18.1.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 15/10

—

Regionkommittén måste få delta i strukturerad form i det framtida genomförandet av Europa 2020-strategin, bl.a. genom att använda de kunskaper som finns i dess övervakningsplattform för Europa 2020-strategin. Därtill bör kommissionen i sin årsrapport inför vårtoppmötet införa ett återkommande kapitel om de lokala och regionala myndigheternas deltagande i genomförandet av strategin

—

Sammanhållningspolitiken måste även i framtiden inriktas på EU-fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, framför allt genom att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regionerna och minska eftersläpningen i de minst utvecklade regionerna. Mot den bakgrunden kommer sammanhållningspolitiken att lämna ett aktivt bidrag till genomförandet av målen för Europa 2020-strategin.

—

Endast med ett övergripande arbetssätt inom sammanhållningspolitiken kan man säkerställa att unionens alla regioner får en chans att aktivt delta i genomförandet av Europa 2020-strategin.

—

Detta skulle kunna lyckas om man sluter en territoriell pakt med de lokala och regionala myndigheterna, där man fastställer de lokala och regionala myndigheternas medverkan vid genomförandet av Europa 2020-strategin och ger en rekommendation om territoriella pakter, som gör det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att medverka på ett strukturerat sätt på nationell nivå i enlighet med sina respektive befogenheter.

Huvudföredragande

:

Michael Schneider, statssekreterare med ansvar för federala frågor och Europafrågor i Sachsen-Anhalts delstatsregering (DE–PPE)

Referensdokument

:

Remiss från det belgiska ordförandeskapet

1.

Regionkommittén konstaterar att viktiga beslut om den framtida inriktningen av EU-politiken på främjande av hållbar tillväxt, innovation och sysselsättning har fattats genom Europeiska kommissionens meddelande och Europeiska rådets slutsatser om Europa 2020-strategin.

2.

Kommittén understryker att EU-institutionerna under diskussionerna har enats om centrala mål och prioriterade områden som under de kommande månaderna ska konsolideras med hjälp av huvudinitiativ och lagstiftning.

3.

ReK framhåller att det är av särskild betydelse att de regionala och lokala myndigheterna engageras och deltar aktivt i den fortsatta utformningen av strategin och att de får en viktigare roll vid genomförandet.

4.

Kommittén vill i detta sammanhang fastslå att en nyckel till framgång för Europa 2020-strategin är målinriktat utnyttjande av de lokala och regionala myndigheternas potential och resurser.

5.

ReK vill också framhålla att sammanhållningspolitiken kan lämna ett betydande bidrag när det gäller att genomföra Europa 2020-strategin.

6.

Regionkommittén ser därför positivt på att det belgiska ordförandeskapet för rådet har bett kommittén att utarbeta ett yttrande om sammanhållningspolitikens framtida roll i genomförandet av Europa 2020-strategin.

7.

ReK erinrar om att kommittén under de senaste åren intensivt har arbetat med Lissabonstrategin inriktning och de lokala och regionala myndigheternas deltagande i genomförandet av den. Kommittén tar nu itu med frågan om Europa 2020-strategins inriktning.

8.

Regionkommittén vill i detta sammanhang framför allt hänvisa till följande dokument:

9.

Regionkommittén vill understryka att utgångspunkten för en bedömning av sammanhållningspolitikens framtida roll för genomförandet av Europa 2020-strategin måste vara fördraget och målsättningarna för de olika EU-politikområdena.

10.

Kommittén konstaterar i det sammanhanget att sammanhållningspolitikens bidrag till genomförandet av Europa 2020-strategin måste återspegla det syfte som fastställts i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och vara i överensstämmelse med det övergripande målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som genom Lissabonfördraget infördes i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.

11.

