[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 2.6.2010

KOM(2010) 301 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT EUROPEISKA CENTRALBANKEN

REGLERING AV FINANSIELLA TJÄNSTER FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT EUROPEISKA CENTRALBANKEN

REGLERING AV FINANSIELLA TJÄNSTER FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

(Text av betydelse för EES)

1. fortsatta reformer

Kommissionen och EU:s regeringar har sedan finanskrisen började 2008 vidtagit de brådskande åtgärder som är nödvändiga för att bevara stabiliteten i det finansiella systemet genom att bland annat skjuta till stora summor av statliga medel till banksektorn och vidta kompletterande åtgärder för att säkerställa att bankerna befäster sina kapitalpositioner.

Ett säkrare, sundare, öppnare och ansvarsfullare finansiellt system, som arbetar för ekonomin och samhället i dess helhet och som är i stånd att finansiera realekonomin, utgör en grundförutsättning för en hållbar tillväxt. Det är ett viktigt komplement till de insatser som görs inom EU för att konsolidera statsfinanserna och åstadkomma strukturreformer som skapar en dynamisk framtida ekonomi. Europa 2020-strategin bör baseras på en sund finansiell tjänstesektor som säkerställer att EU:s företag, framför allt små och medelstora företag, kan investera i tillväxt och att allmänheten med tillförsikt kan planera sin framtid. Regleringen av finansiella tjänster måste kompletteras med ett ambitiöst reformprogram för tillväxt baserad på den inre marknaden.

Utöver de omedelbara åtgärderna har kommissionen vinnlagt sig om att få till stånd en omfattande finansiell reform som åtgärdar kortsiktigheten, den bristfälliga riskhanteringen och avsaknaden av ansvarskänsla hos vissa aktörer inom finanssektorn samt rättar till de underliggande bristerna i övervaknings- och regleringsramarna. Avsevärda framsteg har redan uppnåtts som gjort det möjligt för Europa att leda internationella insatser på G20-nivå.

Den senaste tidens oro på marknaden bekräftar nödvändigheten av snabba åtgärder för att få till stånd de nödvändiga reformerna och skapa ett sunt och stabilt finansiellt system på EU-nivå och på det globala planet.

De kommande sex till nio månaderna kommer att bli avgörande.

Kommissionen kommer därför att i slutet av detta år lägga fram för rådet och Europaparlamentet flertalet av de återstående förslagen till en reform av lagstiftningen. Det sista förslaget kommer att läggas fram om nio månader. Enligt principerna om bättre lagstiftning kommer förslagen att utarbetas efter det att samråd med berörda parter och konsekvensanalyser genomförts. De kumulativa effekterna av olika åtgärder för finanssektorn och realekonomin måste beaktas fullt ut. Sådana synpunkter kommer att beaktas i konsekvensanalysen och vid justeringen av de olika åtgärderna. I detta sammanhang kommer man att fullt ut beakta resultatet av det arbete som redan utförs av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och Baselkommittén beträffande de kumulativa effekterna av en reform av finanssektorn.

Kommissionen kommer att trycka på för att dessa åtgärder snabbt ska antas så att EU-invånarnas förtroende för ett sunt finansiellt system som en grund för tillväxt kan återskapas.

EU måste göra en insats för att reformprogrammet ska vara slutfört senast i slutet av 2011 inte enbart för att garantera finansiell stabilitet och skydda investerarna, framför allt genom att bemöta de nya utmaningar som den senaste tidens utveckling på marknaden blottlagt, men även för att bevara och utveckla den inre marknaden och motverka trycket att protektionistiska åtgärder vidtas på det nationella planet.

EU har intagit en ledande roll när det gällt internationella insatser för att stävja krisen. Under de kommande sex månaderna ska G20 komma överens om de breda ramarna för en ny global finansiell struktur för systemrelevanta viktiga finansinstitut, åtgärder för krishantering och strängare kapitalkrav. EU är fast beslutet att utforma denna process och se till att andra viktiga aktörer griper sig an denna utmaning.

