SV

Bryssel den 29.10.2009

KOM(2009)610 slutlig

2009/0169 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om gemenskapens deltagande i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön (Bonus-169) som genomförs av flera medlemsstater

(Text av betydelse för EES)

SEK(2009)1476

SEK(2009)1475

MOTIVERING

1. Bakgrund

1.1. Mål

Syftet med detta förslag, som bygger på artikel 169 i EG-fördraget, är att fastställa gemenskapens deltagande i ett gemensamt Östersjöforskningsprogram (Bonus-169) som genomförs av de åtta EU-medlemsstaterna kring Östersjön (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige, nedan kallade de deltagande staterna) för att stödja en hållbar utveckling av Östersjöområdet. Bonus-169 kommer att ge vetenskapligt underlag för att underlätta en ekosystembaserad förvaltning av Östersjöområdet och stödja utvecklingen och genomförandet av en skräddarsydd, ekosystembaserad reglering, politik och förvaltningspraxis för att skydda en hållbar användning av ekosystemets varor och tjänster.

Initiativet kommer också att bidra till att inrätta och strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) i Östersjöområdet. De tidigare finansierade Bonus Era-Net och Era-Net Plus har redan bidragit i hög grad till att förbättra samordningen av den marina Östersjöforskningen. Bonus-169 kommer att bidra till att skapa den kritiska massa eller integreringsgrad som behövs för att kunna hantera de ytterst komplexa nationella forskningssystemen på ett tillfredsställande sätt. Genom att samla de åtta Östersjömedlemsstaterna vill man med detta initiativ skapa en hållbar samordning och ett hållbart samarbete mellan deras forskningsplaner och vetenskapliga samfund för att möta gemensamma europeiska utmaningar. Initiativet kan ge ett betydande bidrag till utformningen av det europeiska forskningsområdet i Östersjöområdet genom att undanröja hindren mellan nationellt finansierade forskningsprogram. Ryssland kommer att kunna delta i det gemensamma forskningsprogrammet, förutsatt att de nödvändiga rättsliga villkoren uppfylls. Dessutom väntas Bonus-169 ge ett värdefullt bidrag till genomförandet av Östersjöstrategin och aktivt stödja den marina strategin och havspolitiken.

De deltagande staterna har kommit överens om att den europeiska ekonomiska intressegrupperingen Baltic Organisations Network for Funding Science (Bonus EEIG), som är etablerad i Helsingfors, Finland, ska vara det särskilda genomförandeorganet för Bonus-169.

1.2. Bakgrund till förslaget

Ekosystemet i Östersjön påverkas allvarligt av många naturliga och mänskliga faktorer. Havet och kusterna drabbas framför allt av kombinerade och växande negativa effekter av föroreningar, övergödning, klimatförändring, försurning, invaderande främmande arter, överexploatering av levande resurser och förlust av biologisk mångfald. Dessa hot minskar Östersjöns förmåga att på ett hållbart sätt tillhandahålla de varor och tjänster som människor är beroende av. Detta får avgörande konsekvenser för hela Östersjöområdet och EG i stort. Under de kommande åren förväntas globala förändringar (inklusive klimatförändringar) och långsiktiga, såväl som långvariga, effekter att öka, vilket kommer att öka trycket ytterligare på Östersjöområdet.

För att skapa hållbara lösningar på miljöproblem och utvecklingen och genomförandet av en ekosystembaserad strategi för Östersjön krävs ny vetenskaplig kunskap om det ytterst komplexa Östersjösystemets beteende, liksom om samverkan och återkoppling mellan de många olika naturliga och mänskliga faktorerna.

Men trots att det pågår mycket forskning i Östersjöområdet är dessa insatser oftast inte samordnade och det saknas en gemensam regional handlingsplan. Därför är de åtgärder som är så viktiga för att bemöta de mångfacetterade problemen mycket fragmenterade.

Det är ytterst angeläget med en åtgärd på gemenskapsnivå i Östersjöområdet med hänsyn till de begränsade forskningsmöjligheter som finns på nationell, regional och lokal nivå för att på egen hand möta de komplicerade miljöproblemen i Östersjöområdet som helhet. Det är mycket viktigt att Östersjöländerna vidtar integrerade och samordnade åtgärder för att på ett effektivt sätt kunna hantera de mycket stora och allvarliga miljöutmaningar som området står inför.

Bonus-169 ger möjlighet att skapa den kritiska massa och integreringsgrad som behövs för att kunna hantera de ytterst komplexa nationella forskningssystemen på ett tillfredsställande sätt. Syftet är att höja effektiviteten i Östersjöområdets splittrade miljöforskningsplanering genom att integrera forskningsverksamheterna i Östersjösystemet i ett multinationellt program som är hållbart, samarbetsinriktat, tvärvetenskapligt, väl integrerat och inriktat på rätt saker för att stödja en hållbar utveckling i området.

Detta är i linje med rådets och Europaparlamentets konstanta politiska stöd de senaste femton åren, med uppmaningar till en bättre samordning av forskningsverksamheterna i Europa och till samordning av nationella och regionala forskningsplaner och -program med stöd av sjunde ramprogrammet, i syfte att undvika uppsplittring och överlappande befogenheter.

Därför lägger kommissionen fram det här förslaget om att gemenskapen ska delta i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön (Bonus-169) som genomförs av flera medlemsstater.

1.3. Befintliga initiativ inom det område som berörs av förslaget

Även om miljöforskningssamfundet i Östersjöområdet har tillgång till ett antal program inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling finns det i dagsläget inget gemensamt program som är särskilt utformat för att hantera miljöutmaningarna i själva Östersjöområdet.

Som ett första steg för att förbättra samordningen i regionen finansierades Bonus Era-Net (2004–2006) inom ramen för det sjätte ramprogrammet. Där gjordes goda framsteg när det gäller att skapa kommunikation mellan olika institut för forskningsfinansiering i området, analysera läget och utveckla förutsättningar för ytterligare integration genom att det utarbetades en rad analytiska rapporter, en vetenskapsplan och en rättslig grund för ett decentraliserat genomförandeorgan.

År 2006 erkände Europaparlamentet i sitt betänkande om kommissionens förslag till sjunde ramprogrammet att man behövde ta itu med fragmenteringen och betonade att ”… det är av största vikt att [sjunde ramprogrammet] stöder samordningen av nationella och regionala forskningsstrategier och forskningsprogram” och att ”[f]ör att undvika fragmentering och överlappning av kompetensområden bör samarbetet i den långsiktiga forskningsagendan öka mellan nationella och europeiska forskningsprogram och mellan ekonomiska aktörer”. Bonus-169 var ett av de fyra möjliga artikel 169-initiativ som ingick i de särskilda programmen Samarbete och Kapacitet inom sjunde ramprogrammet [1] för att främja en sådan samordning. Eftersom initiativet vid den tidpunkten ännu inte var tillräckligt ”moget” och färdigt att genomföras togs det inte med i den första omgången artikel 169-initiativ. I stället för att inleda ett fullständigt Bonus-169-initiativ finansierades Era-Net Plus (2007–2011) under sjunde ramprogrammet som en övergångsåtgärd för att vidareutveckla och prova de identifierade mekanismerna i praktiken genom en gemensam förslagsinfordran.

1.4. Förenlighet med EU:s övriga politik och målsättningar

Bonus-169 är helt och hållet anpassat efter målen för och tankarna bakom den europeiska strategin för havs- och sjöfartsforskning och EU:s strategi för Östersjöområdet. Programmet kommer dessutom att bidra till förverkligandet av målen för den reviderade Lissabonstrategin, genom större och bättre investeringar i kunskap för tillväxt och sysselsättning, genom att bidra till förverkligandet av det europeiska området för forskningsverksamhet i Östersjöregionen och genom att hjälpa EU att reagera mer effektivt på de viktiga samhällsutmaningarna i området när det gäller miljöskydd och hållbar utveckling, turism, vattenbruk, livsmedelssäkerhet och havstransporter.

2. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Bonus-169 kommer att integrera de nationella forskningsprogrammen och verksamheterna i de åtta Östersjöländerna i ett gemensamt forskningsprogram. Initiativet kommer framför allt att bidra till forsknings- och miljömålen för Östersjöstrategin, den marina strategin och sjöfartsstrategin, samt ramdirektivet om vatten. Genom att kombinera EU-medel med nationella resurser kommer man dessutom att skapa en kritisk massa i fråga om kapacitet, sakkunskap och resurser som kommer att stimulera till strukturella förändringar i forskningssystemen för Östersjön med tillhörande avrinningsområden och kustområden. Detta kommer att främja utvecklingen och genomförandet av ett forskningsprogram som är hållbart, inriktat på samarbete, tvärvetenskapligt, väl integrerat och inriktat på rätt saker och som genomförs gemensamt av samtliga deltagande medlemsstater.

För att uppnå målen ska Bonus-169 genomföras i två separata faser: Först en inledande strategisk fas på två år, då ändamålsenliga plattformar för samråd med aktivt deltagande intressenter ska byggas upp, en strategisk forskningsagenda utarbetas och närmare genomförandebestämmelser utvecklas vidare. Därefter en genomförandefas på minst fem år, då minst tre gemensamma förslagsinfordringar ska offentliggöras för att finansiera strategiskt inriktade Bonus-169-projekt för initiativets specifika mål.

Genom att dela upp genomförandet i två faser blir det möjligt att engagera fler typer av finansieringsinstitut och på så sätt mobilisera ytterligare resurser samt att upprätta en sammanhållen, politiskt underbyggd och långsiktig forskningsagenda till stöd för en hållbar utveckling i området.

För att Bonus-169 ska bli framgångsrikt är det viktigt att förverkliga målen för den strategiska fasen. Därför kommer kommissionen att utvärdera initiativets grad av mognad och beredskap och om resultaten av den utvärderingen är positiva kommer kommissionen och den europeiska ekonomiska intressegrupperingen Bonus EEIG att ingå genomförandeavtalet.

Europeiska gemenskapen kommer att matcha de stödberättigade deltagande staternas bidrag upp till högst 50 miljoner euro, vilket innebär att den sammanlagda förväntade budgeten för initiativet är 100 miljoner euro. De deltagande staternas kontanta bidrag och bidraget från gemenskapen kommer att förvaltas som en verklig, gemensam pott.

Den strategiska fasen kommer att genomföras med hjälp av ett anslag i enlighet med bestämmelserna i det här beslutet och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) [2].

Genomförandefasen kommer att genomföras genom en indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med artikel 54.2 c i budgetförordningen. I enlighet med artikel 56 i budgetförordningen kommer kommissionen först att inhämta bevis för att bland annat förfaranden för att bevilja bidrag, system för internkontroll och ett ändamålsenligt redovisningssystem finns och tillämpas korrekt hos den enhet som får ansvar för genomförandet, samt att det finns en oberoende extern revision.

3. Rättsliga aspekter

3.1. Rättslig grund

Förslaget till Bonus-169 bygger på artikel 169 i EG-fördraget som innebär att gemenskapen får delta i forskningsprogram som genomförs gemensamt av flera medlemsstater och även delta i de organisationer som inrättas för att genomföra dessa program.

