27.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 137/43

A.

Det är medlemsstaterna som ansvarar för organisationen av, innehållet i och reformerna av utbildningen. Utbyte av information och exempel på goda metoder och samarbete om gemensamma utmaningar är utmärkta verktyg för att stödja reformer. I detta sammanhang har kommissionen en viktig roll att spela för att främja detta samarbete.

B.

De ekonomiska och sociala förändringarna i Europeiska unionen, förhållandena på den inre marknaden samt de nya möjligheterna och utmaningarna med den globaliserade ekonomin utgör gemensamma utmaningar för alla nationella utbildningssystem, vilket i sin tur ökar behovet av europeiskt samarbete på utbildningsområdet.

C.

De stora skillnaderna mellan de olika utbildningssystemens prestanda i EU kan öka skillnaderna mellan medlemsstaternas ekonomiska och sociala utveckling och äventyra genomförandet av Lissabonstrategins mål.

D.

Det krävs mer systematiska insatser för att stärka rollen för den så kallade kunskapstriangeln (forskning, innovation och utbildning), på vilken EU bygger sin långsiktiga strategi för framtida tillväxt, konkurrenskraft och social sammanhållning, och för att inbegripa skolutbildningen i huvudprioriteringarna för nästa runda av Lissabonprocessen.

E.

Riktmärken är viktiga verktyg för att driva igenom ytterligare reformer eftersom man med hjälp av dessa kan mäta framsteg på vägen mot gemensamma väldefinierade mål.

F.

Rådet har antagit tre riktmärken för 2010 som rör skolutbildning (elever som lämnar skolan i förtid, läsfärdighet och avslutad gymnasial utbildning), men framstegen är fortfarande otillräckliga.

G.

Målen att alla unga människor ska förvärva de grundläggande kunskaper och nyckelkompetenser som de behöver och att öka resultatnivån är centrala för att nå målen i Lissabonstrategin.

H.

Skolresultaten inverkar direkt på unga människors anställningsmöjligheter, deras deltagande i samhällslivet, vidareutbildning eller yrkesutbildning och inkomst.

I.

Det är framför allt kvinnors utbildning som påverkar samhällens utbildningsresultat, och den bristfälliga och otillfredsställande utbildningsnivån bland flickor får inte bara effekter för dem själva, utan kan också innebära att nästa generation påverkas negativt.

J.

Problemen med orättvisa villkor och elever som lämnar skolan i förtid ger upphov till höga sociala och ekonomiska kostnader och skadar den sociala sammanhållningen. Alla former av segregation i skolan försämrar nivån i de nationella utbildningssystemen som helhet.

K.

Det pågår i dag en oroande ökning av skolvåldet och av de rasistiska och främlingsfientliga yttringarna i skolmiljön, vilket hänger samman med de två huvuddragen i dagens skola, nämligen kulturell mångfald och ökade klasskillnader tillsammans med det faktum att utbildningssystemet inte förser eleverna med lämpliga interventions-, stöd- och hanteringsstrukturer.

L.

Integrerade utbildningsmodeller bidrar till att missgynnade grupper av elever och studerande med särskilda utbildningsbehov kan inlemmas i skolan, och sådana utbildningsmodeller bidrar även till att öka solidariteten mellan elever med olika bakgrund.

M.

Ett välutvecklat förskolesystem bidrar avsevärt till att integrera missgynnade grupper. Förskolan kan bidra till att höja barnens allmänna kvalifikationsnivå och den är även central för att förbättra lika tillgång till utbildning och minska antalet elever som lämnar skolan i förtid.

N.

Skolor är avgörande för barns sociala förmåga och inlärning samt för deras personliga utveckling, liksom för att de ska få den kunskap, kompetens och de värderingar som behövs för att delta i ett demokratiskt samhälle och bli aktiva medborgare.

O.

I den rådande situationen med global finansiell och ekonomisk kris har utbildningssektorn en strategisk roll för att utveckla innovativa kunskaper och färdigheter och garantera fri rörlighet för kunskap, som är ett av de främsta verktygen för att få igång ekonomin och stimulera arbetsmarknaden. Vid utformningen av utbildningspolitiken är det främsta målet dock inte att tillgodose marknadens behov eller att bättra på sysselsättningstalen utan att eleverna ska uppnå en gedigen kunskapsnivå och få en enhetlig skolning som möjliggör en helgjuten personlighetsutveckling.

