52009PC0049(02)

Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser /* KOM/2009/0049 slutlig - CNS 2009/0013 */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.2.2009

KOM(2009) 49 slutlig

2009/0013 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

(framlagda av kommissionen)

MOTIVERING

1. POLITISK OCH RÄTTSLIG BAKGRUND

Genom rådets förordning (EG) nr 1932/2006[1] ändrades rådets förordning (EG) nr 539/2001[2], i vilken det fastställs en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar Europeiska unionens yttre gränser (negativlistan) och en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (positivlistan), bland annat genom att sex tredjeländer flyttades från negativlistan till positivlistan. Detta gällde Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Mauritius, Saint Kitts och Nevis samt Seychellerna. I förordningen påpekas också att undantaget från viseringskravet för medborgare i dessa länder inte ska börja gälla förrän Europeiska gemenskapen och de berörda länderna har ingått ett bilateralt avtal om undantag från viseringskravet och detta avtal har trätt i kraft. Förordningen antogs den 21 december 2006 och trädde i kraft i januari 2007.

Den 15 januari 2007 (senare ändrat till den 1 februari) införde Karibiska gemenskapen (Caricom) en särskild viseringsordning för medborgare från vissa EU-medlemsstater (EU-medborgarna behandlades inte lika, eftersom medborgare från de andra medlemsstaterna fortfarande var undantagna från viseringskravet) på grund av VM i cricket 2007, som hölls i Karibiska gemenskapen. Att detta viseringskrav infördes trots de förmånliga bestämmelserna i den nya gemenskapsförordningen ledde till att Europeiska gemenskapen sköt upp utarbetandet av förslag till förhandlingsmandat för förhandlingar med dessa tredjeländer om undantag från viseringskravet.

Med beaktande av att den tillfälliga viseringsordningen löpte ut den 15 maj 2007 antog rådet den 5 juni 2008 mandaten för förhandlingar med de sex länderna. Den 13 mars 2008 hölls i Bryssel ett förberedande möte med företrädarna för de sex berörda länderna om vissa institutionella och tekniska frågor.

De formella förhandlingarna om undantaget från viseringskravet inleddes i juli 2008 med vart och ett av de sex länderna för sig. Den andra förhandlingsomgången hölls den 16 oktober 2008 i form av ett gemensamt möte.

Medlemsstaterna har informerats och rådfrågats vid tre tillfällen i rådets arbetsgrupp för visering.

Den 12 november 2008 paraferades avtalen med fyra av de sex länderna och den 19 november paraferades avtalen med de två återstående.

För gemenskapens del är den rättsliga grunden för avtalet artikel 62.2 b i jämförd med artikel 300 i EG-fördraget.

De bifogade förslagen utgör de rättsliga instrumenten för undertecknande och ingående av avtalet. Rådet kommer att fatta beslut med kvalificerad majoritet. Formellt samråd med Europaparlamentet måste ske i fråga om ingående av avtalet i enlighet med artikel 300.3 i EG-fördraget.

Med beaktande av tidsperioden mellan överföringen av Antigua och Barbuda till positivlistan genom ändringen av rådets förordning (EG) nr 539/2001 och ingåendet av avtalet om undantag från viseringskravet, och med beaktande av det faktum att Antigua och Barbuda kommer att kunna fullborda sin interna ratificering inom kort, samt med hänsyn till situationen för Schweiz som tillämpar Schengenregelverket fullt ut sedan december 2008 och redan har undantagit Antigua och Barbuda från viseringskravet, bör den provisoriska tillämpningen av avtalet enligt förslaget till beslut om undertecknande inledas den dag då avtalet undertecknas i enlighet med artikel 300.2 i EG-fördraget.

I förslaget till beslut om ingående av avtalet fastställs den nödvändiga interna ordningen för den praktiska tillämpningen av avtalet. Det sägs bland annat att Europeiska kommissionen, biträdd av experter från medlemsstaterna, ska företräda gemenskapen i den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 6 i avtalet.

Enligt artikel 6.4 kommer den gemensamma kommittén själv att anta sin arbetsordning. Gemenskapens ståndpunkt i detta avseende ska fastställas av kommissionen i samråd med en särskild kommitté som utses av rådet.

2. RESULTATET AV FÖRHANDLINGARNA

Kommissionen anser att de mål som rådet fastställde i sina förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att utkastet till ett avtal om undantag från viseringskravet kan godtas av gemenskapen.

