[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 9.3.2010

KOM(2010) 91 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Uppföljning av rådets beslut av den 16 februari 2010 om att förelägga Grekland att vidta åtgärder för att uppnå den minskning av underskottet som bedöms nödvändig för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Uppföljning av rådets beslut av den 16 februari 2010 om att förelägga Grekland att vidta åtgärder för att uppnå den minskning av underskottet som bedöms nödvändig för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott

1. INLEDNING

I det här meddelandet bedöms de beslut som de grekiska myndigheterna hittills fattat för att 2010 uppnå målen för de offentliga finanserna som svar på rådets beslut av den 16 februari 2010 på grundval av ” Rapport från mars 2010 om genomförandet av Greklands stabilitets- och tillväxtprogram och ytterligare åtgärder ” . I enlighet med artikel 4.1 i rådets beslut skickade Grekland rapporten den 8 mars 2010, vilket var en vecka före tidsfristen. Rapporten behandlar inte bara de finanspolitiska åtgärder som syftar till att under 2010 minska underskottet i den offentliga sektorn, utan även de strukturreformer som stabilitetsprogrammet omfattar.

Kommissionen besökte, tillsammans med personal från ECB och IMF, Aten 22–24 februari 2010 där man träffade grekiska myndigheter för att diskutera hur långt genomförandet av stabilitetsprogrammet kommit. Besöket var även ett svar på rådets beslut och på Greklands rapport från mars 2010. Ytterligare ett besök skedde den 1 mars 2010 under ledning av kommissionär Olli Rehn.

2. FÖRFARANDET VID ALLTFÖR STORT UNDERSKOTT: ATT TA ITU MED KRISEN I GREKLANDS OFFENTLIGA FINANSER

För närvarande överstiger underskottet i de offentliga finanserna i många EU-länder det referensvärde på 3 % av BNP som fastställs i fördraget. Den ofta kraftiga ökningen av underskottet liksom av skuldställningarna måste ses mot bakgrund av den globala finansiella krisen utan motstycke och konjunkturnedgången. Visserligen har Greklands försämring av de offentliga finanserna samma bakgrund, men obalanserna i de offentliga finanserna har varit stora och varaktiga under många år trots den höga aktiviteten i ekonomin fram till 2008, vilket tyder på strukturella orsaker till problemen. De offentliga underskotten avspeglar framför allt bristande kontroll över de offentliga utgifterna, samtidigt som inkomstberäkningarna systematiskt har visat sig vara överoptimistiska. Finanspolitiken bidrog till att öka på underskottet i bytesbalansen och till utdragna försämringar av konkurrenskraften. Strukturella och endemiska brister som sammanhänger med den grekiska nationalräkenskapsredovisningen har också försvårat en punktlig och effektiv inkomst- och utgiftskontroll. Höga underskott har lett till en av de högsta offentliga skuldkvoterna i EU, som nu ligger långt över 100 % av BNP och som stadigt ökar.

Den 3 februari antog kommissionen i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget ett förslag till rådets beslut om att förelägga Grekland att vidta åtgärder för att uppnå den minskning av underskottet som bedöms nödvändig för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott[1],[2]. Samtidigt lade kommissionen fram ett utkast till rådets rekommendation i enlighet med artikel 121.4 i EUF-fördraget i syfte att få oförenligheten mellan den ekonomiska politiken i Grekland och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken att upphöra och undanröja risken för att ekonomiska och monetära unionens funktion äventyras[3], samt ett utkast till rådets yttrande om uppdateringen av Greklands stabilitetsprogram[4]. Den 11 februari 2010 uppmanade Europeiska rådet Ekofinrådet att anta de dokument som kommissionen lagt fram och uppmanade kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av rådets beslut och rekommendation i samarbete med ECB och med utnyttjande av IMF:s experter[5].

