8.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 70/192


Torsdagen den 21 oktober 2010
Inrättande av ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer ***I

P7_TA(2010)0381

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 21 oktober 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1934/2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier (KOM(2009)0197 – C7-0101/2009 – 2009/0059(COD))

2012/C 70 E/31

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0197),

med beaktande av artikel 181a i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0101/2009),

med beaktande av meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden (KOM(2009)0665),

med beaktande av artiklarna 294.3, 207.2 och 209.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och budgetutskottet (A7-0052/2010).

1.

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.

Europaparlamentet anser att förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen 2007-2013. Parlamentet påminner dock om att budgetmyndigheten fattar beslut om de årliga anslagen för perioden 2010-2013 under de årliga budgetförfarandena.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Torsdagen den 21 oktober 2010
P7_TC1-COD(2009)0059

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2010 om ändring av förordning (EG) nr 1934/2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier

[Ändring 3, om inget annat anges]

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 207.2 och 209.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1),

och av följande skäl:

(1)

Sedan 2007 har gemenskapen rationaliserat sitt geografiska samarbete med utvecklingsländer i Asien, Centralasien och Latinamerika och med Irak, Iran, Jemen och Sydafrika enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument förutvecklingssamarbete (2).

(2)

Det främsta och övergripande målet för förordning (EG) nr 1905/2006 är att utrota fattigdomen genom att uppnå millennieutvecklingsmålen. Samarbetet inom ramen för de geografiska program med utvecklingsländer, utvecklingsterritorier och utvecklingsregioner som fastställs i den förordningen är i praktiken begränsat till att finansiera åtgärder som utformats för att uppfylla de kriterier för offentligt utvecklingsbistånd som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd.

(3)

Det ligger i unionens intresse att fördjupa förbindelserna med de berörda utvecklingsländerna, som är viktiga bilaterala partner och aktörer i multilaterala forum och globala styrelseformer och som gemenskapen har ett strategiskt intresse av att diversifiera kontakterna med, särskilt på områden som ekonomiskt, kommersiellt och akademiskt utbyte, affärsutbyte och vetenskapligt utbyte. Unionen behöver därför ett finansieringsinstrument som möjliggör finansiering av sådana åtgärder som på grund av sin utformning inte kan omfattas av offentligt utvecklingsbistånd enligt kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd, men som är av avgörande betydelse för att befästa förbindelserna och på ett betydelsefullt sätt bidrar till framsteg och utveckling i de berörda utvecklingsländerna .

(4)

I detta syfte inrättades fyra förberedande åtgärder vid budgetförfarandena 2007 och 2008 för att inleda ett sådant utökat samarbete i enlighet med artikel 49.6 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3) (budgetförordningen), nämligen affärsutbyte och vetenskapligt utbyte med Indien, affärsutbyte och vetenskapligt utbyte med Kina, samarbete med medelinkomstländer i Asien och samarbete med medelinkomstländer i Latinamerika. Enligt samma artikel måste lagstiftningsförfarandet för förberedande åtgärder vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret.

(5)

Målen och bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1934/2006 (4) lämpar sig väl för sådant utökat samarbete med länder som omfattas av förordning (EG) nr 1905/2006. I detta syfte är det nödvändigt att utvidga det geografiska tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1934/2006 och att föreskriva en finansieringsram som täcker samarbete med dessa utvecklingsländer.

(6)

Genom att den geografiska räckvidden i förordning (EG) nr 1934/2006 utvidgas omfattas de berörda utvecklingsländerna av två olika utrikespolitiska finansieringsinstrument. Man bör vara noga med att se till att de båda finansieringsinstrumenten hålls strikt åtskilda. Inom ramen för förordning (EG) nr 1905/2006 finansieras sådana åtgärder som uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd, medan förordning (EG) nr 1934/2006 endast bör omfatta sådana åtgärder som inte uppfyller dessa kriterier. Dessutom bör det garanteras att utvidgningen av det geografiska tillämpningsområdet inte innebär att de länder som hittills omfattats av förordning (EG) nr 1934/2006, det vill säga industriländerna och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier, får det sämre, särskilt inte i finansiellt avseende.