Kommittén vill hänvisa till att sammanhållningspolitiken syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen för att främja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen och minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Särskild hänsyn ska tas såväl till landsbygdsområden, ekonomiskt eftersatta områden, och områden som påverkas av strukturomvandlingar som till regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Kommittén erinrar dessutom om de i studien ”Europa 2020” nämnda utmaningarna för EU:s regioner, bl.a. för regionerna längs EU:s yttre gräns, såväl som för stadsområden vars förorter ofta befinner sig i en situation av tilltagande förfall och social och ekonomisk utarmning. Kommittén anser också att man vid genomförandet av Europa 2020-strategin måste ta hänsyn till de yttersta randområdenas situation, i enlighet med artikel 349 i fördraget.

12.

Regionkommittén konstaterar att EU:s strukturfonder i hög grad bidragit till genomförandet av Lissabonstrategin, men beklagar att de lokala och regionala myndigheterna inte är tillräckligt delaktiga i genomförandet.

13.

Kommittén ställer sig därför bakom Europeiska rådets slutsatser från den 17 juni 2010 där rådet betonar vikten av att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt utveckla infrastrukturen för att bidra till Europa 2020-strategins framgång, men beklagar att de lokala och regionala myndigheterna inte uppmärksammas i slutsatserna.

14.

Kommittén vill också peka på slutsatserna i Kok-rapporten, där man underströk att de lokala och regionala myndigheterna inte beaktats i tillräckligt hög grad vid genomförandet av Lissabonstrategin. Kommittén anser därför att de lokala och regionala myndigheternas aktiva deltagande är en viktig förutsättning för att Europa 2020-strategin ska kunna genomföras framgångsrikt.

15.

Följande aspekter anser kommittén därför vara särskilda förutsättningar för att genomförandet av Europa 2020-strategin ska kunna lyckas:

16.

Kommittén vill dock varna för att i administrativt hänseende belasta sammanhållningspolitiken ännu mer med ytterligare rapporteringsskyldigheter som går längre än befintliga förfaranden.

17.

Kommittén vill understryka att flexibla, lokalt och regionalt anpassade strategier som bidrar till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin även i framtiden måste stå i centrum för sammanhållningspolitiken, eftersom de lokala och regionala myndigheternas mycket varierande utvecklingsbehov måste tillfredsställas lokalt.

18.

Regionkommittén motsätter sig kraftigt det förslag som presenterades av Europeiska kommissionen i dess meddelande av den 12 maj 2010 om skärpta regler för den ekonomiska styrningen som innehåller förslag om att avbryta allt stöd från sammanhållningsfonden till medlemsstater som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott och hänvisar till sin resolution av den 10 juni 2010 (4).

19.

Kommittén påpekar att sammanhållningspolitiken också har nära anknytning till tjänster i allmänhetens intresse, i den mån de båda politikområdena på ett övergripande sätt bidrar till att både stärka den inre marknaden och samhörigheten i Europa. Vi anser därför att tjänsterna i allmänhetens intresse, som är en avgörande faktor för en intelligent och hållbar tillväxt för alla, särskilt bör framhållas i Europa 2020-strategin. Såsom framhålls i Montirapporten om en ny strategi för den inre marknaden (maj 2010) bör särskilt finansiering av infrastruktur i allmänhetens intresse och tjänster för att främja social integrering identifieras som politiska mål för Europeiska unionens framtida tillväxtstrategi.

20.

ReK ser det som en central uppgift och ett väsentligt mervärde för Europa 2020-strategin att man tar itu med de nödvändiga strukturreformerna i Europa med deltagande av EU-institutionerna för att stärka hållbar tillväxt, innovation och sysselsättning. Dessa strukturreformer är också av stor betydelse för att sammanhållningspolitiken ska kunna tillämpas framgångsrikt.

21.

Kommittén avvisar åtgärder som begränsar strukturfondsinsatsernas tyngdpunkt till de strukturella flaskhalsar som identifierats inom ramen för Europa 2020-strategin om inte dessa samtidigt motsvarar de sammanhållningspolitiska målen (innehållsliga villkor).

22.

ReK ser emellertid möjligheter att genom en partnerskapsdialog med de lokala och regionala myndigheterna (som måste inledas i god tid före nästa programplanering för strukturfonderna) och om nödvändigt på grundval av ett kontrakt, i likhet med de territoriella pakter som Regionkommittén föreslagit, fastställa gemensamma mål och ramvillkor för kommande strukturfondsinsatser som då skulle vara bindande i stor utsträckning för alla deltagare, och därmed också kunna bidra till den makroekonomiska villkorligheten.