Dessutom nämns Bonus-169 uttryckligen i rådets beslut nr 971/2006/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) som en av de möjliga kandidaterna inom ramen för samordning av andra forskningsprogram än gemenskapsprogram.

3.2. Subsidiaritetsprincipen

Trots alla ansträngningar för att minska fragmenteringen och dubbelarbetet inom Östersjöområdet krävs det fortfarande en förbättrad integrering mellan de nationellt finansierade forskningsinsatserna för att till fullo kunna hantera de miljöutmaningar som Östersjöområdet står inför och som till större delen är gränsöverskridande. De strategiska målen för denna åtgärd, det vill säga att integrera de nationella forskningsprogrammen för Östersjömiljön för att ta itu med de akuta miljöproblemen i Östersjöområdet och de brister som skapar fragmenteringen, går inte att förverkliga av medlemsstaterna var och en för sig eller inom ramen för deras nationella konstitutionella system, eftersom de rent mellanstatliga insatserna för att samordna den offentliga miljöfinansieringen kring Östersjön inte har utökats på senare år och hittills inte har kunnat ge någon framgångsrik lösning på miljöproblemen.

Den extra finansiering som erbjuds genom ett artikel 169-initiativ ska 1) stödja temaöverskridande finansiering som har stor relevans för de verkliga forskningsbehoven men som faller utanför traditionella finansieringsprogram, exempelvis projekt som kombinerar natur- och samhällsvetenskap med humaniora, 2) främja en utjämning av obalansen mellan öst och väst i fråga om FoU-finansiering samt 3) uppmuntra nationella organisationer för forskningsfinansiering att delvis ge upp sitt oberoende till förmån för en mer effektiv, gemensam styrning av forskningen om Östersjösystemet. Detta har också erkänts genom det mycket kraftfulla politiska stödet från de nationella regeringarna i Östersjöländerna, de olika europeiska råden och Europaparlamentet.

Utöver det förväntade regionala mervärdet kommer initiativet också att bidra till utvecklingen av liknande modeller för forskningsstyrning för andra europeiska hav.

3.3. Proportionalitetsprincipen

I artikel 169 uppmanas gemenskapen att ”med de berörda medlemsstaternas samtycke vidta åtgärder för ett deltagande i sådana program för forskning och utveckling som har inletts av flera medlemsstater, inklusive ett deltagande i de organisationer som har skapats för att genomföra programmen”. Det är alltså medlemsstaterna som styr och som har stort utrymme för nationella beslut.

Initiativet förväntas få en mycket kraftfull hävstångseffekt genom att det kommer att frigöra upp till 100 miljoner euro för Östersjöforskning – ett belopp som inte skulle ha anslagits utan ett artikel 169-initiativ och som anses vara absolut nödvändigt med hänsyn till de akuta miljöproblemen. Denna finansiering kommer att göra det möjligt för Bonus-169 att dramatiskt förändra nuläget, från ett till stora delar fragmenterat system av FoTU-investeringar i miljöforskning i Östersjöområdet till ett system med strukturerade och balanserade investeringar som kan hantera de komplicerade och gränsöverskridande aspekterna på hela Östersjösystemet och bidra till att utveckla och genomföra en sund och hållbar politik i området.

3.4. Val av regleringsform

Tre politiska alternativ har övervägts för att förverkliga de allmänna och särskilda målen för initiativet. Alternativen är följande:

· Alternativ 1: Fortsätta med den politik som har utvecklats hittills inom sjunde ramprogrammet (”inga åtgärder vidtas”).

· Alternativ 2: Använda regionalt inriktade temaöverskridande förslagsinfordringar inom ramprogrammet.

· Alternativ 3: Tillämpa artikel 169 med tre alternativa metoder (A, B och C) med varierande grad av omfattning och djup med avseende på den strategiska inriktningen och intressenternas delaktighet i utformningen och genomförandet av förslagsinfordringarna.

– Alternativ 3 med metod A: tillämpa artikel 169 och begränsa fokus till havsforskning och en omedelbar publicering av vetenskapligt inriktade förslagsinfordringar.

– Alternativ 3 med metod B: tillämpa artikel 169 och utvidga fokus till att omfatta Östersjöns avrinningsområde samt utveckla en strategisk vision och en färdplan innan initiativet inleds och kommissionens förslag läggs fram.

– Alternativ 3 med metod C: tillämpa artikel 169 och utvidga fokus till att omfatta Östersjöns avrinningsområde samt utveckla en strategisk vision och en färdplan under initiativets första fas.

Alternativ 3 med metod C är det rekommenderade alternativet eftersom detta effektivt kan hantera de brister som identifierats ovan genom att skapa en långsiktig och hållbar integrering på medlemsstatsnivå, institutionell nivå och forskningssamfundsnivå.

Gemenskapens bidrag skulle se till att verkliga europeiska intressen skulle avspeglas i arbetsprogrammet för initiativet, med utgångspunkt i – men inte begränsat till – verksamheter på nationell nivå.

4. Budgetkonsekvenser

Budgetkonsekvenserna för detta horisontella förslag tas upp redan i den rättsliga grunden för sjunde ramprogrammet [3] och i sjunde ramprogrammets särskilda program Samarbete [4]. Det avtal som ska ingås mellan kommissionen och det särskilda genomförandeorganet ska garantera att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas.

5. Ytterligare upplysningar

5.1. Förenkling

Förslaget innebär en förenkling av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (EU eller nationellt) och för privata parter.

EU kommer att ha direkt kontakt med det särskilda genomförandeorganet för Bonus-169 (Bonus EEIG med säte i Helsingfors), som kommer att ha ansvar för att fördela, administrera, övervaka och rapportera om användningen av gemenskapens bidrag och medlemsstaternas kontantbidrag. Gemenskapens bidrag kommer att förvaltas som en verklig gemensam pott tillsammans med medlemsstaternas kontantbidrag.

5.2. Utvärderingar

Kommissionen kommer att utvärdera initiativet för att kontrollera dess mognadsgrad och beredskap innan genomförandefasen inleds. En halvtidsutvärdering kommer att göras halvvägs genom genomförandefasen och en slutlig utvärdering kommer att göras i slutet av det gemensamma forskningsprogrammet.

5.3. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den föreslagna rättsakten berör en fråga av betydelse för EES och bör därför omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

6. Samråd med berörda parter

6.1. Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Synpunkter från de fem oberoende experter som bildade expertgruppen för konsekvensbedömningen av Bonus inhämtades för att komplettera konsekvensbedömningsprocessen. Gruppen, som företrädde omfattande sakkunskaper på hög nivå, sammanträdde regelbundet i Bryssel [5] under hela 2008 och första halvåret 2009. Dess rekommendationer fick ligga till grund för en översyn av Bonus-169-programmet som utfördes av Bonus-konsortiet med stöd av två oberoende experter som kommissionen anlitade för detta.

Båda expertgrupperna analyserade en mängd bakgrundsdokument om det allmänna läget för miljön och miljöforskningen i Östersjöområdet samt dokumentation från Bonus-169-konsortiet och gav Bonus-konsortiet råd under utformningen av ”Förslag till det gemensamma forskningsprogrammet för Östersjösystemet, Bonus-169”.

6.2. Kommissionens samråd med berörda intressenter

Samråd inom ramen för utformningen, antagandet och genomförandet av EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling

Bonus-169 har varit en integrerad del av det särskilda programmet Samarbete och har omfattats av och förbättrats genom den mycket omfattande samrådsprocessen i samband med sjunde ramprogrammet. Eftersom det också faller under temaområdet Miljö (inklusive klimatförändring) är det även föremål för regelbundna samråd med motsvarande programkommitté och rådgivande grupp.

Samråd om en europeisk strategi för havs- och sjöfartsforskning

Bonus-169 har varit en integrerad del av den europeiska strategin för havs- och sjöfartsforskning och har därför dragit fördel av den samrådsprocess som har drivits inom ramen för denna.

Samråd med ministrarna från EU:s medlemsstater i Östersjöområdet i fråga om det politiska engagemanget i ett kommande Bonus-169

Som svar på en skrivelse i november 2008 från kommissionsledamot Janez Potočnik, som är ansvarig för generaldirektoratet för forskning, bekräftade forskningsministrarna från de länder som deltog i Bonus sitt politiska och ekonomiska åtagande för att genomföra initiativet och de höll med om att den ursprungliga Bonus-169-versionen behövde revideras i enlighet med expertgruppens rekommendationer.

Samråd med intressenterna inom ramen för EU:s strategi för Östersjöområdet [6]

I EU:s mycket omfattande strategi för Östersjöområdet hänvisas uttryckligen till Bonus-169-initiativet, både i fråga om de politiskt inriktade åtgärderna och om den detaljerade handlingsplanen. Här har synpunkter främst samlats in från det allmänna samråd och samråd med intressenterna som utfördes 2008/2009 [7].

Konsekvensbedömningsnämndens yttrande

Förslaget till konsekvensbedömningsrapport lades fram för konsekvensbedömningsnämnden – ett organ som består av kommissionstjänstemän på hög nivå med uppgift att kontrollera kvaliteten i konsekvensbedömningsrapporterna för kommissionens viktigaste initiativ – den 9 september 2009. Efter nämndens yttrande den 11 september 2009 reviderades konsekvensbedömningsrapporten för att i största möjliga mån ta hänsyn till nämndens rekommendationer. Rekommendationerna ledde framför allt till en bättre förklaring av mervärdet med EU:s åtgärd och ett förtydligande av målen för Bonus-initiativet. Den ändrade konsekvensbedömningsrapporten överlämnades på nytt till nämnden den 21 september 2009. Konsekvensbedömningsnämnden yttrade sig positivt om den nya versionen, men lämnade även några ytterligare rekommendationer. I den slutliga konsekvensbedömningsrapporten har man gjort sitt bästa för att följa nämndens senaste rekommendationer, och förklaringar ges till varför vissa rekommendationer inte har kunnat följas – i de flesta fall handlar det om brist på tillgängliga uppgifter.

6.3. Samråd med intressenterna som genomförts av Bonus-konsortiet

För utvecklingen av den ursprungliga vetenskapsplanen och genomförandestrategin kommunicerade Bonus-konsortiet med många intressentgrupper under perioden juni 2005–november 2006. Processen omfattade flera olika samrådsmekanismer och återkopplingsförfaranden i de nio Östersjöländerna (dvs. åtta EU-länder och Ryssland). En mängd representanter för akademisk och offentlig forskning inom alla berörda discipliner och områden för marinvetenskap fick yttra sig, utöver Bonus-konsortiets finansieringsorgan, berörda ministerier med sina specialiserade institut, mellanstatliga och internationella organisationer samt förvaltningar och lagstiftare.

Dessutom spelade den rådgivande styrelsen för Bonus, som företräder ett brett spektrum av intressenter som Helsingforskommissionen, ICES, GD Havsfrågor och fiske, WWF och den finska jordbrukarföreningen en avgörande roll i utformningen av vetenskapsplanen och genomförandestrategin för Bonus-169.

Det reviderade utkastet till forskningsagenda för Bonus-169 som överlämnades till GD Forskning i juni 2009 bygger till stora delar på det arbete och de samråd som utfördes inför det ursprungliga Bonus-169-initiativet.