P.

Läroplanerna, undervisningsmetoderna och bedömningsmetoderna bör vara utformade på ett sådant sätt att alla studerande ges möjlighet att förvärva nyckelkompetenser och utveckla sin fulla potential. Barnens fysiska och psykiska välbefinnande och en behaglig inlärningsmiljö är centrala faktorer för positiva läroresultat.

Q.

En bred utbildning där ämnen som konst och musik ingår kan bidra till personlig utveckling, självförtroende, kreativitet och innovativt tänkande.

R.

De medel som anslås till utbildningsområdet måste särskilt riktas mot de områden där de största förbättringarna kan göras av elevernas studieresultat och utveckling.

S.

Det är allmänt vedertaget att kvaliteten på undervisningen är den faktor i skolan som mest påverkar elevernas resultat.

T.

Rörlighet och utbyten kan främja interkulturella, språkliga, sociala och ämnesbaserade färdigheter, öka motivationen hos både lärare och elever och bidra till att förbättra lärarnas pedagogiska färdigheter.

U.

Skolan är bara en aktör bland många som har ett gemensamt ansvar för utbildningen av unga människor.

V.

I utbildningssystemen måste man skapa en utvärderingskultur för att se till att utvecklingen inom dessa system effektivt kan följas på lång sikt.

W.

Europaparlamentet har i sin ovannämnda resolution av den 8 september 2005 understrukit att administrationen av Europaskolorna måste reformeras för att kunna ta sig an dagens utmaningar som hör samman med utvidgningen och dess följder.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande av den 3 juli 2008 och förslagen om vilka områden det framtida samarbetet bör inriktas på.

2.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande av den 16 december 2008 och de åtgärder som föreslås i detta.

3.

Europaparlamentet instämmer i åsikten att skolutbildningen bör vara en nyckelprioritering för Lissabonstrategins nästa omgång.

4.

Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna har enats om att samarbeta om skolutbildning på centrala områden och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja denna möjlighet att lära av varandra.

5.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att ge alla unga människor de grundläggande färdigheter som är avgörande för ytterligare lärande, att fortsätta insatserna för att genomföra rekommendation 2006/962/EG och insatserna för att nå de riktmärken man tidigare enats om.

6.

Europaparlamentet känner oro inför den nuvarande utvecklingen med elever som blir allt sämre på att läsa, skriva och räkna, och uppmanar medlemsstaterna att göra allt som krävs för att vända trenden.

7.

Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att ytterligare överväga strategier för att minska obalansen mellan könen när det gäller grundläggande färdigheter.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta insatserna för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid och betonar att det är viktigt att kartlägga dem som befinner sig i riskgruppen så tidigt som möjligt, ge dem extra stöd och erbjuda lärandeaktiviteter efter skoltid, samt att stödja dem vid övergången från en skolnivå till nästa och ge dem som behöver individuell undervisning.

9.

Europaparlamentet konstaterar att ungdomar i EU har oroväckande koncentrationssvårigheter. Kommissionen uppmanas att genomföra en studie som undersöker de främsta orsakerna till elevers koncentrationssvårigheter.

10.

Europaparlamentet anser att skolorna måste tillhandahålla högkvalitativ utbildning för alla barn och sätta upp ambitiösa mål för alla studerande, samtidigt som de bör erbjuda en rad olika studiealternativ och ytterligare stöd för att ta hänsyn till varje elevs individuella behov.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras utbildningspolitik uppnår en balans mellan jämlikhet och kvalitet och lägga vikt vid sociala åtgärder för att underlätta för elever och studenter från missgynnade miljöer samt att anpassa inlärningsprocessen till deras individuella behov och därmed erbjuda lika möjligheter när det gäller tillgång till utbildning.

12.

Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att förbättra missgynnade gruppers tillgång till yrkes- och universitetsutbildning med de högsta standarderna som måttstock, bl.a. genom att utveckla och marknadsföra lämpliga stipendiesystem.

13.

