1.

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) har tillkommit genom internationella konventioner eller avtal (1)mellan gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och vissa länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) å andra sidan samt genom rådets beslut om associering av utomeuropeiska länder och territorier (ULT).

2.

Kommissionen har ansvaret för att förvalta merparten av EUF:s utgifter. EUF:s investeringsstöd förvaltas sedan den 1 april 2003 helt och hållet av Europeiska investeringsbanken (EIB). Detta stöd omfattas inte av revisionsrättens revisionsförklaring eller Europaparlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet (2)  (3).

3.

Strukturen på EUF presenteras i diagram 1 . EUF förvaltas på olika sätt: centralt, gemensamt och decentraliserat (4). Vid central förvaltning förvaltar kommissionen själv kontraktstilldelningsförfarandena och betalningarna till de slutliga stödmottagarna. Vid gemensam förvaltning överlåts vissa genomförandeuppgifter till internationella organisationer under förutsättning att de berörda organisationernas förfaranden för bokföring, revision, kontroll och upphandling är likvärdiga med internationellt vedertagna normer. Vid decentraliserad förvaltning svarar den nationella utanordnaren i varje stödmottagande land och kommissionen för den dagliga förvaltningen (5)(se see diagram 2 ). De ansvarar för att

4.

Nästan alla EUF-program inom kommissionen förvaltas av Byrån för samarbete EuropeAid (nedan kallad EuropeAid), som också ansvarar för förvaltningen av de flesta utgifter inom yttre förbindelser och utvecklingssamarbete som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget (6). En liten andel av EUF-projekten (7)gäller humanitärt bistånd och förvaltas av generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo).

5.

Under 2008 genomfördes sjunde, åttonde, nionde och tionde EUF samtidigt. EUF:s utanordnare avslutade sjunde EUF den 31 augusti 2008 (8). Vid avslutningen hade 10 381 miljoner euro betalats ut (98,3 % av de 10 559 miljoner euro som hade anslagits till stödåtgärder). Saldot på 178 miljoner euro fördes över till nionde EUF.

5.

6.

Tionde EUF, som omfattar perioden 2008–2013 och som tillhandahåller gemenskapsstöd på 22 682 miljoner euro, trädde i kraft den 1 juli 2008. Av detta belopp tilldelades 21 966 miljoner euro AVS-länderna och 286 miljoner euro ULT-länderna. Beloppen omfattar 1 500 miljoner euro och 30 miljoner euro till det investeringsstöd som förvaltas av EIB för AVS- respektive ULT-länderna. Slutligen ska 430 miljoner euro användas till kommissionens utgifter för programplanering och genomförande av EUF.

7.

Tabell 1 visar det ackumulerade utnyttjandet och det finansiella genomförandet av de EUF-medel som kommissionen förvaltar. Grafisk illustration 1 och 2 visar ackumulerade medel och beslut per insatsområde. År 2008 överskreds den prognos för budgetgenomförandet som kommissionen hade fastställt för övergripande åtaganden, enskilda åtaganden och betalningar och nådde rekordnivåer när det gäller övergripande åtaganden (4 723 miljoner euro), enskilda åtaganden (2 649 miljoner euro) och nettobetalningar (3 143 miljoner euro). Detta kan delvis förklaras av att genomförandet av tionde EUF fick en snabb start och av att budgetstödåtgärderna ökade kraftigt. De övergripande åtagandena och betalningarna uppgick till 2 583 miljoner euro respektive 606 miljoner euro. Utestående betalningar ökade med 15 %, vilket är rimligt med tanke på den rekordnivå för åtaganden som nåddes under året. Samtidigt minskade gamla och vilande utestående betalningar med 33 %.

7.

8.

Enligt budgetförordningen för tionde EUF (9)ska kommissionen varje år rapportera om den ekonomiska förvaltningen av EUF. Rapporten om den ekonomiska förvaltningen ger, enligt revisionsrätttens uppfattning, en korrekt beskrivning av i vilken mån kommissionens operativa mål för budgetåret har uppfyllts (särskilt när det gäller det finansiella genomförandet och kontrollverksamheten) och av den finansiella ställningen och de händelser som har haft avgörande inflytande på verksamheten 2008.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

X.

XI.

XII.

Europeiska revisionsrätten

12, rue Alcide de Gasperi, LU-1615 Luxemburg

9.