Ett omfattande och strategiskt inriktat program för samråd med intressenterna kommer att genomföras under programmets strategiska fas. Det kommer att vända sig till intressenter från andra berörda sektorer, som jordbruk, fiske, vattenbruk, transport och vattenförvaltning.

2009/0169 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om gemenskapens deltagande i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön (Bonus-169) som genomförs av flera medlemsstater

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 169 och 172 andra stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [8],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [9], och

av följande skäl:

(1) Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) [10] (nedan kallat sjunde ramprogrammet) ska gemenskapen delta i forsknings- och utvecklingsprogram som genomförs av flera medlemsstater och även delta i de organisationer som inrättas för att verkställa sådana program, i den mening som avses i artikel 169 i fördraget.

(2) I rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) [11] uppmuntras en temaöverskridande verksamhet i fråga om forskningsområden som berör ett eller flera av sjunde ramprogrammets teman och i detta sammanhang anges ett artikel 169-initiativ i fråga om gemensam Östersjöforskning som ett av de områden där det är lämpligt att gemenskapen deltar i gemensamt genomförda nationella forskningsprogram.

(3) Östersjöns ekosystem, som är ett delvis inneslutet europeiskt innanhav, är ett av världens största områden med bräckt vatten och är i dag allvarligt påverkat av många naturliga och mänskliga faktorer, som föroreningar av tungmetaller, långlivade organiska föreningar, radioaktivt material, oljeutsläpp och andra skadliga och farliga ämnen, alltför stora utsläpp av näringsämnen och organiskt material vilket leder till långt framskriden övergödning, införsel av skadliga främmande organismer, ohållbart utnyttjande av fiskebestånd, negativa effekter av klimatförändringen, minskad biologisk mångfald och ökande intrång av mänsklig verksamhet i kust- och havsområden, inklusive ohållbar turism. Dessa påfrestningar har allvarligt minskat Östersjöns förmåga att på ett hållbart sätt tillhandahålla de varor och tjänster som människor är direkt och indirekt beroende av i fråga om samhälle, kultur och ekonomi.

(4) Europeiska rådet lyfte vid sitt möte den 14 december 2007 lyfte fram oron för miljön i Östersjön, vilket avspeglas i meddelandet från kommissionen om EU:s strategi för Östersjöområdet [12]. Dessutom har rådet uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag till ett initiativ enligt artikel 169 för Östersjöområdet.

(5) Vetenskapen kan göra det lättare att möta dessa utmaningar och hitta lösningar på miljöproblemen i Östersjön. Men situationens allvar kräver att dagens forskning i Östersjöregionen intensifieras både i fråga om kvalitet och om kvantitet genom att det utvecklas och genomförs en fullständigt integrerad strategi där de relevanta forskningsprogrammen i alla omkringliggande länder kan integreras och inriktas på att möta de komplexa och akuta frågorna på ett samordnat och effektivt sätt.

(6) I nuläget är flera av de forsknings- och utvecklingsprogram eller verksamheter som medlemsstaterna driver på egen hand på nationell nivå i syfte att stödja forskning och utveckling i Östersjöområdet inte tillräckligt samordnade på EU-nivå för att åstadkomma den kritiska massa som krävs på det strategiska forsknings- och utvecklingsområdena.

(7) Dessutom är de befintliga sektorsspecifika forskningsstrukturerna, som har utvecklats under en lång historia av nationell politik, djupt rotade i de nationella styrningssystemen, vilket hindrar utvecklingen och finansieringen av den tvär- och mellanvetenskapliga miljöforskning som krävs för att möta utmaningarna i Östersjön.

(8) Samtidigt som det finns en lång tradition med forskningssamarbete i fråga om Östersjön mellan länder både i och utanför Östersjöområdet har samverkansinsatserna hittills inte haft tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna utnyttja forskningspotentialen på bästa sätt. Orsaken till detta är att länderna har olika ekonomiska och utvecklingsmässiga förutsättningar och att det finns stora skillnader i agendor, teman och prioriteringar för de nationella forskningsprogrammen. Detta har hämmat potentialen för att åstadkomma forskningsresultat som haft någon större betydelse för beslutsfattandet.

(9) I sitt arbetsprogram för 2007–2008 av den 11 juni 2007 om genomförandet av det särskilda programmet Samarbete [13] gav kommissionen ekonomiskt stöd till Bonus Era-Net och Era-Net Plus för miljöforskningen i Östersjöområdet för att stärka samarbetet mellan de organ som finansierar miljöforskning i Östersjöområdet och för att underlätta övergången till ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön som ska genomföras på grundval av artikel 169 i fördraget.

(10) I linje med strategin för sjunde ramprogrammet och vad som framkom under samråden med intressenterna i samband med Bonus Era-Net, behövs det politiskt underbyggda forskningsprogram i Östersjöområdet.

(11) Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige (nedan kallade de deltagande staterna), har kommit överens om att genomföra det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet Bonus-169 för Östersjön (nedan kallat Bonus-169). Syftet med Bonus-169 är att stödja vetenskaplig utveckling och innovation genom att tillhandahålla den rättsliga och organisatoriska ram som krävs för ett transnationellt samarbete mellan Östersjöländerna i fråga om miljöforskningen i Östersjöområdet.

(12) Bonus-169-initiativet är till största delen inriktat på miljöforskning, men skär över ett flertal gemenskapsforskningsprogram om en rad mänskliga verksamheter som får ackumulerade effekter på ekosystemet, som fiske, vattenbruk, jordbruk, infrastruktur, transport, utbildning och rörlighet för forskare, samt socioekonomiska frågor. Initiativet är av stor relevans för flera av gemenskapens politikområden och direktiv, däribland Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) [14], EU:s strategi för Östersjöområdet, den gemensamma fiskeripolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område [15] och EU:s internationella åtaganden, som Helsingforskommissionens handlingsplan för Östersjön. Det är alltså många andra områden för gemenskapspolitiken som kommer att gynnas av Bonus-169.

(13) För att förstärka genomslagskraften för Bonus-169 har de deltagande staterna gått med på att låta gemenskapen delta.

(14) Bonus-169 bör omfatta en strategisk fas följd av en genomförandefas för att ge utrymme för ett mer omfattande samråd med intressenterna om en strategiskt underbyggd forskningsagenda som även kan hantera framväxande forskningsbehov. Under initiativets strategiska fas bör man sträva efter att involvera fler, sektorsinriktade finansieringsorgan för att ytterligare förbättra integreringen av forskning som handlar om sektorsöverskridande slutanvändarbehov och se till att resultaten används och utnyttjas effektivt i beslutsfattandet och resursförvaltningen inom en rad olika ekonomiska sektorer.

(15) I slutet av den strategiska fasen bör kommissionen med hjälp av oberoende experter göra en bedömning av initiativets mognadsgrad och beredskap för att inleda genomförandefasen.

(16) De deltagande staterna har kommit överens om att bidra med 50 miljoner euro till Bonus-169. Det bör vara tillåtet att ge icke-monetära bidrag i form av tillgång till och användning av infrastrukturer, under förutsättning att de inte utgör en betydande del av bidraget som helhet. Det bör göras en bedömning av deras värde och nytta för genomförandet av Bonus-169-projekten.

(17) Gemenskapen bör bidra med upp till 50 miljoner euro till Bonus-169 under hela initiativets livslängd och bör inom den gränsen matcha de deltagande staternas bidrag för att öka deras intresse för att genomföra programmet gemensamt. Större delen av gemenskapens bidrag bör anslås till genomförandefasen. Det bör fastställas ett tak för varje fas. Taket för genomförandefasen bör höjas med eventuella medel som finns kvar efter den strategiska fasen.

(18) För det gemensamma genomförandet av Bonus-169 krävs ett särskilt genomförandeorgan i enlighet med beslut 971/2006/EG. De deltagande staterna har kommit överens om ett sådant särskilt genomförandeorgan (den europeiska ekonomiska intressegrupperingen Baltic Organisations Network for Funding Science, Bonus EEIG) (nedan kallat Bonus EEIGK) för att genomföra Bonus-169. Bonus EEIG bör vara mottagaren för gemenskapens och de deltagande staternas bidrag. Bidragen bör administreras av Bonus EEIG i enlighet med gemensamma finansieringsregler och -förfaranden för programmet. Bonus EEIG bör också se till att genomförandet av Bonus-169 är förenligt med en sund ekonomisk förvaltning.

(19) Gemenskapens bidrag bör ges på villkor att de deltagande staterna gör åtaganden om resurser och betalar ut sina ekonomiska bidrag.

(20) Utbetalningen av gemenskapens bidrag till den strategiska fasen ska göras på villkor att det ingås en bidragsöverenskommelse [mellan kommissionen på gemenskapens vägnar och Bonus EEIG som ska omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–2013) [16] för att underlätta och förenkla förvaltningen.

(21) Utbetalningen av gemenskapens bidrag till genomförandefasen bör ske på villkor att det ingås ett genomförandeavtal mellan kommissionen på gemenskapens vägnar och Bonus EEIG, med detaljerade bestämmelser om hur gemenskapens bidrag ska användas. Denna del av gemenskapens bidrag bör förvaltas genom decentraliserad förvaltning i enlighet med artiklarna 54.2 c och 56 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget [17] (nedan kallad budgetförordning) och artiklarna 35, 38.2 och 41 of the kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget [18].

(22) All avkastning från bidragen till Bonus-169 bör betraktas som programmets intäkter och användas för genomförandet av Bonus-169.

(23) För att skydda sina ekonomiska intressen bör gemenskapen ha rätt att minska, hålla inne eller avbryta sitt ekonomiska bidrag om Bonus-169 inte genomförs tillfredsställande, eller genomförs endast delvis eller för sent, eller om de deltagande staterna inte bidrar eller endast bidrar delvis eller för sent till finansieringen av Bonus-169, på de villkor som anges i de avtal som ska ingås mellan gemenskapen och Bonus EEIG.

(24) För att genomföra Bonus-169 effektivt bör det finansiella stödet under genomförandefasen ges till deltagarna i de Bonus-169-projekt som valts ut på central nivå under Bonus EEIG:s ansvar efter förslagsinfordringar.

(25) Gemensamma forskningscentrumet är en avdelning inom kommissionen, men det har forskningskapacitet som är av intresse för Bonus-169 och som kan bidra till genomförandet. Därför är det lämpligt att definiera Gemensamma forskningscentrumets roll i fråga om behörighet för finansiering.

(26) För att garantera likabehandling bör utvärderingen följa samma principer som gäller förslag som lämnas in i samband med sjunde ramprogrammet. Utvärderingen av förslag bör därför göras centralt av oberoende experter under Bonus EEIG:s ansvar. Rangordningen och prioriteringsordningen bör godkännas av Bonus EEIG med strikt tillämpning av resultatet av den oberoende utvärderingen, som bör vara bindande.

(27) Alla medlemsstater och länder som är associerade till sjunde ramprogrammet bör ha rätt att ansluta sig till Bonus-169.