23.

Regionkommittén välkomnar Europa 2020-strategins grundläggande inriktning på hållbar tillväxt, innovation och sysselsättning och stöder den ökade integreringen av den sociala dimensionen och miljödimensionen.

24.

Detta är ett uttryck för en vedertagen uppfattning om att konkurrensförmåga förutsätter hållbarhet och ökad social och territoriell sammanhållning.

25.

Kommittén konstaterar att sammanhållningspolitiken redan tidigare har lämnat ett viktigt bidrag till smart och hållbar tillväxt för alla i EU, och att detta nu spelar en central roll i Europa 2020-strategin.

26.

Regionkommittén understryker att sammanhållningspolitikens instrument – inom ramen för sammanhållningspolitikens mål enligt fördraget – kan lämna ett viktigt bidrag till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin. I samband med detta är det viktigt att man behåller balansen mellan sammanhållningspolitikens traditionella (och nuvarande) uppgift och de nya strategiska utmaningar som är gemensamma för hela EU. En sådan balans kan bland annat uppnås om man låter konvergensregionerna behålla sin särskilda status.

27.

Särskilt mot bakgrund av att de finansiella resurserna kommer att bli knappare konstaterar kommittén att man i den kommande Europa 2020-strategin inte i första hand kan räkna med kvantitativt stora budgetmedel. Vi anser att ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin i stor utsträckning är avhängigt de använda instrumentens natur och kvalitet, särskilt deras användarvänlighet. Regionkommittén anser att det är rimligt att man strävar efter största möjliga integration av alla de finansieringsinstrument som EU har i dag. Detta gäller framför allt de instrument som faktiskt används för att finansiera närliggande projekt (t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling när det gäller just landsbygdsutveckling).

28.

Kommittén anser att det är nödvändigt att vidareutveckla innovativa finansieringsinstrument inom ramen för sammanhållningspolitiken, exempelvis revolverande fonder, för att ytterligare förbättra sammanhållningspolitikens hävstångseffekt i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

29.

Med avseende på sysselsättningsmålet (en ökning av andelen sysselsatta till 75 % av alla personer mellan 20 och 64 år i EU) vill kommittén påpeka att man inom ramen för de löpande strukturfondsprogrammen har avsatt cirka 14 miljarder euro för att stärka företagens och arbetstagarnas möjligheter att förutse och hantera omvandlingen. Av detta belopp har cirka 9,4 miljarder euro avsatts för att hjälpa företagen att ta fram effektiva åtgärder för personalutveckling.

30.

ReK vill peka på nödvändigheten av ett stärkt samarbete mellan fonder med en territoriell dimension, särskilt mellan Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att ta fram nya sysselsättningstillfällen och vidta åtgärder för att öka anställbarheten genom utbildning och fortbildning.

31.

Kommittén stöder därför uppmaningen att samla Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden inom en strategisk europeisk ram. Vi uppmanar kommissionen att säkerställa detta samarbete mellan ERUF och ESF också under nästa stödperiod genom en gemensam ramförordning för sammanhållningspolitiken.

32.

Med avseende på forskningsmålet (en ökning av utgifterna för FoU i unionen till 3 % av BNP) vill kommittén understryka att 86 miljarder euro, 25 % av sammanhållningsmedlen, enligt uppgifter från kommissionen under innevarande stödperiod används för FoU och innovation. Dessa resurser har alltså gått till uppbyggnad och utbyggnad av forskningslandskapet i de europeiska regionerna.

33.

En regionalt och kommunalt inriktad stödpolitik, uppbyggd på samma sätt som sammanhållningspolitiken, bidrar tillsammans med det europeiska stödet till topprestationer till att den europeiska forsknings- och innovationspolitiken får den bredd i sin verkan som krävs för att Europa 2020-strategin ska lyckas.

34.