Iakttagelserna om tillförlitligheten i EUF:s räkenskaper, som finns i punkterna VII och VIII i revisionsförklaringen, bygger på en revision av de konsoliderade årsredovisningarna (14)och den konsoliderade rapporten om det finansiella genomförandet av sjunde, åttonde, nionde och tionde EUF (15). Revisionen omfattade ett lämpligt urval av revisionsåtgärder som var utformade så att underlagen för beloppen och uppgifterna skulle kunna granskas med hjälp av stickprov. Vid revisionen gjordes en bedömning av de redovisningsprinciper som hade tillämpats, ledningens viktigaste beräkningar och den övergripande redovisningen av de konsoliderade räkenskaperna.

10.

Iakttagelserna om korrektheten i transaktionerna (16), som finns i punkterna IX–XII i revisionsförklaringen, bygger på följande:

11.

Vid revisionen besökte revisionsrätten fem länder på plats för att göra en detaljgranskning av transaktionerna: Angola, Kongo, Malawi, Moçambique och Mauretanien.

12.

Revisionsrättens revision omfattade en genomgång av befintliga förfaranden för bokföring och övervakning av utfärdade betalningskrav.

13.

Årsredovisningen för 2008 är den fjärde som görs enligt reglerna för periodiserad redovisning. Revisionsrätten har i sina tidigare årsrapporter pekat på att EUF:s redovisningssystem inte har alla de funktioner som krävs för en effektiv och ändamålsenlig rapportering av ekonomisk information enligt periodiserad redovisning, vilket ökar risken för bokföringsfel eftersom det krävs omfattande manuella registreringar för att omvandla uppgifter som baseras på kontantmetoden till periodiserad årsredovisning. Trots denna risk konstaterade revisionsrätten att årsredovisningen inte innehöll några väsentliga fel.

13.

14.

Det nya systemet för periodiserad redovisning Abac EUF började användas i februari 2009. EUF:s alla operativa och finansiella uppgifter samt bokföringsuppgifter har förts över till det nya systemet. Detta bör ytterligare stärka EUF:s redovisningsmiljö.

15.

Årsredovisningen innehåller en avsättning på 2 113 miljoner euro för de uppkomna kostnaderna under rapporteringsperioden men för vilken inga fakturor hade tagits emot vid årets slut. Denna avsättning har beräknats på grundval av ett antal antaganden, framför allt om att kontraktsutgifterna är lineära. Såsom kommissionen angav i sitt svar på revisionsrättens årsrapport om EUF för budgetåret 2007 (17)genomförde kommissionen en studie som bekräftade att detta antagande inte är giltigt för vissa typer av kontrakt. Såsom anges i anmärkningarna till årsredovisningen har kommissionen beslutat att förbättra denna metod från och med budgetåret 2009.

15.

16.

De viktigaste delarna och resultaten av den stickprovsbaserade substansgranskningen redovisas i bilaga 1 .

17.

Revisionsrättens granskning av de transaktioner som gäller inkomster visade att de inte innehöll några väsentliga fel.

18.

Revisionsrättens granskning av projektåtaganden visade att de inte innehöll några väsentliga fel.

19.

Revisionsrättens granskning av budgetstödåtaganden visade på en hög nivå av icke kvantifierbara fel. Revisionsrätten konstaterade att jämfört med tidigare år är kommissionens bedömning av efterlevnaden av villkoren i Cotonouavtalet på väg att förbättras; presentationen är mer strukturerad och formaliserad, särskilt när det gäller kontrakt som avser millennieutvecklingsmålen. Revisionsrätten konstaterade dock att det fortfarande fanns många fall där kommissionen inte visade på ett strukturerat och formaliserat sätt att förvaltningen av offentliga finanser sker på ett tillräckligt öppet, ansvarsfullt och effektivt sätt (se punkterna 44–46).

19.

För att ytterligare förbättra sin granskning av hur trovärdiga mottagarnas program för reform av sina offentliga finanser är håller kommissionen på att utveckla en bedömningsmetod som ska användas av delegationerna.

20.

Revisionsrättens granskning av förskottsbetalningar visade att de inte innehöll några väsentliga fel.

21.