(28) I enlighet med målen för sjunde ramprogrammet bör det vara möjligt för alla andra länder att delta i Bonus-169 om ett sådant deltagande ingår i ett relevant internationellt avtal och om både kommissionen och de deltagande staterna ger sitt godkännande. I enlighet med sjunde ramprogrammet bör gemenskapen ha rätt att godkänna villkoren för dess ekonomiska bidrag till Bonus-169 när det gäller andra länders deltagande i enlighet med de bestämmelser och villkor som fastställs i detta beslut.

(29) Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga steg bör vidtas för att återkräva stöd som gått förlorat, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen [19], förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter [20] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) [21].

(30) Det är mycket viktigt att de forskningsverksamheter som bedrivs inom ramen för Bonus-169 följer grundläggande etiska principer, inklusive dem som anges i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och dessutom följer principerna om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhet.

(31) Kommissionen bör göra preliminära utvärderingar för att bedöma kvaliteten och effektiviteten i genomförandet av Bonus-169 och framstegen mot att uppfylla målen. Dessutom bör kommissionen göra en slutlig utvärdering.

(32) Bonus EEIG bör uppmuntra deltagarna i de utvalda Bonus-169-projekten att meddela och sprida sina resultat i vida kretsar och att göra informationen tillgänglig för allmänheten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapens bidrag

1. Gemenskapens ekonomiska bidrag till det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för Östersjön, Bonus-169 (nedan kallat Bonus-169) som genomförs gemensamt av Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige (nedan kallade de deltagande staterna) ska tillhandahållas på de villkor som anges i detta beslut.

2. Gemenskapen ska göra ett ekonomiskt bidrag på upp till 50 miljoner euro för hela löptiden för Bonus-169 i enlighet med förordning (EG) nr 1906/2006 under den strategiska fasen och i enlighet med artikel 54.2 c i budgetförordningen under genomförandefasen. Upp till detta tak ska gemenskapens bidrag matcha de deltagande staternas bidrag.

3. Gemenskapens ekonomiska bidrag ska betalas gemensamt från budgetanslagen till samtliga berörda teman för det särskilda programmet Samarbete.

Artikel 2

Genomförande av Bonus-169

1. Bonus-169 ska genomföras av den europeiska ekonomiska intressegrupperingen Baltic Organisations’ Network for Funding Science, Bonus EEIG (nedan kallad Bonus EEIG).

2. Bonus-169 ska genomföras i två faser i enlighet med bilaga I: en strategisk fas följd av en genomförandefas.

3. Programmets strategiska fas ska pågå i högst två år. Under den tiden ska genomförandefasen förberedas. Under den strategiska fasen ska Bonus EEIG utföra följande uppgifter:

(a) Utforma den strategiska forskningsagendan – fastställa programmets vetenskapliga innehåll med inriktning på förslagsinfordringar i enlighet med de mål som anges i sjunde ramprogrammet.

(b) Inrätta plattformar för samråd med intressenterna – i syfte att stärka och institutionalisera deltagandet för intressenter från alla berörda sektorer.

(c) Utforma genomförandebestämmelserna inklusive rättsliga och finansiella regler och förfaranden, bestämmelser för de immateriella rättigheterna från verksamheterna inom Bonus-169, personalresurser och kommunikationsaspekter.

4. Genomförandefasen ska pågå i minst fem år. Under genomförandefasen ska minst tre förslagsinfordringar offentliggöras för att finansiera projekt som handlar om målen för Bonus-169. Förslagsinfordringarna ska riktas till projekt som berör flera partner och länder och som omfattar forskning, teknisk utveckling, utbildning och informationsspridning. Projekten ska väljas ut enligt principerna om likabehandling, insyn, oberoende granskning och medfinansiering. De får inte vara vinstdrivande och deras finansiering får inte kumuleras med andra gemenskapsmedel och dessutom ska de följa principen om icke-retroaktivitet.

Artikel 3

Villkor för gemenskapens bidrag

1. Gemenskapens ekonomiska bidrag till den strategiska fasen ska högst uppgå till 1,25 miljoner euro och ska inom den gränsen matcha de deltagande staternas bidrag. Gemenskapens åtagande att bidra till den strategiska fasen är villkorat till ett likvärdigt åtagande från de deltagande staterna.

2. Gemenskapens ekonomiska bidrag till genomförandefasen ska högst uppgå till 48,75 miljoner euro och ska inom den gränsen matcha de deltagande staternas bidrag. Detta tak får höjas med de eventuella belopp som återstår efter den strategiska fasens genomförande. Under genomförandefasen får högst 25 procent av bidraget från de deltagande staterna utgöras av tillgång till forskningsinfrastrukturer (nedan kallat infrastrukturbidrag in natura).

3. Gemenskapens ekonomiska bidrag till genomförandefasen beviljas på följande villkor:

(a) En positiv utvärdering av den strategiska fasen ska ha genomförts av kommissionen med bistånd av oberoende experter. Denna utvärdering ska omfatta de framsteg som har gjorts i fråga om att uppnå de mål och resultat som anges i artikel 2.3 och i bilaga I.

(b) Bonus EEIG ska visa att den har kapacitet att genomföra Bonus-169 inklusive att ta emot, fördela och övervaka gemenskapens ekonomiska bidrag under indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med artiklarna 54.2 c och 56 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (nedan kallad budgetförordningen) och artiklarna 35, 38.2 och 41 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 samt i enlighet med sund ekonomisk förvaltning.

(c) En ändamålsenlig och effektiv styrningsmodell ska upprätthållas och tillämpas för Bonus-169 i enlighet med bilaga II.

(d) De verksamheter som är förknippade med genomförandefasen i Bonus-169 och som anges i bilaga I ska bedrivas effektivt av Bonus EEIG, inbegripet offentliggörandet av förslagsinfordringar för fördelning av bidrag.

(e) Varje deltagande stat ska åta sig att bidra med sin andel av finansieringen av Bonus-169 och att på begäran betala ut kontanta medel och faktiskt tillhandahålla infrastrukturbidrag in natura. Åtagandena ska ingå i en finansieringsplan som ska fastställas av de behöriga nationella myndigheterna för att bidra till det gemensamma verkställandet av genomförandefasen av Bonus-169.

(f) Gemenskapens bestämmelser om statligt stöd ska följas, särskilt gemenskapens ram för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation [22].

(g) En hög nivå av vetenskaplig kompetens ska säkerställas, etiska principer ska följas i enlighet med de allmänna principerna i beslut nr 1982/2006/EG (nedan kallat sjunde ramprogrammet) och principerna om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, jämställdhet mellan kvinnor och män och hållbar utveckling ska följas.

Artikel 4

Gemensamma forskningscentrumets deltagande

1. Gemensamma forskningscentrumet ska vara behörigt att finansieras av Bonus-169 på samma villkor som de stödberättigade enheterna i de deltagande staterna.

2. Gemensamma forskningscentrumets egna resurser som inte omfattas av finansiering från Bonus-169 ska inte betraktas som bidrag från gemenskapen i den mening som avses i artikel 1.

Artikel 5

Avtal mellan gemenskapen och Bonus EEIG

1. Detaljerade bestämmelser om förvaltning och kontroll av medel samt för skyddet av gemenskapens finansiella intressen under den strategiska fasen ska fastställs i en bidragsöverenskommelse som ska ingås mellan kommissionen, på gemenskapens vägnar, och Bonus EEIG i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i förordning (EG) nr 1906/2006.

2. Detaljerade bestämmelser om förvaltning och kontroll av medel samt för skyddet av gemenskapens finansiella intressen under genomförandefasen ska fastställas i ett genomförandeavtal och i årliga finansieringsavtal som ingås mellan kommissionen, på gemenskapens vägnar, och Bonus EEIG.

Genomförandeavtalet ska särskilt omfatta följande:

(a) En definition av vilka uppgifter som ingår i uppdraget.

(b) Bestämmelser om skyddet av gemenskapens medel.

(c) Villkor och detaljerade anvisningar för hur uppgifterna ska utföras, inbegripet finansieringsbestämmelser och övre finansieringsgränser för Bonus-169-projekt, lämpliga regler för avgränsningen av ansvarsområden och organiseringen av de kontroller som ska göras.

(d) Bestämmelser om rapportering till kommissionen om hur uppgifterna utförs.

(e) Villkoren för genomförandets upphörande.

(f) De närmare formerna för kommissionens kontroll.

(g) Villkor för användningen av åtskilda bankkonton och hantering av ränteintäkter.

(h) Bestämmelser som garanterar insyn i gemenskapens verksamhet jämfört med annan verksamhet som bedrivs inom Bonus EEIG.

(i) Åtagande att avstå från handlingar som kan ge upphov till intressekonflikter i den mening som avses i artikel 52.2 i budgetförordningen.

(j) Bestämmelser om de immateriella rättigheter som kan uppstå i den verksamhet som bedrivs inom Bonus-169 och som avses i artikel 2.

(k) De kriterier som ska användas vid delutvärderingarna och de slutliga utvärderingarna, inbegripet dem som avses i artikel 13.

3. Kommissionen ska göra en förhandsutvärdering av Bonus EEIG för att förvissa sig om att de förfaranden och system som avses i artikel 56 i budgetförordningen har införts och används korrekt.

Artikel 6

Räntor på bidragen

Den ränta som de ekonomiska bidragen till Bonus-169 genererar ska betraktas som intäkter för Bonus EEIG och ska avsättas till Bonus-169.

Artikel 7

Minskning, indragning eller avslutning av ekonomiskt bidrag från gemenskapen

Om Bonus-169 inte genomförs eller genomförs felaktigt, delvis eller för sent får gemenskapen minska, dra in eller avsluta sina ekonomiska bidrag i överensstämmelse med det faktiska genomförandet av Bonus-169.

Om de deltagande staterna inte bidrar eller bara bidrar delvis eller för sent till finansieringen av Bonus-169 får gemenskapen minska sitt ekonomiska bidrag motsvarande den faktiska offentliga finansiering som deltagande stater anslagit i enlighet med de villkor som anges i den bidragsöverenskommelse som avses i artikel 5.1.

Artikel 8

De deltagande staternas skydd av gemenskapernas finansiella intressen

Vid genomförandet av Bonus-169 ska de deltagande staterna vidta alla lagstiftningsåtgärder och administrativa eller andra åtgärder som är nödvändiga för att skydda gemenskapernas finansiella intressen. De deltagande staterna ska framför allt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa fullständig återbetalning av alla belopp som gemenskapen har att fordra i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euroatom) nr 2342/2002.

Artikel 9

Kommissionens och revisionsrättens kontroll

Kommissionen och revisionsrätten ska ha rätt att göra alla kontroller och inspektioner som krävs för att säkerställa en korrekt förvaltning av gemenskapens medel och skydda gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier eller oegentligheter. De deltagande staterna och Bonus EEIG ska för detta ändamål göra alla relevanta handlingar tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten.

Artikel 10

Ömsesidig information

Kommissionen ska lämna alla relevanta uppgifter till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten. De deltagande staterna ska via Bonus EEIG lämna alla ytterligare uppgifter till kommissionen som krävs av Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten i fråga om den finansiella förvaltningen av Bonus EEIG.