Åtgärder som redan antagits

Kommissionen reagerade snabbt på finanskrisen (se bilaga 2 för en fullständig redogörelse av de åtgärder som vidtagits). I november 2008 gav man i uppdrag åt en grupp ledd av Jacques de Larosière att undersöka möjligheterna till förbättrad övervakning och reglering. Som en reaktion på läget 2008 gjordes en snabb översyn av direktivet om system för garanti av insättningar[1] och kapitalkravsdirektivet [2] . En förordning om kreditvärderingsinstitut[3] har antagits och kommissionen har lagt fram två rekommendationer om principer för ersättning[4]. EU har inom ett antal områden visat internationellt ledarskap genom att bland annat föreslå följande: Ett riskråd på makronivå som ska utfärda riskvarningar, bibehållandekrav för värdepapperiseringar och en reform av kapitalkrav för handelslager. EU arbetar dessutom för att konvergens ska uppnås när det gäller internationella redovisningsstandarder.

2. det pågående arbetet måste slutföras

Kommissionen reagerade snabbt på rekommendationerna i De Larosière-rapporten och lade under sommaren 2009 inom några få veckor fram ett antal viktiga lagstiftningsförlag. Flera av de viktiga förslag som lagts fram av kommissionen väntar fortfarande på godkännande av rådet och Europaparlamentet.

För att ändra EU:s tillsynsstruktur har kommissionen föreslagit att det inrättas ett Europeiskt systemriskråd[5] som ska se till att markoprudentiella och makroekonomiska risker uppdagas så tidigt som möjligt samt tre europeiska tillsynsmyndigheter[6] med ansvar för banksektorn, försäkringssektorn och värdepappersmarknaden i syfte att skapa en förstärkt tillsyn och bättre samordning mellan de nationella tillsynsmyndigheterna.

En välfungerande inre marknad för finansiella tjänster kräver strama, effektiva och harmoniserade regler för alla aktörer i kombination med effektiv tillsyn, stränga, avskräckande påföljder och klara genomförandemekanismer. Den nya tillsynsstruktur som föreslagits kommer att utgöra ryggraden i ett stärkt samarbete och möjliggöra en mer harmoniserad EU-tillsyn – på grundval av ett enhetligt synsätt – som omfattar makroekonomiska faktorer. När de nya europeiska tillsynsmyndigheterna väl är inrättade och påbörjat sin verksamhet ska de medverka till att ta fram tekniska standarder som leder fram till ett verkligt gemensamt regelverk.

Det är viktigt att man når en överenskommelse före sommaren så att de nya myndigheterna kan inrättas och påbörja sin verksamhet 2011. Kommissionen arbetar aktivt på att få till stånd en kompromiss mellan rådet och Europaparlamentet som beaktar båda institutionernas ståndpunkter och samtidigt garanterar att de nya myndigheterna får de nödvändiga faktiska befogenheterna.

När det gäller förvaltningen av alternativa investeringsfonder ( däribland hedgefonder ) kommer det föreslagna direktivet[7] att tillhandahålla omfattande och effektiva reglerings- och tillsynssystem på EU-nivå med fasta och harmoniserade regleringsstandarder för alla förvaltare och ökad insyn för investerare. Det är viktigt att man snart når en överenskommelse i synnerhet vad gäller behandlingen av förvaltare och fonder i tredjeland, och att man ser till att lika villkor gäller för alla samtidigt som ett högt investerarskydd tillgodoses.

När man nått en överenskommelse om den tredje översynen av kapitalkravsdirektivet ( CRD III )[8] kommer man att få bindande regler vad gäller ersättning och skärpta kapitalkrav i fråga om poster som ingår i handelslager. Reglerna för handelslager måste genomföras globalt och enhetligt. För att kunna åstadkomma detta arbetar kommissionen på ett konstruktivt sätt med de viktigaste internationella parterna.

Kommissionen samarbetar aktivt med medlagstiftarna för att nå en överenskommelse om alla dessa frågor före sommaruppehållet.

3. kommande förslag

Kommissionen avser att färdigställa sitt reformprogram för finanssektorn under de kommande månaderna med utgångspunkt från fyra grundprinciper: ökad insyn, effektiv tillsyn och effektivt genomförande (som ovan nämns har man på detta område redan gjort avsevärda framsteg), förbättrad återhämtningsförmåga och ökad finansiell stabilitet samt slutligen ökat ansvarstagande och förbättrat konsumentskydd. Dessa principer är nära sammankopplade med varandra och de grundläggande målen för reformerna kan enbart uppnås om dessa huvudprinciper tillämpas gemensamt och enhetligt. Många av de förslag som nämns nedan uppfyller mål som är tillämpliga för flera av dessa principer.

I bilaga I förtecknas samtliga planerade åtgärder med beräknat datum för antagande.