(7)

Eftersom den ekonomiska krisen har medfört extremt ansträngda budgetar i hela unionen, och då den föreslagna utvidgningen avser länder som i vissa fall har uppnått en konkurrenskraft som är jämförbar med unionens, och en levnadsstandard som i genomsnitt ligger nära vissa medlemsstaters, bör unionens stöd beakta mottagarländernas ansträngningar att leva upp till Internationella arbetsorganisationens internationella avtal och att bidra till att de globala målen för minskningen av växthusgaser uppnås.

(8)

Vid översynen av genomförandet av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder konstaterades inkonsekvenser i de bestämmelser enligt vilka kostnader i samband med skatter, tullar och andra avgifter inte kan komma ifråga för stöd. För konsekvensens skull föreslås att dessa bestämmelser anpassas till bestämmelserna i övriga instrument.

(9)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller fleråriga samarbetsprogram, eftersom dessa kompletterar förordning (EG) nr 1943/2006 och gäller generellt. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(10)

Förordning (EG) nr 1934/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1934/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

Förordningens titel ska ersättas med följande:

2.

Artiklarna 1-3 ska ersättas med följande:

Artikel 1

Syfte

1.    I denna förordning avses med industriländer och andra höginkomstländer och höginkomstterritorier de länder och territorier som är upptagna i förteckningen i bilaga I till denna förordning, och med utvecklingsländer avses de länder som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (5), och som är upptagna i bilaga II till denna förordning. Dessa kallas nedan ’partnerländer’.

EU-finansiering enligt denna förordning ska stödja ekonomiskt, finansiellt, tekniskt , kulturellt och akademiskt samarbete med partnerländer inom de områden som nämns i artikel 4 och som omfattas av unionens behörighet . Förordningen är till för att finansiera åtgärder som i princip inte uppfyller de kriterier för offentligt utvecklingsbistånd som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd.

2.   Det primära målet för samarbetet med partnerländerna ska vara att tillgodose behovet av stärkta förbindelser och ytterligare samverkan med de berörda länderna och territorierna på bilateral, regional eller multilateral basis, i syfte att skapa en gynnsammare och mer transparent miljö för utvecklingen av förbindelserna mellan EU och partnerländerna i enlighet med de principer som styr unionens externa åtgärder, som är fastslagna i fördraget . Detta handlar bl.a. om understödjande av demokratin, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen, drägliga arbetsvillkor, gott styre och bevarande av miljön, i syfte att bidra till framsteg och hållbara utvecklingsprocesser i partnerländerna.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Samarbetet ska syfta till samverkan med partnerländer för att förstärka dialogen, fördjupa kontakterna och dela och främja liknande politiska, ekonomiska och institutionella strukturer och värderingar . Unionen ska också arbeta för att förstärka samarbetet och utbytet med etablerade eller allt viktigare bilaterala partner och aktörer i multilaterala forum och i globala styrelseformer. Samarbetet ska även omfatta partner där EU har ett strategiskt intresse av att främja ▐ förbindelser och sina värden enligt fördraget .

2.   I välgrundade fall och i syfte att säkra samstämdhet och effektivitet i EU:s stöd och främja regionalt samarbete får kommissionen emellertid, när den antar årliga åtgärdsprogram enligt artikel 6, besluta att länder som inte förtecknas i bilagorna kan omfattas av åtgärder enligt denna förordning , när det projekt eller det program som ska genomföras är regionalt eller gränsöverskridande. Bestämmelser om detta ska införas i de fleråriga samarbetsprogram som avses i artikel 5.

3.    Kommissionen ska ändra förteckningarna i bilagorna I och II i enlighet med de regelbundna översyner som OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd gör av sin förteckning över utvecklingsländer och informera Europaparlamentet och rådet om detta.

4.     För unionsfinansiering i enlighet med denna förordning ska, i förekommande fall, särskild uppmärksamhet fästas vid partnerländernas efterlevnad av Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsnormer och deras ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser.