Det slutliga innehållet i avtalet kan sammanfattas på följande sätt:

Syfte

I avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Antigua och Barbuda vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst tre månader under en sexmånadersperiod.

Antigua och Barbuda har redan undantagit europeiska medborgare från viseringskravet, med undantag av medborgare i Tjeckien, Lettland, Slovakien och Island. För att garantera likabehandling av alla EU-medborgare innehåller avtalet en bestämmelse om att Antigua och Barbuda inte får avbryta tillämpningen av avtalet tillfälligt eller säga upp det om man inte gör det för alla medlemsstater i Europeiska gemenskapen samtidigt och att gemenskapen på motsvarande sätt inte får avbryta tillämpningen av avtalet tillfälligt eller säga upp det om man inte gör det på alla medlemsstaters vägnar samtidigt.

Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen.

Tillämpningsområde

Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet. För den kategorin får varje medlemsstat och Antigua och Barbuda även i fortsättningen kräva visering av den andra partens medborgare i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning. För att säkerställa ett harmoniserat genomförande bifogas en gemensam förklaring till avtalet om tolkningen av kategorin personer som reser för att utöva avlönad verksamhet.

Vistelsens längd

I avtalet beaktas de medlemsstaters ställning som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Så länge Cypern, Bulgarien och Rumänien inte ingår i Schengenområdet utan inre gränser, ger undantaget från viseringskravet medborgare från Antigua och Barbuda rätt att uppehålla sig i var och en av dessa medlemsstater i tre månader, oberoende av den period som beräknats för hela Schengenområdet.

Territoriell tillämpning

Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ger undantaget från viseringskravet medborgare i de sex länderna rätt att uppehålla sig endast på dessa medlemsstaters europeiska territorier.

Gemensamma förklaringar

Andra gemensamma förklaringar som bifogas avtalet gäller

- fullständig information om innehållet och konsekvenserna av avtalet om undantag från viseringskravet och därmed sammanhängande frågor, t.ex. inresevillkoren, och

- tolkningen av en period om tre månader under en sexmånadersperiod i Schengenområdet.

Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins nära associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket kommer likaledes till uttryck i en gemensam förklaring som är fogad till avtalet.

3. SLUTSATSER

Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommissionen att rådet

- beslutar att avtalet undertecknas på gemenskapens vägnar och bemyndigar rådets ordförande att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på gemenskapens vägnar,

- godkänner att avtalet tillämpas provisoriskt i väntan på att det träder i kraft,

- efter samråd med Europaparlamentet godkänner det bifogade avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser.

- Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 b i jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen,

med beaktande av kommissionens förslag[3], och

av följande skäl:

1. Genom rådets förordning (EG) nr 1932/2006 ändrades rådets förordning (EG) nr 539/2001, i vilken det fastställs en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar Europeiska unionens yttre gränser (negativlistan) och en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (positivlistan), bland annat genom att Antigua och Barbuda flyttades från negativlistan till positivlistan. I förordningen påpekas också att undantaget från viseringskravet inte ska börja gälla innan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda har ingått ett bilateralt avtal om undantag från viseringskravet och detta avtal har trätt i kraft.

2. Genom sitt beslut av den 5 juni 2008 bemyndigade rådet kommissionen att förhandla fram ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser.

3. Förhandlingarna om avtalet inleddes den 18 juli 2008 och avslutades den 16 oktober 2008.

4. Avtalet, som paraferades i Bryssel 19 november 2008, bör undertecknas, med förbehåll för att det kan komma att ingås vid en senare tidpunkt.

5. I detta beslut om undertecknande bör en provisorisk tillämpning av avtalet i enlighet med artikel 300.2 i EG-fördraget föreskrivas.

6. I enlighet med protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning och protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar deltar Förenade kungariket och Irland inte i antagandet av detta beslut, som därför varken är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket och Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Med förbehåll för att avtalet kan komma att ingås vid en senare tidpunkt bemyndigas härmed rådets ordförande att utse den person eller de personer som på Europeiska gemenskapens vägnar ska ha fullmakt att underteckna avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser, bestående av avtalstexten samt därmed sammanhängande förklaringar.