1. Ökad öppenhet

Öppenhet är absolut nödvändig för att marknaderna ska kunna fungera väl liksom för tillit och ömsesidigt förtroende mellan marknadsaktörerna. Bristande insyn i fråga om vissa transaktioner, produkter och marknadsaktörer är en av de faktorer som bidragit till den nuvarande krisen. Ökad insyn är därför ett av de främsta målen med reformen av EU:s finanssektor. Samtidigt är korrekt och tillförlitlig information till de tillsynsansvariga, investerarna och allmänheten om finansmarknaderna och den inbördes kopplingen mellan olika aktörer ett viktigt medel för att skapa ett stabilare och sundare finansiellt system som i mindre uträckning präglas av kortsiktigt tänkande, stort risktagande och ett konjunkturförstärkande beteende.

En första förordning om kreditvärderingsinstitut [9] antogs 2009 för att åtgärda de största svagheterna i kreditvärderingsinstitutens verksamhet. Både regleringsmyndigheterna och kreditvärderingsinstituten håller på att förbereda genomförandet av dessa regler inför tidsfristen den 7 september 2010. Genom förordningen införs obligatorisk registrering av samtliga kreditvärderingsinstitut som är verksamma inom EU samt strikta krav för att garantera att korrekta tillsyns- och relgeringsstandarder tillämpas så att risken för intressekonflikter minskas.

Den finns en växande uppfattning inom EU och på det internationella planet om att man inte funnit någon tillfredsställande lösning på bristerna i de nuvarande kreditvärderingsförfarandena, vilket tydliggjorts under den pågående krisen. Bristande konkurrens inom kreditvärderingsbranschen är ett särskilt problem. Utan att kommissionen i detta stadium bestämmer sig för en viss lösning undersöker den strukturlösningar, däribland behovet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut eller större deltagande av oberoende offentliga organ i kreditvärderingen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt statsskulden för att garantera att man tillämpar adekvata metoder. Bankernas och andra finansinstituts brist på lämpliga granskningsförfaranden och bristen på alternativa riktmärken för att bedöma hur tillförlitliga investerarna är bör också uppmärksammas. Det krävs en genomgripande översyn av den nuvarande regleringsstrukturen där kreditvärderingen är integrerad i den finansiella regleringen.

Kommissionen kommer att i september lägga fram sina slutsatser om dessa frågor.

I sommar kommer kommissionen all lägga fram förslag till lagstiftning för att förbättra det sätt på vilket derivatmarknaderna fungerar. Detta är avgörande för att öka insynen i en marknad som är viktig men idag föga transparent. Genom detta förslag kommer infrastrukturen på EU:s finansmarknad att stärkas, derivatkontrakten att standardiseras i större utsträckning och centrala clearingorgan för derivatkontrakt att inrättas, varigenom riskerna kan minskas väsentligt. Det kommer att ge alla europeiska tillsynsmyndigheter tillgång till information i transaktionsregister om alla slag av transaktioner.

Kommissionen kommer också att lägga fram förslag till förbättringar av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)[10] för att öka överblickbarheten före och efter transaktioner och få mer derivatinstrument att handlas på organiserade handelsplatser.

2. Effektiv tillsyn och effektivt genomförande

Den nya tillsynsstruktur som föreslagits utgör ett viktigt steg mot en förbättrad och effektivare tillsyn. Tillsynen måste dock garanteras genom effektiva genomförandemekanismer med påföljder vid behov för att främja ett ansvarsfullt marknadsbeteende och i tillämpliga fall hindra oansvarig och överdriven spekulation.

Den 2 juni lade kommissionen fram förslag om en översyn av förordningen om kreditvärderingsinstitut[11]. Syftet är att få till stånd en central EU-tillsyn över kreditvärderingsinstituten och ge Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ensamrätt att utöva tillsyn över de kreditvärderingsinstitut som är registrerade i EU.

Den avskräckande verkan som påföljder har utgör en viktig faktor inom en välfungerande sektor. Påföljderna inom finanssektorn är dock inte harmoniserade, vilket leder till att de nationella tillsynsmyndigheterna tillämpar olika praxis. Kommissionen avser att gripa sig an denna fråga genom en djupgående översyn av gällande sanktionsbefogenheter och deras praktiska tillämpning. Som ett första steg kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om påföljder i finanssektorn för att främja en inbördes anpassning av påföljderna inom hela tillsynsverksamheten.