Europaparlamentet förespråkar integrerade utbildningsmodeller där skolorna avspeglar mångfalden i samhället och alla former av segregation undviks.

14.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att sträva efter att upphäva segregationen av romska skolklasser/institutioner inom grundutbildningen och att övervaka och upphöra med den olagliga placeringen av romska barn i klasser för psykiskt funktionshindrade.

15.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att unga redan i grundskolan, gymnasiet och universitetet förbereds på behovet av flexibilitet på arbetsmarknaden, eftersom kraven när det gäller anställning snabbt förändras till följd av den snabba omvandlingen.

16.

Europaparlamentet uppmanar till en modernisering och förbättring av skolornas läroplaner, så att de avspeglar det moderna samhällets sociala, ekonomiska, kulturella och tekniska förhållanden och är nära knutna till näringslivet och arbetsmarknaden.

17.

Europaparlamentet framhåller emellertid att reformeringen av utbildningssystemen som principiell riktlinje måste ha en fullödig och mångfasetterad individuell utveckling, främjande av respekten för mänskliga rättigheter och social rättvisa, kontinuerlig utbildning av medborgarna för att garantera deras personliga och yrkesmässiga utveckling, miljöskydd samt individuellt och kollektivt välbefinnande. Inom en sådan ram kommer en av prioriteringarna för utbildningssystemen utan tvekan att vara att kombinera kunskaper med marknadskrav, men det kommer inte att vara det primära eller grundläggande målet.

18.

Europaparlamentet anser att skolorna inte bara ska sträva efter att förbättra de ungas möjligheter att få jobb, utan även ge alla unga människor möjlighet att utveckla sin fulla potential, i linje med deras individuella begåvning och anlag. Parlamentet betonar vikten av att skapa en inlärningsmiljö där unga människor kan få grundläggande demokratiska färdigheter så att de på ett aktivt sätt kan delta i det civila samhället.

19.

Europaparlamentet anser att alla barn, ända från tidig ålder, ska ges möjlighet att förvärva musikaliska, konstnärliga, praktiska, fysiska, sociala och medborgerliga färdigheter, och att musik-, konst- och idrottsämnen därför ska vara obligatoriska i skolornas läroplaner.

20.

Europaparlamentet är övertygat om att barn, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona 2002, bör lära sig främmande språk redan från tidig ålder och välkomnar förslaget om ett nytt riktmärke för att minst 80 procent av eleverna i högstadiet ska få undervisning i minst två främmande språk. Det är viktigt att undervisningen i främmande språk fortsätter på gymnasienivå för att garantera att ungdomar får mycket goda språkkunskaper. Medlemsstaterna uppmanas att överväga möjligheten att anställa fler infödda lärare i språkundervisningen.

21.

Europaparlamentet understryker även vikten av utbildning i IKT- och multimediafärdigheter och anser det viktigt att eleverna utbildas i att använda de nya kommunikationsformerna och den digitala tekniken.

22.

Europaparlamentet uppskattar det bidrag som icke-formell utbildning utgör när det gäller att ge unga värdefull kompetens utöver den som ges i skolan och uppmanar skolor att fördjupa sitt samarbete med dem som organiserar icke-formell utbildning, såsom ungdomsorganisationer.

23.

Europaparlamentet anser att alla barn har rätt att få en utbildning av god kvalitet och att ett första viktigt steg för att garantera detta vore en europeisk stadga för elevers rättigheter.

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de behöriga regionregeringarna att investera i förskoleutbildning och garantera förskole- och barnomsorgsinstitutioner av hög kvalitet med lämpligt utbildade lärare och vårdare till överkomliga priser. Parlamentet stöder i detta avseende förslaget om ett nytt riktmärke för deltagandegraden i förskoleutbildning.

25.

Europaparlamentet anser att offentlig utbildning ska fortsätta att i första hand finansieras med statliga medel eftersom det bidrar till social rättvisa och social integration. Parlamentet välkomnar emellertid initiativ som syftar till att utveckla ett konstruktivt samarbete med den privata sektorn och undersöka nya möjligheter till kompletterande finansiering.

26.

Europaparlamentet anser att offentliga utbildningsinrättningar som befinner sig i en sämre ekonomisk situation, särskilt de som ligger i fattigare regioner i EU, bör beviljas ytterligare stöd.