Den 16 februari 2010 antog Ekofinrådet ovanstående beslut, rekommendation och yttrande.[6] Rådet uppmanade Grekland att ” få den rådande situationen med ett alltför stort underskott i de offentliga finanserna att upphöra så snart som möjligt och senast 2012 ” och angav vägen för korrigeringen av det alltför stora underskottet från 2010 till 2012 (artikel 1). Med Greklands stabilitetsprogram som underlag innehåller rådets beslut en detaljerad lista över brådskande finanspolitiska åtgärder som måste vidtas före den 15 maj 2010 (artikel 2 i avsnitt A), övriga åtgärder som ska vidtas före slutet av 2010 (artikel 2 i avsnitt C) och före slutet av 2012 (artikel 2 i avsnitt D). I beslutet fastställdes också att Grekland skulle anta flera åtgärder när det gäller insamling och bearbetning av statistik (artikel 3). Eftersom riskerna kopplade till de underskotts- och skuldtak som anges i rådets beslut kan förvärras, uppmanades Grekland att offentliggöra ytterligare åtgärder för att se till att de målen för de offentliga finanserna 2010 uppnås. Enligt beslutet bör åtgärderna inriktas på utgiftsminskningar, men skulle också kunna omfatta inkomstförstärkande åtgärder (artikel 2 i avsnitt B). Dessa ytterligare åtgärder, samt information om genomförandet av finanspolitiska åtgärder under 2010, ska Grekland rapportera om till rådet och kommissionen. Rapporten ska även offentliggöras (artikel 4.1). Enligt artikel 4.4 i rådets beslut får kommissionen ange de åtgärder som är nödvändiga för att följa den väg för att korrigera det alltför stora underskottet som anges i beslutet.

3. DE ÅTGÄRDER SOM GREKLAND VIDTAGIT SOM SVAR PÅ RÅDETS BESLUT OCH FÖR ATT GENOMFÖRA DET UPPDATERADE STABILITETSPROGRAMMET FRÅN JANUARI 2010

Den senaste uppdateringen av Greklands stabilitetsprogram, som lämnades in den 15 januari 2010, innehåller ett budgetmål på 8,7 % av BNP för 2010, vilket är lägre än 2009 års totala underskott på 12,7 % av BNP. Stabilitetsprogrammet innehåller ett detaljutformat paket med finanspolitiska konsolideringsåtgärder för 2010 där huvuddelarna består av inkomstförstärkningar och, i mindre utsträckning, utgiftsneddragningar. Den nominella finanspolitiska anpassningen för 2010, enligt stabilitetsprogrammet, återspeglar en ökning av inkomstkvoten (de totala inkomsterna som andel av BNP) med 2,6 procentenheter av BNP och en minskning av utgiftskvoten (de totala utgifterna som andel av BNP) med 1,4 procentenheter av BNP.

Den 2 februari 2010 offentliggjorde Grekland flera åtgärder, förutom dem i stabilitetsprogrammet, som skulle minska underskottet med något mindre än 0,5 % av BNP. Åtgärderna bestod av frysta löner i offentliga sektorn (vilket ger ytterligare besparingar på 0,1 % av BNP) och ytterligare höjning av punktskatter på bränsle (vilket ger ytterligare inkomster på cirka 0,3 % av BNP). Samtidigt meddelade de grekiska myndigheterna att regeringen var beredd att offentliggöra och genomföra ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt[7].

I rådets beslut av den 16 februari 2010 (artikel 2, avsnitt A) anges att Grekland ska ” genomföra ett flertal åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna, inklusive de som anges i stabilitetsprogrammet ” före den 15 maj 2010. Åtgärderna rör både nedskärningar av offentliga utgifter och inkomsthöjande insatser.

I bilaga I sammanfattas i vilken utsträckning åtgärderna genomförts[8].

4. BEDÖMNING AV RISKERNA FÖR MÅLET FÖR UNDERSKOTTET I DE OFFENTLIGA FINANSERNA FÖR 2010 FÖRE DE SENASTE BESLUTEN OM ÅTGÄRDER

Kommissionen anser att det finns ett orosmoment[9] i form av eventuella förseningar av det strikta genomförandet av de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna under 2010, i enlighet med det uppdaterade programmet. Den finanspolitiska strategi som det skissas på i programmet sades också kunna utvecklas sämre än väntat, eftersom de tillväxtantaganden som ligger till grund för programmets centrala makroekonomiska scenario är optimistiska[10].