Artikel 11

Deltagande av andra medlemsstater och associerade länder

Alla medlemsstater och länder som är associerade till sjunde ramprogrammet ska ha rätt att ansluta sig till Bonus-169 i enlighet med kriterierna i artikel 3.1 och 3.3 e och f. Medlemsstater och länder som har anslutit sig till Bonus-169 ska betraktas som deltagande stater vid tillämpningen av detta beslut.

Artikel 12

Övriga länders deltagande

Deltagande stater och kommissionen kan samtycka till att andra länder deltar om kriterierna i artikel 3.1 och 3.3 e och f uppfylls och under förutsättning att ett sådant deltagande anges i det relevanta internationella avtalet.

De deltagande staterna och kommissionen ska ange vilka villkor juridiska personer som är etablerade i länderna i fråga, liksom enskilda invånare i länderna i fråga, ska uppfylla för att bli behöriga till finansiering från Bonus-169.

Artikel 13

Årsrapporter och utvärdering

Kommissionen ska ta med en verksamhetsrapport för Bonus-169 i den årsrapport om sjunde ramprogrammet som i enlighet med artikel 173 i fördraget ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen ska göra en preliminär utvärdering av Bonus-169 senast den 31 december 2014. Utvärderingen ska behandla framsteg som gjorts för att uppfylla målsättningarna enligt artikel 2 och bilaga I, liksom rekommendationer till Bonus-169 i fråga om lämpligaste sätt att ytterligare öka integrationen och genomförandets kvalitet och effektivitet, inklusive vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell integration samt huruvida nivån på de deltagande staternas ekonomiska bidrag är lämplig mot bakgrund av den potentiella efterfrågan från deras respektive nationella forskarsamhällen.

Kommissionen ska meddela Europaparlamentet och rådet slutsatserna av denna utvärdering, liksom sina egna iakttagelser.

Vid utgången av gemenskapens deltagande i Bonus-169, dock senast den 31 december 2017, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av Bonus-169. Kommissionen ska lägga fram resultatet av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Mål för och genomförande av Bonus-169

1. Mål för Bonus-169

Bonus-169 ska förbättra forskningskapaciteten i Östersjöområdet för att ge underlag till utvecklingen och genomförandet av skräddarsydd lagstiftning, politik och förvaltningsmetoder som effektivt kan möta de stora miljö- och samhällsutmaningar som regionen står inför och kommer att möta inom de närmsta åren. Dessutom ska Östersjöregionens splittrade miljöforskningsplanering och -strategier effektiviseras genom att forskningsverksamheterna i Östersjösystemet samlas i ett multinationellt program som är hållbart, samarbetsinriktat, tvärvetenskapligt, väl integrerat och inriktat på rätt saker.

Initiativet ska också bidra till inrättandet och struktureringen av det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) i Östersjöområdet.

För att uppnå dessa mål måste Östersjöområdets fragmenterade miljöforskningsplanering effektiviseras genom att forskningsverksamheterna integreras i ett hållbart, samarbetsinriktat, tvärvetenskapligt, väl integrerat och inriktat multinationellt program som stöder en hållbar utveckling i området. Därför ska initiativet Bonus-169

a) upprätta en strategisk forskningsagenda som är politiskt underbyggd,

b) öka den hållbara gränsöverskridande och tvärvetenskapliga samordningen och integreringen av offentliga forskningsprogram,

c) höja forskningskapaciteten i de nya baltiska EU-länderna,

d) inrätta lämpliga plattformar för samråd med intressenter med företrädare från alla berörda sektorer,

e) mobilisera ytterligare ekonomiska resurser genom en förbättrad tvärvetenskaplig forskningssamverkan i Östersjösystemet,

f) införa lämpliga genomförandebestämmelser som gör det möjligt att driva programmet effektivt genom en gemensam förvaltning i form av en juridisk person och en styrningsstruktur,

g) inleda minst tre temaöverskridande, strategiskt inriktade gemensamma förslagsinfordringar tillsammans med flera partner.

2. Strategisk fas

2.1 Mål

Den strategiska fasen ska förbereda genomförandefasen. Den ska hantera programmets strategiska utveckling för att se till att det går att åstadkomma en optimal integrering av Östersjöforskningen. Syftet är att förstärka intressenternas och användarnas delaktighet för att se till att forskningen är relevant för politiken och förvaltningen och att prioriteringen av forskningsteman styrs av politiska behov och man ska arbeta mer aktivt för att låta forskarna och deras respektive forskningsinstitut samt de bredare intressentsamfunden delta fullt ut.

2.2 Eftersträvade resultat

Bonus EEIG ska överlämna de resultat som anges nedan till kommissionen senast 18 månader efter det att den strategiska fasen har inletts.

Kommissionen ska på begäran från Bonus EEIG tillhandahålla rådgivning och stöd under arbetet med dessa resultat. Bonus EEIG ska rapportera om framstegen på kommissionens begäran.

2.2.1 Den strategiska forskningsagendan

Den strategiska forskningsagendan ska utvecklas och fastställas genom ett samråd mellan de deltagande staterna, ett brett urval intressenter och kommissionen. Den ska utgöra grunden för ett politiskt inriktat program. Den ska bredda fokus för forskningen så att den utöver det marina ekosystemet omfattar hela avrinningsområdet och kan ta itu med nyckelfrågor som påverkar kvaliteten och produktiviteten i Östersjöområdets ekosystem.

Den ska omfatta en beskrivning av utgångsläget och den senaste utvecklingen inom Östersjöforskningen, ge en tydligt strategisk vision och färdplan för hur de fastställda målen ska uppnås samt utforma vägledande, politiskt underbyggda ämnen för förslagsinfordringar, samt budget, publiceringsplan och förväntad varaktighet för projekten. Dessutom ska agendan innehålla åtgärder för att hantera framväxande forskningsbehov, främja en Östersjöomfattande integrering av forskningen och innehålla en gemensam färdplan för en delad användning och möjlig planering av framtida investeringar i regional infrastrukturkapacitet.

2.2.2 Plattformar för samråd med intressenterna

Det ska inrättas plattformar för samråd med intressenterna på grundval av en omfattande analys av relevanta intressenter för Bonus-169 i lokala, nationella, regionala och europeiska sammanhang. Syftet ska vara att stärka och bygga institutioner för att ge intressenter från alla berörda sektorer möjlighet att delta i att identifiera kritiska brister, prioritera forskningsteman och förbättra utnyttjandet av forskningsresultaten. Även vetenskapsmän ska delta, också från andra berörda icke-marina naturvetenskapliga områden och från samhällsvetenskapliga och ekonomiska områden, för att åstadkomma den tvärvetenskaplighet som krävs för att utveckla den strategiska forskningsagendan, dess strategiska vision och forskningsprioriteringar.

Ett forum för sektorsforskning (ett organ med företrädare från ministerier och andra aktörer som arbetar med forskning om och styrning av Östersjösystemet) ska inrättas som ett permanent organ för att stödja programmet med ansvar för att diskutera programmets planering, resultat och framväxande forskningsbehov ur ett beslutsfattarperspektiv. Detta forum ska underlätta och främja den Östersjöomfattande integrationen av forskningen, inklusive gemensam användning och planering av infrastrukturkapacitet, bidra till att lyfta fram forskningsbehov, främja utnyttjandet av forskningsresultat och underlätta integreringen av forskningsfinansiering.

2.2.3 Genomförandebestämmelser

Genomförandebestämmelserna ska omfatta alla aspekter som krävs för att garantera att den strategiska forskningsagendan genomförs på ett framgångsrikt sätt. När så är lämpligt ska de följa bestämmelserna i sjunde ramprogrammet. De ska bland annat omfatta följande:

a) Antagande av sådana åtgärder (utarbetande av handlingar, inrättande av förfaranden, anställning och utbildning av personal) som krävs enligt budgetförordningen för indirekt centraliserad förvaltning.

b) Erhållande av formella åtaganden från de deltagande staterna på minst 48,75 miljoner euro, varav högst 25 procent i form av infrastrukturbidrag in natura.

c) Tillhandahållande av en realistisk och evidensbaserad beräkning av värdet av de deltagande staternas infrastrukturbidrag in natura, som innebär att deltagarna i Bonus-169 får utnyttja deras infrastruktur.

d) Sammanställning av en uttömmande förteckning över samtliga infrastrukturer, inklusive kontaktuppgifter till ägare, operatörer och andra ansvariga myndigheter, samt offentliggörande och uppdatering av förteckningen vid behov.

e) Säkerställande av att det beslutas om och inrättas gemensamma genomförandebestämmelser för de bidragsöverenskommelser med Bonus-169-deltagarna som ska ingås centralt av Bonus EEIG. Dessa ska omfatta gemensamma och överenskomna bestämmelser om deltagande, en mall för bidragsöverenskommelser samt bestämmelser om granskning av mottagare, inklusive möjligheten för kommissionen och revisionsrätten att genomföra sådana granskningar.

f) Utveckling av en ändamålsenlig styrningsstruktur för att förvalta programmet under samtliga skeden under projektets livslängd.

g) Säkerställande av en tillräcklig finansiering för att stärka Bonus EEIG i fråga om mänskliga resurser och tvärvetenskaplig expertis så att intressegrupperingen kan stödja de strategiska aspekterna och ett effektivt genomförande av programmet.

h) Utveckling av en finansieringsstruktur för att finansiera Bonus-169-projekt utifrån en gemensam pott av resurser som består av kontantbidrag från de deltagande staterna och från gemenskapen.

i) Utveckling av en kommunikations- och spridningsstrategi som i största möjliga mån garanterar att resultaten och uppgifterna uppfyller normerna för det europeiska nätverket för havsobservation och datainsamling.

När det gäller infrastrukturbidrag in natura ska en specifik metod och specifika bestämmelser utvecklas under den strategiska fasen för hur medlemsstaterna åtar sig att ge mottagare för Bonus-169 tillgång till och möjlighet att använda infrastruktur (särskilt forskningsfartyg) utan avgifter. Kostnaderna för användning av sådan infrastruktur ska inte var stödberättigande projektkostnader. Bonus EEIG ska ingå relevanta avtal med de deltagande staterna eller infrastrukturägarna för att

a) definiera metoden för att värdera infrastrukturbidrag in natura,

b) se till att Bonus EEIG, kommissionen och revisionsrätten kan granska tillgången till och användningen av infrastrukturen och kostnaderna på grund av detta,

c) fastställa att de avtalsslutande parterna varje år ska rapportera om kostnaderna för att tillhandahålla tillgång till eller användning av infrastruktur för Bonus-169-mottagare.

2.2.4 Gemenskapens finansiering av den strategiska fasen

Stödberättigande kostnader ska ersättas med upp till 50 procent av de faktiska kostnader som Bonus EEIG har haft och redovisat i de räkenskaper som krävs för att uppfylla det mål som anges i punkt 1. Kostnader kan vara stödberättigande från och med den 1 januari 2010 och ska fastställas närmare i bidragsöverenskommelsen för den strategiska fasen.

3. Genomförandefas

Om resultatet av utvärderingen och förhandsgranskningen av Bonus EEIG är positivt ska kommissionen och Bonus EEIG ingå ett genomförandeavtal.