5.     När det gäller länder som är förtecknade i bilaga II till denna förordning ska strategisk samstämmighet med åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1905/2006 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1337/2008 av den 16 december 2008 om inrättande av en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna (6) iakttas strikt.

Artikel 3

Allmänna principer

1.     Unionen grundar sig på principer som frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen och strävar efter att främja, utveckla och konsolidera engagemang för dessa principer i partnerländerna genom dialog och samarbete.

2.     Vid genomförandet av denna förordning ska en differentierad strategi för utformningen av samarbetet med partnerländerna följas när så är lämpligt för att beakta deras ekonomiska, sociala och politiska sammanhang samt unionens specifika intressen, strategier och prioriteringar.

3.     Åtgärder som finansieras enligt denna förordning ska stämma överens med och omfatta sådana samarbetsområden som anges särskilt i instrument, avtal, förklaringar och åtgärdsplaner mellan EU och partnerländerna samt områden som berör EU:s specifika intressen och prioriteringar.

4.     För de åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall unionen sträva efter att säkerställa enhetligheten med andra områden för extern verksamhet samt med annan relevant EU-politik, i synnerhet utvecklingssamarbete. Detta skall säkerställas genom utformningen av politiken, vid den strategiska planeringen samt programplaneringen och vid genomförandet av åtgärder.

5.     Åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall komplettera och skapa ett mervärde för de insatser som görs av medlemsstaterna och offentliga EU-organ när det gäller handelsförbindelser samt kulturellt, akademiskt och vetenskapligt utbyte.

6.     Kommissionen ska informera och regelbundet utbyta synpunkter med Europaparlamentet.

3.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

(a)

inledningen ska ersättas med följande:

”Unionsfinansieringen ska stödja samarbetsåtgärder i enlighet med artikel 1 och ska vara förenlig med förordningens övergripande syfte, tillämpningsområde, mål och allmänna principer. EU:s finansiering ska avse åtgärder som i princip inte uppfyller ODA-kriterierna, vilka kan inbegripa en regional dimension, på följande samarbetsområden:”

(b)

punkterna 1-5 ska ersättas med följande:

”1.

Främjande av samarbete, partnerskap och gemensamma företag mellan ekonomiska, sociala, kulturella, akademiska och vetenskapliga aktörer i unionen och partnerländerna.

2.

Stimulans av bilateral handel, investeringsflöden och ekonomiska partnerskap, inklusive fokus på små och medelstora företag.

3.

Främjande av dialog mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella aktörer och andra icke-statliga organisationer inom relevanta sektorer i unionen och partnerländerna.

4.

Främjande av förbindelser mellan människor, utbildnings- och yrkesutbildningsprogram och intellektuella utbyten samt förstärkande av den ömsesidiga förståelsen mellan kulturer, särskilt på familjenivå, inklusive åtgärder för att befästa och öka Europeiska unionens deltagande i Erasmus Mundus samt i europeiska utbildningsmässor.

5.

Främjande av samarbetsprojekt på områden som forskning, vetenskap och teknik, idrott och kultur, förnybar energi (särskilt förnybara energikällor), transporter, miljöfrågor – inklusive klimatförändringar, tullfrågor, finansiella och rättsliga frågor och människorättsfrågor och andra frågor av gemensamt intresse för unionen och partnerländerna.”

(c)

punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.

Stöd till särskilda initiativ, inbegripet forskningsarbete, studier, pilotprojekt eller gemensamma projekt avsedda att effektivt och flexibelt motsvara samarbetsmål som uppstår genom utvecklingen av unionens bilaterala förbindelser med partnerländerna eller att ge slagkraft åt ytterligare fördjupande och breddande av de bilaterala förbindelserna med dem.”

4.