När det gäller klimat- och energimålet (minskning av växthusgasutsläppen, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivitet med respektive 20 %) anser kommittén att bättre miljö även fortsättningsvis bör prioriteras i strukturfondsprogrammen i alla medlemsstater. Kommittén konstaterar att under den löpande stödperioden, har ca en tredjedel av de totala sammanhållningsmedlen avsatts till detta (105 miljarder euro). ReK påpekar dessutom att inrättandet av nya finansieringsinstrument inom klimatpolitiken på internationell nivå inte får medföra en minskning av medlen till sammanhållningspolitiken. Vi vill även upprepa vårt krav att investeringarna inte får leda till ytterligare växthusgasutsläpp.

35.

ReK konstaterar att ca 48 miljarder euro av dessa medel används för åtgärder på olika områden som har att göra med utmaningar i samband med klimatförändringarna, t.ex. skydds- och anpassningsåtgärder. Till detta kommer också investeringar, som främjande av energieffektiva och förnybara energikällor (9 miljarder euro), och indirekta åtgärder, t.ex. hållbara projekt för stadstrafiken (6,2 miljarder euro).

36.

I fråga om utbildningsmålet (minskning av andelen studieavbrott och en ökning av andelen av befolkningen mellan 30 och 34 år med högskoleutbildning eller motsvarande kvalifikationsnivå till 40 %) konstaterar kommittén att sammanhållningspolitiken redan under innevarande stödperiod via många operativa program svarar för viktiga insatser när det gäller att minska andelen studieavbrott. I detta sammanhang bör man ta hänsyn till de särskilda kraven beträffande tillgänglighet och upprätthållande av utbildningsinstitutioner i glesbefolkade områden.

37.

Kommittén vill emellertid också understryka att unionens befogenheter på detta område är begränsade och att medlemsstaterna måste se till att de lokala och regionala myndigheterna har tillräckliga medel och beslutsbefogenheter samt att medlemsstaterna också måste fastställa sina nationella mål med hänsyn till detta centrala mål i enlighet med nationella förhållanden och med utgångspunkt i sina förutsättningar.

38.

Med avseende på fattigdomsbekämpningsmålet (en minskning på 20 miljoner av antalet människor i EU som befinner sig i eller hotas av fattigdom) anser kommittén att sammanhållningspolitiken genom sin inriktning på tillväxt och sysselsättning i synnerhet genom att främja lokala och regionala integrerings- och sysselsättningsprojekt bidrar till att bekämpa fattigdomen i unionen. Ca 19 miljarder euro har avsatts till de nya programmen för åtgärder för att avlägsna anställningshinder, särskilt för kvinnor, ungdomar och äldre eller lågkvalificerade arbetstagare.

39.

Enligt uppgifter från kommissionen har de pågående ESF-programmen under 2007 och 2008 nått nästan 6 miljoner människor, varav 52 % kvinnor. Nästan en tredjedel av åtgärderna syftade till att stödja arbetstagare. Andra åtgärder är inriktade på arbetslösa (33 % av mottagarna, varav 7 % långtidsarbetslösa) samt särskilt utsatta grupper som invandrare och minoriteter (13 %).

40.

Kommittén vill i sammanhanget påpeka att EU i enlighet med artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt endast stöder och kompletterar medlemsstaternas verksamhet på detta område.

41.

Regionkommittén betonar hur viktigt det är att strukturfonderna kan användas för att bekämpa ojämlikheter i hälsa.

42.

Regionkommittén konstaterar att de huvudinitiativ som fastställts i Europa 2020-strategin i stor utsträckning omfattar tematiska och sektorsinriktade mål, som till stora delar också täcks av sammanhållningspolitiken.

43.

ReK noterar att kommissionen för genomförandet av de flesta huvudinitiativ redan hänvisat till strukturfondernas bidrag, och anser att sammanhållningspolitiken och strukturfonderna är viktiga katalysatorer för en smart och hållbar tillväxt för alla i EU:s medlemsstater och regioner.

44.