3.1 Mål

Under genomförandefasen ska minst tre förslagsinfordringar offentliggöras och genomföras i syfte att finansiera strategiskt inriktade Bonus-169-projekt som bidrar till initiativets mål. Ämnena ska hämtas från den strategiska forskningsagendan för Bonus-169, ska i så stor utsträckning som möjligt följa den fastställda färdplanen och omfatta forskning, teknisk utveckling samt utbildnings- och/eller spridningsverksamheter.

3.2 Genomförande av Bonus-169-projekt

Förslagsinfordringar för Bonus-169 ska genomföras via transnationella projekt med flera partner som omfattar minst tre oberoende juridiska personer från tre olika medlemsstater eller associerade länder, varav minst två ska komma från de stater som deltar i Bonus-169.

Juridiska personer från medlemsstaterna och associerade länder kan få finansiering inom ramen för Bonus-169. I de konsortier som skickar in förslag till Bonus-169-projekt kan deltagare från icke-medlemsstater ingå, under förutsättning att konsortiet på ett trovärdigt sätt kan visa att det förfogar över de resurser som behövs för att delta. Bonus-finansiering för en sådan deltagare kan motiveras för varje enskilt fall om deltagarens bidrag till projektet är absolut nödvändigt för att genomföra projektet framgångsrikt.

Varje förslagsinfordran ska innehålla en tydlig angivelse av de vetenskapliga ämnena. Dessa ämnen ska fastställas av Bonus EEIG i samråd med kommissionen, varvid hänsyn ska tas till framväxande behov, resultaten av tidigare genomförda förslagsinfordringar och de omfattande samråd med intressenter som genomförts under den strategiska fasen och under hela programmets gång.

Bonus EEIG ska ge offentliggörandet av förslagsinfordran så stor spridning som möjligt genom särskilda informationskanaler, särskilt webbplatser för sjunde ramprogrammet och rikta sig till alla berörda intressenter, fackpress och broschyrer. Förslagsinfordran ska vara öppen i minst tre månader. Projektförslag ska lämnas in centralt till Bonus EEIG av de sökande som svar på infordringarna och utvärderas i ett steg.

Projektförslag ska bedömas och väljas ut centralt med utgångspunkt i en oberoende granskning i förhållande till fastställda kriterier för stödberättigande, urval och tilldelning. De centrala utvärderingskriterierna är vetenskaplig kompetens, genomförandets kvalitet och projektets förväntade genomslag. I förslagsinfordran ska de centrala utvärderingskriterierna uttryckligen anges. Ytterligare kriterier kan införas förutsatt att de offentliggörs i förslagsinfordran, inte är diskriminerande och inte ersätter de centrala utvärderingskriterierna.

Bonus EEIG ska se till att varje förslag som mottagits ska utvärderas med bistånd av minst tre oberoende experter som utses på grundval av kriterierna som anges i förordning (EG) nr 1906/2006. Varje projektförslag ska rangordnas. De oberoende experterna ska granska projekten i förhållande till utvärderingskriterierna och ge dem poäng på en skala från 0 till 5 per kriterium i enlighet med bestämmelserna för att lämna in förslag och de berörda förfarandena för utvärdering, urval och tilldelning i sjunde ramprogrammet.

Bonus EEIG ska upprätta en finansieringslista helt i enlighet med resultatet av den oberoende utvärderingen. Den rangordningslista som fastställs av de oberoende experterna ska vara bindande för tilldelningen av medel från Bonus-169.

Den administrativa förvaltningen av de bidrag som beviljas de utvalda Bonus-169-projekten ska hanteras centralt under Bonus EEIG:s ansvar.

3.3 Ytterligare verksamheter

Utöver förvaltningen av Bonus-169 i enlighet med punkterna 3.1 och 3.2 ska Bonus EEIG också bedriva följande verksamheter:

a) Regelbundet uppdatera den strategiska forskningsagendan och prioritera forskningsteman för att ta hänsyn till framväxande behov, resultat och utfall av tidigare genomförda förslagsinfordringar samt de omfattande samråden med intressenter som avses i punkt 2.2.2.

b) Underlätta tillgången till unika forskningsinfrastrukturer och -anläggningar för transnationella och tvärvetenskapliga forskningsgrupper från Bonus-169-finansierade projekt.

c) Främja ett effektivt gränssnitt mellan vetenskap och politik så att forskningsresultat ska kunna utnyttjas på bästa sätt.

d) Trygga en finansiering från de deltagande staterna som garanterar stabilitet i initiativet utan finansiering från gemenskapen efter Bonus-169-perioden.

e) Öka samverkan mellan regionala miljöforskningsprogram med de relevanta forskarsamfunden i andra europeiska havsområden.

f) Kommunikations- och spridningsverksamheter.

g) Bonus EEIG ska arbeta aktivt för att dela bästa metoder med andra regionala europeiska havsområden och skapa goda förbindelser på Europaomfattande nivå för att få till stånd en harmonisering och integrering.

3.4 Bidrag under genomförandefasen

Genomförandefasen för Bonus-169 medfinansieras av de deltagande staterna och gemenskapen under minst fem år, tills samtliga projekt som finansieras genom Bonus-169 har avslutats, under förutsättning att gemenskapens åtaganden görs fram till år 2013 och att alla skyldigheter att rapportera till kommissionen uppfylls. Gemenskapens bidrag under genomförandefasen ska matcha de kontantbidrag och infrastrukturbidrag in natura som de deltagande staterna gör till Bonus-169-projekt via Bonus EEIG samt de löpande kostnaderna för Bonus EEIG under genomförandefasen. Dessa löpande kostnader får högst uppgå till 5 miljoner euro.

Gemenskapens ekonomiska bidrag och de deltagande staternas kontantbidrag till Bonus-169 ska samlas i en pott och förvaltas centralt av Bonus EEIG.

Under förutsättning att de villkor som fastställs i de årliga finansiella avtal som avses i artikel 5.2 uppfylls, ska gemenskapens ekonomiska bidrag betalas ut på grundval av bevis på att de deltagande staterna har betalat sina kontantbidrag till Bonus EEIG och har tillhandahållit infrastrukturbidrag in natura för Bonus-169-projekt.

Det är Bonus EEIG som har ansvar för att se till att mottagarna använder Bonus-169-finansieringen korrekt och detta ska fastställas genom en oberoende ekonomisk granskning av projekten, som ska utföras av Bonus EEIG eller på uppdrag av Bonus EEIG.

3.5 Finansiering av Bonus-169-projekt

Med förbehåll för artikel 3.3 f, ska finansieringen av Bonus-169-projekt täcka upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. Dessa kostnader ska beräknas i enlighet med gemensamma finansieringsbestämmelser och en gemensam finansieringsgrad som ska fastställas av Bonus EEIG i genomförandebestämmelserna och godkännas av kommissionen i genomförandeavtalet.

BILAGA II

Styrning av Bonus-169

1. Bonus-169 ska ledas av Bonus EEIG via dess sekretariat. Bonus EEIG ska inrätta följande strukturer för att leda Bonus-169: Förvaltningskommitté, sekretariat, rådgivande kommitté, forum för sektorsforskning och forum för projektsamordnare.

2. Förvaltningskommittén ska vara Bonus EEIG:s högsta organ och vara dess beslutsfattande organ och styrelse med ledning över sekretariatet. Förvaltningskommittén ska bestå av högre tjänstemän från de forsknings- och förvaltningsinstitutioner som utses av medlemmarna i Bonus EEIG. Den ska ledas av en ordförande och ordförandeskapet ska växla varje år mellan medlemmarna i Bonus EEIG. Den föregående, innevarande och kommande ordföranden ska bilda en strategisk arbetsgrupp som ska bistå sekretariatet i frågor av strategisk betydelse. Förvaltningskommittén ska med utgångspunkt i förslag från sekretariatet besluta om den strategiska inriktningen för Bonus-169, planeringen av förslagsinfordringar, budgetprofil, kriterier för stödberättigande och urval, grupp av utvärderare, godkännande av rangordningsförteckningen över Bonus-169-projekt som ska finansieras, övervakning av framstegen inom de finansierade Bonus-169-projekten, samt om övervakningen av att sekretariatet fungerar tillfredsställande och korrekt i fråga om Bonus-169.

3. Sekretariatet ska ledas av den verkställande direktören som ska genomföra förvaltningskommitténs beslut och fungera som den främsta företrädaren för Bonus-169 inför kommissionen och de olika nationella finansieringsorganen. Sekretariatet ska ha ansvar för den övergripande samordningen och tillsynen av Bonus-169-verksamheterna, offentliggörandet, utvärderingen och genomförandet av förslagsinfordringarna, samt övervakningen av de finansierade projekten både ur avtalssynpunkt och ur vetenskaplig synpunkt. Dessutom ska sekretariatet rapportera om utvecklingen till förvaltningskommittén. Det ska också ha ansvaret för att planera och anordna samråd med intressenter och med den rådgivande kommittén och sedan integrera dessa i den strategiska forskningsagendan samt främja effektiva gränssnitt mellan vetenskap och politik.

4. Den rådgivande kommittén ska bistå förvaltningskommittén och sekretariatet. Den ska bestå av vetenskapsmän med gott internationellt anseende, företrädare för berörda intressenter, t.ex. turism, förnybara energikällor, fiskeri och vattenbruk, havstransport, bioteknik och teknikleverantörer och omfatta såväl näringsliv som civila samhällsorganisationer med intressen i dessa sektorer, andra integrerade forskningsprogram kring Östersjön samt andra europeiska regionala hav. Den ska tillhandahålla oberoende råd, vägledning och rekommendationer om frågor med vetenskaplig och politisk relevans för Bonus-169. Detta omfattar råd om målen, prioriteringarna och inriktningen för Bonus-169, sätt att förbättra Bonus-169:s prestanda och leverans av och kvalitet i forskningsresultaten, kapacitetsuppbyggnad, nätverksarbete och arbetets relevans för att förverkliga målen för Bonus-169. Kommittén ska också bidra till användningen och spridningen av resultaten från Bonus-169.

5. Forum för sektorsforskning ska bestå av företrädare för ministerier och andra aktörer som arbetar med forskning och styrning med anknytning till Östersjösystemet. Forumet ska sammanträda en gång om året vid ett rådgivande möte för att diskutera resultaten av Bonus-169 och framväxande forskningsbehov ur beslutsfattarperspektiv. Gruppen ska fungera som diskussionsforum för den framväxande Östersjöomfattande forskningsintegrationen, inklusive relevant sektorsfinansierad forskning och användning och planering av gemensamma infrastrukturer.

6. Forum för projektsamordnare ska bestå av samordnare för projekt som finansieras genom Bonus-169. Det ska bistå sekretariatet i frågor som berör den vetenskapliga samordningen av Bonus-169 och i integreringen och sammanfattningen av forskningsresultaten.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS NAMN:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens deltagande i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön (Bonus-169) som genomförs av flera medlemsstater.