Artikel 2

Avtalet ska tillämpas provisoriskt från och med den dag då det undertecknas, i avvaktan på att de förfaranden som är nödvändiga för avtalets ingående avslutas.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande […]

2009/0013 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 b i jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket,

med beaktande av kommissionens förslag[4],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[5], och

av följande skäl:

7. Kommissionen har på Europeiska gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser.

8. Detta avtal undertecknades den ... 2009 på Europeiska gemenskapens vägnar, med förbehåll för att det senare ingås, i enlighet med rådets beslut…/…/EG av den […].

9. Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté för förvaltningen av avtalet som själv ska anta sin arbetsordning. Ett förenklat förfarande bör tillämpas för fastställandet av gemenskapens ståndpunkt i denna fråga.

10. I enlighet med protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning och protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar deltar Förenade kungariket och Irland inte i antagandet av detta beslut, som därför varken är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket och Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska göra den anmälan som föreskrivs i artikel 8.1 i avtalet[6].

Artikel 3

Kommissionen, biträdd av experter från medlemsstaterna, ska företräda gemenskapen i den gemensamma expertkommitté som inrättas genom artikel 6 i avtalet.

Artikel 4

Gemenskapens ståndpunkt i den gemensamma expertkommittén när det gäller antagandet av dess arbetsordning enligt artikel 6.4 i avtalet ska antas av kommissionen efter samråd med en särskild kommitté som utsetts av rådet.

Artikel 5

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande […]

BILAGA

AVTAL

mellan

Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda

om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

Europeiska gemenskapen, nedan kallad gemenskapen ,

och

Antigua och Barbuda

nedan kallade de avtalsslutande parterna ,

1) som strävar efter att ytterligare utveckla de vänskapliga förbindelserna mellan de avtalsslutande parterna och önskar underlätta resande genom undantag från viseringskravet vid inresa och kortare vistelser för sina medborgare,

2) som beaktar rådets förordning (EG) nr 1932/2006[7] av den 21 december om ändring av förordning (EG) nr 539/2001[8] om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav, i vilken det bland annat görs en överföring av sex länder, inbegripet Antigua och Barbuda, till förteckningen över tredjeländer vars medborgare är undantagna från viseringskravet för kortare vistelser i EU:s medlemsstater,

3) som beaktar att det i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 1932/2006 föreskrivs att viseringsbefrielsen för dessa sex länder ska börja tillämpas från och med det datum då avtalet om undantag från viseringsskyldighet mellan Europeiska gemenskapen och det berörda tredje landet träder i kraft,

4) som erkänner att medborgarna i vissa medlemsstater är undantagna från viseringskravet när de reser till Antigua och Barbuda för en period som inte är längre än sex månader, medan medborgare i andra medlemsstater omfattas av viseringskravet,

5) som strävar efter att garantera principen om likabehandling av alla EU-medborgare,

6) som beaktar att personer som reser för att utöva avlönad verksamhet under en kort vistelse inte omfattas av detta avtal, och att bestämmelserna om krav på visering eller undantag från viseringskravet och om tillträde till arbetsmarknaden i gemenskapslagstiftningen, medlemsstaternas nationella lagstiftning och Antigua och Barbudas nationella lagstiftning därför fortfarande gäller för dessa personer,

7) som beaktar protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning och protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, som är fogade till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och som bekräftar att bestämmelserna i detta avtal inte är tillämpliga på Förenade kungariket och Irland.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1 – Syfte

I detta avtal föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Antigua och Barbuda vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst tre månader under en sexmånadersperiod.

Artikel 2 – Definitioner

I detta avtal avses med

11. medlemsstat : alla medlemsstater i Europeiska unionen, med undantag av Förenade kungariket och Irland,

12. medborgare i Europeiska unionen : en medborgare i en medlemsstat enligt definitionen i led a,

13. medborgare Antigua och Barbuda : en person som är medborgare i Antigua och Barbuda,

14. Schengenområdet : det område utan inre gränser som består av de medlemsstaters territorier som anges i led a och som tillämpar Schengenregelverket fullt ut.

Artikel 3 – Tillämpningsområde

1. Medborgare i Europeiska unionen som innehar ett giltigt vanligt pass, diplomatpass, tjänstepass eller officiellt pass utfärdat av en medlemsstat får resa in i och uppehålla sig på Antigua och Barbudas territorium utan visering under den vistelsetid som anges i artikel 4.1.

Medborgare i Antigua och Barbuda som innehar ett giltigt vanligt pass, diplomatpass, tjänstepass eller officiellt pass utfärdat av Antigua och Barbuda får resa in i och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium utan visering under den vistelsetid som anges i artikel 4.2.