Risken för avvikelser från 2010 års underskottsmål uppskattades av kommissionen till minst 1,5 % av BNP[11]. Följande punkter beaktades vid riskbedömningen:

1. I det centrala makroekonomiska scenario som ligger till grund för stabilitetsprogrammet antas att reala BNP minskar med 0,3 % under 2010. Under 2009 minskade reala BNP med 2 %, jämfört med 1,2 % som var programmets bedömning. Om 2009 blir sämre än väntat kommer det att få en automatisk negativ effekt på den reala BNP-tillväxten för 2010, med övervältringseffekter i början av året på minus 0,9 %. Enligt tillgängliga indikatorer kommer konjunkturen att tappa ytterligare fart under 2010 med tanke på ett antal faktorer, framförallt den senaste utvecklingen på finansmarknaderna och införandet av en finanspolitik som är lämpligt restriktiv. Även om den sämsta kvartalsvisa tillväxten redan skulle ha inträffat (dvs. den största konjunkturnedgången skedde under fjärde kvartalet 2009), förväntas årliga reala BNP falla ytterligare under 2010, med minst 2,25 %. Det i sig kommer att få stora konsekvenser för de grekiska nationalräkenskaperna.

2. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas ränteutgifterna öka med 0,25 procentenheter av BNP under 2010 jämfört med 2009. Uppgifter om skuldens sammansättning och löptid samt räntan på nyligen genomförda skuldemissioner pekar på att ränteutgifterna kommer att öka mer än de officiella prognoserna.

3. Skattereformen, som är omfattande, kommer att lanseras i mars 2010. Den förväntas ge ökade skatteintäkter efter andra kvartalet i år. Myndigheterna väntar sig att främst en breddad skattebas för hushållen och företagsbeskattning (genom införandet av en unik skatteskala och slopandet av inkomstskattebefrielse) ska öka skatteintäkterna med cirka 0,5 % av BNP. Kommissionen delar visserligen syftet med åtgärderna och anser att de kan förbättra skatteindrivningen, men anser att man bör vara försiktig när man bedömer storleken på skatteintäkterna med tanke på de administrativa bristerna och eventuella förseningar av reformens inledande faser.

4. I fråga om reformeringen av skattesystemet har regeringen sjösatt flera åtgärder för att trappa upp kampen mot undandragande av skatter och sociala avgifter, för att förbättra skatteuppbörden och efterlevnaden. Regeringen förväntar sig att kampen mot skatteundandragande redan under 2010 ska öka de offentliga inkomsterna med mer än 0,5 % av BNP och ungefär lika mycket när det gäller undandragande av sociala avgifter. Med tanke på erfarenheterna från Grekland och andra EU-medlemsstater, och eftersom det kan ta tid för den här typen av åtgärder att ge resultat, framförallt i en recession, anser kommissionen att även om vissa vinster görs på kort sikt, finns risken att de är mycket mindre än de officiella beräkningarna.

5. Greklands regering har också höjt målen för utnyttjandet av EU:s fonder under 2010. Den räknar med att i slutet av 2010 kommer utnyttjandet av strukturfonderna att uppgå till 15 % av de fonder som finns tillgängliga för perioden 2007–13. Med det som utgångspunkt skulle intäkterna från strukturfonderna under 2010 öka med mer än 0,5 % av BNP. Kommissionen anser att det är ett tämligen optimistiskt antagande.

5. ÅTGÄRDER SOM GREKLAND MEDDELAT EFTER RÅDETS BESLUT AV DEN 16 FEBRUARI

I rådets beslut av den 16 februari 2010 angavs i artikel 2 i avsnitt B att Grekland skulle meddela ytterligare åtgärder om ett antal risker skulle besannas.

Efter att ha utbytt åsikter med kommissionen – bistådd av ECB och IMF – offentliggjorde de grekiska myndigheterna den 3 mars 2010 ytterligare åtgärder motsvarande 2 % av BNP (eller 4,8 miljarder euro) för att minska skulden. Åtgärderna ska genomföras under 2010[12]. De ytterligare finanspolitiska åtgärder som meddelades den 3 mars är genomgripande och innehåller kraftiga utgiftsnedskärningar, framförallt av lönerna i den offentliga sektorn, vilket behövs för att uppnå varaktiga finanspolitiska konsolideringseffekter och återupprätta konkurrenskraften (bilaga II).

De åtgärder som meddelats och som presenteras i rapporten består till lika delar av permanenta inkomsthöjande åtgärder (1 % av BNP eller 2,4 miljarder euro) och permanenta utgiftsnedskärningar (1 % av BNP eller 2,4 miljarder euro). Åtgärderna beskrivs exakt och den kvantitativa informationen är tillräcklig. Lagförslaget innehållande alla ytterligare finanspolitiska åtgärder lades fram samma dag som meddelandet och antogs av Greklands parlament den 5 mars 2010. Lagförslaget innehöll också flera åtgärder, som tidigare aviserats, men ännu inte antagits. Vissa av åtgärderna, framförallt de som rör skattehöjningar, kommer att träda i kraft den 15 mars.