Trots att kommissionen ingrep för att underlätta det revisionsarbete som skulle genomföras fick inte revisionsrätten all nödvändig information och dokumentation om 10 transaktioner som förvaltades av internationella organisationer (18). Revisionsrätten kan därför inte uttala sig om korrektheten i dessa transaktioner. Revisionsrätten noterar att den tillsynsman som kommissionen gav i uppdrag att genomföra ett kontrollbesök vid en av dessa organisationer (19)har påtalat ett liknande problem.

21.

22.

Revisionsrättens granskning visade på en väsentlig felnivå som påverkade beloppet i de granskade betalningarna (20). Felens frekvens och typ och även de kvantifierbara felens inverkan redovisas i bilaga 1 (1.3 och 1.4 i del 1 ).

22.

23.

De främsta typerna av kvantifierbara fel som upptäcktes är följande:

24.

De icke kvantifierbara fel som upptäcktes gäller främst efterlevnad av rättsligt föreskrivna bankgarantier, den kontraktstyp som använts, synligheten i EUF:s ekonomiska stöd, förhandsgodkännande av upphandlingsdokument och kontraktsenliga tidsfrister för att lägga fram de finansiella rapporterna.

24.

25.

De flesta felen borde ha upptäckts och korrigerats av de lokala tillsynsmännen eller utanordnarna innan betalningarna godkändes (se punkterna 33 och 34). De fall där det saknades styrkande handlingar hade oftast att göra med avslutandet av gamla projekt inom sjunde EUF i Angola, vilka hade genomförts under en period av väpnad konflikt och politisk oro. Denna svåra situation och den långa tid som hade gått sedan projekten avslutades innebar att det var extremt svårt för delegationen, som dessutom inte hade ansvaret för förvaltningen av dessa projekt, att få tag i alla styrkande handlingar som krävdes.

25.

26.

Revisionsrättens granskning av betalningar av budgetstöd visade på en hög nivå av icke kvantifierbara fel. De fall som påträffades handlade om att bevis saknades för att överföringarna av utländsk valuta hade redovisats enligt gällande bestämmelser, att kommissionens bedömning av efterlevnad av villkoren gjordes på grundval av inaktuella uppgifter eller inte gjordes alls, att analysen av de faktorer som gjorde att reformprogrammet av förvaltningen av offentliga finanser inte kunde genomföras var otillräcklig och att en felaktig referensperiod användes vid bedömningen av resultaten av indikatorerna (se punkterna 44–46).

26.

I februari 2009 såg kommissionen över kanalerna för budgetstödbetalningar i syfte att stärka den finansiella kontrollen i godkännandeprocessen. Detta förväntas leda till ytterligare förbättringar av betalningsbedömningarna och därmed även av efterlevnaden av de villkor som anges i finansieringsöverenskommelserna.

27.

Vid sin granskning av den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen från EuropeAids generaldirektör för budgetåret 2008 bedömde revisionsrätten i vilken utsträckning dessa ger en rättvis bild (dvs. utan några betydande förvanskningar) av hur ändamålsenliga befintliga förfaranden är. Revisionsrätten granskade framför allt huruvida systemen för övervakning och kontroll genererar den säkerhet som krävs när det gäller transaktionernas korrekthet.

28.

Såsom anges i punkt 4 är EuropeAids uppdrag att genomföra merparten av de instrument för bistånd till tredjeland (21)som finansieras genom Europeiska gemenskapens allmänna budget och EUF. I den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen görs ingen skillnad på den allmänna budgeten och EUF-finansierade verksamheter, som uppvisar samma inneboende risker och som styrs av till stor del liknande genomförandearrangemang. Revisionsrättens iakttagelser om den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen samt systemen för övervakning och kontroll gäller därför, om inget annat anges, EuropeAids hela ansvarsområde.

29.

Den årliga verksamhetsrapporten stämmer överens med revisionsrättens iakttagelser om genomförandet och resultaten av befintliga system för övervakning och kontroll. I jämförelse med tidigare år noterar revisionsrätten att kvaliteten på den årliga verksamhetsrapporten har förbättrats avsevärt: den är bättre strukturerad, tydligare och mer informativ, framför allt tack vare att kvantitativa indikatorer används i större utsträckning. Slutsatserna om hur resultaten av de olika kontrollerna bidrar till generaldirektörens säkerhet skulle dock kunna vara tydligare. En nyckelindikator för den uppskattade finansiella inverkan av kvarstående fel efter det att alla förhands- och efterhandskontroller har genomförts skulle också ge generaldirektören en starkare grund för att avgöra huruvida denna inverkan fortfarande ligger under de fastställda väsentlighetskriterierna.