3. Förbättrad återhämtningsförmåga och ökad stabilitet inom finanssektorn

Förbättrad återhämtningsförmåga och ökad stabilitet kräver en övergripande insats som måste åstadkommas genom ett antal kompletterande åtgärder. Förbättrad återhämtningsförmåga börjar med högre kapitalstandarder och måste kombineras med regler om ökad insyn, skärpt tillsyn och förbättrat genomförande. Det kräver även en väsentligt förbättrad riskkultur och bolagsstyrning på alla nivåer inom ett företag. Som en sista bit i pusslet krävs det en fullständig uppsättning verktyg för krisförebyggande och krishantering.

Till följd av intensivt arbete i rådet för finansiell stabilitet (FSB), G20 och Baselkommittén kommer kommissionen att kunna lägga fram förslag om ändring av kapitalkravsdirektivet (CRD IV)[12] i syfte att förbättra kvaliteten på och kvantiteten av bankernas kapital, införa kapitalbuffertar och se till att det byggs upp kapitalreserver under goda tider som kan användas i sämre tider. Genom direktivet kommer man även att ta itu med problemet med överdriven användning av hävstångseffekter och införa effektiva likviditetsregler. Lagstiftningsförslaget avseende derivat kommer också att stärka återhämntningsförmågan genom strängare krav på centrala motparter som clearar OTC-derivat.

Krisen har visat att krisförebyggandet måste påbörjas inom företagen, involvera aktivare och mer ansvarstagande aktieägare och företagsledare och kräver starkare interna kontrollsystem[13].

Det är viktigt att det finns omfattande ramar för krishantering när andra försvarsmekanismer visat sig vara otillräckliga. I oktober kommer kommissionen att offentliggöra en handlingsplan för krishantering som ska utmynna i ett förslag till rättsakt om en hel uppsättning verktyg för att förebygga och lösa bankkriser. Därmed säkerställer man att offentliga myndigheter kommer att vara i stånd att rädda konkurshotade finansinstitut samtidigt som man minimerar konsekvenserna av konkurser för det finansiella systemet och begränsar skadeverkningarna på ekonomin och användningen av offentliga medel. Den 26 maj offentliggjorde kommissionen ett meddelande om förslag till bankavvecklingsfonder[14] för att finansiera avveckling av banker.

Slutligen kommer kommissionen även fortsättningsvis att arbeta för en global konvergens kring en uppsättning internationella redovisningsstandarder av hög kvalitet som en grundsten för ökad finansiell stabilitet.

4. Ökat ansvarstagande och förbättrat konsumentskydd

En viktig lärdom som man kan dra av den senaste tidens utveckling på marknaden är nödvändigheten att återupprätta konsumenternas och investerarnas förtroende för finansmarknaderna genom kraftfulla åtgärder mot de aktörer som missbrukar systemet. Regelverket måste ge de rätta impulserna till att stävja överdriven spekulation och riskbeteende och säkerställa att finanssektorn fungerar på ett sätt som är till nytta för medborgarna och realekonomin.

Kommissionen kommer att föreslå lämpliga åtgärder mot blankning och kreditswappar på grundval av resultaten av den pågående undersökningen som kommer att ge en grundlig inblick i hur finansmarknaderna fungerar, i synnerhet vad gäller statsskulden. Åtgärderna kommer också att inriktas på s.k. naken blankning. Kommissionen kommer att lägga fram förslag till lösningar för att ge EU de verktyg som krävs för att kunna agera på ett samordnat sätt i samband med exempelvis överdriven användning av CDS-marknaden i spekulativt syfte. Detta bör inkludera särskilda befogenheter för myndigheter i nödsituationer (som i framtiden ska samordnas av Esma).

För att förbättra stabiliteten på marknaden och marknadsintegriteten kommer man att se över direktivet om marknadsmissbruk[15] i syfte att utvidga reglerna till att omfatta områden utanför de reglerade marknaderna och inkludera derivat i direktivets tillämpningsområde.

Som ett viktigt steg för att återupprätta konsumenternas förtroende kommer kommissionen att föreslå en översyn av direktivet om system för garanti av insättningar[16] , på grundval av den rapport som utarbetas enligt detta direktiv, för att åstadkomma en mer långtgående harmonisering av reglerna för att säkerställa ett effektivt skydd för insättarna inom hela EU. Samtidigt kommer man att se över direktivet om system för ersättning till investerare[17] i syfte att förbättra skyddet för investerarna. När det gäller försäkringssektorn kommer man i vitboken om ersättning till investerare att undersöka möjligheterna till att införa EU-regler för att skydda försäkringstagare vid en försäkringsbolagskonkurs.