6. SLUTSATSER OCH NÄSTA STEG

Grekland genomför rådets beslut av den 16 februari 2010 och åtgärderna i sitt stabilitetsprogram.

Mot bakgrund av tillgänglig information verkar de finanspolitiska åtgärder som de grekiska myndigheterna meddelade den 3 mars 2010, som antogs av Greklands parlament den 5 mars och som ingår i den rapport som lämnades till kommissionen den 8 mars, tillräckliga för att uppnå 2010 års mål för de offentliga finanserna så som de anges i rådets beslut av den 16 februari 2010 och i stabilitetsprogrammet.

I artikel 4.2 i beslutet sägs följande ” Grekland ska senast den 15 maj 2010 offentliggöra och för rådet och kommissionen lägga fram en rapport med en redogörelse för de politiska åtgärder som antagits för att efterleva detta beslut. ”. Innehållet i den rapporten ska överensstämma med artikel 4.3 i beslutet och rapporten ska detaljerat beskriva de finanspolitiska konsolideringsåtgärder som ska genomföras under 2010, inklusive en detaljerad tidsplan för genomförandet av alla meddelade åtgärder samt de förberedelser som görs för de åtgärder som ska vidtas under 2011 och 2012. Rapporten ska också innehålla uppgifter om det månatliga genomförandet av statsbudgeten, statistiska uppgifter för året om budgetgenomförandet i socialförsäkringssektorn, i kommuner och lokala församlingar samt förvaltningen av extra fondmedel i budgeten, offentliga skuldemissioner och skuldåterbetalningar, uppgifter om sysselsättningsutvecklingen i den offentliga sektorn, utestående skulder samt om de offentliga företagens ställning. Därefter ska Grekland lämna in och offentliga göra sådana rapporter en gång per kvartal.

Dessutom, i enlighet med rådets rekommendation av den 16 februari i enlighet med artikel 121.4 i EUF-fördraget, uppmanas Grekland att rapportera vilka åtgärder som vidtagits som reaktion på denna rekommendation, och om tidsplanen för genomförandet av de strukturella åtgärder som anges i uppdateringen från januari 2010 av stabilitetsprogrammet mot bakgrund av de kvartalsrapporter som fastställs genom artikel 4.2 i rådets beslut av den 16 februari 2010. Rapporteringen ska även omfatta reformerna för att förbättra ekonomins konkurrenskraft på följande områden: pensioner, hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning, produktionsmarknadernas funktionssätt, arbetsmarknaden, utnyttjandet av strukturfonder, övervakning av finanssektorn och statistik.

Bedömningen i den här rapporten av Greklands åtgärder som svar på rådets beslut av den 16 februari 2010 har därför huvudsakligen varit inriktad på de finanspolitiska åtgärder som ska säkerställa att underskottet i de offentliga finanserna minskas till 8,7 % år 2010, medan kommissionens pågående bedömning stegvis även kommer att omfatta strukturreformerna och budgetplanerna för 2011 och 2012.

BILAGA I : BRÅDSKANDE FINANSPOLITISKA ÅTGÄRDER SOM SKA VIDTAS SENAST DEN 15 MAJ 2010 enligt artikel 2 avsnitt A i rådets beslut av den 16 februari 2010

Åtgärd | Lägesrapport och övriga kommentarer |

Utgifter |

”a) 10 % av ministeriernas budgetanslag (andra än löner och pensioner) ska i budgeten för 2010 flyttas till en reserv för oförutsedda utgifter, i väntan på en omfördelning av anslagen mellan ministerierna och en identifiering av vilka utgiftsprogram som ska stramas åt, med målet att uppnå en väsentlig varaktig utgiftsminskning.” | Ett ministerbeslut i frågan har undertecknats, och det genomförs för närvarande genom ett antal administrativa åtgärder. Det är fortfarande för tidigt att avgöra vilka specifika besparingar reserven för oförutsedda utgifter innebär, och inga besparingar till följd av reserven har tagits med i stabilitetsprogrammet. |