29.

30.

I den årliga verksamhetsrapporten beskrivs en svår personalsituation (22). Den stora andelen korttidsanställda vid EuropeAids huvudkontor och den personalomsättning som blir följden sägs leda till att det institutionella minnet går förlorat, vilket skulle få negativa effekter för kontinuiteten och synligheten i den operativa förvaltningen och för en effektiv användning av resurser. Delegationernas andel lediga tjänster beskrivs som orimligt stor och ökande.

30.

31.

I årsrapporten om EUF för budgetåret 2007 rekommenderade revisionsrätten kommissionen att göra en granskning för att bedöma om EuropeAids huvudkontor och delegationerna hade tillräckligt med personal av rätt typ för att garantera kontrollernas kvalitet (23). Revisionsrätten rekommenderade också att en personalpolitik skulle utarbetas som bygger på en analys av de färdigheter och kunskaper som krävs för förvaltningen av budgetstöd med tanke på dess växande betydelse (24).

31.

32.

EuropeAids generaldirektör förklarar att han har uppnått rimlig säkerhet om att befintliga kontrollförfaranden ger nödvändiga garantier om transaktionernas korrekthet, medan revisionsrättens revision visade på en väsentlig felnivå. Revisionsrätten konstaterade att man fortsatte att göra stora framsteg, men att effekten av vissa nya åtgärder ännu inte var fullt synliga 2008, och utformningen eller genomförandet av vissa kontroller kan bli bättre (se punkterna 33–43). En sammanfattning av resultaten av revisionsrättens uppföljning av de viktigaste iakttagelserna i revisionsförklaringen finns i bilaga 2 .

32.

Kommissionen godtar emellertid att de förbättringar av den övergripande kontrollstrukturen som nyligen genomförts inte hade fått full genomslagskraft under 2008 samt att det finns utrymme för ytterligare förbättringar.

33.

Revisionsrätten bedömde att förhandskontrollerna var delvis ändamålsenliga för att upptäcka och korrigera fel, särskilt när det gällde beräkningen av fordringsbeloppen, tillgången till de styrkande handlingar som krävs och efterlevnaden av upphandlingsreglerna. Såsom anges i punkt 25 beror de fel som konstaterades i Angola på exceptionella omständigheter och gör inte att delegationens förhandskontrollsystem ifrågasätts.

34.

Liksom tidigare år upptäcktes stora brister i genomförandeorganisationernas, tillsynsmännens och de nationella utanordnarnas ekonomiska rutiner och kontroller:

34.

35.

Delegationerna var i allmänhet medvetna om dessa brister och satte begränsad tilltro till kontrollerna. De vidtog också lämpliga åtgärder för att komma till rätta med de konstaterade bristerna, framför allt genom att kräva att obligatoriska revisioner och utgiftskontroller genomfördes innan projekten avslutades i ekonomiskt hänseende, genom att beställa tekniska revisioner av pågående byggentreprenadkontrakt och genom att ge tekniskt stöd för att stärka kapaciteten vid de nationella utanordnarnas avdelningar. År 2008 började dessutom EuropeAid arbeta med att ta fram bättre riktlinjer och kommunikationsverktyg för att åtgärda återkommande brister som konstaterats hos slutliga stödmottagare och genomförandeorganisationer.

35.

36.

Redovisnings- och systemrevisioner av projekt innan de slutliga betalningarna görs är en central del av EuropeAids system för övervakning och kontroll (25). Trots att de nya direktiven ännu inte var helt operativa 2008, eftersom det var det första genomförandeåret, används de vid ungefär två tredjedelar av revisionerna och ett informationssystem för revisionsstyrning har införts (Cris Audit), vilket är viktiga steg framåt för att man ska kunna garantera en enhetligare rapportering från revisorer och en lämplig övervakning av revisionsverksamheten och analys av granskningsresultat (26).

36.

37.

Vid revisionen konstaterade revisionsrätten att delegationerna inte följde EuropeAids operativa riktlinjer konsekvent när de utarbetade sin årliga revisionsplan för 2008 och att det var oklart hur de riskbaserade revisionerna hade valts ut och därmed också i vilken utsträckning dessa bidrog till generaldirektörens säkerhet. Vid EuropeAid är man dock väl medveten om att det krävs förbättringar i detta avseende; den prioriterade norm för intern kontroll nr 6 ”Riskhantering” i sin årliga förvaltningsplan för 2008 och vidtog ett antal åtgärder, framför allt personalutbildning, för att se till att denna norm uppfylls på ett mer ändamålsenligt sätt.