Vidare kommer man att lägga fram förslag om paketerade investeringsprodukter för att öka konsumenternas intresse för försäljningsförfarandet. Kommissionen kommer även att föreslå ändringar av den lagstiftning som avser fondföretagens förvaringsinstitut till följd av Madoffs bedrägerihärva som ådagalade behovet av en ytterligare harmonisering av vissa aspekter av det skydd som ges investerare i fondföretag.

4. Slutsatser och nästa steg

Det är avgörande för den framtida tillväxten i Europa att reformen av finanssektorn avslutas snabbt. Den utgör även ett viktigt komplement till den finanspolitiska konsolideringen och till strukturförändringarna. Nästa vår kommer kommissionen att ha lagt fram förslag till alla nödvändiga element för grundläggande förbättringar av det sätt på vilket EU:s finansmarknader regleras och tillsynen av dem.

Genomförandet av dessa åtgärder kommer att finjusteras för att undvika att de hindrar den ekonomiska tillväxt som på nytt håller på att ta fart i Europa, och för att undvika konjunkturförstärkande effekter. Härvidlag kommer man att genomföra nödvändiga konsekvensanalyser. Samordningen med EU:s viktigaste internationella partner, varav en del också inför grundläggande reformer, kommer att bli av stor betydelse. Internationell konvergens i fråga om regleringen, däribland redovisningsreglerna, kommer att förbättra tilltron till marknaderna medan olikheter kan hindra återhämtningen. G20 spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang.

Kommissionen manar till ett starkt politiskt engagemang från rådets och Europaparlamentets sida så att man kan enas om prioriteringen, tidsplanen och genomförandet av dess reformåtgärder. Kommissionen förväntar sig att finanssektorn även fortsättningsvis kommer att aktivt och konstruktivt bidra till att utarbeta reformerna. De sista rättsakterna bör antas senast i slutet av 2011 så att lagstiftningen kan genomföras i medlemsstaterna i slutet av 2012.

BILAGA 1: FULLSTÄNDIG FÖRTECKNING ÖVER INITIATIV MED TIDPUNKT FÖR KOMMISSIONENS ANTAGANDE OCH KOMMISSIONSFÖRSLAG SOM SKA GODKÄNNAS AV RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Initiativ | Antagande av kommissionen | Politisk överenskommelse |

Föreslagna åtgärder som det förhandlas om: |

Direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder | April 2009 | Sommaren 2010 |

Tredje revideringen av kapitalkravsdirektivet (CRD 3) | Juli 2009 | Sommaren 2010 |

Tillsynspaketet (Europeiska systemriskrådet och Europeiska tillsynsmyndigheterna) | September 2009 | Sommaren 2010 |

Meddelande om eventuella bankavvecklingsfonder | Maj 2010 | ingen uppgift |

Kommande förslag: |

Fondföretagen – genomförandeåtgärder | Juni 2010 | Juni 2010 |

Revidering av förordningen om kreditvärderingsinstitut (tillsyn över kreditvärderingsinstitut på EU-nivå) | Juni 2010 | Slutet av 2011 |

Grönbok om bolagsstyrning i finansinstitut | Juni 2010 | Slutet av 2011 |

Inrättande av en användargrupp avseende finansiella tjänster | Sommaren 2010 | ingen uppgift |

Revidering av direktivet om system för garanti av insättningar | Juli 2010 | Slutet av 2011 |

Vitbok om system för försäkringsgarantier | Juli 2010 | ingen uppgift |

Revidering av direktivet om system för ersättning till investerare | Juli 2010 | Slutet av 2011 |

Derivat – lagstiftning om marknadsinfrastruktur | Sommaren 2010 | Slutet av 2011 |

Revidering av direktivet om finansiella konglomerat | Sommaren 2010 | Slutet av 2011 |

Ett andra Omnibus-direktiv om ändringar i sektorslagstiftningen för att skapa överensstämmelse med förslagen om tillsyn | Sommaren 2010 | Slutet av 2010 |

Direktiv om rättslig säkerhet för bolag som äger värdepapper och för transaktioner | September 2010 | Slutet av 2011 |

Förordning om SEPA (det gemensamma eurobetalningsområdet) med en tidsfrist för övergång till SEPA | September 2010 | Slutet av 2011 |

Meddelande om en ram för krishantering | Oktober 2010 | ingen uppgift |

Åtgärder avseende blankning/kreditswappar | Oktober 2010 | Slutet av 2011 |

Initiativ om tillgång till grundläggande banktjänster | Oktober-november 2010 | Slutet av 2011 |