”b) Lönekostnaderna ska minska, framför allt genom en frysning av de nominella lönerna (gäller statsförvaltning, lokalförvaltning, statliga organ och andra offentliga institutioner) och en nedskärning av antalet anställda. Ett anställningsstopp ska införas 2010 och inga lediga (ej heller tillfälliga) tjänster ska utlysas inom offentlig förvaltning; till exempel ska fastanställda tjänstemän som pensioneras inte ersättas.” | Ett beslut om frysta offentliga löner över ett visst tröskelvärde (senare utökades lönestoppet till alla löner; se nedan), anställningsstopp och nedskärningar i program för tillfälliga anställningar har beslutats av ministerrådet. Man har även beslutat om striktare bestämmelser om övertidsarbete och resekostnader. En lag om detta antogs av parlamentet den 5 mars och tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2010. I enlighet med stabilitetsprogrammet omfattas dock inte säkerhetspersonal, vårdpersonal och lärare av anställningsstoppet. |

”c) Nedskärningar i särskilda ersättningar till offentliganställda (även från konton utanför budgeten) ska utgöra ett första steg mot ett förbättrat offentligt lönesystem och en rationalisering av den offentliga löneskalan.” | 10 % sänkning av ersättningarna (utom familjeersättningar och barnbidrag) beslutades av ministerrådet. En lag om detta, bland annat om den ytterligare nedskärningen med 2 % som meddelades den 3 mars, antogs av parlamentet den 5 mars och tillämpas retroaktivt sedan den 1 januari. |

”d) Nominella nedskärningar ska göras i transfereringarna från socialförsäkringssystemet, bland annat genom sänkt pensionstak och genom åtgärder som begränsar indexeringen av bidrag och ersättningar.” | Frysta pensioner och nedskärningar inom den offentligt finansierade socialförsäkringen genomförs i mars 2010, retroaktivt från och med den 1 januari. |

Inkomst |

”e) En progressiv skatteskala ska införas för alla inkomstkällor, och horisontell rättvisa ska etableras mellan arbets- och kapitalinkomster.” | En grundlig skattereform har antagits av ministerrådet. En lag om detta förväntas antas av parlamentet i mars 2010 och tillämpas retroaktivt från och med 1 januari. Arvs- och gåvoskatten höjdes i och med att en progressiv skatteskala infördes genom en lag som antogs av parlamentet i januari 2010. |

”f) Alla undantag och särskilda skatteregler i skattesystemet ska upphävas, även inkomster från särskilda ersättningar till offentliganställda.” |

”g) Schablonbeskattning ska införas för egenföretagare.” |

”h) Varaktiga avgifter ska införas för byggnader och fastighetsskatten ska höjas i förhållande till skattesatserna per den 31 december 2009.” |

”i) Punktskatterna på tobak och alkohol ska höjas i förhållande till skattesatserna per den 31 december 2009.” | Lagen antogs av parlamentet och började gälla i januari 2010. Skattesatserna har ökats vid två tillfällen: i början av februari och i början av mars (se nedan). |

”j) De skattereformer som nu planeras ska beskrivas ingående och genomföras före utgången av mars 2010, och de potentiella effektivitetsvinster detta medför ska användas till att ytterligare minska underskottet.” | Se punkterna e–h ovan. |

BILAGA II: ÖVERSIKTSTABELL ÖVER YTTERLIGARE FINANSPOLITISKA ÅTGÄRDER SOM MEDDELADES DEN 3 MARS 2010

Miljoner euro | % av BNP | Kommentar |

(såsom meddelats av Grekland) |

Inkomst |

Höjd mervärdesskattesats (från 4,5 %, 9 % och 19 % till 5 %, 10 % och 21 %) | 1300 | 0,5 % | De totala intäkterna från mervärdesskatt uppgick 2009 till cirka 6,9 % av BNP (eller 16,5 miljarder euro). Greklands beräkning verkar realistisk, med tanke på att åtgärden börjar tillämpas den 15 mars. Åtgärdens effekt på de offentliga finanserna skulle bli ¾ % av BNP för hela året. Förändringar av skattebasen – som en följd av minskningen av den inhemska efterfrågan – och skatteflykt kan resultera i lägre vinster än förväntat. |