Kommittén vill peka på det nödvändiga i att stämma av de åtgärder som fastställts inom ramarna för huvudinitiativen i 2020-strategin med redan befintliga processer och åtgärder för att undvika oöverskådlighet och en dubblering av processer och rapporteringsskyldigheter.

45.

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att i samband med vidareutvecklingen av huvudinitiativen arbeta för att integrera olika europeiska stödinstrument och säkerställa att hänsyn tas till sammanhållningspolitikens decentraliserade arbetssätt, som för övrigt bör få ökad användning (vid behov och där så är möjligt).

46.

ReK vill upprepa de krav som kommittén ställde i sitt yttrande om sammanhållningspolitikens framtid om att de föreslagna huvudinitiativen inte får leda till en snävare europeisk sammanhållningspolitik. Strukturfonderna måste även i fortsättningen kunna bidra till en integrerad problemlösning på regional nivå och får inte reduceras till att uppfylla sektorsmålen.

47.

När det gäller huvudinitiativet om ”den digitala agendan” konstaterar kommittén att det finns tydliga beröringspunkter mellan den digitala agendan och sammanhållningspolitikens åtgärder, särskilt när det gäller geografiskt heltäckande tillgång till bredband i landsbygdsområden eller utvecklingen av nya tjänster för att kunna hantera de demografiska förändringarna.

48.

Vad gäller huvudinitiativet ”innovationsunionen” ser kommittén en möjlighet att få en bättre arbets- och uppgiftsfördelning mellan å ena sidan stödet till grundforskning och tillämpad forskning, som är inriktat på spetskompetens, och å andra sidan stödet till innovation på decentraliserad nivå. På så vis uppnår man bredare verkan.

49.

I sammanhanget vill ReK hänvisa till sammanhållningspolitikens åtgärder för att utveckla regionala innovationssystem, instrument för regionalt samarbete, ökad tillgång till riskkapital och åtgärder för ett snabbare införande av innovativa produkter samt arbete i nätverk för berörda aktörer från områdena ekonomi, vetenskap och förvaltning.

50.

Kommittén anser att den kompletterande rollfördelningen mellan EU-instrumenten bör stärkas i fråga om decentraliserade åtgärder särskilt som innovationsstödet redan i dag är en hörnsten i strukturfondsprogrammen.

51.

När det gäller huvudinitiativet om ”resurseffektivitet” välkomnar ReK målet om att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och resursanvändningen och pekar på att det vore lämpligt att anta en decentraliserad strategi när det gäller de politiska åtgärderna samtidigt som strukturfonderna bör användas i högre grad, vilket skulle innebära att detta initiativ blir effektivare, särskilt i samband med energisanering, alternativa energikällor, kretsloppsproduktion och utvecklingen av hållbara transportkoncept.

52.

Kommittén vill klargöra att det i samband med de många enskilda åtgärderna på detta område måste göras en noggrann avgränsning mellan EU:s respektive medlemsstaternas befogenheter, och att subsidiaritetsprincipen måste respekteras. Dessutom måste man i ökad omfattning beakta effektiviteten i mångfalden av åtgärder.

53.

Med avseende på huvudinitiativet ”Industripolitik för en globaliserad tid” vill kommittén understryka att sammanhållningspolitiken lämnar ett viktigt bidrag när det gäller att stärka konkurrenskraften genom att utnyttja potentialen till industriell utveckling, särskilt i svagare regioner, genom att främja klusterinitiativ och stödåtgärder för småföretagen, genom utbyggnad av sådan infrastruktur som näringslivet behöver och genom stöd till diversifieringen av industriområden.

54.

När det gäller huvudinitiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” välkomnar ReK kommissionens strävan att stödja den unga generationen i utbildningen och arbetslivet, och stöder studenters och praktikanters rörlighet samt stödåtgärder för integration av ungdomar på arbetsmarknaden.

55.

Kommittén noterar att det finns en stor överlappning med Europeiska socialfondens insatsområden och stöder arbetet med att på ett bättre sätt koppla dessa mål till motsvarande EU-finansieringsinstrument.

56.