37.

38.

Genomförandegraden när det gällde de årliga revisionsplanerna var låg: 56 % av revisionerna i revisionsplanen för 2008 inleddes under året medan de andra sköts upp eller ibland ställdes in, och 67 % av revisionerna i revisionsplanen för 2007 hade avslutats vid utgången av 2008. Detta beror delvis på bristfällig planering av den årliga revisionsplanen, längden på revisionsprocessen och delegationernas begränsade kapacitet att anordna och följa upp revisioner.

38.

Sedan juni 2008 har EuropeAids ledning regelbundet kontrollerat genomförandet av de årliga revisionsplanerna.

EuropeAids huvudkontor kommer även i fortsättningen att bistå delegationerna för att hjälpa dem att förbättra sin revisionsplanering. När det gäller utarbetandet av de årliga revisionsplanerna för 2009 har delegationerna uppmanats att fästa särskild vikt vid vilka resurser som finns tillgängliga.

39.

Trots upprepade påminnelser från EuropeAids huvudkontor var det många delegationer som inte registrerade uppgifter i Cris Audit i tid och på ett fullständigt sätt, vilket minskar nyttan med detta IT-system. I EuropeAids riktlinjer från november 2008 för revisionsansvariga försöker man åtgärda denna brist.

39.

40.

Revisioner som görs på uppdrag av EuropeAids huvudkontor enligt ramkontraktsöverenskommelsen kvalitetsgranskas. EuropeAid analyserar också resultaten av dessa revisioner och följer upp återkommande iakttagelser på slutlig stödmottagar- och genomförandepartnernivå, såsom beskrivs i punkt 35. EuropeAid genomförde också en kvalitetsgranskning av ett urval revisioner som gjorts på uppdrag av delegationerna. Det har ännu inte gjorts någon övergripande analys av iakttagelserna och rekommendationerna i de revisioner som gjorts på uppdrag av delegationerna.

40.

41.

Det är positivt att Cris Audit har införts. Vissa justeringar behöver fortfarande göras för att man ska kunna bedöma vilka utgifter som omfattas av revisionen och använda detta system för att sammanställa, analysera och följa upp granskningsresultat och rekommendationer på ett effektivare sätt.

41.

42.

Under 2008 gjorde EuropeAids huvudkontor åtta kontrollbesök. Besöken var väl utformade och vid dem fastställdes relevanta rekommendationer som ska förbättra de granskade delegationernas internkontroll.

43.

Såsom angavs i revisionsrättens årsrapport om EUF för budgetår 2007 (27)är EuropeAids system för efterhandskontroll av transaktioner ett ändamålsenligt verktyg för identifiering av fel avseende regelefterlevnad som påverkar transaktionerna, men mindre ändamålsenligt när det gäller att identifiera fel som påverkar beloppet för betalningen. Revisionsrätten noterade att det ansvariga direktoratet under 2008 hade utökat omfattningen av dessa kontroller när det gällde EUF-transaktioner: det genomförde systematiska kontroller av ett urval handlingar som styrker de redovisade utgifterna och av att beräkningarna av prisjusteringar var riktiga. Vidare införde direktoratet en uppföljning var sjätte månad av åtgärder som delegationerna hade vidtagit som svar på de iakttagelser som kontrollerna hade lett till. Detta tillvägagångssätt kan troligen förbättra relevansen och ändamålsenligheten i efterhandskontrollerna av transaktioner både när det gäller granskningen av transaktionernas korrekthet och bedömningen av kvaliteten på de förhandskontroller som genomförs av utanordnarna.

43.

44.

Enligt Cotonouavtalet ska budgetstöd beviljas om förvaltningen av offentliga medel sker på ett tillräckligt öppet, ansvarsfullt och effektivt sätt (28). Kommissionen tolkar detta villkor på ett dynamiskt sätt (29). Den anser att de brister som påverkar förvaltningen av de offentliga finanserna när finansieringsbeslutet fattas inte utgör ett hinder för att påbörja budgetstödprogrammet under förutsättning att det finns en vilja att reformera och reformerna i sig bedöms som tillfredsställande. Europaparlamentet har ifrågasatt kommissionens ”dynamiska tolkning” av urvalskriterierna för budgetstöd och menar att budgetstöd endast bör användas i länder som redan uppfyller miniminormerna för trovärdig förvaltning av de offentliga finanserna (30).