Höjda punktskatter (utöver dem som tidigare godkänts av parlamentet), varav: | 1100 | 0,5 % | De grekiska myndigheterna har redan infört punktskattehöjningar, vilket presenterades i stabilitetsprogrammet och meddelades den 2 februari. |

i) Höjd punktskatt på bensin med 0,08 euro (cirka 0,10 prisökning) och på diesel med 0,03 euro (cirka 0,04 euro prisökning). | 450 | 0,2 % | Efter de ytterligare höjningarna av punktskatterna på bränsleprodukter ligger slutpriset på bränsle närmare EU-genomsnittet, vilket innebär en intäktsökning från bränsleskatter med cirka 10 %. En höjning av punktskatterna, liknande den samlade höjning som meddelades den 2 februari och den 3 mars, genomfördes 2009 och ökade intäkterna med cirka 20 %. De förväntade intäkterna är jämförbara med intäkterna från de nyligen genomförda höjningarna av bränsleskatterna 2009 och verkar kunna uppnås. Man bör dock inte underskatta de konsekvenser en minskad efterfrågan kan få för skatteintäkterna. |

ii) Höjd punktskatt på a) cigaretter från 63 % till 65 % och b) alkohol med 20 % (en höjning per flaska med 1,20 euro och med 0,60 euro för ouzo och tsipouro). | 300 | 0,1 % | a) Den nyligen genomförda höjningen av punktskatten på tobak, från 57,5 % till 63 %, som lämnades till parlamentet i januari beräknas motsvara cirka 0,1 % av BNP 2010. Den ytterligare höjningen av punktskatten på tobak som meddelades den 3 mars, från 63 % till 65 % (cirka hälften så mycket som den föregående höjningen) förväntas ge ytterligare intäkter på cirka 0,05 % av BNP, verkar möjlig att realisera. b) Den nyligen genomförda höjningen av punktskatten på alkohol (med 0,9 euro per flaska och 0,45 euro för traditionella produkter) som lämnades till parlamentet i januari beräknas motsvara cirka 0,0 3% av BNP 2010. Den ytterligare höjningen av punktskatterna som meddelades den 3 mars (1,2 euro per flaska och 0,6 euro för traditionella produkter), förväntas resultera i ytterligare intäkter på cirka 0,05 % av BNP, vilket verkar kunna uppnås. Det bör dock påpekas att de höjda slutpriserna på tobaksprodukter och alkohol kan få betydande effekter på efterfrågan (liksom på skatteflykten) och därmed resultera i lägre intäkter än förväntat. |

iii) Införandet av punktskatt på el (2,5 euro/MWh för industrins förbrukning och 5 euro/MWh för hushållens förbrukning, exklusive el som framställs av förnybara energiresurser) och avskaffande av Public Power Corporations undantag från punktskatt på diesel. | 250 | 0,1 % | Den nya punktskatten på el förväntas motsvara 0,1 % av BNP. Eftersom denna skatt bör samlas in via elräkningarna, verkar åtgärdens genomförande säkert. Elförbrukningen 2010 i Grekland beräknas uppgå till 67,175 GWh. Den beräknade effekten på de offentliga finanserna verkar realistisk. |

iv) Höjning av punktskatten på lyxvaror (bilar som kostar över 35 000 euro, yachter, etc.). | 100 | >0,1 % | På grund av bristande information har ingen grundlig bedömning hittills kunnat göras, även om de beräknade ytterligare intäkterna är ganska små. |

Utgifter |

Sänkningar av de nominella lönerna i offentliga sektorn och av pensionerna (utöver de lönesänkningar som redan aviserats) därav: | 1 700 | 0,7 % | De grekiska myndigheterna hade tidigare meddelat nedskärningar av ersättningarna till offentliganställda, vilket leder till en sänkning av de totala offentliga lönekostnaderna. Flera tilläggsåtgärder har också lett till en sänkning av det totala antalet offentliganställda. De nedskärningar som meddelades den 3 mars går utöver nedskärningarna i programmet och i meddelandet från den 2 februari[13]. |

i) 30 % minskning av julbonusen, 30 % minskning av påskbonusen och 30 % minskning av sommarbonusen. | 610 | 0,3 % | Avskaffandet av den fjortonde månadslönen (som utbetalas till alla offentliganställda) skulle ge en besparing på cirka 1 miljard euro. Den beräknade effekten på de offentliga finanserna av de åtgärder som meddelats av regeringen är realistisk. |