27.

Europaparlamentet anser att en inlärningsmiljö av god kvalitet med modern infrastruktur, material och teknik är en förutsättning för att åstadkomma högkvalitativ utbildning i skolorna.

28.

Europaparlamentet anser att en bra utbildning och goda resultat dessutom förutsätter krav och en viss stränghet och regelbundna bedömningar av eleverna, vilket också innebär att eleverna själva får ta ansvar för sina framsteg.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att skolorna ges tillräcklig självständighet för att själva finna lösningar på de utmaningar som de ställs inför i den lokala miljön samt tillräcklig flexibilitet i läroplaner, undervisningsmetoder och bedömningssystem, samtidigt som kvalifikationssystemen måste vara jämförbara inom EU.

30.

Europaparlamentet anser att utvärdering är ett användbart verktyg för att förbättra utbildningssystemens kvalitet. Varje utvärderings- och redovisningsmetod bör emellertid inte så mycket syfta till att mäta elevernas kvantitativa resultat och insatser, något som leder till en social kategorisering av skolorna och till att systemen bedöms med olika måttstockar, utan i stället är det själva systemet och dess metodverktyg som bör bedömas, varvid stor hänsyn måste tas till den socioekonomiska verklighet som varje skola verkar i.

31.

Europaparlamentet menar att undervisningens kvalitet och resultat till stor del beror på respekten för lärarnas auktoritet i klassrummet.

32.

Europaparlamentet anser att lärarpersonalens sammansättning i så stor utsträckning som möjligt bör återspegla den ökande mångfalden i de europeiska samhällena för att alla elever ska ha lämpliga förebilder. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till mer eftertanke när det gäller behovet av att locka fler män till läraryrket, särskilt på de lägre nivåerna.

33.

Europaparlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att tillhandahålla både grundläggande teoretisk och praktisk lärarutbildning av hög kvalitet och en samstämmig process för kontinuerlig yrkesutveckling samt stöd för att lärare ska hållas uppdaterade om den kompetens som krävs i ett kunskapsbaserat samhälle under hela deras yrkesliv. Parlamentet anser att lärarutbildningarna och rekryteringsförfarandena bör utformas för att locka de mest kvalificerade sökande och att lärarna bör ges ett socialt erkännande, status och löner som motsvarar betydelsen av deras uppgift.

34.

Europaparlamentet rekommenderar starkt att så många elever och lärare som möjligt ges tillfälle att delta i rörlighets- och vänskoleprojekt. Parlamentet betonar betydelsen av Comenius-programmet i detta avseende, understryker behovet av att ytterligare minska den administrativa bördan för de skolor som ansöker, välkomnar inrättandet av Comenius Regio och stöder även förslaget om att ta fram ett nytt riktmärke för rörlighet.

35.

Europaparlamentet rekommenderar att lärare, även lärare i estetiska ämnen, uppmuntras att i största möjliga mån utnyttja europeiska och nationella rörlighetsprogram, och att rörlighet görs till en del i deras utbildning och yrkesliv.

36.

Europaparlamentet rekommenderar att föräldrarna involveras i skollivet och att man ökar kunskapen om hur levnadsvillkor och fritidsaktiviteter kan påverka förvärvandet av färdigheter och kompetenser i skolan och erkänner att endast utbildningspolitik för att komma åt orättvisor inom utbildning inte räcker.

37.

Europaparlamentet rekommenderar starkt att det upprättas partnerskap mellan skolor och samhällen för att bekämpa våldet i skolorna, som hotar att sprida sig till hela samhället.

38.

Europaparlamentet anser att alla skolor ska främja demokratiska färdigheter genom att stödja elevråd och låta elever ta medansvar för skolan tillsammans med föräldrar, lärare och skolråd.

39.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i nära samarbete främja införandet av det europeiska skolundervisningssystemet i respektive medlemsstats utbildningssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att låta Europaskolorna ingå i Eurydicenätverkets arbeten.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts efter de båda ovannämnda meddelandena så att utbildningssystemens prestanda i EU kan utvärderas, där särskilt elevernas tillägnande av viktiga färdigheter uppmärksammas.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.