Artikel 5.2 och 5.3 ska ersättas med följande:

”2.     De fleråriga samarbetsprogrammen får inte omfatta en längre period än denna förordnings giltighetstid. De ska ange unionens särskilda intressen och prioriteringar, de allmänna målen och de förväntade resultaten. När det gäller Erasmus Mundus ska man sträva efter att programmen får en så balanserad geografisk täckning som möjligt. De ska också ange de områden som valts ut för gemenskapsfinansiering och kortfattat ange den vägledande finansiella fördelningen av medel, övergripande, per prioriterat område och per partnerland eller grupp av partnerländer för den berörda perioden. Detta kan i förekommande fall göras genom att en skala anges. De fleråriga samarbetsprogrammen ska ses över efter halva tiden, eller när det visar sig nödvändigt.

3.     De fleråriga samarbetsprogrammen och översyner av dessa skall beslutas av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med förfarandet i artikel 14a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 14b och 14c.”

5.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Kommissionen ska besluta om årliga åtgärdsprogram på grundval av de fleråriga samarbetsprogram som avses i artikel 5, och underrätta Europaparlamentet och rådet vid samma tidpunkt om dessa.”

(b)

punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.     De årliga åtgärdsprogrammen ska beslutas av kommissionen med hänsyn till Europaparlamentets och rådets yttranden. Detta förfarande behöver inte användas för ändringar av åtgärdsprogrammen som innebär tekniska anpassningar, förlängning av genomförandeperioden, omfördelning av medel mellan de planerade insatserna i den preliminära budgeten eller ökning eller minskning av budgeten med mindre än 20 procent av den ursprungliga budgeten, förutsatt att dessa ändringar är förenliga med de ursprungliga mål som anges i åtgärdsprogrammen.”

[Ändring 4]

6.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

(a)

punkt e och f ska ersättas med följande:

”e.

Gemensamma organ som har inrättats av partnerländerna och partnerregionerna och EU.

f.

Unionens institutioner och organ, i den mån de genomför de stödåtgärder som anges i artikel 9.”

(b)

följande punkter ska läggas till:

”1a.     Åtgärder som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument (8) eller förordning (EG) nr 1905/2006 och är bidragsberättigade enligt dessa förordningar ska inte finansieras inom ramen för den här förordningen.

1b.     Unionssfinansiering enligt denna förordning får inte användas för att finansiera upphandling av vapen eller ammunition och operationer som har militära eller försvarsrelaterade konsekvenser.

7.

I artikel 8 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.    Unionsfinansieringen får i princip inte användas för att betala skatter, tullar eller andra avgifter i partnerländerna”.

8.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Unionsfinansieringen får täcka utgifter för berednings-, uppföljnings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsåtgärder som är direkt nödvändiga för att tillämpa denna förordning och förverkliga dess mål samt varje annan nödvändig utgift för administrativt eller tekniskt bistånd som kommissionen kan ådra sig för förvaltningen av den verksamhet som finansieras genom denna förordning, inbegripet vid kommissionens delegationer i partnerländerna.”

(b)

punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.     Kommissionen ska besluta om stödåtgärder som inte omfattas av de fleråriga samarbetsprogrammen och underrätta Europaparlamentet och rådet vid samma tidpunkt om dessa.”

9.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

(a)

rubriken ska ersättas med följande:

”Skydd av unionens ekonomiska intressen”

(b)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Varje överenskommelse som ingås med stöd av denna förordning skall innehålla bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen, särskilt med avseende på oegentligheter, bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (9) och (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (10) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån bedrägeribekämpning (Olaf) (11).

(c)

punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.     Det skall i en sådan överenskommelse uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha rätt att utföra revisioner, inbegripet granskningar av handlingar eller på platsen hos varje kontraktspart eller underentreprenör som har mottagit EU-medel. Det skall också uttryckligen anges att kommissionen skall ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.”

10.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 13

Utvärdering

1.     Kommissionen ska regelbundet utvärdera de åtgärder och program som finansieras enligt denna förordning, i erforderliga fall eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet, med hjälp av externa utvärderingar för att fastställa huruvida målen har uppnåtts och så att kommissionen ska kunna utforma rekommendationer för att förbättra kommande insatser. Resultaten ska användas för att förbättra utformningen av programmen och tilldelningen av resurser.

2.     Kommissionen ska för kännedom överlämna de utvärderingsrapporter som avses i punkt 1 till Europaparlamentet och rådet.