ii) Minskning med 2 % av lönetilläggen (utöver de 10 % som redan meddelats). | 130 | >0,1 % | Innan åtgärderna meddelades den 3 mars hade myndigheterna redan minskat ersättningarna till offentliganställda med 10 %, vilket resulterade i besparingar på cirka 0,3 % av BNP (eller 650 miljoner euro). Meddelandet av den 3 mars går längre och innebär en ytterligare nedskärning av ersättningarna med 2 %. Den totala nedskärningen inom ersättningarna skulle därmed nå 12 % och den beräknade effekten på de offentliga finanserna verkar realistisk. |

iii) Minskning med 7 % av lönerna inom offentliga företag och en minskning med 30 % av julbonusen, påskbonusen och sommarbonusen. | 360 | 0,2 % | De offentliga företagen ingår inte i de offentliga finanserna, och denna åtgärd har inga direkta effekter på de offentliga finanserna. Den kan dock medföra en minskning av de bidrag som utbetalas av staten till offentliga företag och därmed leda till indirekta utgiftsminskningar. |

iv) Minskning av bidragen till pensionsfonderna för Public Power Corporation och OTE (telekom), vilket leder till en minskning av de berörda budgeterade utgifterna. | 150 | >0,1 % | Åtgärden verkar kunna uppnås, även om ytterligare information vore önskvärd för att redovisa de beräknade besparingarna. |

v) Frysning av alla pensioner inom offentliga och privata sektorn, vilket eliminerar de ökningar som meddelats i budgeten och leder till besparingar av de budgeterade utgifterna. | 450 | 0,2 % | Enligt vad som tidigare meddelats av myndigheterna skulle pensionsökningarna 2010 vara högre än inflationen (cirka 1,5 procentenhet). Enligt meddelandet den 3 mars fryses alla pensioner, vilket resulterar i besparingar på cirka 0,2 % av BNP (beloppet motsvarar den ökning som skulle utbetalas till pensionsmottagare). Den officiellt beräknade effekten på de offentliga finanserna verkar realistisk. |

Minskningar av löpande utgifter och kapitalutgifter i offentliga sektorn | 700 | 0,3 % | De grekiska myndigheterna meddelade redan i stabilitetsprogrammet nedskärningar av de löpande utgifterna och av bidragen till offentliga företag. De har tidigare meddelat en ökning av utgifterna för investeringar och utbildning 2010. De nedskärningar som meddelades den 3 mars går utöver nedskärningarna i programmet och ställer in vissa planerade utgiftsökningar. |

i) Minskningar inom det offentliga investeringsprogrammet. | 500 | 0,2 % | Enligt stabilitetsprogrammet skulle de fasta bruttoinvesteringarna öka 2010 med 0,3 % av BNP (eller 800 miljoner euro). Det åligger regeringen att ställa in berörda anslag oavsett belopp. Under förutsättning att lämpliga beslut fattas verkar de meddelade nedskärningarna ligga inom räckhåll. |

ii) En minskning av utgifterna för utbildning (100 miljoner euro från det offentliga investeringsprogrammet och 100 miljoner euro från de inställda utbetalningarna till nya utbildningsprogram). | 200 | 0,1 % | Enligt stabilitetsprogrammet skulle utgifterna för utbildning öka 2010 med cirka 0,2% av BNP (eller 500 miljoner euro). Det åligger regeringen att ställa in berörda ökade anslag oavsett belopp, även för det offentliga investeringsprogrammet. Under förutsättning att lämpliga beslut fattas verkar de meddelade nedskärningarna ligga inom räckhåll. |

SUMMA | 4 800 | 2,0 % |

[1] KOM(2010) 93 (http://ec.europa.eu/economy_finance/sgp/pdf/30_edps/104-09_commission/2010-02-03_el_126-9_commission_en.pdf). Alla dokument som rör förfarandet vid alltför stora underskott i fråga om Grekland finns på följande webbplats:http://ec.europa.eu/economy_finance/sgp/deficit/countries/index_en.htm.