Det flernivåsystem som under de senaste åren med framgång utvecklats för strukturpolitiken, med omfattande deltagande från lokala och regionala aktörer och med hänsyn till de lokala förutsättningarna, kan utgöra ett viktigt bidrag till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin.

57.

Kommittén anser därför att följande beståndsdelar i sammanhållningspolitiken måste bevaras eller vidareutvecklas:

58.

Kommittén har stärkts i sin uppfattning att sammanhållningspolitikens hittillsvarande inriktning på tillväxt och sysselsättning har varit riktig, och anser därför att det inte finns något behov av att ytterligare skärpa den nuvarande öronmärkningen för strukturfonderna. Lokalt och regionalt anpassade strategier som tar hänsyn till varierande utvecklingsbehov måste även fortsättningsvis utgöra grunden för sammanhållningspolitiken.

59.

ReK uppmanar EU-institutionerna att se till att relevanta instanser kan delta på ett demokratiskt och adekvat sätt i ett snabbt genomförande av Europa 2020-strategin och dess kopplingar till sammanhållningspolitiken, genom att till exempel lämna tillräckligt mycket tid för samråd och opinionsbildning på alla nivåer och genom att se till att beslutsprocessen präglas av öppenhet och begriplighet.

60.

Den territoriella sammanhållningen som fastslagits i fördraget bör vara en vägledande princip för genomförandet av Europa 2020-strategin liksom för annan EU-politik. Principen om flernivåstyre måste integreras i alla skeden i genomförandet av strategin.

61.

Det kan finnas behov av att stärka de lokala och regionala myndigheternas administrativa kapacitet så att de kan utföra sin viktiga uppgift inom ramen för strategin.

62.

Kommittén uppmanar därför EU-institutionerna och medlemsstaterna att inom ramen för en territoriell pakt med de lokala och regionala myndigheterna fastställa deras medverkan i genomförandet av Europa 2020-strategin och beskriva den roll som huvudinitiativen får lokalt. En rekommendation om territoriella pakter bör göra det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att medverka på ett strukturerat sätt på nationell nivå i enlighet med sina respektive befogenheter och med hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

63.

Regionkommittén föreslår att man utnyttjar den europeiska sammanhållningspolitiken som ett centralt instrument för att göra de lokala och regionala myndigheterna delaktiga i genomförandet av Europa 2020-strategin i linje med denna territoriella pakt. I alla stödområden inom den europeiska sammanhållningspolitiken borde man göra det möjligt att genom ”territoriella pakter” mobilisera relevanta aktörer på plats för att uppnå prioriteringarna och de centrala målen i Europa 2020-strategin.

64.

Regionkommittén anser därför att man inom ramen för sammanhållningspolitikens mål bör införa kompletterande bestämmelser som gör det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att inom ramen för sina operativa program aktivt bidra till arbetet med att uppnå tillväxtprioriteringarna och de centrala målen i Europa 2020-strategin.

65.

Regionkommittén föreslår att man inom ramen för målet ”europeiskt territoriellt samarbete” organiserar erfarenhetsutbytet och skapar nätverk mellan de lokala och regionala myndigheterna för att uppnå prioriteringarna och de centrala målen i Europa 2020-strategin och i samband med detta eventuellt också utnyttja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) som instrument. Inom åtgärdsområdet transnationellt samarbete skulle också kunna införa ytterligare prioriteringar för de lokala och regionala myndigheternas medverkan vid utformningen av kommissionens huvudinitiativ.

66.

Regionkommittén föreslår att rapporterna till kommissionen om genomförandet av EU-fondernas stödåtgärder ska utnyttjas för att samla resultaten av de lokala och regionala myndigheternas insatser vid genomförandet av Europa 2020-strategin. På så sätt skulle man undvika nya byråkratiska strukturer och rapporteringsskyldigheter. Det skulle inte behövas vare sig nya institutioner eller extra resurser.

67.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att på basis av ovan nämnda rapporter regelbundet rapportera till Europaparlamentet och Regionkommittén om genomförandet av de territoriella pakterna för Europa 2020-strategin inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik och att diskutera strategiska anpassningar.