3.     Kommissionen ska knyta relevanta intressenter, däribland icke-statliga aktörer, till utvärderingsfasen av det EU-samarbete som tillhandahållits enligt denna förordning.”

[Punkt 2 motsvaras av ändring 5]

11.

Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Årsrapport

Kommissionen ska granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och till Europaparlamentet och rådet överlämna en detaljerad årsrapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska redovisa resultatet av budgetgenomförandet och presentera alla de finansierade insatserna och programmen, och i möjligaste mån redovisa de huvudsakliga resultaten och effekterna av samarbetsåtgärderna och samarbetsprogrammen.”

12.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 14a

Utövande av delegering

1.     Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5 ska ges till kommissionen för den period som denna förordning är tillämplig.

2.     Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.     Befogenheten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som avses i artiklarna 14b och 14c.

Artikel 14b

Återkallande av delegering

1.     Den delegering av befogenheter som avses i artikel 5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.     Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenheter ska återkallas, ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange den delegerade befogenhet som kan komma att återkallas och skälen för detta.

3.     Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 14c

Invändning mot delegerade akter

1.     Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med två månader.

2.     Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period löpt ut om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända.

3.     Om antingen Europaparlamentet eller rådet invänder mot den delegerade akt som avses i punkt 1 ska den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.”

13.

Artikel 15 ska utgå. [Ändring 6]

14.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

Artikel 16

Finansiella bestämmelser

Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning under perioden 2007–2013 ska uppgå till 172 miljoner EUR för länderna i bilaga I och till 176 miljoner EUR för länderna i bilaga II. Budgetmyndigheten fattar beslut om de årliga anslagen för perioden 2010–2013 inom ramen för de årliga budgetförfarandena. Kommissionen ska ge budgetmyndigheten detaljerad information om alla budgetposter och de årliga anslag som ska användas för finansiering av åtgärder enligt denna förordning. Dessa anslag ska godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för finansieringsramen. Därvid måste man se till att de industrialiserade länderna och andra höginkomstländer och territorier som uppräknas i bilaga I inte missgynnas av att denna förordning tillämpas för de partnerländer som är upptagna i bilaga II.

Anslag som planerats för användning under förordning (EG) nr 1905/2006 ska inte användas för detta syfte.”

[Ändring 1 CP]

15.

I bilagan ska titeln ersättas med följande:

16.

En ny bilaga II, som återges i bilagan till denna förordning, ska läggas till.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i,

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2010.

(2)  EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

(3)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(4)  EUT L 405, 30.12.2006, s. 41.

(5)   EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

(6)   EUT L 354, 31.12.2008, s. 62.”

(7)   EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

(8)   EUT L 327, 24.11.2006, s. 1.”

(9)   EGT L 312, 23.12.1995, s. 1

(10)   EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(11)   EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.”.

Torsdagen den 21 oktober 2010
BILAGA

”BILAGA II

Förteckning över de utvecklingsländer som omfattas av denna förordning

Latinamerika

1.

Argentina

2.

Bolivia

3.

Brasilien

4.

Chile

5.

Colombia

6.

Costa Rica

7.

Kuba

8.

Ecuador

9.

El Salvador

10.

Guatemala

11.

Honduras

12.

Mexiko

13.

Nicaragua

14.

Panama

15.

Paraguay

16.

Peru

17.

Uruguay

18.

Venezuela

Asien

19.

Afghanistan

20.

Bangladesh

21.

Bhutan

22.

Kambodja

23.

Kina

24.

Indien

25.

Indonesien

26.

Nordkorea

27.

Laos

28.

Malaysia

29.

Maldiverna

30.

Mongoliet

31.

Myanmar/Burma

32.

Nepal

33.

Pakistan

34.

Filippinerna

35.

Sri Lanka

36.

Thailand

37.

Vietnam

Centralasien

38.

Kazakstan

39.

Kirgizistan

40.

Tadzjikistan

41.

Turkmenistan

42.

Uzbekistan

Mellanöstern

43.

Iran

44.

Irak

45.

Jemen

Sydafrika

46.

Sydafrika”