[2] Det pågående förfarandet vid alltför stora underskott för Grekland inleddes den 18 februari 2009 när kommissionen antog en rapport i enlighet med artikel 104.3 i EG-fördraget. Med den som underlag, och i enlighet med artikel 104.4 i EG-fördraget - SEK(2009) 197 – formulerade Ekonomiska och finansiella kommittén ett yttrande den 27 februari 2009. Den 24 mars 2009 antog kommissionen i enlighet med artikel 104.5 i EG-fördraget ett yttrande om förekomsten av ett alltför stort underskott i Grekland - SEK(2009) 263. Den 27 april 2009, på en rekommendation från kommissionen, fattade rådet i enlighet med artikel 104.6 i EG-fördraget ett beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott i Grekland – rådets beslut 2009/415/EG (EUT L 135, 30.5.2009, s. 21). Samtidigt, i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget, riktade rådet rekommendationer till Grekland att få situationen med det alltför stora underskottet att upphöra under 2010. Den 11 november 2009 bedömde kommissionen de åtgärder som Grekland vidtagit som svar på rådets rekommendation av den 27 april 2009 och drog slutsatsen att de var otillräckliga. Kommissionen riktade därför en rekommendation till beslut till rådet. Rådet fattade i enlighet med det ett beslut den 2 december 2009 i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget.

[3] KOM(2010) 95.

[4] KOM(2010) 94. Uppdateringen av Greklands stabilitetsprogram lämnades till rådet och kommissionen, och offentliggjordes den 15 januari 2010.

[5] http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/112856.pdf

[6] http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/10/st06/st06147.en10.pdf, http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/10/st06/st06145.en10.pdf and http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/10/st06/st06560.en10.pdf

[7] Samtidigt meddelade Grekland att man inom de närmaste veckorna skulle lämna en omfattande reform av pensionssystemet till parlamentet.

[8] Den rapport som Grekland lämnade den 8 mars 2010 innehåller en mer komplett lista över åtgärder som ska antas för att genomföra stabilitetsprogrammet.

[9] Se motiveringen som åtföljer kommissionens förslag till rådets beslut, rekommendation och yttrande av den 16 februari 2010 - KOM(2010) 93, 94 och 95.

[10] Tillgänglig statistik över kassaflöden i statens budgetgenomförande i januari 2010 tyder på att både inkomst– och utgiftssidan ligger inom målen. Det mest lovande tecknet utgörs av minskade primärutgifter. Vissa engångsinkomster skedde dock under januari (kopplade till extraskatten på företag med extremt höga vinster och stora egendomar). De minskade kapitalutgifterna och räntebetalningarna kan också bero på utgifternas ändrade säsongsmönster.

[11] Enligt Greklands rapport av den 8 mars var bristen i den finanspolitiska anpassningen före de meddelade åtgärderna av den 3 mars 2010 ”mellan 1 och 1,5 % av BNP”.

[12] Kommissionens ordförande välkomnade Greklands regerings tillkännagivande att införa ytterligare konsolideringsåtgärder och att bekräfta sitt åtagande att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla programmålen. Denna uppfattning delades av ordföranden för Eurogruppen. ECB uppskattade i mycket hög utsträckning de beslut som fattats och ansåg dem lämpliga och IMF välkomnade det mycket starka finanspolitiska paketet för 2010, och noterade även att genomförandet av det finanspolitiska programmet kommer att bli ett viktigt steg i den mångåriga processen.

[13] De offentliga lönekostnaderna uppgick 2008 till 22 871 miljoner euro (9,6 % av BNP). De ökade med tror Ola skrev med decimaler i sin del: 11,5 % till 25 492 miljoner euro (10,6 % av BNP) 2009. Enligt 2010 års budget som lades fram av det grekiska parlamentet i oktober 2009 skulle de offentliga lönekostnaderna öka med 2,8 % till 26 213 miljoner euro (10,7 % av BNP) 2010. Med tanke på minskningarna av tillfälliga offentliga anställningar och minskningen av ersättningarna med 10 % (stabilitetsprogrammet), den fullständiga frysningen av ersättningarna (2 februari), den ytterligare minskningen av ersättningarna med 2 % (3 mars) och minskningarna av påsk-, sommar- och julbonusarna (kallas även den trettonde och fjortonde månadslönen), förväntas de offentliga lönekostnaderna sjunka med 4,6 % jämfört med 2009. Minskningen av de nominella ersättningarna når 8,5 % jämfört med 2009, med beaktande av att ersättningarna tidigare hade en lägre skattesats, men hädanefter ingår i den normala inkomstskatteskalan och därmed får en högre skattesats.