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Berört politikområde/berörda politikområden och därmed förknippad verksamhet: Forskning och teknisk utveckling: Sjunde ramprogrammet, artikel 169 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande tekniska och administrativa stödposter (före detta BA-poster)) inklusive rubriker:

För 2010 bidrag från GD Forskning (RTD) till den strategiska fasen i enlighet med följande:

| Benämning | Rubrik | 2010 (%) | 2010 (€) |

RTD | Samarbete – Miljö (inklusive klimatförändringar) | 08 06 01 | 100 % | 1 250 000,00 euro |

RTD | Samarbete – Livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik | 08 03 01 | 0 % | 0,00 euro |

RTD | Samarbete – Energi | 08 05 01 | 0 % | 0,00 euro |

RTD | Samarbete – Transport (inbegripet flygteknik) | 08 07 01 | 0 % | 0,00 euro |

RTD | Samarbete – Samhällsvetenskap och humaniora | 08 08 01 | 0 % | 0,00 euro |

TOTALT | | | 100 % | 1 250 000,00 euro |

Från och med 2012, bidrag från GD Forskning pro rata för genomförandefasen enligt följande:

| Benämning | Rubrik | 2012–2013% |

RTD | Samarbete – Miljö (inklusive klimatförändringar) | 08 06 01 | 35 % |

RTD | Samarbete – Livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik | 08 03 01 | 20 % |

RTD | Samarbete – Energi | 08 05 01 | 15 % |

RTD | Samarbete – Transport (inbegripet flygteknik) | 08 07 01 | 15 % |

RTD | Samarbete – Samhällsvetenskap och humaniora | 08 08 01 | 15 % |

TOTALT | | | 100 % |

| Rubrik | 2012-2013% | 2012(euro) | 2013(euro) | Totalt2012–2013(euro) |

RTD | 08 06 01 | 35 % | 5 862 500,00 | 11 200 000,00 | 17 062 500,00 |

RTD | 08 03 01 | 20 % | 3 350 000,00 | 6 400 000,00 | 9 750 000,00 |

RTD | 08 05 01 | 15 % | 2 512 500,00 | 4 800 000,00 | 7 312 500,00 |

RTD | 08 07 01 | 15 % | 2 512 500,00 | 4 800 000,00 | 7 312 500,00 |

RTD | 08 08 01 | 15 % | 2 512 500,00 | 4 800 000,00 | 7 312 500,00 |

TOTALT | | 100 % | 16 750 000,00 | 32 000 000,00 | 48 750 000,00 |

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensernas löptid:

Gemenskapens bidrag till det gemensamma programmet Bonus-169 väntas fastställas av rådet och parlamentet genom medbeslutandeförfarandet under 2010 för en inledande period fram till den 31 december 2016.

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Åtaganden som berör flera rubriker (”multi-line”) för följande rubriker från och med 2010:

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Deltagande EFTA | Deltagande av kandidatländer | Rubrik i budgetplanen |

08 06 01 | Icke-obligatoriska | Differentierade | NEJ | JA | JA | Nr°[1A] |

08 03 01 | Icke-obligatoriska | Differentierade | NEJ | JA | JA | Nr°[1A] |

08 05 01 | Icke-obligatoriska | Differentierade | NEJ | JA | JA | Nr°[1A] |

08 07 01 | Icke-obligatoriska | Differentierade | NEJ | JA | JA | Nr°[1A] |

08 08 01 | Icke-obligatoriska | Differentierade | NEJ | JA | JA | Nr°[1A] |

4. FÖRTECKNING ÖVER MEDEL

4.1. Finansiella resurser

Alla siffror i denna översikt är förslag och återges i fast värde.

4.1.1. Sammanfattning av åtagandebemyndiganden (CA) och betalningsbemyndiganden (PA)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | Totalt |

Operativa utgifter | | | | | | | |

Åtagandebemyndiganden (CA) | 8.1. | a | 1,250 | 0,000 | 16,750 | 32,000 | 0,000 | 50,000 |

Betalningsbemyndiganden (PA) | | b | 1,000 | 0,250 | 5,584 | 12,874 | 30,292 | 50,000 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet | | | |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4. | c | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT REFERENSBELOPP | | | | | | |

Åtagandebemyndiganden | | a+c | 1,250 | 0,000 | 16,750 | 32,000 | 0,000 | 50,000 |

Betalningsbemyndiganden | | b+c | 1,000 | 0,250 | 5,584 | 12,874 | 30,292 | 50,000 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet [23] | |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff.) | 8.2.5. | d | 0,122 | 0,183 | 0,183 | 0,183 | 0,000 | 0,671 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff.) | 8.2.6. | e | 0,008 | 0,040 | 0,015 | 0,045 | 0,000 | 0,108 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | | a+c+d+e | 1,380 | 0,223 | 16,948 | 32,228 | 0,000 | 50,779 |

TOTALA BETALNINGSBEMYNDIGANDE inklusive personalutgifter | | b+c+d+e | 1,130 | 0,473 | 5,782 | 13,102 | 30,292 | 50,779 |

Uppgifter om medfinansiering

i) Programnivå

Enligt detta beslut ska Bonus-169 genomföras i två åtskilda faser: en inledande strategisk fas som ska pågå i två vår och därefter en genomförandefas på minst fem år. Genomförandefasen ska inledas på villkor att kommissionen beslutar om det efter en positiv förhandsgranskning och en utvärdering av den strategiska fasen i fråga om initiativets mognadsgrad och beredskap efter den strategiska fasen.

Europeiska gemenskapen kommer att matcha de stödberättigade deltagande staternas bidrag upp till högst 50 miljoner euro, vilket innebär att den sammanlagda förväntade budgeten för initiativet är 100 miljoner euro. De deltagande staternas kontanta bidrag och bidraget från gemenskapen kommer att förvaltas som en verklig, gemensam pott.

Den strategiska fasen ska genomföras med ett bidrag i enlighet med bestämmelserna i detta beslut. Gemenskapens bidrag till den strategiska fasen ska matcha de deltagande staternas bidrag upp till 1,25 miljoner euro.

Genomförandefasen ska genomföras genom indirekt centraliserad förvaltning i enlighet med bestämmelserna i artikel 54.2 c i budgetförordningen och bestämmelserna i detta beslut. Gemenskapens bidrag till genomförandefasen ska matcha de deltagande staternas bidrag upp till 48,75 miljoner euro. Detta tak får höjas med eventuella återstående belopp av bidraget till den strategiska fasen. Under genomförandefasen får högst 25 procent av bidraget från de deltagande staterna utgöras av tillgång till forskningsinfrastrukturer (infrastrukturbidrag in natura). Bidraget från gemenskapen ska anslås under perioden 2010 till och med 2013. Kommissionen kommer inte att göra några nya åtaganden efter 2013. Det decentraliserade genomförandeorganets löpande kostnader under genomförandefasen och så länge verksamheten krävs för att korrekt övervaka och genomföra samtliga projekt som finansieras inom ramen för Bonus-169 och uppfylla samtliga rapporteringsskyldigheter gentemot kommissionen i enlighet med avtalen, ska betraktas som stödberättigande kostnader upp till högst 5 miljoner euro.

ii) Projektnivå

Den kontanta finansieringen av Bonus-169 ska omfatta en ”verkligt gemensam pott” med ett åtagande från de deltagande staterna om att bidra till finansieringen av deltagarna i de utvalda Bonus-169-projekten.

Det ekonomiska bidraget till deltagarna i Bonus-169-projekten ska täcka upp till 100 procent av de totala stödberättigande kostnaderna. Dessa kostnader ska beräknas i enlighet med gemenskapens bestämmelser om statligt stöd och i enlighet med gemensamma finansieringsregler och gemensamma finansieringsgrader som ska fastställas av det decentraliserade genomförandeorganet i de genomförandebestämmelser som utvecklats och bedömts i en förhandsgranskning under den strategiska fasen och i enlighet med de fasta villkor som fastställts i genomförandeavtalet enligt principer som bygger på principerna i sjunde ramprogrammet. Fördelningen av medel från den centralt förvaltade gemensamma potten till utvalda Bonus-169-projekt ska följa rangordningslistan.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Medfinansierande organ | | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | Totalt |

Deltagande medlemsstater [24] | f | 1,250 | 0,000 | 16,750 | 32,000 | 0,000 | 50,000 |

Gemenskapens bidrag | a+c | 1,250 | 0,000 | 16,750 | 32,000 | 0,000 | 50,000 |

Administrativa utgifter | d+e | 0,125 | 0,216 | 0,191 | 0,221 | 0,000 | 0,753 |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN, inklusive medfinansiering | a+c+d+e+f | 2,625 | 0,216 | 33,691 | 64,221 | 0,000 | 100,753 |

Kommissionen förväntas göra ett kontantbidrag på sammanlagt 50 miljoner euro. De deltagande medlemsstaterna åtar sig att bidra med sammanlagt 50 miljoner euro, varav högst 25 procent i ”infrastrukturbidrag in natura”.

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet [25] (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

Förslaget påverkar inte inkomsterna

Inkomsterna påverkas enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

| | Före åtgärden [År n-1] | | Situation efter åtgärden |

Budgetrubrik | Inkomst | | | [År n] | [n+1] | [n+2] | [n+3] | [n+4] | [n+5] [26] |

| a) Inkomster i absoluta belopp | | | | | | | | |

| b) Förändring av inkomster | | | | | | | | |

4.2. Personalresurser (t.ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) uttryckt i heltidsekvivalenter

Årsbehov | | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

Totalt antal personal | | | | | | |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska uppfyllas på kort eller lång sikt

Gemenskapens bidrag behövs för att vidareutveckla, inrätta och driva Bonus-169, för att verksamheterna ska kunna medfinansieras med de deltagande staterna.

5.2. Mervärde som tillförs genom gemenskapens deltagande och förslagets samstämmighet med övriga finansiella instrument samt eventuella synergieffekter

Det nuvarande forskningssystemet i Östersjöområdet är för uppsplittrat för att kunna hantera de komplicerade och akuta miljöutmaningar som finns i dagsläget. Därför behöver det utvecklas och genomföras en fullständigt integrerad strategi som innebär att alla berörda forskningsprogram i samtliga angränsande länder kan anpassas och fokuseras på de komplicerade och brådskande problem som vi står inför, på ett samordnat och effektivt sätt.

5.3. Mål, förväntade resultat och motsvarande indikatorer inom ramen för verksamhetsbaserad förvaltning

Bonus-169 kommer att integrera nationella program från åtta deltagande stater till ett enda gemensamt program för Östersjöforskning och kommer särskilt att stödja målen för det europeiska forskningsområdet, Östersjöstrategin, ramdirektivet om vatten samt den marina strategin och sjöfartsstrategin.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

Centraliserad förvaltning

Direkt av kommissionen

Indirekt genom delegering till

genomförandeorgan

organ som inrättas av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som garanteras av medlemsstaterna, Island, Norge, Schweiz och Turkiet.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Kontrollsystem

När Bonus-169 har inrättats kommer det att övervakas genom regelbundna rapporter som ska utarbetas av det decentraliserade genomförandeorganet.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering:

Kommissionens tjänsteavdelningar ska göra en förhandsutvärdering för att bedöma om initiativet är moget för att inleda genomförandet av programmet i enlighet med budgetförordningen och framför allt dess bestämmelser om indirekt centraliserad förvaltning. Det decentraliserade genomförandeorganet ska därefter utforma en handlingsplan som på ett tillfredsställande sätt ska behandla rekommendationerna från förhandsutvärderingen.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits efter en mellanliggande/efterhandsutvärdering (erfarenheter från liknande åtgärder)

Den föreslagna styrningsmodellen har inrättats på grundval av erfarenheterna från de initiativ enligt artikel 169 som genomfördes under det sjätte ramprogrammet, det vill säga EDCTP, och under sjunde ramprogrammet – AAL, Eurostars och EMRP.