44.

45.

I sina årsrapporter om EUF för budgetåren 2006 (31)och 2007 (32)rekommenderade revisionsrätten att efterlevnaden av Cotonouavtalet bör bedömas utifrån grundläggande krav. Kommissionen godtog inte denna rekommendation eftersom den anser att det är olämpligt att fastställa gemensamma minimistandarder som ska tillämpas på ett enhetligt sätt i alla länder. Såsom Europaparlamentet påpekade i sitt betänkande om ansvarsfrihet för budgetåret 2007 (33)ger detta förhållningssätt kommissionen stort utrymme för egen bedömning som måste uppvägas av en lika stor insyn. Såsom revisionsrätten påpekade i särskild rapport nr 2/2005 om EUF:s budgetstöd till AVS-länderna (34)kräver detta att bedömningen av uppfyllandet av villkoren i Cotonouavtalet visas på ett strukturerat och formaliserat sätt.

45.

Kommissionen håller med om att man kan åstadkomma en förbättring genom att införa en mer strukturerad och formaliserad metod för bedömning av berättigande till budgetstöd, i överensstämmelse med Cotonouavtalet. Kommissionen håller därför på att ytterligare bearbeta sina riktlinjer om budgetstöd så att en sådan metod blir möjlig.

46.

Såsom påpekades i revisionsrättens årsrapport om EUF för budgetåret 2007 (35)är finansieringsöverenskommelserna för budgetstödprogram som finansieras enligt nionde EUF ofta ofullständiga eller otydliga och ger därför inte en tillräckligt tydlig ram för att man ska kunna genomföra en sådan strukturerad och formaliserad bedömning. Under 2008 noterade revisionsrätten en stor förbättring av finansieringsöverenskommelserna för budgetstödprogram som finansieras enligt tionde EUF. I vissa fall kan ytterligare förbättringar göras när det gäller att fastställa både vilka prioriterade åtgärder i fråga om förvaltning av de offentliga finanserna som ska genomföras av mottagarlandet och vilka informationskällor som ska användas vid kontrollen av att de överenskomna villkoren har uppfyllts.

46.

47.

Internrevisionsfunktionen fungerade ändamålsenligt och i enlighet med dess främsta mål att ge generaldirektören säkerhet om att processerna för riskhantering, kontroll och intern styrning vid EuropeAid är ändamålsenliga och effektiva. Enligt internrevisionsfunktionens uppfattning tyder resultaten av arbetet under 2008 på att det inte finns några större systembrister som kan försämra funktionen hos interkontrollsystemet som helhet. Revisionsrätten vill uppmärksamma det faktum att internrevisionsfunktionen vid sin revision inte lyckades uppnå fullständig säkerhet om Cris–EUF-systemets förmåga att producera tillförlitliga och riktiga operativa uppgifter från och med januari 2009.

47.

48.

Kommissionens tjänst för internrevision genomförde en gemensam revision med internrevisionsfunktionen av förfarandena för ekonomisk förvaltning vid det direktorat som ansvarade för AVS-länderna när det gällde dess delegerade delegationer och en annan revision av betalningskrav (36). Granskningsresultaten stämmer överens med revisionsrättens resultat när det gäller förvaltningen av bankgarantier (se punkt 24), användningen av Cris Audit (se punkt 39) och den centraliserade uppföljning av revisioner som görs på uppdrag av delegationerna (se punkt 40).

49.

Tjänsten för internrevision genomförde en uppföljningsrevision av genomförandet av det finansiella och administrativa ramavtalet (37). Den drog slutsatsen att kontrollmiljön bör stärkas både på partner- och projektnivå, framför allt genom att samordningen och kommunikationen med FN-organ i kontroll- och säkerhetsfrågor förbättras.

49.

50.

På grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten slutsatsen att räkenskaperna för EUF för det budgetår som slutade den 31 december 2008 i allt väsenligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de redovisningsregler som räkenskapsföraren har antagit. Revisionsrätten vill uppmärksamma iakttagelsen i punkt 15 om avsättningen för uppkomna kostnader.