68.

ReK uppmanar kommissionen att i den femte rapporten om ekonomisk och social sammanhållning beskriva sin ståndpunkt när det gäller de framtida kopplingarna mellan sammanhållningspolitiken och genomförandet av Europa 2020-strategin.

69.

Kommittén anser att den femte sammanhållningsrapporten, som kommer att läggas fram i början av november 2010, ska användas som startskott för en ny omfattande diskussion om de framtida riktlinjerna för sammanhållningspolitiken mot bakgrund av Europa 2020-strategin, med deltagande av de lokala och regionala nivåerna, så att dessa riktlinjer kan antas efter en samråds- och samarbetsfas i god tid innan nästa stödperiod inleds.

70.

Vi anser dessutom att Regionkommittén bör involveras på ett strukturerat sätt i det kommande genomförandet av Europa 2020-strategin, och föreslår därför att kommissionen i sin årsrapport inför vårtoppmötet inkluderar ett återkommande kapitel om de lokala och regionala myndigheternas deltagande i strategin.

71.

Kommittén framhåller att övervakningsplattformen för Europa 2020-strategin tillhandahåller den territoriella sakkunskap som krävs för att analysera genomförandet av strategin samt för Regionkommitténs arbete.

72.

Sammanhållningspolitiken måste även i framtiden inriktas på EU-fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, framför allt genom att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regionerna och minska eftersläpningen i de minst utvecklade regionerna.

73.

Mot den bakgrunden kommer sammanhållningspolitiken att lämna ett aktivt bidrag till genomförandet av målen för Europa 2020-strategin.

74.

Detta kan emellertid endast lyckas om sammanhållningspolitiken även i framtiden omfattar EU:s alla regioner.

75.

Endast med ett övergripande arbetssätt inom sammanhållningspolitiken kan man säkerställa att unionens alla regioner får en chans att aktivt delta i genomförandet av Europa 2020-strategin.

76.

Detta skulle kunna uppnås genom att man sluter en territoriell pakt med de lokala och regionala myndigheterna, där man fastställer de lokala och regionala myndigheternas medverkan vid genomförandet av Europa 2020-strategin och ger en rekommendation om territoriella pakter, som gör det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna att medverka på ett strukturerat sätt på nationell nivå i enlighet med sina respektive befogenheter.

77.

I det sammanhanget måste även fortsättningsvis tyngdpunkten i sammanhållningspolitikens stöd ligga på de svagaste och mest problemdrabbade regionerna, och för de regioner som efter 2013 inte längre omfattas av den högsta stödnivån (inklusive de regioner som påverkas av den s.k. statistiska effekten) måste man ta fram lämpliga och rättvisa övergångsbestämmelser, med hänsyn till de svagheter som fortfarande finns, för att det som uppnåtts ska kunna bibehållas också när stödet tas bort så att man säkerställer hållbarheten.

78.

Samtidigt måste man också fortsättningsvis stödja regioner som redan i dag lämnar ett viktigt bidrag till EU:s konkurrenskraft. Dessutom finns det i ekonomiskt starka regioner också strukturellt svaga delar som kräver stöd.

79.

Det territoriella samarbetet kan utgöra ett viktigt bidrag inom ramen för det gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetet för genomförandet av Europa 2020-strategin.

80.

Även i framtiden måste Europeiska socialfonden finnas kvar inom sammanhållningspolitiken, och detta måste säkerställas genom en gemensam ramförordning.

81.

Regionkommittén måste få delta i strukturerad form i det framtida genomförandet av Europa 2020-strategin, bl.a. genom att använda de kunskaper som finns i dess övervakningsplattform för Europa 2020-strategin. Därtill bör kommissionen i sin årsrapport inför vårtoppmötet införa ett återkommande kapitel om de lokala och regionala myndigheternas deltagande i genomförandet av strategin.

82.

De lokala och regionala myndigheterna i Europeiska unionen är beredda att bidra till att inom ramen för genomförandet av den framtida sammanhållningspolitiken göra Europa 2020-strategin framgångsrik!