som fastställs i ENS-förordningen.

I ENS-förordningen definieras särskilt institutionella enheter, sektorer och innehållet i varje individuell transaktion som ingår i kontoplanen. För att främja en korrekt tillämpning av dessa standarder har frågeformulären för kvartalsvisa sektorräkenskaper (och årliga sektorräkenskaper) utformats så att endast relevanta kombinationer av sektorer/transaktioner kan överföras. Dessutom kontrollerar Eurostat ENS-koder and bokföringsregler systematiskt vid mottagandet av överföringar av kvartalsvisa sektorräkenskaper.

På den empiriska sidan verifieras jämförbarheten över tid genom övervakning av revideringar under på varandra följande överföringar och genom att fråga medlemsstaterna om eventuella plötsliga förändringar i nyckelvariabler.

I ENS-förordningen fastställs också regler om tidpunkten för redovisning av transaktioner. Dessa regler, i vilka bokföringsmässiga grunder (periodiseringsprincipen) tillämpas, är särskilt viktiga i samband med kvartalsvisa sektorräkenskaper, där alla sammanhängande transaktioner måste redovisas samtidigt för alla motparter. För att kontrollera jämförbarheten över tid och att reglerna om tidpunkten för redovisning tillämpas enhetligt i alla länder uppdateras en förteckning över ekonomiskt meningsfulla diagram varje kvartal och lämnas till dem som sammanställer kvartalsvisa sektorräkenskaper för kollegial granskning. Därigenom är det möjligt att upptäcka orimliga kvartalsvisa mönster som kan tyda på inkonsekvent registrering av relaterade flöden.

Jämförbarhet över rummet övervakas genom att göra jämförelser mellan de olika ländernas nyckelindikatorer för årliga sektorräkenskaper, t.ex. hushållens sparande i förhållande till hushållens disponibla inkomster.

4. Nytta och möjliga förbättringar

4.1. Nytta i förhållande till kostnader

Kostnader

Sammanställningen av uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper bygger huvudsakligen på befintliga årliga sektorräkenskaper och kvartalsvisa uppgifter för sektorerna offentlig sektor och utlandet (betalningsbalans).

Dessa uppgifter kompletteras i allmänhet med användning av befintliga undersökningar eller administrativa uppgifter. I ett fåtal fall har ytterligare undersökningar införts för att uppfylla kraven i de kvartalsvisa sektorräkenskaperna.

Så är fallet för NL, där det görs undersökningar de 300 största firmorna i sektorn icke-finansiella företag, omfattande ca 50 % av balansomslutningen, och en betydande andel av enheterna i sektorn finansiella företag[7]. PT och FI har också infört ytterligare undersökningar för sektorn icke-finansiella företag.

När det gäller UK är fallet mycket specifikt eftersom det där sammanställs kvartalsvisa sektorräkenskaper som sedan används för att erhålla årliga sektorräkenskaper. De kvartalsvisa sektorräkenskaperna bygger särskilt på ett antal kvartalsvisa undersökningar, för hushåll: ”löneundersökningen”; för icke-finansiella företag: ”undersökningen av kvartalsvinster” och för finansiella företag: ett antal undersökningar som utförs av Bank of England, och med avseende på pensionsfonder, försäkringsbolag och stiftelser, av Office for National Statistics (ONS).

Sammanställningen av uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper för hushålls- och företagssektorerna har också krävt extra personal. Merarbetet[8] har beräknats i heltidsekvivalenter enligt följande: Eurostat (5), ECB (2,5), BE (0,6), CZ (1,5), DK (1), DE (1,5), IE (2), EL (0,3), ES (2), FR (1), IT (1,5), NL (3), AT (2), PL (1,5), PT (2), RO (2), FI (1), SE (2), NO (1).

Nytta

Förordningen om kvartalsvisa sektorräkenskaper har främjat sammanställningen av kvartalsserier för nationalräkenskapernas inkomstsida i medlemsstaterna. Dessa uppgifter kompletterar kvartalsserierna för produktions- och utgiftssidan, som redan samlats in genom leveransprogrammet för ENS. På europeisk nivå har sammanställningen av kvartalsvisa sektorräkenskaper satt igång en metodutveckling samtidigt som den lett till en lång rad nya statistiska produkter.

På metodiksidan blev det nödvändigt att se över sammanställningen av europeiska aggregat så att de beskriver euroområdet/EU som helhet. För det första har medlemsstaternas kvartalsvisa sektorräkenskaper kompletterats med EU-institutionernas och ECB:s räkenskaper. För det andra har utlandsbalansen beräknats på grundval av uppgifter från andra områden än euroområdet/EU:s betalningsbalans eftersom den endast ska ta upp flöden för tredjeländer. För det tredje har räkenskaperna balanserats på nytt så att de inhemska sektorerna stämmer överens med den på nytt beräknade utlandsbalansen.