2. Punkt 1 gäller inte personer som reser för att utöva avlönad verksamhet.

För personer i denna kategori får varje medlemsstat själv besluta att ålägga medborgare i Antigua och Barbuda viseringskrav eller föreskriva undantag från viseringskravet i enlighet med artikel 4.3 i rådets förordning (EG) nr 539/2001.

Antigua och Barbuda får i enlighet med sin nationella lagstiftning besluta om viseringskrav eller undantag från detta för denna kategori av personer för medborgare i varje medlemsstat för sig.

3. Det undantag från viseringskravet som fastställs i detta avtal ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av de avtalsslutande parternas lagar om inresevillkor och kortare vistelser. Medlemsstaterna och Antigua och Barbuda förbehåller sig rätten att vägra inresa och kortare vistelser på sina territorier om ett eller flera av dessa villkor inte är uppfyllda.

4. Undantaget från viseringskravet gäller oberoende av vilket transportmedel som används för att passera de avtalsslutande parternas gränser.

5. Frågor som inte omfattas av detta avtal ska regleras genom gemenskapslagstiftningen, medlemsstaternas nationella lagstiftning eller Antigua och Barbudas nationella lagstiftning.

Artikel 4 - Vistelsetid

1. Medborgare i Europeiska unionen får vistas på Antigua och Barbuda under högst tre månader under en sexmånadersperiod räknat från den dag då personen i fråga först reste in i landet.

2. Medborgare i Antigua och Barbuda får vistas i Schengenområdet under högst tre månader under en sexmånadersperiod räknat från den dag då personen i fråga först reste in i någon av de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Denna period om tre månader under en sexmånadersperiod ska beräknas oberoende av eventuell vistelse i en medlemsstat som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut.

Medborgare i Antigua och Barbuda får vistas i en medlemsstat som inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut i högst tre månader under en sexmånadersperiod från den dag då personen i fråga först reste in i någon av dessa medlemsstater, oberoende av den vistelsetid som beräknas för Schengenområdet.

3. Detta avtal påverkar inte Antigua och Barbuda och medlemsstaternas möjlighet att förlänga vistelsetiden om tre månader i enlighet med nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning.

Artikel 5 – Territoriell tillämpning

1. När det gäller Republiken Frankrike ska bestämmelserna i detta avtal endast tillämpas på dess europeiska territorium.

2. När det gäller Konungariket Nederländerna ska bestämmelserna i detta avtal endast tillämpas på dess europeiska territorium.

Artikel 6 – Gemensam kommitté för förvaltning av avtalet

1. De avtalsslutande parterna ska inrätta en gemensam expertkommitté (nedan kallad kommittén ) bestående av företrädare för Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda. Gemenskapen ska företrädas av Europeiska kommissionen.

2. Kommittén ska bland annat ha till uppgift att

15. övervaka genomförandet av detta avtal,

16. föreslå ändringar av eller tillägg till detta avtal,

17. lösa tvister med anledning av tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i avtalet.

3. Kommittén ska sammanträda vid behov på begäran av en av de avtalsslutande parterna.

4. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7 – Förhållandet mellan detta avtal och befintliga bilaterala avtal om undantag från viseringskravet mellan medlemsstaterna och Antigua och Barbuda

Detta avtal ska ha företräde framför bestämmelserna i bilaterala avtal eller överenskommelser som ingåtts mellan enskilda medlemsstater och Antigua och Barbuda, i den mån de behandlar frågor som ingår i tillämpningsområdet för detta avtal.

Artikel 8 – Slutbestämmelser

1. Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras interna förfaranden och ska träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då de avtalsslutande parterna till varandra anmält att de förfaranden som anges ovan är avslutade.

2. Detta avtal ingås på obestämd tid, såvida det inte sägs upp i enlighet med punkt 5 i denna artikel.

3. Detta avtal får ändras genom en skriftlig överenskommelse mellan de avtalsslutande parterna. Ändringar ska träda i kraft efter det att de avtalsslutande parterna till varandra anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för detta är avslutade.