Meddelande om påföljder i finanssektorn | December 2010 | ingen uppgift |

Revideringen av kapitalkravsdirektivet (CRD 4) | December 2010 | Slutet av 2011 |

Revidering av direktivet om marknadsmissbruk (värdepapper) | December 2010 | Slutet av 2011 |

Översyn av direktivet om marknader för finansiella instrument | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Fondföretag – depositarier | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Tillämpningsföreskrifter för Solvens II-direktivet om kapitalkrav för försäkringsbolag | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Lagstiftningsförslag om paketerade investeringsprodukter | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Lagstiftningsförslag om krishantering (däribland bankavvecklingsfonder) | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Översyn av direktivet om försäkringsförmedling | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Ytterligare ändringar i förordningen om kreditvärderingsinstitut | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Lagstiftning om bolagsstyrning | Våren 2011 | Slutet av 2011 |

Bilaga 2: hitintills föreslagna/antagna åtgärder

Initiativ | Antagande av kommissionen | Status |

Solvens II-direktivet (kapitalkrav för försäkringsbolag) | Juli 2007 | Antaget i december 2009 |

Ändring av avvecklingsdirektivet och direktivet om ställande av finansiell säkerhet (värdepapper) | April 2008 | Antagna i maj 2009 |

Omarbetningen av fondföretagsdirektivet | Juli 2008 | Antaget i juli 2009. |

Andra revidering av kapitalkravsdirektivet för banker – ändring av reglerna för värdepapperisering, gränser för stora riskexponeringar, tillsynskollegier, hantering av likviditetsrisker och kapitalkvalitet | Oktober 2008 | Antaget i maj 2009 |

Ändring av direktivet om system för garanti av insättningar | Oktober 2008 | Antagen i mars 2009. |

Förordning om kreditvärderingsinstitut | Oktober 2008 | Antagen i september 2009 |

Meddelande om principer för ersättning | April 2009 | Se bilaga 2 för nästa etapper |

Finansiell information – utbildningsprogram on-line (Dolceta) | ingen uppgift | Lanserades i april 2010 |

Meddelande om paketerade investeringsprodukter (PRIPS) | April 2009 | Lagstiftningsförslag under utarbetande |

Direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder | April 2009 | Medbeslutandeförfarande på gång |

Tredje revideringen av kapitalkravsdirektivet för banker – kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering, offentliggörande av exponeringar i värdepapperisering och principer för ersättning | Juli 2009 | Medbeslutandeförfarande på gång |

Tillsynspaketet (Europeiska systemriskrådet och Europeiska tillsynsmyndigheterna) | September 2009 | Medbeslutandeförfarande på gång |

Ändring av direktivet on prospekt (värdepapper) | September 2009 | Medbeslutandeförfarande på gång |

Meddelande om krishantering inom banksektorn | Oktober 2009 | Ytterligare meddelande under hösten 2010 och lagstiftningsförslag under våren 2011 |

Meddelande om derivat | Juli och oktober 2009 | Lagstiftningsförslag under utarbetande |

[pic][pic][pic]

[1] Direktiv 1994/19/EG, ändrad genom direktiv 2009/14/EG.

[2] Direktiv 2006/48/EG.

[3] Förordning (EG) nr 1060/2009, EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.

[4] KOM(2009) 3159 och K(2009) 3177, 30.4.2009.

[5] KOM(2009) 499 slutlig, 23.9.2009.

[6] Europeiska bankmyndigheten (KOM(2009) 501 slutlig), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (KOM(2009) 502 slutlig) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (KOM(2009) 503 slutlig), 23.9.2009.

[7] KOM(2009) 207 slutlig.

[8] KOM(2009) 362.

[9] Förordning (EG) nr 1060/2009, EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.

[10] Direktiv 2004/39/EG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1), ändrat genom direktiven 2006/31/EG, 2007/44/EG och 2008/10/EG.

[11] Förordning (EG) nr 1060/2009, EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.

[12] Direktiv 2006/48/EG.

[13] I detta syfte offentliggör kommissionen parallellt med detta meddelande en grönbok om bolagsstyrning i finansinstitut och ersättningspolicy, som inleder ett samråd om ett stort antal frågor rörande bolagsstyrning och ersättning.

[14] KOM 2010/254.

[15] Direktiv 2003/6/EG.

[16] Direktiv 94/19/EG, ändrat genom direktiv 2009/14/EG.

[17] Direktiv 97/9/EG.