Offentliggörandet av en fullständig uppsättning integrerade (icke-finansiella och finansiella) räkenskaper efter institutionell sektor för euroområdet och icke-finansiella sektorräkenskaper för EU har betraktats som en stor framgång av sammanställare och institutionella användare[9]. Såsom anges i specifikationerna för projektet möjliggör de icke-finansiella kvartalsvisa sektorräkenskaperna en analys av de ekonomiska aktörernas beteende och deras samverkan i den reala ekonomin. I kombination med de kvartalsvisa finansräkenskaperna växer det fram en mer komplett bild.

4.2. Möjliga förbättringar

Även om de grundläggande behoven i den handlingsplan om statistikkrav för Ekonomiska och monetära unionen (EMU) som godkändes av Ekofinrådet i september 2000 har tillgodosetts genom kvartalsvisa sektorräkenskaper kan vissa förbättringar föreslås för att ytterligare öka deras användbarhet.

Aktualitet

Som en första prioritering strävar medlemsstaterna och Eurostat/ECB efter att förbättra euroområdets/EU:s räkenskapers aktualitet. Såsom nämns i avsnitt 3.3 beror dock en förbättrad aktualitet för euroområdets räkenskaper på den tidigare tillgängligheten till uppgifter.

Under den pågående revideringen av det reviderade leveransprogrammet för ENS planeras det därför att förkorta tidsfristerna för överföringar av kvartalsvisa sektorräkenskaper för att möjliggöra sammanställning/offentliggörande av euroområdets/EU:s räkenskaper senast vid t+90 dagar i stället för t+120 dagar.

Tillförlitlighet

En annan källa till möjliga förbättringar är bättre kvartalsvisa källor för sektorerna hushåll och icke-finansiella företag. I några fall använder länderna rent modellbaserade skattningar utan stöd av direkta eller indirekta kvartalsvisa uppgifter. Det är viktigt att den sistnämnda (modellbaserade) metoden endast används för transaktioner av mindre betydelse i räkenskaperna.

Å andra sidan har vissa länder redan börjat samla in direkta uppgifter, t.ex. från företagens redovisningar. Det bästa skulle dock vara om statistiken genererades som en biprodukt till företagens regelbundna redovisningar, åtminstone för börsnoterade företag och administrativa uppgifter/hushållens lönelistor.

Eurostat kommer att fortsätta att övervaka och förbättra de kvartalsvisa sektorräkenskapernas kvalitet genom systematiska uppgiftskontroller där jämförelser mellan de olika länderna ingår. Eurostat kommer också att främja spridning av de bästa sammanställningsmetoderna under överinseende av kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistiks arbetsgrupp för kvartalsvisa räkenskaper efter institutionell sektor.

Spridning

Som beskrivs i avsnitt 2.1 i dokumentet meddelar de som använder uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper regelbundet sitt intresse av att få tillgång till nationella uppgifter om kvartalsvisa sektorräkenskaper. Därför är offentliggörandet av harmoniserade nationella uppgifter, med bl.a. säsongsrensade uppgifter, en av prioriteringarna för utveckling av de kvartalsvisa sektorräkenskaperna inom den närmaste framtiden.

På samma sätt skulle det vara oerhört värdefullt att visa en uppsättning nyckelindikatorer beräknade i reella termer. Sådana volymuppgifter om hushållens och företagens investeringar skulle komplettera de uppgifter som för närvarande offentliggörs om hushållens realinkomster och verkliga konsumtion. En uppdelning efter land borde eventuellt offentliggöras samtidigt som motsvarande europeiska indikatorer.

Tillhandahållandet av säsongsrensade uppgifter i reella termer, för en begränsad uppsättning indikatorer, håller på att diskuteras i samband med revideringen av leveransprogrammet för ENS.

[1] Förordning (EG) nr 2223/96

[2] Offentliggjord i EUT L 87, 31.3.2009.

[3] Efter justering för förändring i hushållens nettofordran på pensionsreserver.

[4] Ibid .

[5] Se: http://ec.europa.eu/eurostat/sectoraccounts

[6] Se: http://sdw.ecb.europa.eu

[7] De undersökta enheterna omfattar 90 % av balansomslutningen för monetära finansiella institut (35 % av hela S12); 100 % för värdepappersfonder (1 % av S12) och 85 % för försäkringsföretag och pensionsfonder (15 % av S12).

[8] Eftersom UK sammanställer de årliga sektorräkenskaperna som summan av de kvartalsvisa sektorräkenskaperna kan den specifika arbetsbelastningen för kvartalsvisa sektorräkenskaper inte beräknas.

[9] Se protokollet från kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistiks 34:e möte, §6.1.4 på: http://www.cmfb.org/reports/meetings.htm och arkiv från den presskonferens som hölls den 1 juni 2007 på: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/sector_accounts/introduction.