4. Var och en av de avtalsslutande parterna får avbryta tillämpningen av hela eller delar av detta avtal, särskilt av skäl som gäller allmän ordning, nationell säkerhet eller skydd för folkhälsan, olaglig invandring eller om den andra avtalsslutande parten återinför kravet på visering. Beslutet om att avbryta tillämpningen av hela eller delar av avtalet ska anmälas till den andra avtalsslutande parten senast två månader innan beslutet träder i kraft. Den avtalsslutande part som har avbrutit tillämpningen av detta avtal ska omedelbart underrätta den andra avtalsslutande parten när skälen för att avbryta tillämpningen inte längre föreligger.

5. Var och en av de avtalsslutande parterna får säga upp detta avtal genom skriftlig anmälan till den andra parten. Avtalet ska upphöra att gälla 90 dagar efter dagen för denna anmälan.

6. Antigua och Barbuda får avbryta tillämpningen av eller säga upp detta avtal endast med avseende på alla Europeiska gemenskapens medlemsstater.

7. Gemenskapen får avbryta tillämpningen av eller säga upp detta avtal endast på alla sina medlemsstaters vägnar.

Utfärdat i Bryssel den […]

Detta avtal är upprättat i två exemplar vardera på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

På Europeiska gemenskapens vägnar På Antigua och Barbudas vägnar

GEMENSAM FÖRKLARING ANGÅENDE ISLAND, NORGE, SCHWEIZ OCH LIECHTENSTEIN

De avtalsslutande parterna noterar de nära förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, särskilt i kraft av avtalen av den 18 maj 1999 och den 26 oktober 2004 beträffande dessa länders associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

Under dessa omständigheter är det önskvärt att myndigheterna i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein och myndigheterna i Antigua och Barbuda utan dröjsmål ingår bilaterala avtal om undantag från viseringskravet för kortare vistelser på samma villkor som i detta avtal mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda.

GEMENSAM FÖRKLARING OM TOLKNINGEN AV KATEGORIN PERSONER SOM RESER FÖR ATT UTÖVA EN AVLÖNAD VERKSAMHET ENLIGT ARTIKEL 3.2 I DETTA AVTAL

De avtalsslutande parterna vill säkerställa en enhetlig tolkning och har därför enats om att med kategorin personer som utövar en avlönad verksamhet avses i detta avtal personer som reser in till den andra avtalsslutande partens territorium för att där utöva avlönad yrkesverksamhet eller annan avlönad verksamhet som anställd eller tjänsteleverantör.

Denna kategori bör inte omfatta

- affärsresenärer, dvs. personer som reser i affärsärenden (utan att vara anställda i ett land som hör till den andra avtalsslutande parten),

- idrottare och artister som utövar en verksamhet tillfälligt,

- journalister utsända av media i bosättningslandet,

- företagsinterna praktikanter.

Genomförandet av denna förklaring ska övervakas av den gemensamma kommittén inom dess ansvarsområde enligt artikel 6 i detta avtal, som får föreslå ändringar om den anser det nödvändigt med hänsyn till de avtalsslutande parternas erfarenheter.

GEMENSAM FÖRKLARING OM TOLKNINGEN AV DEN PERIOD OM TRE MÅNADER UNDER EN SEXMÅNADERSPERIOD RÄKNAT FRÅN DEN FÖRSTA INRESEDAGEN ENLIGT ARTIKEL 4 I DETTA AVTAL

De avtalsslutande parterna har enats om att med en period om högst tre månader under en sexmånadersperiod, räknat från den dag då personen i fråga först reste in i Antigua och Barbuda eller Schengenområdet i enlighet med artikel 4 i detta avtal, avses antingen en fortlöpande vistelse eller flera på varandra följande vistelser som sammanlagt inte varar längre än tre månader under loppet av en sexmånadersperiod.

GEMENSAM FÖRKLARING OM INFORMATION TILL MEDBORGARNA OM AVTALET OM UNDANTAG FRÅN VISERINGSKRAVET

De avtalsslutande parterna erkänner vikten av öppenhet för medborgarna i Europeiska unionen och Antigua och Barbuda, och har därför enats om att ge fullständig information om innehållet i avtalet om undantag från viseringskravet och om följderna av detta avtal, samt om därmed sammanhängande frågor, t.ex. inresevillkor.

[1] EUT L 405, 30.12.2006, s. 23.

[2] EGT L 81, 21.3.2001, s. 1.

[3] …………………….

[4] …………………

[5] EUT C …

[6] Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras [av rådets generalsekretariat] i Europeiska unionens officiella tidning .

[7] EUT L 29, 3.2.2007, s. 10.

[8] EGT L 81, 21.3.2001, s. 1.