6.2.3. Villkor för och tidsintervall mellan framtida utvärderingar

I enlighet med detta beslut kommer kommissionen att med bistånd av oberoende experter genomföra en evidensbaserad utvärdering av den strategiska fasen.

Kommissionen kommer att göra en halvtidsutvärdering av genomförandefasen efter genomförandet av den andra förslagsinfordran och före offentliggörandet av den tredje förslagsinfordran, samt en efterhandsutvärdering.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

I artikel 8 i beslutet om inrättande av Bonus-169 anges att de deltagande staterna när de genomför det gemensamma programmet ska vidta de lagstiftningsåtgärder och administrativa eller andra nödvändiga åtgärder som krävs för att skydda gemenskapernas finansiella intressen. Framför allt ska de deltagande staterna tillhandahålla tillräckliga garantier för ett fullständigt indrivande från det decentraliserade genomförandeorganet av alla belopp som gemenskapen har rätt till.

I artikel 9 i beslutet om inrättande av Bonus-169 anges att kommissionen och revisionsrätten genom sina tjänstemän eller ombud kan utföra alla kontroller och inspektioner som behövs för att garantera en korrekt förvaltning av gemenskapens medel och skydda gemenskapens finansiella intressen mot bedrägerier och oegentligheter. De deltagande staterna och/eller det decentraliserade genomförandeorganet ska för detta ändamål göra alla relevanta handlingar tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten.

Ytterligare åtgärder för bedrägeribekämpning kommer att genomföras som ett led i det detaljerade avtalet mellan kommissionen och det decentraliserade genomförandeorganet.

8. UPPGIFTER OM MEDEL

8.1. Förslagets mål i form av finansiella kostnader

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

(Målens, åtgärdernas och resultatens rubriker ska anges) | Typ av resultat | Genomsnittliga kostnader | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | TOTALT |

| | | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader | Antal resultat | Totala kostnader |

OPERATIVT MÅL nr 1 [27]Inrättande och drift av det gemensamma programmet Bonus-169 | | | | | | | | | | | | | | |

Åtgärd 1 | | | | | | | | | | | | | | |

| - Strategisk forskningsagenda – IntressentplattformGenomförandebestämmelser | | 3 | 1,250 | 0 | 0,000 | | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 3 | 1,250 |

| Infordran av FoU-projekt | | 0 | 0 | 1 | 0,000 | 1 | 16,750 | 2 | 32,000 | 0 | 0 | | |

Delsumma mål 1 | | | 0 | 1,250 | | 0,000 | | 16,750 | | 32,000 | 0 | 0 | | 50,000 |

TOTALKOSTNAD | | | 0 | 1,250 | | 0,000 | | 16,750 | | 32,000 | 0 | 0 | | 50,000 |

· 8.2. Administrativa utgifter

8.2.1. Antal och typ för personalresurser [28]

Typ av tjänster | | Personal som krävs för att förvalta åtgärden (dvs. befintliga plus ev. ytterligare personalresurser) (antal tjänster/heltidsekvivalenter) |

| | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda [29] (XX 01 01) | A*/AD | | | | | | |

| B*, C*/AST | | | | | | |

Personal som finansieras [30] genom art. XX 01 02 | | | | | | |

Övrig personal [31] som finansieras genom art. XX 01 04/05 | | | | | | |

TOTALT | | | | | | |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som den planerade åtgärden för med sig

8.2.3. Personalresurser (som omfattas av tjänsteföreskrifterna)

Tjänster som för närvarande anslagits till förvaltning av det program som skall ersättas eller förlängas.

Tjänster som redan har anslagits inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

Tjänster som kommer att begäras i samband med den kommande årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget.

Tjänster som ska omfördelas med hjälp av befintliga resurser inom förvaltningsavdelningen (intern omfördelning).

Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

| År 2010 | År 2011 | År 2012 | År 2013 | År 2014 och senare | TOTALT |

1 Tekniskt och administrativt stöd (inklusive tillhörande personalkostnader) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Genomförandeorgan [32] | | | | | | |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | | | | | | |

- internt | | | | | | |

- externt | | | | | | |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Beräkning– Beräknade kostnader för det särskilda genomförandeorganet |

Kostnadsberäkningen bygger på uppskattningar från Bonus EEIG efter erfarenheter med Bonus Era-Net och Bonus Plus. Totalkostnaden omfattar följande för perioden 2010–2016:- Bonus-ledning: programledare och stöd från sekreterare/kontor - Spridnings- och kommunikationskostnader: evenemang, material, press och tryck, webbplats- IT-support, underhåll och licenser - Resor - Utvärdering av förslag med fristående experter: expertarvoden och resor |

8.2.5. Kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Personalutgifter och administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet ska betraktas som interna omfördelningar inom de administrativa anslagen för sjunde ramprogrammet.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personalresurser [33] | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Totalt |

Tjänstemän och tillfälligt anställda. Budgetrubrik 08 01 05 | 0,122 | 0,183 | 0,183 | 0,183 | 0,671 |

Personal som finansieras via art XXXXX (stöd, END, kontraktsanställda etc.)(ange budgetrubrik) | | | | | |

Totala kostnader för personal och därmed sammanhängande kostnader (Som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,122 | 0,183 | 0,183 | 0,183 | 0,671 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

En genomsnittlig kostnad på 122 000 euro per tjänst i heltidsekvivalenter. År 2010 tas en heltidsekvivalent och år 2011 tas 1,5 heltidsekvivalent i anspråk för avtalsförhandlingsfasen. Under 2012–2013 tas 1,5 heltidsekvivalent i anspråk. |

Beräkning – Personal som finansieras enligt artikel 08 01 02 |

|

1,5 heltidsekvivalenter per år beräknas för uppföljningen av detta initiativ från kommissionens enheter från 2012 och framåt. Huvuduppgifterna blir följande:

– Deltagande i möten i Bonus-169-kommittén och möten med den rådgivande kommittén för Bonus-169 som medlem, +/- 3–4 tvådagarsmöten per år (direktör/HoU-nivå).

– Observatör under utvärdering av Bonus-169-förslag, 2–3 dagar per år (projekthandläggarnivå).

– Deltagande i workshoppar och spridningsevenemang, 2–3 gånger per år (projekthandläggarnivå).

– Förhandling och utarbetande av avtal med det decentraliserade genomförandeorganet (projekthandläggarnivå + assistentnivå).

– Övervakning av genomförandet baserat på årsrapporterna och samordning av halvtids- och slutrapporter (projekthandläggarnivå).

– Finansiell och rättslig granskning av genomförandet av Bonus-169 (finanshandläggarnivå).

| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | TOTALT | |

08 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,008 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,053 | |

08 01 02 11 02 – Konferenser och möten | | | | | | |

08 01 02 11 03 – Kommittéer [34] | | | | | | |

08 01 02 11 04 – Studier och samråd | | | | | | |

08 01 02 11 05 – Informationssystem | | | | | | |

2 Övriga förvaltningsutgifter totalt (08 01 02 11) | 0,008 | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,053 | |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär Oberoende experter för utvärdering av den strategiska fasen, deltids- och slutrapporter. | | 0,025 | | 0,030 | 0,055 | |

Totala administrativa utgifter, andra än personalkostnader och därmed sammanhängande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) [35] | 0,008 | 0,040 | 0,015 | 0,045 | 0,108 | |

Personalutgifter och administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet ska betraktas som interna omfördelningar inom de administrativa anslagen för sjunde ramprogrammet.

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Tjänsteresor: Vid sidan av Bryssel, bör de flesta möten som omfattar kommissionens tjänstemän hållas i Finland. Kostnadsberäkningarna bygger på 700 euro i genomsnittliga resekostnader per tjänsteresa plus 104 euro i dagtraktamente och ett tak på 140 euro för boendekostnader (i enlighet med Europeiska kommissionens riktlinjer för tjänsteresor), den genomsnittliga längden för tjänsteresor är 1,5 dagar. Antal tjänsteresor och syfte: Fyra tjänsteresor per år för två tjänstemän för att delta i Bonus-169-möten. Tre tjänsteresor per år för en tjänsteman för att delta i workshoppar och andra evenemang. Fyra tjänsteresor per år för en tjänsteman för att delta i Bonus-169-komitténs möten (om dessa hålls på annan ort än Bryssel). För 2010 utgörs hälften av årskostnaderna förväntat externt stöd:Kostnadsberäkningar för externt stöd till den strategiska fasen och deltidsutvärderingarna med 3 externa experter. Utvärderingen av den strategiska fasen beräknas kosta 25 000 euro och halvtidsutvärderingen beräknas kosta 30 000 euro (inbegripet expertkostnader, dagtraktamenten och resor). |

[1] Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

- Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

[2] EUT L 391, 30.12.2006, s. 1.

[3] Beslut nr 1982/2006/EG, EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

[4] Beslut nr 971/2006/EG, EUT L 400, 30.12.2006, s. 86.

[5] Den 17 juli, 8–10 september, 6–7 och 20–21 november 2008, 26–27 februari, 15 april, 3–4 juni och 11–12 juni 2009.

[6] KOM(2009) 248, s. 3.

[7] http://ec.europa.eu/regional_policy/consultation/baltic/consultation_en.htm.

[8] EUT C , , s. .

[9] EUT C , , s. .

[10] EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

[11] EUT L 400, 30.12.2006, s. 86.

[12] KOM(2009) 248 slutlig av den 10 juni 2009.

[13] K(2007)2460 av den 11 juni 2007.

[14] EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

[15] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[16] EUT L 391, 30.12.2006, s. 1.

[17] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

[18] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

[19] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[20] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[21] EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

[22] EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

[23] Referensbeloppet är gemenskapens bidrag till Bonus-169.

[24] Förväntat preliminärt årligt bidrag från de deltagande staterna, vilket ska bekräftas av Bonus EEIG.

[25] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[26] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärden löper längre än 6 år.

[27] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[28] Inga tjänstemän från kommissionen kommer att arbeta för Bonus-169 i det decentraliserade genomförandeorganet.

[29] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[30] Kostnader som INTE täcks av referensbeloppet.

[31] Kostnader som täcks av referensbeloppet.

[32] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

[33] Ytterligare kostnader beräknas till 0,528 miljoner euro för personalresurser till uppföljningen av initiativet under perioden 2014–2016, men dessa kommer inte att täckas av sjunde ramprogrammet.

[34] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.

[35] Ytterligare kostnader beräknas till 0,045 miljoner euro för tjänsteresor och 0,050 miljoner euro för externt stöd till slutrapporten (dvs. sammanlagt 0,095 miljoner euro) förväntas efter 2013, men kommer inte att täckas av sjunde ramprogrammet.

--------------------------------------------------