51.

Med hänsyn till de omständigheter som beskrivs i punkt 21 kunde revisionsrätten inte granska 10 utvalda betalningar som gjorts till vissa internationella organisationer fullt ut. Därför kan revisionsrätten inte uttala sig om korrektheten i utgifter som uppgår till 190 miljoner euro, det vill säga 6,7 % av utgifterna för året.

52.

Med förbehåll för den begränsning som beskrivs i föregående punkt och på grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten följande slutsatser när det gäller det budgetår som slutade den 31 december 2008:

a)

EUF:s inkomster och åtaganden innehöll inga väsentliga fel.

b)

EUF:s betalningar innehöll väsentliga fel. Den mest sannolika felprocenten ligger på mellan 2 och 5 %.

b)

53.

På grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten slutsatsen att EuropeAids system för övervakning och kontroll är delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att betalningarna är korrekta. I del 2 i bilaga 1 finns en översikt över revisionsrättens bedömning av EuropeAids system för övervakning och kontroll (38).

54.

Under 2008 fortsatte EuropeAid att göra stora förbättringar av sina system för övervakning och kontroll. Den började använda nya direktiv för revisioner och införde ett informationssystem för revisionsstyrning, Cris Audit, som bör förbättra EuropeAids förmåga att planera och övervaka revisioner och även att analysera och följa upp granskningsresultat och rekommendationer. Den årliga verksamhetsrapporten är bättre strukturerad, tydligare och mer informativ, särskilt tack vare att kvantitativa indikatorer används i större utsträckning. Slutsatserna om hur resultaten av de olika kontrollerna bidrar till generaldirektörens säkerhet skulle dock kunna vara tydligare och en nyckelindikator borde tas fram för den uppskattade ekonomiska inverkan av kvarstående fel efter det att alla förhands- och efterhandskontroller har genomförts.

54.

55.

EuropeAid har infört en omfattande kontrollstrategi och fortsätter sina ansträngningar för att garantera att kontrollerna genomförs på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt. Följande rekommendationer bör beaktas i detta sammanhang:

a)

Förhandskontrollerna bör förbättras genom att man i större utsträckning inriktar dem på de största riskerna.

a)

b)

Årliga revisionsplaner bör utarbetas på grundval av en mer strukturerad riskanalys och en mer realistisk bedömning av tillgängliga resurser för detta ändamål.

b)

När det gäller utarbetandet av de årliga revisionsplanerna för 2009 har delegationerna uppmanats att fästa särskild vikt vid vilka resurser som finns tillgängliga.

c)

Genomförandet av de årliga revisionsplanerna bör övervakas noggrant under hela året så att betydande avvikelser kan upptäckas och korrigerande åtgärder vidtas i tid.

c)

d)

Funktionerna hos Cris Audit bör utvecklas så att övervakningen av revisionsverksamheter blir effektivare och mer ändamålsenlig och även analysen och uppföljningen av granskningsresultat och rekommendationer.

d)

Till exempel har varje revision som inletts i Cris sedan början av 2009 automatiskt fått ett Cris Audit-nummer, vilket avslutar registreringsprocessen i Cris Audit.

Det planeras ytterligare förbättringar under de kommande månaderna, t.ex. en mer precis registrering av revisionsresultat och icke stödberättigade utgifter.

e)

EuropeAid bör se till att delegationerna registrerar uppgifter i Cris Audit på ett fullständigt sätt och i tid.

e)

f)

Mot bakgrund av resultaten av den metod som det direktorat som ansvarar för AVS-länderna använder bör EuropeAid göra en översyn av systemet för efterhandskontroll av transaktioner för att bedöma om det finns behov av att utöka omfattningen av sådana kontroller och om detta är genomförbart.

f)

56.

När det gäller budgetstöd rekommenderar revisionsrätten att EuropeAid

a)

fortsätter sina ansträngningar att underbygga besluten om berättigande till budgetstöd och för att på ett strukturerat och formaliserat sätt visa att mottagarlandet har ett relevant reformprogram som ska åtgärda alla större brister inom en överskådlig framtid och att landet åtar sig att genomföra det,

a)

b)

ser till att alla kommande finansieringsöverenskommelser ger en heltäckande och tydlig grund för bedömningen av att betalningsvillkoren uppfylls.

b)